Rehabkedjan och ansvar
Skriftlig fråga 2007/08:1399 av Kvarnström, Kurt (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-06-19
- Anmäld
- 2008-06-23
- Besvarad
- 2008-07-03
- Svar anmält
- 2008-08-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2007/08:1399 Rehabkedjan och ansvar
av Kurt Kvarnström (s)
till statsrådet Cristina Husmark Pehrsson (m)
I debatten om regeringens förslag till rehabiliteringskedjan ställde jag ett flertal frågor som jag anser viktiga för att förstå och kunna tillämpa dessa komplicerade regler. Tyvärr fick jag inga svar på mina frågor så därför gör jag ett försök att få skriftligt svar på frågorna.
Till vem ska den enskilde enligt statsrådets avsikt vända sig om hon eller han inte får någon rehabilitering?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:1399 besvarad av Statsrådet Cristina Husmark Pehrsson
den 3 juli
Svar på frågorna
2007/08:1396 Rehabkedjan och arbetslöshetsersättningen
2007/08:1397 Rehabkedjan och arbetsmiljölagen
2007/08:1398 Rehabkedjan och avstämningsmöten
2007/08:1399 Rehabkedjan och ansvar
2007/08:1400 Rehabkedjan och landstingsmiljard
2007/08:1401 Rehabkedjan och a-kassan
2007/08:1402 Rehabkedjan och rehabiliteringsinsatserna
2007/08:1403 Rehabkedjan och förlängd sjukpenning
2007/08:1404 Rehabkedjan och en parlamentarisk socialförsäkringsutredning
Statsrådet Cristina Husmark Pehrsson
Kurt Kvarnström har ställt nio frågor till mig om den nya rehabiliteringskedjan som har trätt i kraft den 1 juli i år. De olika frågorna berör arbetslöshetsförsäkringen, arbetsmiljölagen, avstämningsmöten, rehabilitering, förlängd sjukpenning, den så kallade landstingsmiljarden samt en fråga om den av regeringen aviserade parlamentariska socialförsäkringsutredningen.
Låt mig inledningsvis konstatera att när alliansregeringen tillträdde hade 554 000 personer sjuk- eller aktivitetsersättning. Detta var resultatet av en utveckling som hade pågått kontinuerligt sedan 1970-talet. Särskilt många pensionerades bort under de första åren under 2000-talet, detta som en följd av att en alltför passiv sjukskrivningsprocess hade tillåtits och att de långa sjukfallen därigenom blivit både rekordlånga och rekordmånga.
Jag är väl medveten om att övergången till en mycket mer aktiv sjukskrivningsprocess ställer stora krav på Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, hälso- och sjukvården, arbetsgivare och många andra aktörer när de ska förändra sina arbetssätt och rutiner. Min utgångspunkt har dock i första hand varit den enskildes behov. Insatser måste göras betydligt tidigare än vad som hittills skett. Redan efter tre månaders sjukskrivning ökar annars risken att fastna i långtidssjukskrivning betydligt. Regeringens reformer kommer enligt min mening sammantaget att innebära ett tidigare och mer effektivt stöd till den enskilde.
För att ge ett bättre stöd till den enskilde har regeringen kommit överens med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om en rehabiliteringsgaranti som omfattar behandling och rehabilitering för patienter med ångest, stress och depression samt smärtor i nacke och rygg. En överenskommelse med SKL har också träffats om utökad företagsvård. Regeringen satsar 3,4 miljarder kronor för detta ändamål, vilket är betydligt mer än vad som avsattes för aktiv arbetslivsinriktad rehabilitering under den förra regeringens sista år vid makten.
Beträffande frågan om jag kommer att verka för att det blir en landstingsmiljard i nästa års budget kan jag nämna att i den avsiktsförklaring beträffande utveckling och effektivisering av sjukskrivningsprocessen som undertecknades den 3 juni i år mellan Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting så är bägge dessa organisationer positiva till att fortsätta diskussionen för att vidareutveckla incitament för en bättre sjukskrivningsprocess i hälso- och sjukvården. Det slutliga resultatet av dessa diskussioner kommer för regeringens del att framgå av budgetpropositionen som lämnas i höst.
Vad gäller arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar får dessa frågor avgöras efter en prövning av omständigheterna i det enskilda fallet där såväl arbetstagarens som arbetsgivarens förhållanden och förutsättningar vägs in. Den närmare prövningen av vad som ligger i arbetsgivarens rehabiliteringsansvar kan sägas ta sin utgångspunkt i reglerna om arbetsanpassning och rehabilitering i lagen om allmän försäkring och arbetsmiljölagen. Regeringen föreslår inga förändringar som minskar arbetsgivarens rehabiliteringsansvar eller anställningstryggheten för den enskilde. I stället förstärks den enskildes ställning genom en lagstadgad rätt att pröva annat arbete med bibehållen anställning. För att uppsägning ska kunna ske krävs att arbetsgivaren har uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar och gjort vad som skäligen kunnat krävas av arbetsgivaren. Försäkringskassan fattar beslut om rätt till ersättning från sjukförsäkringen, bedömer behovet av arbetslivsinriktad rehabilitering och har ett samordningsansvar för de rehabiliteringsinsatser som den försäkrade behöver.
Alla som bedöms ha nedsatt arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden efter ett års sjukskrivning beviljas förlängd sjukpenning med 75 procents ersättning. För att beviljas fortsatt sjukpenning med 80 procent efter ett års sjukskrivning krävs synnerliga skäl, vilket innebär att bara den som är arbetsoförmögen på grund av en mycket allvarlig sjukdom kan komma i fråga. Det är Försäkringskassan som i det enskilda ärendet har att ta ställning till när synnerliga skäl kan anses föreligga.
Vad gäller frågan om avstämningsmöten kan jag informera Kurt Kvarström om att jag inte har för avsikt att föreslå att dessa ska tas bort.
Slutligen när det gäller Kurt Kvarnströms fråga om en parlamentarisk utredning vill jag framföra att denna fråga bereds inom Regeringskansliet och att det är min ambition att tillsätta en utredning så fort som möjligt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.