Grisbönderna och konkurrensen

den 25 maj

Svar på fråga

2010/11:531 Grisbönderna och konkurrensen

Landsbygdsminister Eskil Erlandsson

Mikael Oscarsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att motverka den omfattande nedläggning som nu äger rum bland de svenska grisproducenterna till följd av att de inte konkurrerar på lika villkor med exempelvis tyska grisproducenter.

Situationen inom grisproduktionen är i nuläget besvärlig och det är jag medveten om. Enligt min bedömning har Sverige goda förutsättningar för att producera griskött. Vi har välutbildad arbetskraft, gott om mark och vatten och ett gott djurhälsoläge. Dessa möjligheter måste vi ta till vara.

Under 2010 arbetade en högnivågrupp med att diskutera och identifiera problem och övergripande principer för att kunna stärka konkurrenskraften i primärproduktionen. Resultatet av diskussionerna i högnivågruppen analyseras nu på departementet. En del av denna analys är att gå igenom förutsättningarna för att kunna omfördela ersättningar inom Landsbygdsprogrammet till åtgärder för djurskydd.

Förenklingar av regelverket är en prioriterad fråga för regeringen. Under den senaste mandatperioden har regelbördan inom Landsbygdsdepartementets område minskat med 37 procent och detta har inneburit stora kostnadsminskningar. Jag är övertygad att mer finns att göra och särskilt för jordbruksföretagen trots att mycket av lagstiftningen är kopplad till EU-lagstiftning. Detta arbete kommer att fortsätta att vara prioriterat. Min målsättning är att regelbördan ska minska med totalt sett 50 procent mellan 2006–2014.

Vidare arbetar nu en utredning med att se över den svenska djurskyddslagstiftningen. Syftet med utredningen är att göra lagstiftningen enklare, mer flexibel och målinriktad samtidigt som den höga nivån på djurskyddet upprätthålls.

Frågan om ursprungsmärkning av kött har aktualiserats i ett förslag om livsmedelsinformation till konsument som förhandlas i EU. Regeringen har accepterat den gemensamma ståndpunkt som rådet antagit som bland annat innebär att griskött kommer att ursprungsmärkas. Rättsakten förhandlas nu mellan rådet och Europaparlamentet.

Offentlig upphandling är ett viktigt område som fortsätter att vara prioriterat. Kommunerna kan ställa tydligare krav på de livsmedel de köper in och jag uppmanar dem att göra det.

Som jag ser det är den absolut viktigaste åtgärden som kan göras för att stärka lönsamheten att få upp priset till bonden på grisen. Satsningen på Sverige – det nya matlandet är ett arbete för att lyfta fram svensk mat och dess höga kvalitet. En viktig del av Matlandet är att öka exporten av svensk mat. Landsbygdsdepartementet arbetar bland annat för att öppna upp för export av svenskt griskött till Kina. En sådan export skulle möjliggöra för oss att sälja svansar, öron och grisfötter, som i dagsläget destrueras.

Jag har ovan redogjort för några områden där jag vidtagit åtgärder men jag tror att det finns mer att göra. Analysarbetet fortsätter därför och jag hoppas att kunna återkomma med ytterligare förslag längre fram. Det är endast genom ett enträget och långsiktigt arbete som vi kan förbättra lönsamheten i grisköttsproduktionen och därmed kunna öka produktionen. Jag är övertygad om att detta går att åstadkomma. Efterfrågan på livsmedel kommer att öka i framtiden allteftersom befolkningen växer och levnadsstandarden ökar.