Den rättsliga behandlingen av hbt-personer som flytt till Sverige

den 24 november

Svar på fråga

2010/11:83 Den rättsliga behandlingen av hbt-personer som flytt till Sverige

Statsrådet Tobias Billström

Amineh Kakabaveh har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att människor som flytt till Sverige för att undkomma kränkningar, våld och dödshot på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet ska kunna få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda och ges en fristad i vårt land. Frågan har ställts mot bakgrund av enskilda ärenden.

Jag är, som Amineh Kakabaveh känner till, förhindrad att uttala mig i enskilda fall, men vill allmänt framhålla följande.

Flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd enligt utlänningslagen. Med flykting avses den som befinner sig utanför sitt hemland därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för förföljelse exempelvis på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till viss samhällsgrupp. Skyddsgrunderna i 1951 års flyktingkonvention (Genèvekonventionen) är i sin helhet införda i utlänningslagen. Därutöver ger utlänningslagen skydd i enlighet med andra internationella överenskommelser som Sverige åtagit sig att följa. Utlänningslagen ger även skydd i vissa situationer som inte omfattas av någon internationell överenskommelse.

Var och en som söker asyl i Sverige får sitt skyddsbehov prövat i enlighet med utlänningslagen. Bedömningarna görs alltid utifrån de individuella förutsättningarna i varje enskilt fall. Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas uppgift är att på de skäl som anförts och det underlag som presenterats avgöra om det finns grund för uppehållstillstånd.

Den nuvarande instans- och processordningen med möjlighet till överprövning i förvaltningsdomstol tillkom i stor parlamentarisk enighet. Enligt min uppfattning svarar den mot höga krav på rättssäkerhet. Denna uppfattning stöds också av den utvärdering som gjorts av Utvärderingsutredningen (SOU 2009:56).

Jag vill hänvisa till mitt svar den 22 oktober 2010 på fråga 2010/11:3 av Marianne Berg (V), Behandlingen av asylsökande hbt-personer, där jag redogjorde för hur regeringen lyfter fram hbt-frågor i sin styrning av Migrationsverket. Jag vill också hänvisa till mitt svar den 23 november 2010 på Amineh Kakabavehs interpellation 2010/11:38, Konsekvenser för kvinnor av tvåårsregeln i utlänningslagen, där jag beskrev hur regeringen i styrningen av Migrationsverket uppmärksammar frågor som rör kvinnor och kvinnors villkor.

Mot bakgrund av det anförda finner jag inte att det nu föreligger behov av några särskilda åtgärder. Jag har för avsikt att även fortsättningsvis följa frågan.