Fredagen den 29 maj

EU-nämndens uppteckningar 2019/20:54

§ 1  Utrikes frågor

Utrikesminister Ann Linde (deltar per telefon)

Återrapport från videomöte den 15 maj 2020

Information och samråd inför videomöte den 29 maj 2020

Anf.  1  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Jag öppnar härmed dagens sammanträde i EU-nämnden och hälsar utrikesministern välkommen. Vi börjar med återrapporten från videomötet den 15 maj.

Anf.  2  Utrikesminister ANN LINDE (S):

Fru ordförande! Nämnden har fått en skriftlig rapport från den informella videokonferensen den 15 maj. Jag vill passa på att säga några ord om mötet, eftersom jag vet att flera av er inte har haft möjlighet att se rapporten.

När det gäller fredsprocessen i Mellanöstern fanns det en bred samsyn om vikten av folkrätt, om stödet för en tvåstatslösning, om oro inför en hotande annektering och om att ett enat EU är avgörande för vår trovärdighet. Många betonade vikten av EU:s fortsatta kontakter med parterna men också med regionala aktörer och USA i syfte att försöka förhindra en annektering. Den höge representanten gjorde ett sådant uttalande med brett stöd den 17 maj.

Vidare diskuterades vid mötet det södra grannskapet och övriga Mellanöstern. Det fanns stöd för EU:s snabba respons vad gäller ett åtagande med anledning av covid-19-pandemin, bland annat genom den luftbroinsats som gjorts. Kvinnors och flickors rättigheter lyftes fram av flera medlemsstater, liksom det allvarliga i att vissa regimer i regionen använder covid-19-smittan för att införa restriktioner som begränsar det demokratiska utrymmet och hotar åtnjutandet av mänskliga rättigheter.

Anf.  3  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi går vidare till punkt 2, som gäller information om återkommande frågor inom ramen för utrikesrådet.

Anf.  4  Utrikesminister ANN LINDE (S):

Fru ordförande! Vi kommer vid mötet i dag att diskutera förbindelserna mellan EU och Kina inför kommande toppmöten och de socioekonomiska följderna av covid-19 för Asien och Stillahavsregionen. Även denna gång finns en viss osäkerhet fram till sista stund om hur den höge representanten Borrell tänker sig att strukturera diskussionen, men det finns skäl att anta att fokus kommer att ligga på diskussionen om Kina. Inga rådsslutsatser kommer att antas. Jag vill börja med Kina för att sedan kort kommentera frågan om covid-19 i Asien och Stillahavsregionen.

Inledningsvis kan jag konstatera att EU:s förhållande till Kina är och kommer att förbli komplext och mångfasetterat. Kina är en global geopolitisk aktör med allt större självförtroende. För EU är Kina en partner, en konkurrent och en rival.

Två toppmöten är planerade mellan EU och Kina. Ett ordinarie toppmöte skulle ha ägt rum i mars men flyttades på grund av covid-19. Preliminärt äger det rum över video den 22 juni. Institutionerna företräder EU. Ett särskilt toppmöte eller ledarmöte ska äga rum under det tyska ordförandeskapet. Preliminärt blir detta i Leipzig den 14 september, naturligtvis med reservation för pandemiläget.

Avsikten är att EU och Kina ska komma överens om att förnya den gemensamma handlingsplan som täcker hela bredden av förbindelserna parterna emellan. Därtill pågår förhandlingar om ett gemensamt investeringsavtal.>>> Hemlig enligt 15kap.1§ offentlighets- och sekretesslagen .

Toppmötena blir därutöver viktiga tillfällen för EU att uttrycka vår oro över ett antal aktuella frågor, särskilt på MR-området. De diskussioner som förestår i dag blir ett viktigt tillfälle för EU att börja ta fram en gemensam linje för kommande kontakter med Kina senare under året.

För Sverige är det väsentligt att EU:s samlade arbete kring Kinarela­tionen utgår från EU:s intressen och stöd för det regelbaserade interna­tionella samarbetet. Det gäller exempelvis att värna frihandel. EU:s Kina­strategi från 2016 är grunden.

Jag noterar samtidigt en alltmer intensiv debatt i många medlemsstater om Kinas växande internationella inflytande, med tydlig inriktning på de utmaningar som detta innebär. Debatten rör bland annat kinesiska investeringar i känslig teknik, påverkansarbete i tredjeländer och kinesiska försök att undergräva delar av det multilaterala samarbetet. Om vi vidgar blicken ser vi en tydlig risk för alltmer skärpta motsättningar mellan Förenta staterna och Kina, inte minst i den kommande amerikanska valrörelsen.

Som regeringen framhöll i höstens Kinaskrivelse till riksdagen är arbetet genom EU grundläggande för svensk del. Vi vill se ett mer kraftfullt EU-samarbete i frågor som rör Kina, såsom säkerhets- och försvarspolitik, handelspolitik, innovation och digitalisering, klimat och miljö, multilateralt samarbete och mänskliga rättigheter.

Vid vårt möte i dag kommer jag att understryka vikten av största möjliga EU-enighet i det samlade Kinaarbetet. Detta är inte alltid lätt, men det är en självklar prioritet, eftersom det så tydligt påverkar vilket genomslag vi får för våra intressen>>> Hemlig enligt 15kap.1§ offentlighets- och sekretesslagen

Sverige vill, i linje med Kinastrategin, se ett konstruktivt utbyte med Kina i frågor av gemensamt intresse, däribland klimatområdet, där ökade ambitionsnivåer och mer samarbete behövs, inte minst inför klimatkonventionens uppskjutna COP26-möte i Glasgow. Vi vill samtidigt inskärpa betydelsen inte minst av en tydlig EU-politik när det gäller mänskliga rättigheter i Kina, inklusive Hongkong och Xinjiang.

Mötet genomförs efter en vecka då vi ägnat stort fokus åt den allvarliga händelseutvecklingen i Hongkong. I går godkände den nationella folkkongressen i Peking förslag om att ta fram en ny säkerhetslagstiftning för Hongkong. Regeringen beklagar beslutet, som inte överensstämmer med Kinas åtaganden. EU, och därigenom Sverige, uttalade sig starkt och tydligt i fredags, dagen efter beskedet från Peking om att förslaget till sådan lagstiftning skulle behandlas av den nationella folkkongressen. Som EU då påpekade förordar vi att Hongkong behandlar dessa frågor inom ramen för sin grundlag och dess artikel 23, som föreskriver att det är Hongkong som självt ska lagstifta om frågor som rör förräderi med mera.

Sverige står, liksom EU som helhet, bakom principen om ett land och två system, vilken bevarar Hongkongs självstyrande ställning med ett fristående politiskt och juridiskt system i enlighet med Hongkongs grundlag. Det är av grundläggande betydelse att de mänskliga fri- och rättigheterna, som Hongkongborna tillerkänns enligt denna lag, fullt ut respekteras. Vi följer utvecklingen noga och håller nära kontakt inom EU.

