Tillstånd till gruvdrift

den 9 februari

Svar på fråga

2010/11:268 Tillstånd till gruvdrift

Miljöminister Andreas Carlgren

Maria Stenberg har frågat närings- och energiministern om hon avser att vidta åtgärder för att förenkla regelsystemet beträffande gruvverksamheten. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Arbetet med att förenkla och förbättra vardagen för Sveriges företagare och entreprenörer har varit, och är, en av regeringens mest prioriterade uppgifter. Kärnan i arbetet har varit att utforma regler, processer och förfaranden så att de är bättre anpassade till företagens villkor och verklighet.

Lagstiftningen inom miljöområdet berör i stort sett alla företag i Sverige. En stor del av denna lagstiftning har sin grund i EU-rättsliga krav. På miljöområdet uppstår de största administrativa kostnaderna för företagen i samband med miljöfarlig verksamhet och tillståndsprövningen av den verksamheten. Regeringen har därför prioriterat dessa frågor i regelförenklingsarbetet med utgångspunkten att dessa krav inte ska vara mer komplicerade än vad som krävs med hänsyn till skyddet för miljön och människors hälsa. De regelförenklingar som hittills är gjorda på miljöområdet visar på en minskning av kostnaderna för företagen med ca 131 miljoner kronor. Den största förändringen, med en minskning med ca 66 miljoner kronor, är de ändringar som har skett av prövningen av miljöfarliga verksamheter.

Gruvverksamhet påverkar mark och miljö. Verksamheten är tillståndspliktig och regleras av strikta krav i bland annat miljöbalken. En omfattande omorganisation förbereds för närvarande på området för miljöprövningar. Reformen, som beslutades av riksdagen i juni 2010, innebär att det den 2 maj 2011 bildas fem nya mark- och miljödomstolar. Handläggningen av miljömål, mål enligt plan- och bygglagen och fastighetsmål kommer att koncentreras till de nya domstolarna. Även det processuella regelverket kommer att förändras. En av mark- och miljödomstolarna kommer att lokaliseras till Umeå.

Syftet med mark- och miljödomstolsreformen är att ytterligare förenkla, samordna och effektivisera handläggningen och domstolsprövningen av de ovan nämnda måltyperna. Kompetens och resurser kommer att kunna användas på ett mer rationellt sätt än enligt nuvarande ordning. Effekterna på domstolarnas handläggning kommer givetvis att bevakas efter att reformen trätt i kraft.

Jag vill samtidigt framhålla att det finns flera orsaker till att en miljöprövning kan ta tid. För verksamheter som kräver en miljöbalksprövning måste det i planeringen hos myndigheter, domstolar och företag finnas en framförhållning som gör det möjligt att effektivt pröva verksamheten. En förutsättning för en snabb handläggning är tydliga regler och ett gott underlag. Brister i underlaget kan göra att tillståndsmyndigheten måste begära kompletteringar vilket tar ytterligare tid i anspråk. Verksamhetsutövare har därför ett ansvar för att inte själva orsaka onödiga förseningar. Det är också viktigt att poängtera att tiden för miljöprövningar varierar beroende på verksamhet, plats, komplexitet med mera.

Regeringens hittills genomförda reformer ger goda förutsättningar för en effektiv miljöprövning. Därutöver har regeringen i oktober 2010 tillsatt en särskild utredare som ska föreslå hur Europaparlamentets och rådets direktiv om industriutsläpp (2010/75/EU) ska genomföras i svensk rätt. Utredaren ska även analysera systemet för omprövning av miljöfarlig verksamhet. Uppdraget ska redovisas i december 2011. Jag anser därför att det inte är lämpligt att nu vidta ytterligare initiativ i syfte att förändra regelverket. Genomförda reformer måste först hinna få genomslag och pågående utredning slutföras.