Konkurrens från Teracom
Skriftlig fråga 2007/08:816 av Tobé, Tomas (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-02-20
- Anmäld
- 2008-02-20
- Besvarad
- 2008-02-27
- Svar anmält
- 2008-03-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 februari
Fråga
2007/08:816 Konkurrens från Teracom
av Tomas Tobé (m)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
En ny marknad håller på att växa fram i Sverige vad gäller utveckling av öppna bredbandsnät, inte sällan genom så kallade stadsnät. För att värna en sund konkurrens har regeringen klargjort för kommuner och kommunala bolag att dessa gärna får investera i exempelvis stadsnät men att de inte ska konkurrera ut privata operatörer. Ett viktigt besked för att säkerställa en fortsatt stark utveckling av marknaden.
Nyligen har det dock uppmärksammats att det statsägda bolaget Teracom, enligt privata aktörer, lägger anbud på marknader som inte anses vara affärsmässiga, att de med andra ord köper sig in och snedvrider marknader. Om det stämmer vore det att skapa en osund konkurrens som riskerar att skapa en utveckling där privata aktörer framöver inte finner det lönsamt att investera i bredbandsnät.
Vilka åtgärder avser ministern att vidta med anledning av uppgifterna om att Teracom skapar en osund konkurrens?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:816 besvarad av Näringsminister Maud Olofsson
Svar på fråga
2007/08:816 Konkurrens från Teracom
Näringsminister Maud Olofsson
Tomas Tobé har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av uppgifterna om att Teracom skapar en osund konkurrens.
Teracom verkar på grossistmarknaderna för utsändningstjänster för tv och radio (rundradio) samt för vissa andra tjänster inom området elektronisk kommunikation. Därutöver tillhandahåller bolaget inplacering i master samt service och underhåll med mera. Marknaderna för rundradiosändningar och telekommunikation genomgår kraftiga förändringar till följd av snabb teknisk utveckling som inneburit en ökad grad av sammansmältning (konvergens) av tekniker och därmed tjänster. Som en konsekvens av detta tillkommer nya konkurrenter som erbjuder telefoni, bredband och rundradio tillgängligt i ett och samma nät. Till följd av denna branschglidning distribuerar Teracom även tjänster över fiber- och kopparbaserade accessnät. Teracom erbjuder därmed distribution av tv, radio, Internet och telefoni via såväl trådbundna som trådlösa nät.
Enligt tillgängliga marknadsuppgifter är konkurrensen på marknaden för fiberbaserade accessnät hård. I de flesta fall är det samma spelare som möts i de olika upphandlingarna, däribland finns Zitius med 55 000–60 000 hushåll. Open Net med över 45 000–50 000 kontrakterade hushåll och Teracom med ca 22 000 kontrakterade hushåll.
Jag utgår från att samtliga statliga bolag agerar på ett föredömligt sätt när det gäller att följa lag och branschpraxis.
Med hänsyn till att Teracom har ett marknadsmässigt uppställt avkastningsmål på eget kapital och inte mottar något statligt stöd kan jag inte se att bolaget har några fördelar gentemot sina konkurrenter på bredbandsmarknaden.
Med utgångspunkt i bolagets verksamhetsföremål, att på affärsmässiga villkor bedriva utsändning och överföring av radio- och tv-program och därmed förenlig verksamhet, är frågan om bolagets verksamhet på bredbandsmarknaden i första hand en fråga för styrelsen och ledningen eftersom den berör bolagets operativa verksamhet. Bolagets verksamhet på denna marknad har inte bedömts stå i strid med verksamhetsföremålet.
Med detta sagt, vill jag betona vikten av att företag ges förutsättningar att verka på marknader i konkurrens på lika och rättvisa villkor. Det innebär att sunda spelregler mellan privat och offentlig sektor måste gälla. I budgetpropositionen för 2008 aviserade regeringen bland annat att en promemoria ska remitteras rörande konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet och att en propositionen avses presenteras under 2008.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.