I april greps en rad företrädare för Hongkongs demokratirörelse. EU uttalade sig då på svenskt initiativ, och EU-företrädare närvarade genom EU-delegationen i Hongkong vid det första rättegångstillfället den 18 maj. Den samlade svenska fackföreningsrörelsen har framfört att det skulle ge ökad tyngd om inte bara EU utan också enskilda nationer företräds vid nästa rättegång. I den grupp av demokratiaktivister som har fängslats ingår företrädare för en av de mest kända fackföreningsrörelserna, som har haft stort utbyte med svensk fackföreningsrörelse: LO, Saco och TCO. Jag kommer därför naturligtvis att ta upp att inte bara Sverige utan även andra länder ska närvara vid det andra rättegångstillfället.

Regeringen ser allvarligt på situationen för religiösa minoriteter i Kina och har med oro noterat uppgifter från både FN:s kommitté mot rasdiskriminering och människorättsorganisationer om godtyckliga frihetsberövanden, inskränkt yttrandefrihet och begränsningar av religions- eller övertygelsefrihet. Sverige har vid flera tillfällen tagit upp detta i FN:s råd för mänskliga rättigheter.

Jag kommer, som alltid i dessa sammanhang, att uppmärksamma Kinas behandling av Gui Minhai. Jag kommer att tacka EU:s medlemsstater för stöd i frågan och uppmana dem att fortsätta att ta upp detta ärende med Kina. Jag kommer att betona att EU:s stöd är mycket viktigt och att det gagnar vår medborgare.

Vi har tidigare redogjort för det aktiva arbete som EU lägger ned när det gäller offentlig diplomati och arbete mot desinformation under covid-19-krisen. Detta arbete är av stor vikt, även mot bakgrund av den desinformation som vi ser från kinesiskt och annat håll. Detta är ett område där EU-samarbetet har stärkts men där det också finns ett behov av ett fortsatt nära och uthålligt samarbete.

När det slutligen gäller de socioekonomiska konsekvenserna av covid-19 för Asien och Stillahavsregionen kan jag konstatera att virusutbrottet drabbat olika delar av denna disparata region mycket olika. Det är bra att EU tar sig an frågan på ett samlat sätt med ett ökat och förstärkt EU-samarbete som utgångspunkt. Här, liksom i andra regioner, ska en grund för EU:s svar på virusutbrottet vara vårt stöd för multilateralt samarbete och fri världshandel. Här, liksom i andra regioner, är det viktigt att vara uppmärksam på risken för att restriktioner som motiveras av smittspridningen ibland används för att undergräva demokrati och rättsstatens principer eller för att inskränka mänskliga rättigheter.

Covid-19 har också illustrerat behovet av ett brett internationellt samarbete på hälsoområdet. I detta sammanhang kan nämnas att Sverige i samband med WHO:s World Health Assembly tillhörde dem som uttalade sig till stöd för Taiwans möjligheter att på lämpligt sätt delta i WHO:s arbete.

Anf.  5  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Till de ledamöter som följer våra föredragningspromemorior kan jag säga att vi är på både punkt 2 och punkt 3.

Jag har satt upp mig själv på talarlistan.

Jag tackar utrikesministern för den utförliga redogörelsen. Jag tänker fokusera på den utveckling som vi har sett i Hongkong de senaste dagarna igen. Precis som utrikesministern sa är det som skett oroväckande. Gårdagens beslut i den kinesiska folkkongressen om säkerhetslagar i Hongkong, ett beslut som alltså fattades mot Hongkongbornas vilja, gör att det uppstår en hel del frågor om EU:s förhållningssätt till Kina såväl som EU:s förmåga att vara den ledande kraften i världen för multilateralism och samarbete.

Det är centralt för EU att vi står upp för politiskt självstyre, pressfrihet och oberoende domstolar i Hongkong, vars demokratirörelse nu uppmanar oss till stöd och till att tydligt sätta press på Kina. Ett Kina som fortsätter att utmana folkrätten påverkar hela det multilaterala systemet och den regelbaserade världsordningen. Det är helt avgörande för EU:s trovärdighet att nu agera kraftfullt för att förmå Kina att dra tillbaka sitt lagförslag. Det är inte ”business as usual”.

Jag förstår att det är viktigt att EU håller en enad front så gott det går, precis som utrikesministern sa.

Moderaterna har ett förslag om att Sverige bör vara pådrivande för att EU tar initiativ till specifika sanktioner kopplade till Kinas agerande mot Hongkongs särskilda ställning. Jag skulle vilja höra vad utrikesministern har att säga om det.

Anf.  6  KERSTIN LUNDGREN (C):

Tack, utrikesministern, för berättelsen om Kinasamtalen.

Först och främst vill jag påminna utrikesministern om att den svenska regeringens Kinastrategi behandlades av riksdagen med ett mycket starkt förtydligat ställningstagande från riksdagen. Det är viktigt att regeringen inte missar de signaler som fanns i riksdagens ställningstagande.

När det gäller EU:s Kinastrategi hänvisar ministern till det beslut som fattades 2016. Jag vill bara påminna utrikesministern om att väl så viktigt är det uppdaterade beslutet från 2019. Där konstaterade man i mars att Kina nu var en systemic rival. Det är naturligtvis någonting som måste hänvisas till mycket tydligt så att man inte tappar bort just det förtydligandet.

När det gäller frågan om att främja gemensamma intressen framgår det både av föredragningen av utrikesministern och i den kommenterade dagordning som vi har fått. Det är naturligtvis speciellt att hävda gemensamma intressen, inbegripet respekt för folkrätt.

Jag vill bara understryka att Kina i flera fall inte delar synen på folkrätten. Vi kan ta konventionen om navigationsrätten och det fria havet, Unclos. Den negligerar man direkt och anser att man inte har anledning att följa den.

Det finns därför skäl att inte bara rakt av säga att vi har gemensamma intressen. Det gäller att i sådant fall främja intresset av att också Kina upprätthåller folkrätten. Det kan också gälla på andra områden.

Efter utrikesutskottets behandling i går hade jag hoppats att regeringens kommenterade dagordning i dag skulle vara mindre ”oroad” och mer tydlig vad gäller både mänskliga rättigheter i Kina och behandlingen av vår medborgare Gui Minhai. Men det står kvar ”oro” i båda de delarna. Här behövs ett tydligt språk från regeringens sida. Oro är för vagt och för svagt.

När det gäller frågan om Gui Minhai utgår jag från att det inte bara handlar om oro vad gäller behandling, utan det handlar om att vi kräver att han ska frisläppas. Det borde också vara EU:s hållning och inte bara att EU också uttrycker oro.

När det avslutningsvis gäller Hongkong noterar jag att utrikesministern nu säger att regeringen beklagar beslutet. Vi tycker att det vore lämpligt att regeringen fördömer beslutet. Det är ett beslut i strid med den överenskommelse som träffades som gjorde att Hongkong blev en del av Kina.

I det här fallet är det rimligt och viktigt att vi har ett klarspråk. Det är bara ännu ett steg i Kinas agerande i Sydostasien men också globalt där man bryter mot de avtal som man själv skrivit under. Därför är det viktigt att regeringen har klarspråk i den delen.

