Förhandlingar om OECD:s riktlinjer för exportkrediter

den 14 februari

Svar på fråga

2010/11:266 Förhandlingar om OECD:s riktlinjer för exportkrediter

Statsrådet Ewa Björling

Hans Linde har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att Sverige ska verka för tydliga gemensamma riktlinjer i OECD rörande konsekvensanalyser för hållbarhet och respekt för de mänskliga rättigheterna vid exportkreditgivning.

OECD:s avtal om offentligt understödda exportkrediter, som i dagligt tal ofta kallas OECD-Arrangemanget eller Konsensusavtalet, är det viktigaste internationella avtalet som reglerar statlig exportfinansiering. Avtalet är införlivat i EU-rätten och därmed bindande för alla EU-länder. Inom OECD finns även tre rekommendationer om hur exportkreditmyndigheterna ska förhålla sig till korruption i internationella affärer, långivning till högt skuldsatta låginkomstländer samt hur de ska bedöma miljökonsekvenser i samband med affärer och projekt inom särskilt känsliga sektorer. Den senare rekommendationen kallas det Gemensamma förhållningssättet om miljö och offentligt understödda exportkrediter, oftast kallad Common Approaches. Vid översynen av denna rekommendation år 2007 tillkom en referens även till sociala villkor. En ny översyn av rekommendationen inleddes i början av 2010 och ska avslutas under året. I den diskuteras det bland annat om referensen till sociala villkor kan förtydligas och breddas genom att hänvisa till respekten för de mänskliga rättigheterna. Översynen inkluderar en dialog med relevanta internationella organisationer inklusive FN:s särskilde representant för mänskliga rättigheter och näringsliv John Ruggie, och med det civila samhällets organisationer.

Regeringen anger i regleringsbrevet till Exportkreditnämnden, som är den statliga myndighet som ställer ut statligt stödda exportkreditgarantier, att OECD:s rekommendationer och riktlinjer ska följas i verksamheten. Myndigheten ska även utveckla sitt eget CSR-arbete och informera kunderna om OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s Global Compact.

Främjandet av respekten för de mänskliga rättigheterna är ett centralt inslag i svensk utrikespolitik. Även det svenska näringslivet bidrar i detta arbete och ligger långt framme i ett internationellt perspektiv med sitt arbete för Corporate Social Responsibility. Regeringen stöder och uppmuntrar företagens CSR-arbete, som är och fortsätter att vara företagsägt och företagsdrivet.

Exportkreditnämndens uppgift är att säkerställa att svenska exportörer har tillgång till finansiering och garantier på villkor som motsvarar våra konkurrentländers. Det är inte meningen att statliga svenska exportkreditgarantier ska gå till affärer eller projekt där grundläggande mänskliga rättigheter kränks. Därför stöder regeringen att Common Approaches utvidgas till att även omfatta respekten för de mänskliga rättigheterna. Detta bör ske på ett sätt som tar hänsyn till möjligheterna för ett enskilt företag eller en enskild exportkreditmyndighet att påverka utformningen av stora projekt som ofta beslutats på hög nivå i andra länder. En dialog behövs inom både OECD och EU om hur bedömningar ska göras av effekter på respekten för de mänskliga rättigheterna i samband med sådana affärer och projekt så att alla länder tillämpar dessa hänsyn på samma sätt. Det är också viktigt att försöka involvera de stora exportländer som inte är OECD-medlemmar i dialogen.