Resistenta bakterier
Skriftlig fråga 2009/10:206 av Sachet, Ameer (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-11-18
- Anmäld
- 2009-11-18
- Besvarad
- 2009-11-25
- Svar anmält
- 2009-11-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 november
Fråga
2009/10:206 Resistenta bakterier
av Ameer Sachet (s)
till statsrådet Maria Larsson (kd)
Blodförgiftning är ett livshotande tillstånd som blivit vanligare under senare år, och det är särskilt oroande med tanke på den ökande förekomsten av bakterier som är resistenta mot antibiotika. En forskargrupp vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset Örebro har fått en dryg miljon kronor av Vetenskapsrådet för att närmare undersöka de mekanismer som styr immunförsvarets reaktioner när kroppen utsätts för en bakterieinfektion.
I vårt grannlän Västmanland dog nyligen tre spädbarn av resistenta bakterier.
Europeiska smittskyddsenheten, EDC, har gjort en stickprovsundersökning bland ett antal läkare inom intensivvården i 24 europeiska länder. Drygt hälften av läkarna svarade att de haft minst en patient med totalresistenta bakterier. Nästan var tionde läkare angav att de behandlat fler än tio patienter det senaste året.
Vilka åtgärder inom vård och medicinsk forskning är statsrådet beredd att vidta för att möta hotet från resistenta bakterier?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:206 besvarad av Statsrådet Maria Larsson
Svar på fråga
2009/10:206 Resistenta bakterier
Statsrådet Maria Larsson
Ameer Sachet har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta inom vård och medicinsk forskning för att möta hotet från resistenta bakterier.
Jag tar problemet med resistenta bakterier på största allvar. Den snabba utvecklingen av resistenta bakterier är ett snabbt växande globalt hot mot folkhälsan – vanliga infektioner som vi i dag ser som harmlösa kan åter bli dödliga hot.
Sverige är ett av de länder som har lägst förekomst av resistenta bakterier men vi ser också här en trend att de blir allt vanligare, med mänskligt lidande och stora kostnader inom vården som följd. De utbrott av resistenta bakterier som vi har sett på svenska neonatalavdelningar under senare tid är särskilt oroande och tragiska.
Skälen till det hittills relativt gynnsamma läget i Sverige är att antibiotikaanvändningen jämfört med de flesta andra EU-länder är låg. Vi arbetar också sedan många år aktivt med att bland annat öka kunskapen om resistensproblemet inom vården och bland allmänheten, förbättra vårdhygienen, följa upp åtgärder, samt att mäta både resistensutveckling och antibiotikakonsumtion. I detta arbete samverkar bland annat Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning (Strama, som är ett samverkansorgan inom SMI), Smittskyddsinstitutet (SMI) och Socialstyrelsen.
En viktig grund för detta arbete är propositionen Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar (prop. 2005/06:50). I propositionen framhålls vikten av att kunna använda effektiva antibiotika vid bakteriella infektioner hos människor och djur. Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet och Strama har i uppdrag att ta fram underlag till uppföljning av de mål för år 2010 som slogs fast i propositionen. Vidare kommer den europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) under 2010 att genomföra en granskning av det svenska arbetet mot antibiotikaresistens. Resultatet av uppföljningen kommer att ligga till grund för det fortsatta tvärsektoriella arbetet med dessa frågor.
I forsknings- och innovationspropositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) framhölls att Sverige bör fortsätta att verka för ökad samverkan såväl inom Europeiska unionen som internationellt för att motverka antibiotikaresistens, bland annat rörande kunskapsutveckling kring antibiotikaresistens och utveckling av nya antibiotika.
Regeringen har gett VINNOVA i uppdrag att kartlägga och analysera förutsättningarna för innovationer under utveckling som kompletterar den traditionella användningen av antibiotikaläkemedel. Uppdraget, som redovisades den 30 juni i år, har bland annat utgjort underlag för insatser inom området under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd.
I september genomfördes på svenskt initiativ konferensen Innovative Incentives for Effective Antibacterials om utveckling av nya antibakteriella läkemedel. Med utgångspunkt i diskussionerna vid konferensen har det svenska ordförandeskapet tagit initiativ till rådsslutsatser som avses antas på EU:s hälsoministermöte den 1 december 2009. Vidare enades man i samband med toppmötet mellan EU och USA om att inrätta en gemensam ”insatsstyrka” (”transatlantic task force”) i arbetet mot antibiotikaresistens. Sverige har också nära samarbete med bland annat Indien och Kina samt med länder i Östersjöregionen och samt med ett antal andra länder i Europa – allt med sikte på att WHO ska intensifiera sitt arbete inom området.
Sammanfattningsvis delar jag den oro Ameer Sachet ger uttryck för i sin fråga. Det växande problemet med antibiotikaresistens måste bekämpas genom ett långsiktigt och uthålligt arbete på många fronter. Eftersom dessa problem inte känner några gränser är det nödvändigt att följa upp och utveckla den strategi regeringen överlämnade till riksdagen i december 2005, men också att samarbeta brett på detta område både inom EU och internationellt. Jag finner också styrka i det faktum att medvetenheten om detta problem snabbt stärks bland aktörer över hela världen, vilket avsevärt förbättrar förutsättningarna för det viktiga samarbetet mot antibiotikaresistens.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.