Ökade krav på flygpassagerardata

Skriftlig fråga 2007/08:288 av Holm, Ulf (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-11-16
Anmäld
2007-11-16
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2007-11-22
Besvarad
2007-11-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 november

Fråga

2007/08:288 Ökade krav på flygpassagerardata

av Ulf Holm (mp)

till justitieminister Beatrice Ask (m)

EU-kommissionen har presenterat ett förslag som innebär att alla flygresenärer till och från EU ska riskbedömas, enligt ett system som har stora likheter med det amerikanska systemet. Riskbedömningen ska ske genom att ett 20-tal uppgifter, bland annat personnummer och eventuella kreditkorts­nummer, om varje flygresenär ska samlas in och lagras i upp till 13 år. Syftet är att kunna göra en riskbedömning för att se om personen i fråga är inblandad i eller skulle kunna bli inblandad i terrorism eller organiserad brottslighet.

Jag anser att detta förslag är mycket oroande och integritetskränkande eftersom alla nu ska registreras som eventuella brottslingar och där EU, och dess medlemsstater, ska samla in uppgifter om oss som kan lagras i 13 år.

Jag vill mot bakgrund av EU-kommissionens förslag om registrering av flygpassagerardata fråga vilka initiativ justitieministern kommer att ta för att förhindra att förslaget blir EU-lagstiftning.

Svar på skriftlig fråga 2007/08:288 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask

den 22 november

Svar på fråga

2007/08:288 Ökade krav på flygpassagerardata

Justitieminister Beatrice Ask

Ulf Holm har frågat mig vilka initiativ jag kommer att ta för att förhindra att förslaget om ökade krav på flygpassagerardata blir EU-lagstiftning.

Som jag framhållit i mitt svar på interpellation från Alice Åström i samma fråga pågår insamling av information om flygpassagerare som finns i flygbolagens bokningssystem, så kallade PNR-uppgifter, redan i dag. Efter avtal mellan EU och USA samt Kanada överförs PNR-uppgifter från flygbolagen till amerikanska och kanadensiska tull- och gränsskyddsmyndigheter i samband med transatlantiska flygningar. Australien vill gärna ingå ett liknande avtal med EU.

Inledningsvis ska också sägas att lufttrafikföretag enligt ett direktiv från 2004 har en skyldighet att på begäran från behöriga myndigheter lämna ut förhandsuppgifter om flygpassagerare för gränskontrolländamål och för att bekämpa den olagliga invandringen. Sådan information omfattar biografiska data såsom resehandlingar, nationalitet, namn och restider. Inom ett PNR-system är avsikten att ytterligare informationstyper, till exempel kreditkortsnummer och ändringar i flygplaneringen, ska göras tillgängliga i ett tidigare skede. Syftet med detta är att skapa möjligheter för polisen att göra riskbedömningar av passagerare för att förhindra terroristbrott och annan allvarlig organiserad brottslighet.

Kommissionens nu aktuella förslag om PNR är en del i ett paket med förslag som också omfattar en handlingsplan om säkerhet rörande sprängmedel och en revidering av 2002 års rambeslut om bekämpande av terrorism. Kommissionen har också aviserat att ytterligare ett paket med förslag avses att läggas fram under det första halvåret 2008. EU:s agerande mot terrorism omfattar alltså flera planerade åtgärder.

När det gäller PNR är en majoritet av medlemsstaterna positiva till att ett EU-system inrättas. Flera medlemsstater har också initierat åtgärder i denna riktning på nationella nivå.

När vi nu analyserar detta nya förslag måste vi naturligtvis ägna särskild uppmärksamhet åt balansen mellan säkerhetsaspekter å ena sidan och integritetsskydd och respekt för mänskliga rättigheter å den andra. En ytterligare fråga som rests i sammanhanget handlar om effektiviteten och mervärdet av ett PNR-system i förhållande till den stora mängd information som avses att behandlas. Denna frågeställning måste belysas ingående i såväl vår egen analys som i de kommande förhandlingarna.

Rätten till privatliv är inte en absolut rättighet. Intrång i privatlivet får göras, men det får endast ske om åtgärden har stöd i lag och är nödvändig i ett demokratiskt samhälle för att uppfylla vissa legitima mål. Åtgärden måste även stå i rimlig proportion till det mål som eftersträvas. Det krävs dessutom att lagen är tillräckligt tydlig för att dess adressater ska kunna rätta sig efter den och att den är förutsägbar. I detta sammanhang står det klart att inte minst de föreslagna lagringstiderna, men även avgränsningen av ändamålen och informationstyperna, kommer att behöva analyseras ingående.

Sammanfattningsvis tycker jag att det är alltför tidigt att ta ställning till förslaget. Det har lämnats helt nyligen och arbetet med att analysera det har precis påbörjats. Vi kommer att få anledning att återkomma till detta.

Det bör understrykas att förslaget ligger på bordet efter önskemål från medlemsstaternas stats- och regeringschefer. Syftet är att öka säkerheten för våra medborgare. Det är en fråga vi också måste ta på största allvar.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.