Uppsalapendeln

den 7 februari

Svar på fråga

2010/11:272 Uppsalapendeln

Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd

Jacob Johnson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att pendlarna mellan Uppsala och Stockholm ska få den service de betalat för och har rätt att kräva.

Uppsalapendeln är ett utmärkt exempel på en mycket viktig tågtrafik som möjliggör för människor att pendla mellan hemmet och arbetet alternativt utbildningsorten. Denna typ av trafik är betydelsefull för såväl enskilda personer som samhället i stort genom att främja bättre fungerande arbetsmarknader. Det är en stor utmaning att utforma järnvägssystemet så att det kan möta de växande behov och utmaningar som ligger framför oss. Persontågsresandet har ökat kraftigt det senaste decenniet, vilket är positivt men för med sig att störningar för en viss trafik får större effekter på annan trafik än tidigare.

Jag håller med Jacob Johnson att resenärerna har rätt att förvänta sig att deras tågresa ska fungera. Regeringen vidtar därför en rad åtgärder – såväl vad gäller infrastrukturen som regleringar – som syftar till att förbättra situationen.

Låt oss börja med att problemen i tågtrafiken hittills under denna vinter till viss del har orsakats av kyla och snö. De påfrestningar som detta medför är mycket svåra att förebygga helt och hållet, men järnvägens störningsberedskap behöver förbättras. Regeringens särskilde utredare i frågan, Per Unckel, har lämnat betänkandet Förbättrad vinterberedskap inom järnvägen. Betänkandet och remissvaren kommer att vägas samman för att därefter ligga till grund för eventuella nödvändiga åtgärder. Trafikverket har redan fått i uppdrag av regeringen att dokumentera och årligen upprätthålla ett samlat åtgärdsprogram för järnvägens beredskap för störningar, med särskilt fokus på vinterberedskapen.

För att förbättra transportinfrastrukturen beslutade regeringen förra året om en historisk infrastruktursatsning på närmare 500 miljarder kronor fram till år 2021. I denna satsning ingår också att de banavgifter Trafikverket tar ut ska höjas. De ökade banavgiftsintäkterna kommer att utgöra ett tillskott till finansieringen av de kvalitetshöjande insatserna i järnvägsinfrastrukturen, vilket leder till bättre framkomlighet, tillförlitlighet och säkerhet för resenärer, slutkunder och transportköpare. Regeringen gav därför i januari i år Trafikverket i uppdrag att redovisa hur banavgifter kan utformas som ekonomiskt styrmedel för effektivare fördelning av infrastrukturkapacitet på det av staten förvaltade järnvägsnätet samt att redovisa en plan för hur ett sådant avgiftssystem kan införas. Syftet bakom uppdraget är att säkerställa att avgiftshöjningarna både kan bidra till att förbättra infrastrukturen och ett effektivare nyttjande av den. Uppdraget ska slutredovisas i maj 2014.

Vidare har regeringen den senaste mandatperioden kraftfullt ökat resurserna för drift och underhåll av det svenska järnvägsnätet. Sedan år 2006 fram till i år har anslagen till drift och underhåll av järnvägsnätet ökat med ca 40 procent i löpande prisnivå. Regeringen har därmed lagt grund för ett bättre underhåll och nya investeringar i järnvägen de kommande åren.

Vad gäller regleringen av marknaden för persontrafik på järnväg är det min övertygelse att det är rätt att ta bort det sista formella hindret för en öppen marknad för persontransporter med tåg. Marknadsöppningen kommer i praktiken att börja gälla i slutet av detta år och jag tror att den kommer att leda till att resenärerna på ett tydligare sätt kommer att sättas i fokus av järnvägsföretagen. Marknadsöppningen kompletteras med att ge de regionala kollektivtrafikmyndigheterna rätt att upphandla trafik som domineras av pendlingsresande över länsgräns. Den bärande tanken är alltså att genom att underlätta för både kommersiella och offentliga aktörer ska de tjänster som erbjuds resenären successivt bli bättre.

Regeringen har i proposition Åtgärder för att höja kvaliteten i järnvägssystemet, som riksdagen fattade beslut om i december 2010, föreslagit åtgärder för att ge järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ekonomiska incitament att förebygga störningar i järnvägstrafiken. Genom förbättrat underhåll på fordon och infrastruktur ska driftsstörningar i järnvägssystemet förebyggas.

Avslutningsvis vill jag poängtera de positiva effekterna av att det nu finns EU-reglerade rättigheter för tågpassagerare som ger resenärerna rätt till ersättning vid förseningar och inställda turer. På så sätt ges ytterligare incitament för att järnvägsföretagen ska ge den service till resenärerna som de har rätt att få när de köpt en tågresa.