Vikande intresse för yrkeslinjer
Skriftlig fråga 2010/11:491 av Örnfjäder, Krister (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2011-05-06
- Anmäld
- 2011-05-06
- Besvarad
- 2011-05-11
- Svar anmält
- 2011-05-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 6 maj
Fråga
2010/11:491 Vikande intresse för yrkeslinjer
av Krister Örnfjäder (S)
till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Företagen i Sverige har i dag ett behov av utbildade anställda. Vi har i dag ett gymnasiesystem med många yrkeslinjer. Tanken är att elever ska kunna välja dessa yrkesgymnasier för att kunna gå ut i yrkeslivet väl förberedda för sina kommande arbetsuppgifter.
Tyvärr har det visat sig att det är ett vikande intresse för yrkesprogrammen.
Det innebär i sin tur att företagen får svårare att tillgodose sina behov av välutbildad arbetskraft.
Jag vill därför fråga utbildningsministern:
Vilka åtgärder avser utbildningsministern att föreslå för att antalet sökande elever till yrkesprogram ska öka?
Svar på skriftlig fråga 2010/11:491 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2010/11:491 Vikande intresse för yrkeslinjer
Utbildningsminister Jan Björklund
Krister Örnfjäder har frågat mig vilka åtgärder som jag avser att föreslå för att antalet sökande elever till yrkesprogram ska öka.
Det finns indikationer på att andelen förstahandssökande till yrkesprogrammen minskar och att det är fortsättningen på en trend. Uppgifterna inför hösten 2011 är fortfarande mycket preliminära. Utvecklingen bör dock naturligtvis följas noggrant. Ansökningarna till yrkesprogrammen började gå ned i samband med finanskrisen och arbetsmarknaden blev osäker. Även tidigare erfarenheter indikerar att eleverna är känsliga för konjunkturförändringar och den ekonomiska krisen kan därför ha inverkat på elevernas val.
Om det är så att fler elever söker sig till högskoleförberedande program, som kräver större studieansträngning, är det inte i sig ett problem. I grund och botten är det viktigaste inte hur många som söker till olika program, utan hur många som framgångsrikt avslutar sina studier.
I det nuvarande gymnasiet är det, enligt statistik från Skolverket, bara 65 procent av eleverna på yrkesprogrammen som blir högskolebehöriga mot 77 procent på de högskoleförberedande programmen. Av de elever som går yrkesprogrammen är det bara 77 procent som får slutbetyg medan 84 procent av eleverna på högskoleförberedande program avslutar sina studier med slutbetyg eller motsvarande.
Det är de stora avhoppen från yrkesprogrammen som gör att regeringen nu satsar på att skapa gymnasieprogram med högre relevans för målyrkena så att eleverna är mer motiverade att fullfölja utbildningarna.
De elever som börjar på ett yrkesprogram från hösten 2011 får en bättre yrkesutbildning än tidigare genom att utrymmet för yrkesämnen ökar. Ett viktigt inslag i reformen är att öka arbetslivets inflytande över yrkesutbildningens innehåll och utformning. Detta möjliggörs bland annat genom införandet av nationella råd knutna till respektive yrkesprogram. Genom den gymnasiala lärlingsutbildningen skapas ytterligare en möjlighet att tillgodose arbetslivets kompetensförsörjning.
Det bör understrykas att det kommer att vara möjligt för alla elever på yrkesprogram att göra sina val av kurser så att de uppnår grundläggande högskolebehörighet. Antingen inom ett nationellt program eller som utökat program. Studie- och yrkesvägledarna har en viktig roll när det gäller att ge saklig information om detta.
Elever med yrkesexamen har dessutom rätt att komplettera för att uppnå grundläggande högskolebehörighet i gymnasial vuxenutbildning.
Ett förslag om att dessa elever ska hamna i samma kvotgrupp som de som söker direkt från gymnasiet remissbehandlas för närvarande. Elever med en yrkesexamen har också grundläggande behörighet till Yrkeshögskolan.
Både Skolverket och Skolinspektionen har fått uppdrag som syftar till att höja kvaliteten i yrkesutbildningen. Regeringen kommer noggrant att följa gymnasiereformens genomförande och är beredd att vidta ytterligare åtgärder om det visar sig nödvändigt för att nå reformens syften.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.