den 14 februari
Svar på fråga
2010/11:266 Förhandlingar om OECD:s riktlinjer för exportkrediter
Statsrådet Ewa Björling
Hans Linde har frågat mig vilka initiativ jag avser
att ta för att Sverige ska verka för tydliga gemensamma riktlinjer i OECD
rörande konsekvensanalyser för hållbarhet och respekt för de mänskliga
rättigheterna vid exportkreditgivning.
OECD:s avtal om offentligt understödda
exportkrediter, som i dagligt tal ofta kallas OECD-Arrangemanget eller
Konsensusavtalet, är det viktigaste internationella avtalet som reglerar
statlig exportfinansiering. Avtalet är införlivat i EU-rätten och därmed
bindande för alla EU-länder. Inom OECD finns även tre rekommendationer om hur
exportkreditmyndigheterna ska förhålla sig till korruption i internationella affärer,
långivning till högt skuldsatta låginkomstländer samt hur de ska bedöma
miljökonsekvenser i samband med affärer och projekt inom särskilt känsliga
sektorer. Den senare rekommendationen kallas det Gemensamma förhållningssättet
om miljö och offentligt understödda exportkrediter, oftast kallad Common
Approaches. Vid översynen av denna rekommendation år 2007 tillkom en referens
även till sociala villkor. En ny översyn av rekommendationen inleddes i början
av 2010 och ska avslutas under året. I den diskuteras det bland annat om
referensen till sociala villkor kan förtydligas och breddas genom att hänvisa
till respekten för de mänskliga rättigheterna. Översynen inkluderar en dialog
med relevanta internationella organisationer inklusive FN:s särskilde representant
för mänskliga rättigheter och näringsliv John Ruggie, och med det civila
samhällets organisationer.
Regeringen anger i regleringsbrevet till Exportkreditnämnden, som är den
statliga myndighet som ställer ut statligt stödda exportkreditgarantier, att
OECD:s rekommendationer och riktlinjer ska följas i verksamheten. Myndigheten
ska även utveckla sitt eget CSR-arbete och informera kunderna om OECD:s
riktlinjer för multinationella företag och FN:s Global Compact.
Främjandet av respekten för de mänskliga
rättigheterna är ett centralt inslag i svensk utrikespolitik. Även det svenska
näringslivet bidrar i detta arbete och ligger långt framme i ett
internationellt perspektiv med sitt arbete för Corporate Social Responsibility.
Regeringen stöder och uppmuntrar företagens CSR-arbete, som är och fortsätter
att vara företagsägt och företagsdrivet.
Exportkreditnämndens uppgift är att säkerställa att
svenska exportörer har tillgång till finansiering och garantier på villkor som
motsvarar våra konkurrentländers. Det är inte meningen att statliga svenska
exportkreditgarantier ska gå till affärer eller projekt där grundläggande
mänskliga rättigheter kränks. Därför stöder regeringen att Common Approaches
utvidgas till att även omfatta respekten för de mänskliga rättigheterna. Detta
bör ske på ett sätt som tar hänsyn till möjligheterna för ett enskilt företag
eller en enskild exportkreditmyndighet att påverka utformningen av stora
projekt som ofta beslutats på hög nivå i andra länder. En dialog behövs inom
både OECD och EU om hur bedömningar ska göras av effekter på respekten för de
mänskliga rättigheterna i samband med sådana affärer och projekt så att alla
länder tillämpar dessa hänsyn på samma sätt. Det är också viktigt att försöka
involvera de stora exportländer som inte är OECD-medlemmar i dialogen.