Barnarbete och kakaohandeln
Skriftlig fråga 2009/10:660 av Sachet, Ameer (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-03-18
- Anmäld
- 2010-03-18
- Besvarad
- 2010-03-24
- Svar anmält
- 2010-03-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 mars
Fråga
2009/10:660 Barnarbete och kakaohandeln
av Ameer Sachet (s)
till statsrådet Ewa Björling (m)
Konsumtionen av choklad är hög under påsken. Råvaran till choklad är kakao. Chokladtillverkarna uppger själva att större delen av kakaon i deras produkter kommer från Elfenbenskusten och Ghana, de två länder som står för 70 procent av världens kakaoproduktion. Villkoren för arbetarna på odlingarna där är ofta mycket dåliga. Barnarbete förekommer i Elfenbenskusten, men även i Ghana. Människohandeln och barnarbetet är utbrett i Elfenbenskusten. Det har nu gått nio år sedan de stora aktörerna på chokladmarknaden skrev under på att de inte skulle tolerera barnarbete och människohandel, ändå har ingenting hänt.
Barnen som utnyttjas i Elfenbenskusten kommer ofta från utfattiga grannländer som Burkina Faso, Mali och Niger. Ibland har de lockats dit, ibland har deras föräldrar skickat dit dem för att tjäna pengar. Interpol har gjort flera razzior i Elfenbenskusten. Vid den senaste, i juni förra året, räddades 65 barn från slavliknande förhållanden, rapporterar en dansk tidning. Under åren 2006–2009 hittade polisen totalt 300 barn i arbete på plantager. I Elfenbenskusten, som står för 42 procent av världens produktion av kakao, finns 600 000 plantager som säljer kakaon vidare i flera led innan den hamnar i länder som Sverige.
Vilka initiativ via Sverige och EU inom frihandeln avser statsrådet att ta för att få bort människohandel och barnarbete inom kakaoproduktionen?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:660 besvarad av Statsrådet Ewa Björling
Svar på fråga
2009/10:660 Barnarbete och kakaohandeln
Statsrådet Ewa Björling
Ameer Sachet har frågat mig vilka initiativ jag via Sverige och EU inom frihandeln avser att ta för att få bort människohandel och barnarbete inom kakaoproduktionen.
EU förhandlar om ekonomiska partnerskapsavtal (EPA; Economic Partnership Agreements) med länder bland annat i Afrika. I den västafrikanska regionala förhandlingsgruppen ingår såväl Elfenbenskusten som Ghana. Målsättningen är att fördjupa samarbetet med dessa länder och förhandla fullödiga partnerskapsavtal som omfattar handel med varor och tjänster, men också bredare handelsrelaterade områden. Relationen omfattas i dagsläget av Cotonouavtalet för samtliga AVS-länder (Afrika, Västindien och Stillahavet). I detta avtal bekräftar parterna sin uppslutning bakom internationellt erkända arbetsnormer som slagits fast i ILO:s kärnkonventioner. Två av dessa ILO-konventioner rör specifikt barnarbete, den ena innehåller regler om minimiålder för arbete och den andra förbud av de värsta formerna av barnarbete. Utgångspunkten är att de fullödiga handelsavtalen (EPA) ska innehålla ett kapitel om hållbar utveckling och därmed också relatera till ovannämnda konventioner.
EPA-processen ska utmynna i utvecklingsvänliga handelsavtal. Det är tveklöst så att utvecklingsländer behöver öka sin kapacitet för att tillvarata de nya möjligheterna och fullgöra sina åtaganden i avtalet. Sverige stöder den västafrikanska organisationen Ecowas förhandlingskapacitet inom handelsområdet. Därtill är efterlevnad av de mänskliga rättigheterna och i synnerhet barns rättigheter en central fråga inom ramen för Sveriges politiska dialog med länderna i Västafrika.
Alla regeringar har ett ansvar för att inte bara se till att det egna landets lagar och regler efterlevs, utan även för att internationella konventioner, som just ILO:s kärnkonventioner och barnkonventionen, respekteras och följs upp.
I många länder är efterlevnaden av lagar och konventioner svag, och för att motverka barnarbete kan därför andra aktörer spela en viktig kompletterande roll, till exempel konsumenter, producenter och importörer. Genom frivilliga åtaganden kan inte minst näringslivet spela en viktig roll när det gäller att motverka barnarbete. Företags sociala ansvar är en central komponent i regeringens utrikes- och handelspolitik. Regeringen verkar för att handelspolitiken ska stärka respekten för grundläggande arbetsvillkor och för att Världshandelsorganisationen (WTO) i såväl bilaterala som regionala handelsavtal, ska bidra till att ILO:s rättighetskonventioner genomförs och efterlevs.
Inom ramen för samarbetet inom EU har kommissionen nyligen presenterat ett meddelande om hur EU kan bidra till det internationella arbetet mot barnarbete. Rapporten har tagits fram som svar på rådets begäran, i enlighet med slutsatser som rådet antog i maj 2008 om barnets rättigheter i EU:s externa relationer. Syftet med rapporten är att lyfta fram frågan om vilka metoder EU kan använda för att på bästa sätt uppnå målet att avskaffa barnarbete.
Sverige är också medlem i den internationella kakaoorganisationen (ICCO). Inom ramen för denna byggdes under lång tid buffertlager av kakao upp för att stabilisera priserna. Efter att dessa lager avvecklades under 1990-talet betalades medlen tillbaka. Det är med tillfredsställelse som jag noterar att den svenska branschorganisationen Chokofa använder dessa medel till att, i samarbete med relevanta organisationer, genomföra ett projekt i Västafrika för att utbilda enskilda kakaoodlare i syfte att förbättra arbetsförhållandena.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.