Man bör fördöma folkkongressens beslut. Det bör också vara en hållning när det gäller EU:s uttalande eller agerande här. Det är också fråga om att vara tydlig när det gäller vilka signaler som EU ska ge.

Från vår sida kan vi tänka oss både sanktioner, som Moderaterna föreslår att man ska vara öppen för, men också en tydlig signal genom att man inte på grund av covid-19 utan på grund av Hongkongbeslutet skjuter upp det planerade digitala mötet den 22 juni.

Det gäller att man då utnyttjar tiden för att försöka samla en gemensam hållning med like minded-länder. Det må vara EU, UK, USA, Kanada och Australien. Det gäller att man jobbar för att försöka säkra att det finns en gemensam aktion mot det som nu sker.

Vi vet att i nästa skede hotas Taiwan och andra av Kinas agerande i den delen. Därför är det viktigt att EU nu är tydligt. Det hoppas jag att också utrikesministern vill vara i det här läget.

Anf.  7  LUDVIG ASPLING (SD):

Först och främst vad gäller covid-19 står det i regeringens ståndpunkt att stödet för det multilaterala samarbetet ska vara grunden i EU:s internationella svar. En ganska viktig fråga där är hur Kina har påverkat det multilaterala samarbetet. Det framstår som ganska uppenbart att WHO numera står under viss kontroll av den kinesiska regeringen. Den har fungerat delvis som en del av deras propagandaapparat. Det ser vi som ganska uppenbart.

Frågan är i så fall om det är så att EU kommer att ta upp och diskutera den internationella utredning som ska tillsättas för att se över hur WHO har hanterat krisen och om det har påverkats av kinesiskt inflytande. Det gäller om EU stöder en sådan ansats och om regeringen stöder den sådan ansats. Det ser vi som en väldigt angelägen fråga. Vi tycker naturligtvis att regeringen bör stödja en sådan ansats.

Vad gäller förhållandet med Kina överlag står det i ståndpunkten att EU bör verka för att toppmötena med Kina främjar EU-gemensamma intressen inbegripet respekt för folkrätten. EU har ett betänkande om, står det i regeringens skrivelse, arbetet som rör Kina. Om jag inte minns fel slog vi fast att EU förhåller sig selektiv till folkrätten. Det kunde vara bra om regeringen också noterar det. Det är inte så att vi har några gemensamma intressen när det gäller respekt för folkrätten, utan vi har en helt annan syn på folkrätten än vad de har. Det bör framgå tydligt.

Man kan också fråga sig om det är lämpligt att inleda nya samarbeten med Kina i det här läget. Ett samarbete som är på gång är inom Horisont 2020 som gäller forskning och utveckling. Jag undrar om regeringen tänker ta upp det och om det är någonting som kommer att diskuteras att man verkligen anser att det är lämpligt att inrätta nya samarbeten med Kina just nu? Jag är inte säker på att så är fallet.

Vad gäller frågan om Hongkong är det beslut som har fattats i Peking om de nya säkerhetslagarna extremt oroande. Jag behöver inte upprepa det som sagts tidigare här. Jag vill ända fråga regeringen hur den ser på det.

Om det är så att kineserna upprättar ”egna” rättsvårdande myndigheter i Hongkong, kan man då säga de principer som gäller för ett land, två system över huvud taget finns fortfarande?

Anf.  8  Utrikesminister ANN LINDE (S):

Jag svarar på de tre inläggen gemensamt. Regeringens styrka är att Kinaskrivelsen har behandlats i riksdagen och att innehållet har brett parlamentariskt stöd. Det är någonting som regeringen uppskattar, förhåller sig till och tar ad notam i alla sammanhang.

När det gäller folkrätten är det någonting som regeringen står upp för och påtalar när vi ser kränkningar. Det ska inte tolkas som att vi har en gemensam syn på folkrätten. Det är inte vad som avses.

När det gäller kommentarerna om kommenterad dagordning har jag uttryckt mycket starkt hur vi ser både på Gui Minhai och Hongkong. Det är självklart att vi upprepar samma krav som vi alltid har. Gui Minhai är svensk medborgare, och han ska frisläppas. Det finns ingenting som helst med det.

Om uttrycket ”oro”, som är diplomatiskt språk, inte uppfattas i EU-nämnden kan jag här muntligt försäkra om att det inte är någon som helst förändring i regeringens syn på detta. Jag tror egentligen inte heller att det är någon som har misstänkt det.

WHO är det FN-organ som tar ansvar för hälsofrågorna. Vi anser att WHO har varit behjälpligt på ett positivt sätt när det gäller covid-19-pandemin. Vi har beklagat att USA har valt att dra tillbaka sina 15 procent av budgeten.

Nämnden vet att det kan vara korrekt att utvärdera covid-19-responsen, och det är vi positiva till, men inte mitt under en pågående pandemi.

När det sedan gäller Hongkong ser jag och regeringen med största allvar på lagstiftningen och hotet mot Hongkongs självstyrelse, som detta faktiskt är. EU har reagerat. Jag vill att EU ska fortsätta och tillsammans reagera mot det. Det är ett allvarligt avsteg.

Det håller på att diskuteras ett mycket skarpt uttalande som vi hoppas blir klart de närmaste timmarna. Men EU är den verkningsfulla kretsen för vår respons. Vi måste jobba mycket nära EEAS, det tyska inkommande ordförandeskapet och våra likasinnade om hur EU ska agera framåt i relationen till utvecklingen i Hongkong.

Vi har nu den här perioden med Kina. Vi behöver utmejsla en tydlig enig EU-linje. Hur kan vi på bästa sätt stödja Hongkongbornas rättigheter? Om Kina skulle införa nya polisiära myndigheter i Hongkong är det extra allvarligt och ytterligare ett steg som EU och Sverige måste reagera mot.

>>> Hemlig enligt 15kap.1§ offentlighets- och sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 15kap.1§ offentlighets- och sekretesslagen

Anf.  9  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Tack så mycket, statsrådet, för föredragningen. En del förtydliganden som utrikesministern gör här framför allt vad gäller religionsfrihet är bra. Det fanns inte i ståndpunkten, och det är någonting som vi kristdemokrater har lyft fram tidigare. Situationen vad gäller mänskliga rättigheter är oerhört allvarlig och förvärras.

Vi har som sagt lyft fram frågan. Det gäller just att man har antagit nya lagar för framför allt kristna som har försämrat situationen för deras möjligheter att verka. Sedan tidigare har vi uigurerna som också har en mycket svår situation.

Det är bra att utrikesministern särskilt lyfter fram Gui Minhai och kommer att fortsätta att driva hans ärende. Det är viktigt att det blir väldigt tydligt.

Det är också bra att utrikesministern lyfter fram Taiwan, som jag inte heller tror fanns med i den ursprungliga ståndpunkten. Det är också välkommet.

När det gäller situationen i Hong Kong är vi många här som är väldigt oroliga för hur det ska sluta. Situationen kräver kraftfulla åtgärder och markeringar. Jag kan förstå diskussionen om att försöka ena EU i en position. Det är klart att det är då vi är som starkast.

