EU:s rymdindustripolitik

Fakta-PM om EU-förslag 2012/13:FPM82 KOM (2013) 108

KOM (2013) 108

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2012/13:FPM82

EU:s rymdindustripolitik 2012/13:FPM82

Utbildningsdepartementet

2013-04-05

Dokumentbeteckning

KOM (2013) 108

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén - EU:s rymdpolitik - rymdsektorns potential för ekonomisk tillväxt

Sammanfattning

Meddelandet redogör för hur en industripolitik på rymdområdet bör se ut inom EU. En viktig utgångspunkt är att rymdverksamheten inte enbart är en fråga om forskning och teknisk utveckling och att dess europeiska politiska dimension bör utvecklas ordentligt. För detta syfte anser kommissionen att EU har ett särskilt ansvar och bättre möjligheter än den europeiska rymdorganisationen ESA. Kommissionen menar att en rymdpolitik för EU kan stärka den europeiska identiteten på internationell politisk nivå. Samtidigt bör åtgärder på EU-nivå kunna ge rymdverksamheten starkare politiska drivkrafter genom att t.ex. skapa lämpliga ramvillkor för europeisk rymdverksamhet och för industrins globala konkurrenskraft.

Regeringen välkomnar meddelandet och att EU ser över hur förutsättningarna för europeisk rymdverksamhet och industri kan förbättras för långsiktig konkurrenskraft och samhällsnytta. Regeringen anser samtidigt att det är mycket viktigt att EU fullt ut drar nytta av den kompetens och långa erfarenhet som har byggts upp inom den europeiska rymdorganisationen ESA under flera decennier.

Regeringen understryker mot bakgrund av ovanstående vikten av att EU och ESA gemensamt utvecklar en samordnad process för att presentera förslag som baseras på gemensam analys, till medlemsstaterna om den europeiska rymdverksamhetens framtid. Vad gäller utnyttjande av EU:s finansiella instrument inom rymdindustripolitiken anser regeringen att tillämpning av innovativa finansiella instrument bör begränsas och finansiering bör som huvudregel ske genom anslagsfinansiering.

1

1 Förslaget 2012/13:FPM82

1.1Ärendets bakgrund

Genom artikel 189 i Lissabonfördraget blev rymdverksamhet en EU- kompetens. Redan före det, i december 2008, framhöll Europeiska rådet rymdens potential att bidra till innovation och ekonomisk återhämtning, vilket även rymdrådet uttryckte vid sitt möte i maj 2009. I kommissionens förslag till programmet Horisont 2020 för forskning och innovation föreslås 1,7 miljarder euro till rymdforskning och rymdinnovation. I sitt meddelande om EU:s industripolitik från oktober 2010 tillkännagav kommissionen vidare sin avsikt att föra en rymdindustripolitik som utformas i samarbete med ESA och EU:s medlemsstater. I rådets slutsatser från maj och september 2011 gav medlemsstaterna sitt stöd till kommissionens idéer om en europeisk rymdindustripolitik, uttryckta i ett meddelande om en rymdstrategi för EU från april 2011. Meddelandet om rymdindustripolitiken presenterades den 28 februari 2013.

1.2Förslagets innehåll

Kommissionens meddelande redogör för hur en industripolitik på rymdområdet bör se ut inom EU. En viktig utgångspunkt är att rymdverksamheten inte enbart är en fråga om forskning och teknisk utveckling och att dess europeiska politiska dimension bör utvecklas ordentligt. För detta syfte anser kommissionen att EU har ett särskilt ansvar och bättre möjligheter än den europeiska rymdorganisationen ESA. Kommissionen menar att en rymdpolitik för EU kan stärka den europeiska identiteten på internationell politisk nivå. Samtidigt bör åtgärder på EU-nivå kunna ge rymdverksamheten starkare politiska drivkrafter genom att t.ex. skapa lämpliga ramvillkor för europeisk rymdverksamhet och för industrins globala konkurrenskraft.

Kommissionen föreslår att EU.s rymdindustripolitik bör inriktas på fem särskilda mål:

1.Inrätta enhetliga och stabila regler.

2.Vidareutveckla en konkurrenskraftig, solid, effektiv och balanserad industribas i Europa och stödja de små och medelstora företagens medverkan.

3.Stödja den europeiska rymdindustrins konkurrenskraft på världsmarknaden genom att uppmuntra branschen att bli mer kostnadseffektiv längs värdekedjan.

4.Utveckla marknader för rymdtillämpningar och rymdtjänster.

5.Garantera tekniskt oberoende och självständigt tillträde till rymden.

