Elevers förutsättningar att nå de uppsatta målen i skolan
Skriftlig fråga 2010/11:415 av Gunnarsson, Jonas (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2011-03-30
- Anmäld
- 2011-03-30
- Besvarad
- 2011-04-06
- Svar anmält
- 2011-04-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 mars
Fråga
2010/11:415 Elevers förutsättningar att nå de uppsatta målen i skolan
av Jonas Gunnarsson (S)
till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Skolan har ett ansvar för varje elev. Målet för den svenska skolpolitiken är tydligt, varje elev ska utifrån sina förutsättningar nå de uppsatta målen. Om detta råder politisk enighet.
För att varje elev utifrån sina egna förutsättningar ska kunna nå de uppsatta målen krävs lyhörda och engagerade lärare som sätter den enskilda eleven i centrum. Det kan vara så att olika undervisningsmetoder eller pedagogik fungerar olika bra på olika elever. En del uppskattar och har lätt att lära sig i en traditionell undervisning medan andra behöver andra undervisningsmetoder för att nå sin fulla potential. Alla elever har inte förmågan att enbart utifrån en text i en lärobok ta till sig den kunskap som skolan har skyldighet att förmedla till eleven. Ofta kan det vara så att elevens kreativitet och nyfikenhet måste väckas genom andra metoder. Trots att detta på många sätt är allmänt vedertaget misslyckas skolan alltför ofta att anpassa sin undervisning så att varje elev klarar av att tillgodogöra sig den kunskap som krävs för att nå de uppsatta målen.
Min fråga till utbildningsministern är vilka åtgärder han avser att vidta för att varje elev utifrån sina förutsättningar ska nå de uppsatta målen.
Svar på skriftlig fråga 2010/11:415 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2010/11:415 Elevers förutsättningar att nå de uppsatta målen i skolan
Utbildningsminister Jan Björklund
Jonas Gunnarsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att varje elev utifrån sina förutsättningar ska nå de uppsatta målen.
Regeringen instämmer i att olika insatser behöver göras för att öka måluppfyllelsen i skolan. Regeringen har därför under de senaste åren genomfört eller avser att genomföra ett stort antal reformer som på olika sätt syftar till att förbättra elevernas resultat. Nya läroplaner med tydliga kursplaner och en ny betygsskala med fler betygssteg kommer att införas från och med höstterminen 2011. Det är viktigt att elever som har svårt att nå målen blir upptäckta så tidigt som möjligt och får stöd. Genom regelbundna kunskapskontroller ska skolan följa upp vad eleverna har lärt sig. Regeringen har därför exempelvis infört nationella prov i årskurs 3 och skriftliga individuella utvecklingsplaner med omdömen från årskurs 1. Från höstterminen 2012 införs också betyg från årskurs 6 i grundskolan och motsvarande skolformer. Med tidigare betyg blir det lättare för skolan att upptäcka och sätta in stöd till elever som är i behov av särskilda insatser. Enligt den nya skollagen ska dessutom rättigheterna för den elev som behöver stöd och hjälp stärkas. Exempelvis ska kraven på att utreda en elevs behov av särskilt stöd bli tydligare och beslut om åtgärdsprogram ska kunna överklagas. Ytterligare insatser som kan nämnas är den omfattande satsningen på läsa‑skriva-räkna som har gjorts, där elever i årskurs 1–3 som riskerar att inte nå målen är den prioriterade gruppen.
Ett framgångsrikt skolväsen kännetecknas också av satsningar på lärarna och det pedagogiska ledarskapet i skolan. Regeringen har därför till exempel tagit initiativ till Lärarlyftet, en ny lärarutbildning för grundlärare samt lärarlegitimation. Dessutom har regeringen tagit initiativ till att återinföra speciallärarutbildningen. När det gäller det pedagogiska ledarskapet görs satsningar både på en grundläggande befattningsutbildning och en särskild fortbildning i pedagogiskt ledarskap.
För elevernas resultat framstår lärarens agerande och kommunikation som mycket betydelsefull i undervisnings- och lärprocessen. Inslagen av elevers eget arbete och eget ansvar har dock ökat. Det är av yttersta vikt att eleverna garanteras en strukturerad undervisning med ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet anges därför bland annat att ”skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt”. I den nyligen beslutade skolförordningen (2011:185) anges bland annat att eleverna genom strukturerad undervisning ska ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna ska nå de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen.
Jag anser att de insatser som regeringen har genomfört eller avser att genomföra sammantaget kommer att ge eleverna goda möjligheter att utifrån sina förutsättningar nå de uppsatta målen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.