den 26 januari
Svar på fråga
2010/11:239 Finsktalande personal till vård och omsorg
Statsrådet Maria Larsson
Raimo Pärssinen har frågat mig vilka åtgärder jag
avser att vidta för att finska äldreboende ska ha tillgång till personal som
talar finska.
Att tillförsäkra de äldre ett värdigt liv i
äldreomsorgen var min högsta prioritet under föregående mandatperiod, och jag
kommer även fortsättningsvis att prioritera äldre människor och omvårdnaden av
dem.
Jag är stolt över att kunna säga att området har
genom regeringens satsningar tillförts större resurser än någonsin tidigare.
Många åtgärder har genomförts och flera är på gång.
Den ena är den bestämmelse som infördes i
socialtjänstlagen för drygt ett år sedan (5 kap. 6 § 9). Den
innebär att kommuner ska verka för att det finns tillgång till personal med
kunskaper i finska, meänkieli eller samiska där detta behövs i omvårdnaden om
äldre människor. Den andra är lagen (2009:724) om nationella minoriteter och
minoritetsspråk som trädde i kraft vid samma tidpunkt. Av den framgår att en
kommun i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få
hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för
äldreomsorgen av personal som behärskar finska, meänkieli respektive samiska. Detsamma
gäller kommuner utanför ett förvaltningsområde, om kommunen har tillgång till
personal som är kunnig i språket (18 §).
Kommuner kan också enligt den nya lagen om
nationella minoriteter och minoritetsspråk ansöka hos regeringen om frivillig
anslutning till förvaltningsområden och därmed bli berättigade till extra
bidrag från staten. Det ger också nya möjligheter för kommunerna att arbeta med
denna fråga. Sedan januari 2009 är det även möjligt för kommuner att använda
valfrihetssystemet enligt LOV. Ett viktigt syfte med lagen är mångfald bland
utförarna. I en rapport från Socialstyrelsens framgår att i kommuner där
valfrihetssystem har införts anger varannan att utförare med särskild
inriktning är verksamma i kommunen. Vanligast är att utförare profilerar sig
genom att erbjuda personal som talar finska eller andra inom- eller utom
europeiska språk.
God tillgång till personal med lämplig utbildning
och erfarenhet är en viktig förutsättning för att kunna erbjuda vård och omsorg
av god kvalitet. Enligt Statistiska centralbyråns bedömning med flera finns det
en påtaglig risk att det kommer att vara brist på äldreomsorgspersonal under
kommande decennier. Att verka för att fler väljer arbete och utveckling inom
äldreomsorgen och därigenom säkerställa kontinuitet och kompetens är en central
framtidsfråga. Regeringen avser att under 2011 satsa 150 miljoner kronor på att
genomföra ett omvårdnadslyft. Under förutsättning att riksdagen anvisar medel
för 2013–2014 avser regeringen att avsätta totalt 1 miljard kronor under
innevarade mandatperiod.
Omvårdnadslyftet sker i form av en särskild utbildningssatsning
för äldreomsorgens medarbetare. Satsningen syftar till att stärka kompetensen
inom äldreomsorgen och ge medarbetarna möjlighet att växa i sina yrkesroller.
Särskilda kompetensmål för omvårdnadslyftet bör tas fram, och i detta arbete
bör frågan om personal med kunskaper i finska – och meänkieli eller
samiska – där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor beaktas.