Profilklasser på gymnasiet

den 24 november

Svar på fråga

2010/11:80 Profilklasser på gymnasiet

Utbildningsminister Jan Björklund

Peter Jeppsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att bedömningskriterier för att inrätta profilklasser utformas på ett kvalitetssäkert sätt så att godtycklighet inte uppstår.

Det är riktigt att specialutformade program och systemet med lokalt beslutade inriktningar kommer att utgå i och med införandet av den nya gymnasieskolan. Bakgrunden till uppstramningen är att det nuvarande systemet skapat ett stort utbud av program med varierande kvalitet. Programutbudet blev oöverskådligt för eleverna.

I den nya gymnasieskolan kommer det dock att finnas stora möjligheter för skolor att fortsätta profilera sina utbildningar. För det första utökas antalet nationella inriktningar inom ramen för de nationella programmen från 38 till 60 i antal. För det andra ska eleverna liksom i dag inom ramen för det individuella valet fritt kunna välja kurser och skolorna har ett stort friutrymme att skapa profiler genom kurser inom programfördjupningen.

För det tredje kommer kommuner och fristående skolor att kunna utforma särskilda varianter, där även utrymmet för en inriktning och för programfördjupning får användas för att profilera utbildningen. Dessa särskilda varianter är jämförbara med dagens specialutformade program med den tydliga skillnaden att det nu tillkommit en nationell kvalitetsgranskning av utbildningarna. Därtill finns det möjlighet att anordna nationellt godkända idrottsutbildningar som möjliggör idrottsutövande på elitnivå i kombination med studier i gymnasieskolan, liksom riksrekryterande utbildningar och – än så länge försöksvis – spetsutbildningar inom matematik, naturvetenskap, samhällskunskap och humaniora. I samtliga fall ska utbildningarna prövas och godkännas av Statens skolverk för att säkerställa att de håller god kvalitet.

Av gymnasieförordningen framgår följande kriterier för att en särskild variant ska godkännas: avvikelsen från vad som annars gäller ska vara minst 300 poäng, utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i huvudsak rymmas inom examensmålet för det nationella programmet, utbildningen ska vara av god kvalitet, det ska finnas en lokal eller regional efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbildningen ger, kostnaden för utbildningen ska vara rimlig och eventuellt uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder ska uppfylla ställda krav. Regeringen har den 18 november 2010 beslutat om ett tillägg till bestämmelserna som innebär att Skolverket får besluta om särskilda varianter inom det estetiska området.

Skolverket har fått rätt att utfärda föreskrifter om ansökan och ska i sin handläggning tillämpa förvaltningslagens regler om rättssäkert förfarande och motivering av beslut.