Skärpta regler för kemikalier i vardagsprodukter

den 17 november

Svar på fråga

2010/11:67 Skärpta regler för kemikalier i vardagsprodukter

Miljöminister Andreas Carlgren

Matilda Ernkrans har frågat mig vilka nya initiativ jag är beredd att ta för att skärpa reglerna för kemikalier i vardagsprodukter.

Den ökande omsättningen av konsumtionsvaror innebär en ökad diffus spridning av kemiska ämnen, både i brukar- och avfallsledet. Denna diffusa spridning innebär också exponering för en mängd olika ämnen vars sammanlagda effekt är bristfälligt utredd.

Jag anser därför att arbetet med att få bort farliga kemikalier i vår vardag behöver snabbas på och att det finns anledning att öka ansträngningarna för att minska hälsoriskerna för konsumenter orsakade av direkt exponering eller exponering via miljön för farliga kemiska ämnen. Det kommer att krävas åtgärder nationellt, inom EU samt på internationell nivå.

Under mandatperioden kommer åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö att vara en ny stor satsning vid sidan av klimat, havsmiljö och biologisk mångfald. I regeringsförklaringen aviserades att en handlingsplan för att identifiera, begränsa och fasa ut farliga kemikalier ska tas fram. För att genomföra åtgärder enligt denna handlingsplan föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2011 en förstärkning av Kemikalieinspektionens anslag med 25 miljoner kronor per år under perioden 2011–2014, sammanlagt 100 miljoner kronor.

Jag anser att handlingsplanen bör inriktas på hälsorisker för konsumenter, där risker för barn och ungdomar särskilt beaktas. Ett viktigt element i arbetet kommer att vara att föra en dialog med näringslivet, konsumentorganisationer och miljöorganisationer. Min förhoppning är också att handlingsplanen ska resultera i att svenska företag påtagligt ökar sitt arbete med kemikaliesäkerhet med fokus på utbyte av farliga kemiska ämnen samt att konsumenter får bättre förutsättningar att göra upplysta val. För att säkerställa att ambitiösa företag inte drabbas konkurrensmässigt jämfört med företag som inte följer lagstiftningen behöver tillsynen öka i omfattning.

En betydelsefull del i handlingsplanen är att agera för förbättrad kunskap om kemikalier, och särskilt hormonstörande ämnen, reproduktionsstörande ämnen, svårnedbrytbara miljögifter, kombinationseffekter och nanomaterial. När det gäller problematiken kring hormonstörande ämnen och kombinationseffekter anser jag att EU:s kemikalielagstiftning behöver revideras så att dessa risker korrekt kan beaktas. Tack vare de rådsslutsatser om kombinationseffekter av kemikalier som EU:s miljöministrar antog under det svenska ordförandeskapet år 2009 har kommissionen en uppmaning att senast i början av år 2012 rapportera till rådet hur reglerna kan förbättras och utvecklas i fråga om kombinationseffekter. Jag avser att driva på för att frågan om hormonstörande ämnen och kombinationseffekter ska diskuteras bland EU:s miljöministrar under våren 2011.

Ett exempel där regeringen redan har agerat för skärpta regler för kemikalier i vardagsprodukter är det uppdrag som regeringen den 27 juli gav till Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket att utreda och utvärdera behovet av och förutsättningarna för Sverige att införa ett nationellt förbud mot bisfenol A i vissa plastprodukter. Parallellt med detta regeringsuppdrag verkar regeringen för en EU-gemensam reglering eftersom en sådan innebär ett mer effektivt skydd även för svenska konsumenter.

Som jag tidigare har nämnt kommer det att krävas åtgärder även på internationell nivå och det är regeringens ambition att fortsatt vara en drivande kraft för att skapa en starkare, mer effektiv och framåtsyftande global kemikaliepolitik. Ett tydligt exempel på denna inriktning är regeringens arbete för att uppnå en ambitiös internationell reglering av kvicksilver under de pågående förhandlingarna om en internationell kvicksilverkonvention. För att stärka det internationella samarbetet bör regeringen verka för ett stärkt internationellt ramverk för kemikalier där en ramverkskonvention för reglering av ämnen av globalt intresse skulle utgöra en central del. Flera internationella överenskommelser har framgångsrikt förhandlats fram under de senaste åren och arbetet framöver handlar till stor del om att följa upp att parterna också lever upp till åtagandena inom konventionerna. Därför kommer regeringen fortsatt att prioritera den globala kemikaliestrategin (SAICM) där Sverige är ett av de största givarländerna.

Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga att min och regeringens ambition är att under mandatperioden agera för att riskerna med kemikalier i vardagsprodukter ska minska. Detta kommer att genomföras genom att en bred satsning görs på åtgärder inom relevanta arenor nationellt, i EU och internationellt.