2

Vad gäller det femte målet menar kommissionen att det är av central 2012/13:FPM82
betydelse att EU vidmakthåller sitt oberoende på strategiska områden inom  
rymdsektorn. Med detta avser kommissionen inte minst att EU:s  
rymdindustripolitik bör säkerställa att det finns ett tillförlitligt, säkert och  
kostnadseffektivt system för bärraketer och att aktörerna inom europeisk  
rymdpolitik (EU, ESA och deras respektive medlemsstater) för detta  
ändamål bör utveckla en politik för europeisk bärraketsförmåga.  
Kommissionen betonar i sitt meddelande betydelsen av effektivt samarbete  
mellan EU, ESA och deras respektive medlemsstater, men menar samtidigt  
att EU:s medlemsstaters ståndpunkter i internationella sammanhang utanför  
EU bör samordnas inom EU så att de stämmer överens med och stödjer EU:s  
rymdpolitik.  
Kommissionen redogör vidare för de internationella utmaningar som  
europeisk rymdindustri möter. Kommissionen lyfter fram riskerna på de  
kommersiella marknader som EU:s tillverkningsindustri är starkt beroende  
av mot bakgrund av att den europeiska institutionella rymdmarknaden  
jämfört med andra rymdländer är relativt liten, utmaningarna för europeisk  
satellitkommunikationsindustri att behålla sin konkurrenskraft, och de nya  
möjligheter som uppstår för europeisk industri på nya marknader för  
navigering och jordobservationstillämpningar i form av både varor och  
tjänster.  
För att möta dessa utmaningar och skapa förutsättningar för den europeiska  
rymdindustrins långsiktiga utveckling anser kommissionen att ledande  
teknik, försörjningstrygghet och oberoende kräver långsiktiga satsningar och  
kompetensförsörjning, och att Europas självständiga tillträde till rymden  
måste behållas och på lång sikt stärkas.  
Kommissionen menar att de angivna målen bör kunna uppfyllas genom  
bättre regler för tjänstesektor och tillverkningsindustri, standardisering på  
såväl tillverkningssidan som system- och tjänsteutvecklingssidan,  
kompetensförsörjning inom forskning och utveckling för rymdverksamheten,  
och genom en aktiv europeisk handelspolitik på rymdområdet.  
Vidare påminner kommissionen om de mål som finns i Horisont 2020 för  
forskning, utveckling och innovation inom rymd, dvs. att möjliggöra  
europeisk konkurrenskraft i rymden genom innovation och oberoende inom  
kritisk teknik, att möjliggöra framsteg inom rymdteknik från teknisk  
grundforskning till tillämpad teknik för framtidens satelliter, att ta vara på  
rymddata, och att möjliggöra europeisk forskning och utveckling inom  
internationella rymdpartnerskap.  
För att utveckla förutsättningarna för finansiering och ökad effektivitet vill  
kommissionen se fler och bättre utnyttjade finansieringsinstrument och se  
över upphandlingspolitiken.  

3

1.3 Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa 2012/13:FPM82

Ej tillämpligt.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Inga direkta budgetära konsekvenser kan förutses.

2 Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar meddelandet och att EU ser över hur förutsättningarna för europeisk rymdverksamhet och industri kan förbättras för långsiktig konkurrenskraft och samhällsnytta. Regeringen anser samtidigt att det är mycket viktigt att EU fullt ut drar nytta av den kompetens och långa erfarenhet som har byggts upp inom den europeiska rymdorganisationen ESA under flera decennier. Inriktningen och villkoren för att utveckla förutsättningarna för en europeisk rymdindustripolitik måste bygga på en nära samverkan mellan EU, ESA och deras respektive medlemsstater och vidare baseras på en gemensam analys. Kravet på nära samverkan mellan EU och ESA i dessa frågor har uttryckts både av ESA:s medlemsstater i den politiska deklarationen från ESA:s ministerråd i november 2012, och av EU:s medlemsstater i rådsresolutionen från konkurrenskraftsrådets möte i februari 2013.

Regeringen understryker mot bakgrund av ovanstående vikten av att EU och ESA gemensamt utvecklar en samordnad process för att presentera förslag som baseras på gemensam analys, till medlemsstaterna om den europeiska rymdverksamhetens framtid. Vad gäller utnyttjande av EU:s finansiella instrument inom rymdindustripolitiken anser regeringen att tillämpning av innovativa finansiella instrument bör begränsas och finansiering bör som huvudregel ske genom anslagsfinansiering.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaternas ståndpunkter är ej kända.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkter är ej kända.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Förslaget har inte sänts på remiss.

4

3 Förslagets förutsättningar 2012/13:FPM82

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 189 (3) Fördraget om EU:s funktionssätt (EUF). Europaparlamentet och rådet ska i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet föreskriva de åtgärder som behövs.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Kommissionen kommenterar inte subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen.

4 Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Kommissionens meddelande behandlas i rådet under det irländska ordförandeskapet våren 2013 med avsikt att anta rådslutsatser vid konkurrenskraftsrådets möte i maj.

4.2Fackuttryck/termer

ESA: European Space Agency. Den europeiska rymdorganisationen.

5