Samtidigt skulle jag vilja stöda Moderaternas förslag här om sank­tioner i just frågan om Hongkong. Det gäller att utrikesministern i varje fall uttalar under mötet att från Sveriges sida finns det ett önskemål om det om det finns fler som stöda det. Jag kan tänka mig att anmäla en avvikande mening om utrikesministern inte säger att hon är beredd att på något sätt driva den frågan.

Anf.  10  JENS HOLM (V):

Vi i Vänsterpartiet tycker också att det är viktigt att regeringen är väldigt tydlig och fördömer det senaste agerandet med säkerhetslagarna i Hongkong. Som sagts tidigare är dock Hongkong toppen på ett isberg. Kina är ingen demokrati, och man bryter systematiskt mot de mänskliga rättigheterna. Omvärlden kan inte stillatigande se på när det sker.

Vi i Vänsterpartiet vill alltså ha en mycket tydligare hållning i den svenska linjen. Jag vet inte om nu är ett bättre tillfälle än annars, men nu finns det ändå ett tillfälle inför det elektroniska möte som ska hållas den 23 juni. Med tanke på säkerhetslagarna i Hongkong är det extremt viktigt att Sverige och EU agerar nu och inte drar detta i långbänk, för det kommer att tolkas som en signal till Peking att man kan fortsätta att göra som man gör.

För att sedan vara lite snabb här i sammanhanget kan vi i Vänsterpartiet stödja det som Centerpartiet var inne på, nämligen att Sverige borde driva att mötet den 23 juni inte ska äga rum med anledning av säkerhetslagarna i Hongkong. Vi tycker att Sverige ska driva det, så att man sänder en sådan tydlig signal. Vi är inte heller främmande för att Sverige driver sanktioner mot Kina, så som föreslagits av Moderaterna.

Anf.  11  FREDRIK MALM (L):

Ordförande! Tack så mycket, utrikesministern, för föredragningen!

Det är oerhört viktigt att det sker en samlad respons mot Kinas agerande. Detta är en avgörande utmaning för världens demokratier, och det är en utmaning som sträcker sig längre än vad enskilda regeringar och myndigheter klarar. Omfattningen överskrider också partigränser och den traditionella uppdelningen mellan inrikes- och utrikespolitik.

De antaganden som en gång utgjorde basen för Sveriges och Europeiska unionens engagemang i och relationer med Peking gäller inte längre. Det kinesiska kommunistpartiet upprepar gång på gång sin avsikt att öka sitt globala inflytande, och det vi ser som direkt resultat av detta är att demokratiska värderingar just nu kommer under ökad press i hela världen.

De länder som har stått upp mot Peking har tvingats att göra det själva. I förlängningen kommer det att vara helt ohållbart.

Det är lite vår utgångspunkt från Liberalernas sida. Jag uppfattar att det också finns en bred enighet, i alla fall i Sverige och bland de politiska partierna i riksdagen, om detta.

Vi delar, vilket jag också framförde i utrikesutskottet i går, den uppfattning som också Centerpartiet här ger uttryck för, nämligen att regeringens ståndpunkt är för svag och för vag. Det räcker inte att vi visar ”oro” över Kinas agerande vad gäller till exempel vår medborgare Gui Minhai, utan det här måste fördömas. Vi ogillar mycket starkt detta agerande. När det gäller Kinas agerande den senaste tiden i Hongkong är också vi från Liberalernas sida öppna för en diskussion kring sanktioner.

I övrigt vill jag bara tillägga ytterligare en sak: Den världsordning, om man uttrycker det så, som världen nu går in i med Kinas alltmer växande roll kommer att leda till att Europeiska unionen – och här kan även Sverige spela en aktiv roll – måste fördjupa sitt engagemang, sina relationer och sina allianser med de asiatiska demokratierna, i huvudsak de östasiatiska demokratierna. Det kommer att vara nödvändigt både för stabiliteten i Asien och i förlängningen också för utvecklingen i Europa och globalt.

Anf.  12  Utrikesminister ANN LINDE (S):

Jag börjar med Désirée Pethrus. Jag tog upp de kristna minoriteterna, uigurerna och Gui Minhai, och vi fortsätter att ta upp de här frågorna hela tiden. Som jag nämnde i min föredragning tar vi också upp Xinjiang när det gäller religions- och övertygelsefrihet på alla sätt. Det är ingen tvekan om det.

När det sedan gäller om det står att vi känner oro eller att vi fördömer har jag inga problem med att fördöma och säga att detta är oacceptabelt. Det är inga som helst problem.

Om EU-nämnden kräver att jag ska ta upp sanktioner är jag beredd att göra det. >>> Hemlig enligt 15kap.1§ offentlighets- och sekretesslagen

Anf.  13  KERSTIN LUNDGREN (C):

Jag uppfattar att det nu finns tydlighet när det gäller beredskap att fördöma Kinas agerande i fråga om mänskliga rättigheter och behandlingen av Gui Minhai och också att kräva ett frisläppande, att det ska vara EU:s röst att vår svenske medborgare ska släppas fri. I så fall är den delen hanterad.

Däremot kvarstår naturligtvis frågan om Hongkong. Här uppfattar jag att utrikesministern ändå är beredd att öppna både för att diskutera sank­tioner och för att, som jag hoppas, som en tydlig reaktion skjuta på det möte som är närmast förestående. Jens Holm pratade om den 23 juni, men jag har uppfattat att det var den 22 juni som det mötet var planerat. Jag hoppas att utrikesministern är beredd att lyfta upp även den frågan.

Det är naturligtvis en signal om att detta är någonting som är möjligt. Om andra säger att vi ska vara väldigt lågmälda är det viktigt att det finns några runt bordet som är tydliga och beredda att lyfta fram åtgärder. Om vi inte gör något nu kommer det inte att bli lättare i morgon. Därför är det viktigt att utrikesministern är beredd att göra det. Annars kommer vi också att anmäla en avvikande ståndpunkt.

Anf.  14  PYRY NIEMI (S):

Tack, statsrådet, för föredragningen!

Jag delar utrikesministerns uppfattning >>> Hemlig enligt 15kap.1§ offentlighets- och sekretesslagen Jag tror att EU-nämnden i grunden har uppfattningen att det måste sättas en hård press på Kina, >>> Hemlig enligt 15kap.1§ offentlighets- och sekretesslagen

Anf.  15  LUDVIG ASPLING (SD):

Vi kan också ställa oss bakom de båda ståndpunkter som har framförts om att skjuta upp mötet och att ta upp frågan om sanktioner.

Något jag dock också vill påpeka är att det som nu händer i Hongkong långt ifrån är det värsta som den kinesiska regimen håller på med. De har ju begått betydligt grövre överträdelser av internationell rätt och egentligen av alla möjliga principer som finns. Men visst, det som händer i Hongkong nu ligger nära i tiden, och det är naturligtvis viktigt att det kommer en reaktion på det. Vi kan absolut stå bakom det.

