Till innehåll på sidan

Regn, klimatförändringar och kompensation för lantbrukare

Skriftlig fråga 2006/07:1521 av Oscarsson, Mikael (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-08-03
Anmäld
2007-08-16
Besvarad
2007-08-17
Svar anmält
2007-08-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 augusti

Fråga

2006/07:1521 Regn, klimatförändringar och kompensation för lantbrukare

av Mikael Oscarsson (kd)

till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)

Under senare år har vårt land drabbats av extrema väderomslag. Under förra sommaren följdes torka av kraftiga regn i Skåne. I år har torkan visserligen uteblivit men regnet har varit desto värre. Inte minst södra Sverige har drabbats hårt, och många lantbrukare har fått se sina skördar gå till spillo. För enskilda lantbrukare kan det handla om avkastningar i miljonklassen som dränkts av regnet, vilket i många fall innebär ekonomisk katastrof. Ett exempel är en lantbrukare i Östergötland som fått se grödorna på 165 av sina 175 hektar förstöras av de översvämningar regnet orsakat.

Efter stormen Gudrun gavs möjligheter för skogsbrukare att ansöka om kompensation. Även för lantbrukare har det funnits vissa kompensationsmöjligheter vid dåliga eller uteblivna skördar genom främst EU. Tidigare har det funnits en nationell skördeskadefond, och även sedan den avskaffades kvarstår det statliga ansvaret vid skador av naturkatastrofkaraktär. Privata försäkringar kan också utgöra ett alternativ. Som det ser ut i dag betalas dock ersättning endast ut för skador orsakade av hagel och torka, eller om lantbrukarna hunnit skörda sina grödor och de blir förstörda – exempelvis av översvämning – i magasinen. Med tanke på de förändringar vi ser i klimatet menar jag att en sådan gränsdragning är orimlig. I dag tycks behovet av en nationell skördeskadefond, ur vilken lant- och skogsbrukare kan ansöka om kompensationer vid en klimatrelaterad katastrof, vara överhängande.

Vad avser jordbruksministern att vidta för åtgärder för inrättandet av en nationell skördeskadefond för kompensationer vid skördeförluster orsakade av bland annat regn?

Svar på skriftlig fråga 2006/07:1521 besvarad av Jordbruksminister Eskil Erlandsson

den 17 augusti

Svar på frågorna

2006/07:1520 Den förstörda skörden i södra Halland

2006/07:1521 Regn, klimatförändringar och kompensation för lantbrukare

Jordbruksminister Eskil Erlandsson

Lars Gustafsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att ekonomiskt stödja de bönder som under sommaren drabbats av omfattande skördeskador i södra Halland.

Mikael Oscarsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för inrättandet av en nationell skördeskadefond för kompensationer vid skördeförluster orsakade av bland annat regn.

Det permanenta skördeskadeskydd som tidigare fanns i Sverige avskaffades 1994 efter överenskommelse mellan LRF (som då var huvudman) och staten (som hade övergripande ansvar). Den huvudsakliga anledningen till att skyddet avvecklades var att LRF bedömde att de skattemässiga reserveringsmöjligheter som införts för enskilda företag lämnade tillräckligt utrymme för hantering av skördevariationer. I dag medger skattesystemet en möjlighet att under en femårsperiod periodisera inkomster. Detta innebär att lantbrukarna har möjlighet att balansera sämre år mot år då skördeutfallet och avräkningspriserna är högre. Jag vill dessutom erinra om att samtliga lantbrukare har en form av grundskydd genom det nuvarande gårdsstödet, vilket betalas ut oavsett skördeutfall.

Det är i dagens läge ovisst hur de förväntade klimatförändringarna kan komma att påverka de areella näringarna. År 2005 tillsattes en utredning som ska kartlägga det svenska samhällets sårbarhet för globala klimatförändringar och de regionala och lokala konsekvenserna av dessa förändringar. Till de områden som därvid är av särskilt intresse räknas givetvis jordbruksnäringen.

I uppdraget ingår att bedöma kostnaden för skador och kompensationsåtgärder till följd av såväl förväntade klimatförändringar som enstaka extrema väderhändelser, samt att övergripande bedöma om det finns behov av förbättrat försäkringsskydd. Utredaren ska lämna sitt slutbetänkande senast den 1 oktober 2007.

Efter att ha tagit del av slutbetänkandet i Klimat- och sårbarhetsutredningen kommer regeringen att ta ställning till om vi bör gå vidare med anledning av utredarens slutsatser och eventuella förslag.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.