Förordning om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Fakta-pm om EU-förslag 2021/22:FPM48 : COM (2021) 776

COM (2021) 776

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2021/22:FPM48

Förordning om det europeiska national- 2021/22:FPM48 och regionalräkenskapssystemet

Finansdepartementet

2022-01-28

Dokumentbeteckning

COM (2021) 776

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 549/2013 och upphävande av elva rättsakter inom området nationalräkenskaper

Sammanfattning

Genom förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 549/2013 och upphävande av elva rättsakter inom området nationalräkenskaper anpassas den klassificering av individuell konsumtion som förordningen bygger på till utvecklingen inom området och till användarnas utökade behov av nationalräkenskapsdata.

Regeringen stöder förslaget.

1 Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (nationalräkenskapsförordningen) inrättades det reviderade europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS2010). I förordningen finns metoder, definitioner, klassificeringar och redovisningsregler som ska användas för att utarbeta räkenskaper och sammanställningar på jämförbar grund, för att tillgodose unionens behov. I förordningen finns också tidsfrister för när medlemsstaterna ska ha rapporterat in sina räkenskapsdata och en sammanställning till kommissionen (Eurostat) i enlighet med metoderna.

1

Sedan ENS2010 infördes 2014 har den klassificering av individuell 2021/22:FPM48 konsumtion, som förordningen bygger på, och användarnas behov av nationalräkenskapsdata utvecklats.

Kommissionen anser att det därför är lämpligt att ändra förordningen för att uppdatera såväl klassificeringen som tidpunkterna då data ska redovisas.

Kommissionen presenterade förslaget den 10 december 2021.

1.2Förslagets innehåll

Förslaget innebär att förordningen ändras för att återspegla den uppdaterade klassificeringen av individuell konsumtion efter ändamål som gjordes 2018.

Förordningen ändras även ändras för att beakta utökade användarbehov av nationalräkenskaper inom unionen. Ändringarna innebär bl.a. att tillgången till statistik över statsfinanserna utvidgas. En rättslig grund införs för överföring av vissa kvartalsvisa räkenskaper för den offentliga sektorn. Uppgifterna överförs i dag frivilligt av medlemsstaterna. Överföringen av vissa årsräkenskapsdata snabbas upp. Enhetligheten mellan tabeller stärks. En rättslig grund införs vidare för frivillig överföring av statistik, exempelvis i form av BNP- och sysselsättningsberäkningar. Tillgången till metadata som åtföljer nationalräkenskapsdata förbättras också.

Vidare upphävs elva rättsakter som hänför sig till rådets förordning (EG) nr 2223/96 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen (ENS 1995).

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Gällande svenska regler är lagen (2001:99) om den officiella statistiken och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Förslaget väntas inte innebära någon förändring i det svenska regelverket.

1.4Budgetära konsekvenser/Konsekvensanalys

Enligt kommissionen kräver förslaget inga tillkommande ekonomiska resurser.

Eventuella tillkommande kostnader som förslagen kan leda till för den nationella budgeten ska finansieras i linje med de principer om neutralitet för statens budget som riksdagen beslutat om (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95FiU5, rskr. 1994/95:67). Utgiftsdrivande åtgärder på EU- budgeten behöver finansieras genom omprioriteringar i den fleråriga budgetramen.

Kommissionen har inte genomfört någon konsekvensanalys, eftersom förslaget inte har några betydande ekonomiska, sociala eller miljömässiga konsekvenser och inte medför några ytterligare bördor för företag eller allmänheten.

2

2021/22:FPM48

2 Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen stöder förslaget.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaternas ståndpunkter är ännu inte kända.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Europaparlamentet har ännu inte tagit ställning till förslaget.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Förslaget har remitterats till Statistiska centralbyrån. Remissvaret har ännu inte kommit in.

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Rättslig grund är artikel 338.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Förslaget till förordning har utarbetats för att nationalräkenskapsförordningen alltjämt ska vara relevant vad gäller begrepp och tidsfrister. Stater som agerar självständigt kan enligt kommissionen inte i tillräcklig utsträckning uppnå målen för den föreslagna åtgärden. Åtgärden kan vidare vidtas mer effektivt på EU-nivå på grundval av en EU-rättsakt.

Förslaget bedöms därför av kommissionen vara förenligt med proportionalitetsprincipen.

Regeringen delar kommissionens bedömning att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen.

3

4 Övrigt 2021/22:FPM48

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Förslaget kommer behandlas i rådets arbetsgrupp för statistik. Beslut kan väntas under 2023.

4

Fakta-PM om EU-förslag

En faktapromemoria, fakta-PM, är en redogörelse från regeringen till riksdagen om ett förslag från EU-kommissionen. Där framgår vad förslaget går ut på, hur det kan påverka svenska regler och vad regeringen anser om förslaget.