Anf.  16  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Då vill jag bara till denna diskussion lägga till att det är viktigt, som jag sa redan inledningsvis och som flera av er andra har varit inne på, att Kina nu möter motstånd. Här tror jag att Sverige har en viktig roll att spela. Då är det också viktigt att vi visar att det inte är som vanligt nu utan en annan situation.

Anf.  17  Utrikesminister ANN LINDE (S):

Fru ordförande! Att skjuta på mötet tycker jag inte är en bra idé. Det är väldigt viktigt att vi kan framföra budskapen direkt till Kina på ett mycket rakt och tufft sätt. Det är än viktigare nu när vi har kritik mot det som har skett i Hongkong, när vi vill ta upp människorättsfallen med svensken Gui Minhai och andra demokratiaktivister som sitter fängslade och så vidare direkt, från EU till Kina, öga mot öga med kineserna. Jag tror inte att det är rätt att ställa in det här mötet. Det kommer att få motsatt effekt.

Om jag föreslår sanktioner och då får det motstånd som är väntat vill jag att nämnden ska vara medveten om att det i så fall skulle stänga dörren >>> Hemlig enligt 15kap.1§ offentlighets- och sekretesslagen till sanktioner. Jag vill vara mycket tydlig med detta. Jag är inte alls främmande för att i diskussionerna med EU ta upp sanktionerna, men tar jag upp dem offentligt på mötet i dag och vi inte får majoritet har jag stängt dörren för sanktioner, och då är det resultatet. Jag vill bara vara oerhört tydlig så att det inte på något sätt ska kunna missförstås hur vi ser på den här saken.

Jag vill också vara tydlig med att jag inte har något emot att det blir sanktioner om vi får det. Jag är beredd att tala för det. >>> Hemlig enligt 15kap.1§ offentlighets- och sekretesslagen

Anf.  18  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Efter att ha lyssnat in vad partierna har sagt här runt bordet ska jag försöka sammanfatta, och jag delar då upp det. I frågan om att skjuta upp mötet finns det inte stöd för den uppfattningen utan stöd för regeringens uppfattning. Jag har inte sagt någonting, men Moderaterna stöder den uppfattning som regeringen har, det vill säga att vi inte ska skjuta upp mötet.

Anf.  19  KERSTIN LUNDGREN (C):

I den delen vidhåller vi vår uppfattning.

Anf.  20  JENS HOLM (V):

Det gör vi i Vänsterpartiet också.

Anf.  21  AMANDA PALMSTIERNA (MP):

Miljöpartiet stöder regeringens uppfattning i den delen.

Anf.  22  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Då uppfattar jag att det finns en avvikande ståndpunkt från Centern, Vänsterpartiet och – jag tittar på Fredrik Malm?

Anf.  23  FREDRIK MALM (L):

Nej. Att i det här läget ställa in mötet och gå för sanktioner riskerar att skapa ett utfall som försvårar processen framöver, är vår bedömning. Det är bättre att ta diskussionen rakt av med Peking nu och sedan försöka ta frågan om sanktioner framåt.

Vad gäller sanktioner delar vi den uppfattning som fördes fram av Centerpartiet och andra partier här.

Anf.  24  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Just det. Jag ber om ursäkt om ni tycker att det är stökigt; jag skyller på att det är telefonmöte och att det bara är Fredrik Malm jag kan se i ögonen.

Jag har förstått det som att det finns stöd för uppfattningen att reger­ingen på mötet ska föra fram detta med specifika sanktioner men att det inte finns majoritet vad gäller att skjuta upp mötet. Har jag uppfattat det rätt?

Anf.  25  PYRY NIEMI (S):

Socialdemokraterna stöder inte uppfattningen om sanktionerna, om det nu finns en enighet i nämnden. Vi anmäler i så fall avvikande ståndpunkt. >>> Hemlig enligt 15kap.1§ offentlighets- och sekretesslagen Om det i EU-nämnden finns en majoritet för detta stöder vi alltså inte den uppfattningen.

Anf.  26  AMANDA PALMSTIERNA (MP):

[ohörbart] … gäller också för Miljöpartiet.

Anf.  27  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Jag har uppfattat att Moderaterna, Centern, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna stöder uppfattningen om sanktioner och att Socialdemokraterna och Miljöpartiet har anmält avvikande ståndpunkt. Är det korrekt uppfattat? Ja.

Jag konstaterar därmed att det som här har redovisats blir regeringens inriktning.

Nu frågade Fredrik Malm, utanför mikrofonen, om Vänsterpartiet också är för sanktioner, och det stämmer.

Anf.  28  JENS HOLM (V):

Vänsterpartiet är för sanktioner.

Anf.  29  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Jag ber om ursäkt för att det är lite struligt!

Jag undrar om utrikesministern vill säga något mer under punkten Övriga frågor.

Anf.  30  Utrikesminister ANN LINDE (S):

Fru ordförande! Nej, jag har inget mer att säga när det gäller Övriga frågor.

Anf.  31  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi utrikesministern för i dag.


§ 2  Rättsliga och inrikes frågor

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (deltar per telefon)

Återrapport från extrainsatt möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 4 mars 2020

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 13 mars 2020

Återrapport från videomöte den 6 april 2020

Information och samråd inför videomöte den 4–5 juni 2020

Anf.  32  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Vi går alltså vidare på dagordningen och ska nu behandla rättsliga och inrikes frågor. Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson bör finnas med på tråden. Vi börjar med återrapporter från mötena den 13 mars och 6 april 2020.

Anf.  33  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Fru ordförande! Som ni har sett på dagordningen är det inte så förfärligt blodigt för vår del i dag. Det är en ganska kort dagordning, och vi har ingen migrationspunkt.

Jag börjar med återrapporten från RIF-rådet den 13 mars. Där informerade ordförandeskapet om åtgärder som hade vidtagits för att stödja Grekland; det handlade framför allt om situationen på gränsen mellan Grekland och Turkiet vid den tidpunkten. Samtliga medlemsstater som tog till orda uttryckte solidaritet med Grekland och bidrog med stöd på olika sätt.

Sverige uttryckte också solidaritet med Grekland, och vi framförde att enighet inom EU och koordinering var nyckelfrågor. Säkerheten vid den yttre gränsen måste upprätthållas samtidigt som grundläggande rättigheter respekteras, och rätten att söka asyl måste upprätthållas. Därutöver fram­förde vi bland annat att det var angeläget att fortsätta genomföra fattade beslut för att säkerställa bättre framtida beredskap för ett ökat tryck på EU:s yttre gräns. Diskussionen därvidlag avslutades med att kommis­sionen uppmanades att följa upp det stöd som behövdes samt tillhandahölls till Grekland.

Som kompletterande information kan jag säga att läget vid gränsen mellan Turkiet och Grekland just nu uppges vara lugnt och att den bild man har är att Turkiet avbröt sina provokationer – vilket man väl får säga att det rörde sig om – när coronasituationen utvecklade sig. Läget vid den gränssträckan verkar alltså ganska hanterbart just nu.

