den 22 december
Svar på frågorna
2010/11:188 Sveriges överskott av utsläppsrätter
2010/11:193 Annullering av utsläppsrätter
Miljöminister Andreas Carlgren
Sara Karlsson har frågat mig hur jag och den
svenska regeringen avser använda de så kallade AAU:er som Sverige kan
tillgodoräkna sig.
Jens Holm har frågat finansministern huruvida han
avser att verka för att Sverige ska annullera överskottet av utsläppsrätter.
Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara frågorna.
Båda frågorna rör Sveriges eventuella överskott av
utsläppsenheter, så kallade AAU:er som kan komma att uppstå under
Kyotoprotokollets första åtagandeperiod.
I de internationella klimatförhandlingarna är en av
de grundläggande frågorna Kyotoprotokollets fortsatta roll i ett bredare
ramverk som omfattar åtaganden från alla stora utsläppsländer. Medan Sverige
och EU sagt sig vara beredda att ingå en andra åtagandeperiod vet vi att flera
industriländer helt motsätter sig eller uttrycker stor tveksamhet till en andra
åtagandeperiod under Kyotoprotokollet. AAU-systemet och handel med
utsläppsrätter inklusive de projektbaserade flexibla mekanismerna CDM och JI,
är en central del av Kyotoprotokollet, en del som underlättar för länder att
genomföra en kostnadseffektiv klimatpolitik bland annat genom att de länder som
vill genomföra tidiga åtgärder kan spara överskott. Så länge en fortsättning på
Kyotoprotokollet inte är given i en framtida klimatregim är det också osäkert
om systemet med utsläppsenheter, AAU:er, kommer att leva vidare eller vilken
roll de kommer att ha i en ny internationell överenskommelse. Likaså är det
oklart vilka bokföringsregler som kommer att gälla i den framtida klimatregimen
och förutsättningarna för de flexibla mekanismerna är inte givna. Osäkerheterna
är många och en förutsättning för att ta beslut om hur det svenska överskottet
av utsläppsenheter ska hanteras är att en samlad bedömning kan göras med en
större klarhet om innebörden av det framtida internationella regelverket.
Det totala överskottet av utsläppsenheter från
Kyotoprotokollets första åtagandeperiod måste dock hanteras på så sätt att man
undviker negativa effekter på miljön och främjar möjligheten att nå de
långsiktiga klimatpolitiska målen. Alla länders överskott måste hanteras så att
våra samlade faktiska utsläppsminskningar under perioden fram till 2020 uppgår
till vad som krävs från en vetenskaplig synvinkel för att vi ska kunna hålla
jordens temperatur under två grader jämfört med förindustriell nivå.
Vi har i EU slagit fast att vi utifrån detta aktivt
ska verka för att tillsammans med andra parter utveckla möjliga sätt att
hantera AAU-överskottet. Sverige står helt bakom EU:s linje och en diskussion
om detta inleddes vid klimatmötet i Cancún i början av december.
Regeringen har i budgetpropositionen klargjort att
den avser att återkomma till riksdagen i frågan om hanteringen av
utsläppsenheterna.