den 17 november
Svar på fråga
2010/11:47 Hornträsket
Miljöminister Andreas Carlgren
Jonas Sjöstedt har frågat mig vilka initiativ jag
avser att ta för att Hornträskets miljö ska förbättras.
Som Jonas Sjöstedt säkert känner till, har jag inte
möjlighet att yttra mig i enskilda ärenden. Jag kan däremot tala om vad
regeringen gör i fråga om förorenade områden.
Det viktigaste styrmedlet för
efterbehandlingsarbetet i Sverige är miljöbalkens bestämmelser för förorenade
områden. Bestämmelserna gäller för föroreningar som finns såväl ovan mark, i
mark, i grundvatten, i vattenområden samt i en byggnad eller anläggning.
Balkens bestämmelser innebär att det i första hand är den som bedriver eller
har bedrivit den verksamhet som orsakat föroreningen som är ansvarig för efterbehandling.
Om flera olika verksamhetsutövare orsakat föroreningen har de solidariskt
ansvar. Efterbehandlingsansvaret innebär att den ansvarige ska utföra eller
bekosta de efterbehandlingsåtgärder som behövs för att motverka skador eller
olägenheter för hälsa och miljö. I de fall det inte finns någon ansvarig
verksamhetsutövare att ställa till svars, verksamheten kan till exempel vara
nedlagd före 1969 eller verksamhetsutövaren har gått i konkurs, finns möjlighet
att få statliga bidrag.
Regeringens ambition att effektivisera arbetet med
förorenade områden tydliggjordes genom propositionen Miljöbalkens försäkringar och avhjälpande av förorenade områden (2008/09:217),
där
vi bland annat presenterade en tydligare organisation och ansvarsfördelningen
av de statliga insatserna på efterbehandlingsområdet. Vi har tagit flera
initiativ för att snabba på processen och för att underlätta för länsstyrelser,
kommuner och näringsliv att lösa ansvarsfrågan. Årligen anslås 500 till 600
miljoner kronor för sanering av områden som förorenats
genom olika verksamheter före 1969 och där den som orsakat föroreningen inte
längre finns kvar. Men det är inte främst statens eller kommunernas ansvar att
betala för sanering. Det ska förorenarna – företagen som förorenat –
göra. Därför är ansvarsutredningarna viktiga. Länsstyrelserna har fått utökade
medel för att förstärka tillsynen och ansvarsutredningarna. Skattebetalarnas
pengar ska enbart användas där det fortfarande är oklart vem som är ansvarig.
Naturvårdsverket har stärkt sina personresurser på området. Kommuner slipper
medfinansiera saneringsinsatser, vilket hjälper framför allt mindre kommuner.
Vi har alltså tagit, och tar, krafttag mot
föroreningarna. Det är en signal till länsstyrelser, kommuner och näringsliv
att anstränga sig och hjälpas åt för att lösa problemet med förorenade marker
och vatten.