När det sedan gäller återrapporten från videomötet den 6 april 2020 vill jag säga att det kroatiska ordförandeskapet bjöd in till mötet för att behandla covid-19 och dess konsekvenser på det rättsliga området. Man ville så att säga få en överblick av situationen. Vid mötet fokuserade man på informations- och erfarenhetsutbyte, och medlemsstaterna redogjorde för nationella åtgärder. Det handlade bland annat om hur man i rådande situation arbetar inom domstolsväsendet och kriminalvården men också om hur det gränsöverskridande rättsliga samarbetet fungerar.

Sverige och en majoritet av medlemsstaterna betonade dessutom vikten av att rättsstatens principer respekteras också i denna situation och att åtgärder som vidtas på grund av pandemin inte får inskränka dessa principer eller grundläggande rättigheter, till exempel yttrandefrihet eller pressfrihet. Det är en ganska viktig sak att säga i det här läget. I övrigt såg man behov av att utbyta information även framöver, men det får gärna ske på expertnivå. Man skulle då kunna fokusera på operativa utmaningar, gällande bland annat våld i hemmet – vilket lyftes särskilt – och rättsligt samarbete.

Det var återrapporteringen från dessa två möten, fru ordförande.

Anf.  34  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Vi går då in på punkt1, som handlar om förordningen om överlåtelser av fordringar.

Anf.  35  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Detta handlar om ett förslag till förordning om tillämplig lag för rättsverkan gentemot tredje man när det gäller överlåtelser av fordringar. Det presenterades av kommissionen våren 2018, så det är drygt två år sedan. Förslaget syftar till att skapa klarhet i frågan vem som äger en fordran efter en gränsöverskridande transaktion. Överläggning ägde rum i civilutskottet den 26 februari förra året, och vi fick då stöd för regeringens ståndpunkt. Dessutom har samråd med EU-nämnden skett vid två tillfällen.

Vid det här rådsmötet ska ordförandeskapet hålla en riktlinjedebatt, och den debatten ska röra tre frågor.

Den första frågan innebär att ordförandeskapet bjuder in ministrarna att ge sin syn på förordningen och huruvida den ska tillämpas retroaktivt. Ståndpunkten är att den inte ska tillämpas retroaktivt, och det stöder Sverige.

Den andra frågan avser det som kallas novation, vilket är en både tekniskt och juridiskt mycket komplicerad fråga. Vår ståndpunkt är att Sverige vill undanta novation från förordningens tillämpningsområde. Det rör sig alltså om väldigt specifika avtal på just finansmarknaderna, och där är bedömningen att en reglering inte får äventyra marknadernas stabilitet och funktion.

I den tredje frågan bjuder man in ministrarna att ge sin syn på att förordningen ska ha universell tillämpning, och det innebär att även ett tredjelands lag skulle kunna utpekas som tillämplig lag enligt den här förordningen. Det motsvarar svensk ståndpunkt, och Sverige kan därför stödja detta.

I övrigt vill jag hänvisa till det skriftliga materialet.

Anf.  36  ANGELICA LUNDBERG (SD):

Fru ordförande! Jag ställer mig lite frågande till framför allt behandlingen av detta ärende. När det var uppe för överläggning med civilutskottet i februari 2019, som ministern nämnde, var regeringens ståndpunkt väldigt annorlunda formulerad jämfört med den som ligger på bordet i dag. Jag kan bara anta att det har uppkommit saker under förhandlingarna som regeringen måste ta ställning till, men jag upplever inte att det mandat som gavs regeringen förra gången var så frikostigt att den nu kan anta en ny ståndpunkt utan att överlägga med utskottet igen.

Ärendet kom dessutom väldigt sent; det kom som en komplettering till civilutskottets möte i går, vilket gav knappt med tid att läsa in sig – speciellt med tanke på att detta är ett ganska komplicerat juridiskt förslag. Ministern nämnde till exempel novation, vilket är ett begrepp som jag inte var bekant med tidigare. Av den anledningen har jag inte möjlighet att anmäla avvikande ståndpunkt i nuläget, men jag vill ändå påpeka att jag anser att regeringen borde ha sökt stöd hos utskottet för den justerade ståndpunkten. Jag vill gärna höra ministerns kommentar till detta.

Anf.  37  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Jag tar nu ordet själv. Jag kan instämma i frågetecknen kring att man inte haft överläggning i utskottet i en sådan här fråga. Jag har nämligen också uppfattat att vissa delar av detta är nya sedan överläggningen skedde förra gången, för mer än ett år sedan.

Sedan vill jag bara ha ett förtydligande vad gäller retroaktiviteten. Jag tyckte i och för sig att statsrådet var tydlig nu, men det är lite av en dubbelnegation i regeringens ståndpunkt. Jag vill därför bara förvissa mig om att regeringens ståndpunkt är att det inte ska tillämpas någon retroaktivitet i det här förslaget. Moderaterna står dock bakom ståndpunkten i och för sig.

Anf.  38  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Vi anser inte att det har skett någon förändring i ståndpunkt i förhållande till vad civilutskottet behandlade för drygt ett år sedan. Jag vill också säga att detta skickades in som skriftlig information i tisdags, så det har funnits möjlighet att reagera under den tiden.

När det gäller ordförandens frågeställning om retroaktivitet vill jag klargöra att vår ståndpunkt är tydlig, nämligen att detta inte ska tillämpas retroaktivt. Det är också det vi avser att framföra.

Ansvarig tjänsteman i detta ärende är Henrik Holmberg, och han kanske skulle kunna komplettera lite när det gäller historieskrivningen kring ståndpunkten.

Anf.  39  Kanslirådet HENRIK HOLMBERG:

Från ett tjänstemannaperspektiv delar jag inte den uppfattning som har framförts om att det skulle röra sig om en ny ståndpunkt, utan den svenska ståndpunkten har alltsedan början av förhandlingarna varit att regeringen ställer sig positiv till förslaget och dess övergripande målsättning samt att regeringen anser att det är värdefullt med harmoniserade regler om tillämplig lag på området. Det tydliggör rättsläget och bidrar till starkare och mer integrerade kapitalmarknader. Vi sa också i ståndpunkten att vi ska arbeta konstruktivt för att åstadkomma enkla och tydliga regler om tillämplig lag, vilket undanröjer den juridiska osäkerhet som nu finns på området.

Utan att nämna alla detaljer i den sas det också i ståndpunkten att regeringen i förhandlingarna avser att generellt verka för en god balans mellan olika intressen, till exempel förvärvarens och överlåtarens borgenärer. Vi sa också i ståndpunkten att det vidare är angeläget att reglerna tar hänsyn till väl etablerade strukturer och marknadspraxis samt att reglerna i förslaget inte ska försämra funktion och stabilitet på finansmarknaderna. Denna ståndpunkt har civilutskottet ställt sig bakom efter överläggning.

