Samhällsnyttiga jobb

Skriftlig fråga 2007/08:1654 av Brink, Josefin (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-09-15
Anmäld
2008-09-16
Besvarad
2008-09-24
Svar anmält
2008-09-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 september

Fråga

2007/08:1654 Samhällsnyttiga jobb

av Josefin Brink (v)

till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)

Den 18 januari frågade jag arbetsmarknadsministern om regeringens planer på att anvisa personer till ”varaktig samhällsnyttig sysselsättning” i jobb- och aktivitetsgarantins tredje fas. Med tanke på regeringens andra åtgärder fruktade jag att denna samhällsnyttiga sysselsättning bara skulle bli ett namnbyte på de tidigare plusjobben, fast med sämre ersättning till dem som utför jobben. Enligt uttalanden ministern gjort i medierna ser det nu ut att bli så.

Den sysselsättning det handlar om ska enligt ministerns uttalanden bestå av arbetsuppgifter som annars inte blivit utförda och som alltså inte tränger undan ordinarie anställningar. Förutom att även ideella organisationer och privata företag ska kunna anordna sysselsättningen är detta upplägg identiskt med de tidigare kommunala plusjobben. Den avgörande skillnaden är att medan plusjobben gav kollektivavtalsreglerad lön ska de jobb regeringen nu inför ersättas med aktivitetsstöd på 65 procent av tidigare lön.

Med anledning av vad som anförts vill jag fråga arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin:

Avser ministern att verka för att de tidigare plusjobben ersätts med en åtgärd vars huvudsakliga skillnad består av lägre ersättning till deltagarna?

Svar på skriftlig fråga 2007/08:1654 besvarad av Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin

den 24 september

Svar på fråga

2007/08:1654 Samhällsnyttiga jobb

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin

Josefin Brink har frågat mig om jag avser att verka för att de tidigare plusjobben ersätts med en åtgärd vars huvudsakliga skillnad består av lägre ersättning till deltagarna.

Regeringen har nyligen presenterat budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1). Av den framgår att deltagare i jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas ska sysselsättas på alla typer av arbetsplatser, såsom sociala företag, privata företag, kommuner och statliga myndigheter.

Deltagarna som före inträde i jobb- och utvecklingsgarantin var berättigade till arbetslöshetsersättning kommer, liksom under de två inledande faserna, att få aktivitetsstöd enligt de regler som gäller vid deltagande i tidigare faser. För dem som före inträde i garantin inte var berättigade till arbetslöshetsersättning övertar kommunerna ansvaret för försörjningen.

Det kommer att kunna utgå statligt ekonomiskt stöd till sysselsättningsanordnare för samtliga deltagare i fas tre, oavsett om deltagaren får sin försörjning från stat eller kommun. Regeringen kommer att ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att bilda en anordnargrupp, med Svenska ESF-rådet som viktig aktör, för att säkerställa att det finns tillräckligt med sysselsättningstillfällen. Anordnargruppen ska bestå av olika intressenter, med lokal och regional kännedom, såsom representanter för kommuner, landsting, sociala företag, privata näringsliv och statliga myndigheter.

De som blir aktuella för tredje fasen av jobb- och utvecklingsgarantin kommer att vara personer som, trots omfattande aktiva insatser från Arbetsförmedlingen, inte har lyckats att få ett arbete. Det kommer att vara personer som har varit arbetslösa under många år och som, av olika anledningar, kan ha nedsatt arbetsförmåga. Det är personer som riskerar att långsiktigt utestängas från arbetslivet. Det krävs därför ytterligare insatser genom en mångfald av anordnare för att ge dem ökad möjlighet att få ett arbete.

Tredje fasen är inte en ersättning för plusjobben. Den är en del av regeringens stora satsning på jobb- och utvecklingsgarantin, vars syfte är att deltagarna så snart som möjligt ska få ett arbete. Tredje fasen ska ge sysselsättning och arbetslivserfarenhet samt arbetsgemenskap. En sysselsättningsperiod i tredje fasen ska pågå en längre tid än vad som vanligen gäller insatser med aktivitetsstöd. Efter varje period görs en ny bedömning av individens arbetsförmåga och erfarenhet. Deltagarna ska ha kontinuerlig kontakt med Arbetsförmedlingen och sin coach för att stödja övergång till arbete.

Personerna i tredje fasen är fortsatt programdeltagare. Regeringen finner ingen anledning att höja ersättningen för deltagande i fas tre i förhållande till ersättningen i de inledande faserna av jobb- och utvecklingsgarantin.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.