Företagshälsovården
Skriftlig fråga 2006/07:1582 av Bengtsson, Finn (m)
Frågan är besvarad
- Inlämnad:
- 2007-08-24
- Anmäld:
- 2007-08-30
- Besvarad:
- 2007-09-07
- Svar anmält:
- 2007-09-13
den 24 augusti
Fråga
2006/07:1582 Företagshälsovården
av Finn Bengtsson (m)
till statsrådet Cristina Husmark Pehrsson (m)
I den pågående, och i medierna delvis olyckligt polariserade, debatten om sjukskrivningarna kommer ibland frågan om företagshälsovård (FHV) i detta sammanhang upp. En del debattörer har gjort gällande att FHV kan vara negativt i rehabiliterande syfte då man misstänks vara mer lojal mot företaget än de anställda. Men kan det kanske förhålla sig annorlunda? Låt mig ge ett praktiskt exempel:
Under åren 2003–2006 har FHV på Saab AB i Linköping, tillsammans med Sektionen för beroendeforskning vid Karolinska Institutet, genomfört ett projekt under namnet Riskbruksmodellen för att identifiera och åtgärda riskbruk av alkohol. Man tydliggjorde här a) att det är möjligt för FHV att genomföra alkoholscreening inkluderande biologiska markörer i samband med livsstilsundersökningar och medicinska konsultationer, b) att det inte kräver omfattande träning för FHV:s personal och inte heller upplevs det som särskilt känsligt hos de anställda, och c) att rådgivning och effektiv behandling finns att tillgå som även den kan utföras av FHV:s personal med sannolika kostnadsfördelar för såväl den anställde som företaget och samhället. Processen ledde också till att sekundärpreventiva alkoholmetoder kunde implementeras i arbetslivet.
Avser statsrådet att aktivt verka för att sprida de vunna praktiska och kliniska erfarenheterna av denna riskbruksmodell till andra företag och FHV-organisationer runt om i Sverige, som instrument i regeringens ansvar att föreslå konkreta och kvalitetssäkrade vägar att försöka minska sjukskrivningarna och ohälsan förorsakade av oupptäckt och obehandlat alkoholmissbruk hos enskilda i arbetslivet?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:1582 besvarad av Statsrådet Cristina Husmark Pehrsson
den 7 september
Svar på fråga
2006/07:1582 Företagshälsovården
Statsrådet Cristina Husmark Pehrsson
Finn Bengtsson har frågat mig om jag avser att aktivt verka för att sprida de vunna praktiska och kliniska erfarenheterna av ”riskbruksmodellen” till andra företag och företagshälsovårdsorganisationer runt om i Sverige, som instrument i regeringens ansvar att föreslå konkreta och kvalitetssäkra vägar att försöka minska sjukskrivningarna och ohälsan förorsakade av oupptäckt, obehandlat alkoholmissbruk hos enskilda i arbetslivet.
Jag delar Finn Bengtssons uppfattning att insatser måste göras för att minska alkoholmissbruket. Jag tror i likhet med honom att alkoholmissbruk orsakar mer ohälsa och bidrar till de långa sjukskrivningarna mer än vad som hittills påvisats. Vid alkoholmissbruk är det mycket viktigt att insatser sätts in i tid. Regeringens förslag om att arbetsgivare ska få möjlighet att begära att en anställd ska visa läkarintyg från första frånvarodagen är bland annat ägnat att uppmärksamma de fall där rehabiliteringsinsatser bör sättas in tidigt.
Jag tror också att en utvecklad företagshälsovård skulle kunna göra betydande insatser vad gäller upptäckt och behandling av överkonsumtion av alkohol.
Inriktningen för regeringens alkoholpolitik är att minska den totala alkoholkonsumtionen och motverka ett skadligt dryckesbeteende.
I 2007 års vårproposition föreslog regeringen att 260 miljoner kronor årligen skulle avsättas till och med år 2010 för det alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet. Inom ramen för dessa medel har Riskbruksprojektet varit en av satsningarna.
Riskbruksprojektets verksamhet är inriktad mot information, utbildningar och andra insatser som dels ska öka hälso- och sjukvårdspersonalens uppmärksamhet på att alkoholen kan vara en av orsakerna bakom de problem som patienten söker för dels ska öka personalens förmåga att ge råd och motivera till förändrade levnadsvanor. Även personal inom företagshälsovården och hos arbetsgivare är målgrupper för Riskbruksprojektet.
Regeringen följer Riskbruksprojektet med stort engagemang för att se hur vi ska ta till vara och vidareutveckla de kunskaper som projektet leder fram till.