Förhandlingarna i rådsarbetsgruppen påbörjades, som statsrådet nämnde inledningsvis, redan 2018. Förra våren gick förhandlingarna i stå, vilket berodde på att flera medlemsstater var bekymrade över hur förslaget skulle påverka finansmarknaderna. I det här arbetet har Justitiedepartementet ett nära samarbete med Finansdepartementet, och vi har även en löpande dialog med den svenska branschen. Det gäller främst Fondhandlareföreningen och Svenska Bankföreningen.

Förra våren uppmanade det dåvarande finska ordförandeskapet EU-kommissionen att utarbeta någon form av analys som tog hand om de farhågor som medlemsstaterna fört fram gällande hur förslaget kommer att påverka finansmarknaderna. Det var ett mycket komplicerat arbete, vilket gjorde att EU-kommissionen kunde presentera dokumentet först i början av det här året. Innan pandemin slog till hölls några rådsarbetsgruppsmöten i Bryssel.

Jag vill dock poängtera att det är den ståndpunkt som regeringen har haft från första början som vi alltjämt har.

Anf.  40  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Jag skulle vilja komplettera där, fru ordförande.

Det är tre frågor vi ska svara på här nu. Den första frågan handlar om retroaktiviteten, och där säger Sverige nej. Vi vill inte att det ska vara retroaktivt. Den andra frågeställningen rör novation, och där säger vi också nej. Vi vill inte att detta ska vara med i förordningen, det ska undantas från förordningen. Den tredje frågeställningen rör universalism, och där säger vi att det bör kunna tillämpas på det sättet, det vill säga att tredjelands lagstiftning ska kunna vara tillämplig lag enligt förordningen.

Om någon av ledamöterna har någon avvikande uppfattning vad gäller just dessa tre frågor som vi ska svara på vill vi alltså gärna veta det.

Anf.  41  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Jag har inte hört att någon har någon avvikande uppfattning på de punkterna. Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare på dagordningen. Vi ska till punkt 2, Konsekvenser av utbrottet av covid-19 på det rättsliga området.

Anf.  42  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Som vi nämnde tidigare stod det kroatiska ordförandeskapet den 6 april värd för ett videokonferensmöte på ministernivå för att behandla covid-19-utbrottets konsekvenser på det rättsliga området, och medlemsstaterna redogjorde då för de nationella åtgärderna. Därmed gavs en överblick över situationen i EU. Vid mötet nästa vecka planerar ordförandeskapet att följa upp det här mötet och tillsammans med berörda EU-myndigheter ge en övergripande lägesrapport om pandemins påverkan på det rättsliga området.

Jag har egentligen inte mycket mer att säga om detta utan hänvisar till det skriftliga materialet och rapporten.

Anf.  43  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen på den här punkten.

Då är vi på punkt 5, Övriga frågor. Det är tre frågor, a, b och c.

Anf.  44  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Punkten a är en information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag. Där kommer vi bara att lyssna på informationen.

Det är likadant med punkten b, som handlar om ett videoministermöte för rättsliga och inrikes frågor mellan EU och USA. Där kommer vi också bara att lyssna på informationen.

Under den tredje punkten, c, kommer det att vara en föredragning från den tyska delegationen, som ju tillträder som ordförande. Vi avser att lyssna till informationen om hur de tänker lägga upp sitt ordförandeskap.

Anf.  45  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi statsrådet Morgan Johansson för i dag.

Anf.  46  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Låt mig bara allra sist säga några korta ord. Jag skulle vilja uppmärksamma att en av EU-nämndens kanslis medarbetare, Pia Törsleff Hertzberg, som ju har följt RIF-rådet ända sedan 2003, nu ska gå i pension. Jag vill bara framföra att jag har förstått att samarbetet mellan EU-nämndens kansli och vårt departement alltid har gått väldigt bra. Även i svåra situationer med korta tidsfrister har vi kunnat lösa det på ett konstruktivt sätt, och det har underlättat våra samråd. Jag vill bara framföra ett stort tack till Pia från mig och mina medarbetare.

Anf.  47  Föredraganden PIA TÖRSLEFF HERTZBERG:

Jag tackar för så överväldigande fina ord! Jag har haft en fantastisk tid på nämnden länge och är djupt tacksam för att jag valde att arbeta här och ingen annanstans. Tack för de orden!

Anf.  48  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Återigen tack för ett bra samarbete under de här åren!

Anf.  49  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Ni kan inte se det, men Pia ser väldigt glad ut.


§ 3  Rättsliga och inrikes frågor

Statsrådet Mikael Damberg (deltar per telefon)

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 13 mars 2020

Återrapport från videomöte den 28 april 2020

Information och samråd inför videomöte den 4–5 juni 2020

Anf.  50  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Då hoppas jag att vi har statsrådet Mikael Damberg med oss. Vi inleder med två återrapporter, dels från den 13 mars, dels den 28 april. Jag lämnar ordet till statsrådet Mikael Damberg.

Anf.  51  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Ordförande! Vid RIF-rådet den 13 mars diskuterades ett utkast till strategiska riktlinjer för detta område. Som ni vet antog Europeiska rådet i juni 2019 den strategiska agendan. Den strategiska agendan ger en övergripande vägledning för de kommande fem åren i ett antal frågor kopplade till bland annat rättsliga och inrikes frågor. För att underlätta genomförandet av den strategiska agendan har det kroatiska ordförandeskapet tagit fram ett utkast till riktlinjer. Riktlinjerna pekar ut prioriterade områden och frågor men ger inga exakta förslag på hur de ska hanteras. De ger ett ramverk för det fortsatta arbetet men utesluter inte att andra frågor behandlas om behov uppstår. Efter RIF-rådet överlämnades riktlinjerna till Europeiska rådet för behandling framöver.

Jag går nu in på återrapporteringen från det informella videomötet den 28 april. Vid det extrainsatta informella videomötet hölls en diskussion om aktuell situation med anledning av covid-19 och dess påverkan på inrikesområdet. Vi berörde de åtgärder som vidtagits på nationell- och EU-nivå för att begränsa smittspridningen. Att säkerställa och skydda folkhälsan lyftes fram som ett gemensamt huvudsakligt mål även i arbetet med att tillse en väl fungerande inre marknad och Schengenområde.

När tiden var kommen önskade samtliga medlemsstater ett samordnat och gradvis tillbakadragande av de restriktioner som införts vid inre och yttre gräns för att förhindra spridningen av covid-19. Vi var också överens om att det är viktigt att basera sådana beslut främst på vetenskapliga fakta och epidemiologisk forskning.

Avseende användande av mobil teknik och applikationer för bland annat smittspårning samt rapporterings- och varningssystem informerade några medlemsstater om att de redan använde applikationer medan andra höll på att utveckla sådana. Alla förespråkade ett frivilligt användande av applikationer och betonade vikten av att respektera personlig integritet och dataskyddsregler.

En majoritet av medlemsstaterna såg samma tendenser som Europol beträffade kriminell verksamhet. Flera hade noterat en ökning av brott i den digitala världen, bland annat cyberbrott, sexuellt utnyttjande av barn samt bedrägerier. Vi var överens om att det är viktigt med ett fortsatt informationsutbyte om utvecklingen även på detta område.

