den 8 december
Svar på fråga
2010/11:140 Stresstester av banker
Statsrådet Peter Norman
Ulla Andersson har frågat mig om jag avser att inom
ramen för EU-arbetet driva frågan om skärpta stresstester i allmänhet och
frågan om att inkludera bankernas likviditet i testerna i synnerhet.
Den europeiska
banktillsynsmyndigheten CEBS presenterade den 23 juli 2010 resultatet av
stresstester på europeiska banker. Totalt testades 91 banker som tillsammans
motsvarar mer än 65 procent av den europeiska banksektorn. Stresstestet prövade bankernas motståndskraft i ett
hypotetiskt scenario som sträckte sig över 2010 och 2011 och som innebar
svagare ekonomisk utveckling, högre räntor, fallande börser och stora förluster
på bankernas portföljer av europeiska statspapper.
Det är viktigt att komma ihåg att denna typ av stresstest
alltid bygger på historiska eller hypotetiska scenarier vilket aldrig kan ge en
helt korrekt bild av eventuella framtida händelser. All information som bidrar
till att minska osäkerheten i marknaden är dock önskvärd varför dessa test bör
utvecklas kontinuerligt, både nationellt och samordnat inom EU.
Testen bör utformas på ett metodiskt sätt, med så
realistiska marknadsantaganden som möjligt. Regeringen förespråkade därför att
CEBS även skulle inkludera bankernas exponering mot statspapper, vilket de
slutligen gjorde. Stresstesterna bör givetvis utvecklas ytterligare i
framtiden.
Genom att inkludera flera riskfaktorer vilka på ett
bättre sätt kan spegla marknadens oro, såsom till exempel bankernas likviditetsbehov,
kan stresstesterna bättre spegla de risker som finns i marknaden. Jag välkomnar
därför att Riksbanken i sin senaste rapport över den finansiella stabiliteten
utfört vissa stresstester avseende likviditeten i svenska banker.
Regeringen anser att resultaten från dessa tester
bör publiceras på individuell banknivå tillsammans med en tydlig redovisning av
de antaganden som ligger till grund för testet. Den typ av offentliggörande av
stresstestresultat har tidigare inte gjorts i Europa men nu ser vi en tendens
till ökad öppenhet vilket är positivt. I Sverige har Riksbanken och
Finansinspektionen även under krisen publicerat resultaten av stresstesterna
för enskilda banker i Sverige vilket har bidragit till den finansiella
stabiliteten.
Jag kommer därför även fortsättningsvis att inom
EU-arbetet driva den traditionella svenska linjen att en kontinuerlig
utveckling av stresstesten behövs, samt att öppenhet och transparens är
avgörande för att återfå förtroendet för bankerna. På så sätt hoppas jag att stresstester
åtminstone delvis kan bidra till att marknaden får en mer rättvisande bild av
bankernas risker.