den 11 januari
Svar på fråga
2010/11:209 Hävande av avtal som slutits under påverkan av psykisk
ohälsa
Justitieminister Beatrice Ask
Gustav Fridolin har frågat mig vilka åtgärder jag
avser att vidta för att modernisera de lagar som reglerar avtal som slutits
under påverkan av psykisk ohälsa.
Möjligheten att ingå avtal på distans, till exempel
över Internet, kan säkert för vissa personer medföra ökad risk för
skuldsättning. Sannolikt händer det att en person som lider av en psykisk
störning på det sättet ingår avtal som inte hade ingåtts om den andra
avtalsparten i stället träffat personen.
Lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar
på förmögenhetsrättens område och lagen (1924:323) om verkan av avtal, som
slutits under påverkan av en psykisk störning är tillämpliga också på avtal som
ingåtts på distans. Distansavtal kan i princip underkännas under samma
förutsättningar som avtal som ingåtts vid personlig kontakt. I 1924 års lag
uppställs det inte för ogiltighet något krav på att medkontrahenten ska ha
varit i ond tro om att avtalet ingåtts under påverkan av en psykisk störning.
Det spelar alltså ingen roll för möjligheten att underkänna ett avtal att
näringsidkaren inte haft tillfälle att bedöma en persons förmåga att
rättshandla.
Många gånger har personer med olika slag av psykisk
ohälsa en förvaltare eller god man förordnad för sig. Personer som har
förvaltare får som huvudregel inte ingå rättshandlingar och gör de det ändå är
rättshandlingen vanligtvis ogiltig. Personer med god man som har kvar sin
rättshandlingsförmåga kan utan den gode mannens samtycke ingå avtal av olika
slag. I betänkandet Frågor om förmyndare
och ställföreträdare för vuxna (SOU 2004:112) konstateras att reglerna om
avtals ogiltighet i avtalslagen och i 1924 års lag är väl avvägda. Utredningen
ser inget behov av att ytterligare reglera situationer då personer med nedsatt
beslutsförmåga ingår rättshandlingar. Genom att åberopa de regler om avtals
ogiltighet som finns kan uppgörelser ofta träffas utan att personen behöver
vända sig till domstol.
Utredningen har bedömt att det finns ett
tillräckligt skydd för personer med psykisk ohälsa mot oförmånliga avtal. Jag
har inte skäl för en annan bedömning, men det är förstås viktigt att gode män
och förvaltare inom ramen för sin utbildning får kännedom om reglerna.