Ett sekulärt EU
Skriftlig fråga 2006/07:818 av Hägg, Carina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-03-06
- Anmäld
- 2007-03-12
- Besvarad
- 2007-03-13
- Svar anmält
- 2007-03-14
- Besvarad
- 2007-03-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2006/07:818 Ett sekulärt EU
av Carina Hägg (s)
till statsrådet Cecilia Malmström (fp)
Vi ska värna om ett sekulärt EU där religionen är en privatsak. Ett skäl är att religionen alltför ofta blir en täckmantel för att till exempel motarbeta kvinnors rättigheter. Men oron för att kristna värderingar ska skrivas in i EU-konstitutionen har återkommit. Regeringen har valt att inte kommentera de högerkristna krafternas intensiva påverkansarbete. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har skrivit brev till statsminister Fredrik Reinfeldt om arbetet med en ny konstitution men brevet har hemligstämplats. Ett exempel på religionens roll i EU är att förbundskansler Merkel uppges vilja skriva in Guds namn i konstitutionen. Men på grund av det hemlighetsmakeri som råder har den uppgiften inte gått att få bekräftad. Det är nödvändigt att den svenska regeringen avvisar varje tanke på ett sådant tillägg i konstitutionen och driver linjen att EU ska vara sekulärt.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet på vilket sätt hon tänker arbeta för ett sekulärt EU.
Svar på skriftlig fråga 2006/07:818 besvarad av Statsrådet Cecilia Malmström
Svar på fråga
2006/07:818 Ett sekulärt EU
Statsrådet Cecilia Malmström
Carina Hägg har frågat mig på vilket sätt jag tänker arbeta för ett sekulärt EU.
Såsom jag har framhållit i samband med en tidigare fråga (2006/07:693), fastslås i unionsfördraget att EU bygger på universella principer: frihet, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, samt rättsstatsprincipen. Dessa principer har djupa europeiska rötter.
I Europa har det funnits – och finns – en debatt om att i EU:s konstitutionella fördrag göra referenser till kristendomen. Vi ser inte att det skulle vara möjligt för medlemsländerna att enas om en sådan hållning. I stället nåddes, i förslaget till konstitutionellt fördrag, enighet om att hänvisa till Europas kulturella, religiösa och humanistiska arv. Det föreslagna konstitutionella fördraget innebär inte heller att kristendomen skulle ges en särskild ställning framför andra trosinriktningar.
Regeringen avser att fortsatt bevaka frågan noggrant. EU måste förbli en organisation som inte tar ställning i frågor om trosinriktning.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.