Som ni känner till pågår arbete med samtliga dessa frågor, och vid mötet nästa vecka kommer diskussioner att fortsätta på ministernivå, och jag ber att få återkomma till detta alldeles strax.

Anf.  52  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Tack för återrapporten!

Då går vi in på dagordningen. Vi är på punkt 3, Digital rättvisa och elektroniska bevis.

Anf.  53  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Ordförande! Ordförandeskapet har meddelat att ministrarna inför mötet kommer att få skriftlig information om elektroniska bevis, dels om förhandlingarna mellan EU och USA, dels om tilläggsprotokollet till Budapestkonventionen. Vi avser att lyssna till informationen om ordförandeskapet dessutom väljer att nämna detta vid ministermötet.

Anf.  54  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Detta var alltså både punkt a och punkt b, kan jag för tydlighets skull nämna.

Då tackar vi för informationen.

Vi går vidare till punkt 4, Utlämning av EU-medborgare till tredjeländer.

Anf.  55  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Ordförande! Denna fråga togs också upp vid RIF-rådet i mars, och vi redovisade då bakgrunden för EU-nämnden.

Det område som berörs är alltså utlämning av EU-medborgare till tredjeland, det vill säga ett land utanför EU. Flertalet länder inom EU har lagstiftning som inte medger utlämning av egna medborgare till tredjeland men tillåter utlämning av andra EU-medborgare.

EU-domstolen har i några avgöranden prövat vad som gäller när en EU-medborgare utnyttjat sin rätt till fri rörlighet inom EU och sedan begärts utlämnad till ett land utanför EU. Syftet när frågan lyftes inför RIF-rådet i mars var att diskutera frågan i rådet för att sedan fortsätta diskus­sionen på teknisk nivå. Denna dagordningspunkt ströks, och medlems­staterna redovisade i stället sina erfarenheter skriftligt.

Inför behandlingen i rådet nästa vecka har ordförandeskapet i ett nytt dokument efterfrågat medlemsstaternas synpunkter på hur dessa frågor ska behandlas framöver. Vid behov kan Sverige hänvisa till sina skriftliga kommentarer vid mötet. Sverige delar andra medlemsstaters oro över missbruk av utlämningsförfarandet men vill också framhålla att interna­tionella åtaganden måste respekteras. Vi ser också ett behov av att information om misstankar om missbruk kan delas mellan medlems­staterna, så att en felaktig begäran kan avslås.

Utöver detta bedömer vi att denna fråga bör hanteras enhetligt inom EU och att situationen bör klargöras genom fortsatta diskussioner på teknisk nivå. Vi kan även välkomna att Eurojust och det europeiska rättsliga nätverket bistår i dessa diskussioner.

Anf.  56  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går till punkt 6, Inrättande av den europeiska åklagarmyndigheten Eppo.

Anf.  57  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Ordförande! Ordförandeskapet har meddelat att ministrarna inför mötet kommer att få en skriftlig information om inrättandet av den europeiska åklagarmyndigheten Eppo. Vi avser att lyssna till informationen om ordförandeskapet dessutom väljer att nämna detta vid ministermötet.

Anf.  58  FREDRIK MALM (L):

Ordförande! Jag vill få fört till protokollet att det är bekymmersamt att Sverige agerar så senfärdigt i denna fråga. Det är bara vi, Polen och Viktor Orbán som nu står utanför detta. Regeringen har aviserat att man ska utreda ett svenskt medlemskap och så vidare, men det utanförskap som Sverige aktivt har valt innebär att vi förlorar inflytande, rösträtt med mera i frågor som rör Eppo. Från Liberalernas sida beklagar vi detta. Vi har från dag ett varit för en svensk anslutning till åklagarmyndigheten.

Anf.  59  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Önskar statsrådet Mikael Damberg svara?

Anf.  60  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Utredningen är tillsatt och jobbar. Vi arbetar utifrån den inriktning som regeringen har varit tydlig med.

Anf.  61  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen på den punkten.

Vi går vidare till punkt 7, Covid-19: Gränskontroller vid inre gräns och fri rörlighet av personer.

Anf.  62  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Ordförande! Som vi trodde presenterade ordförandeskapet ett diskus­sionsunderlag sent. Underlaget tar avstamp i den gemensamma europeiska färdplanen i riktning mot att lätta på åtgärder mot covid-19, som presen­terades av kommissionens ordförande och Europeiska rådets ordförande i mitten av april.

Medlemsstaterna har, som ni vet, vidtagit en rad åtgärder i spåren av covid-19. Som en följd av detta har vi sett problem för nödvändiga varor och tjänster att passera genom Europa. Nu ser vi däremot ett Europa som sakta öppnar sina inre gränser.

Det är mot bakgrund av öppnandet av gränser som ordförandeskapet nu vill diskutera två frågor. Den första frågan är hur medlemsstaterna ska garantera att restriktionerna vid inre gräns lyfts koordinerat och på ett icke-diskriminerande sätt samt hur tidsplanerna ser ut för de berörda medlemsstaterna. Den andra frågan är om medlemsstaterna anser att inreseförbudet ska förlängas och hur man ser på ett framtida successivt öppnande av de yttre gränserna.

Eftersom Sverige inte har infört några restriktioner vid inre gräns med anledning av covid-19 kommer vi inte att delta i diskussionerna i den delen i samma utsträckning som andra medlemsstater. Vi vill däremot välkomna den koordinerade ansatsen på europeisk nivå för att hantera spridning av covid-19 och samtidigt sträva mot ett mer normaliserat Europa.

Ett öppnande av gränserna bör ske enligt färdplanen som presenterades i april, alltså stegvis och med fokus på i första hand de inre gränserna. Först när vi har sett resultatet av detta bör vi diskutera inreseförbudet i detalj.

För regeringen är det viktigt att ett öppnande av medlemsstaternas gränser sker utifrån principen om icke-diskriminering och utifrån en bedömning av den epidemiologiska risken.

Anf.  63  ANNIKA QARLSSON (C):

Fru ordförande! Tack, statsrådet, för föredragningen! Vi i Centerpartiet instämmer i den svenska ståndpunkten, även om den som var utskickad framstår som väldigt knapphändig. Men detta är en diskussion som har förts under ett par månaders tid.

De interna gränskontroller som infördes med anledning av covid-19 behöver på ett ansvarsfullt och skyndsamt sätt avskaffas, så att vi också får igång trafiken av tjänster och varor på ett sådant sätt att vi kan återhämta oss ekonomiskt framöver.

Det är viktigt att kommissionen och rådet antar ledande roller för en koordinerad återgång och för att flytta fram positionerna. Det reflexmässiga sättet som ett antal länder genomförde stängningar av sina inre gränser var inte förenligt med hur vårt samarbete ser ut, och det är ett stort bekymmer. Vi måste fundera över hur vi stärker positionerna framöver så att detta inte sker igen.

Det är oerhört viktigt att vi kommer tillbaka så att gränsrestriktionerna tas bort, vilka kommer att vara ett hinder för den ekonomiska återhämtningen och för ett mer vanligt liv.

Jag ger stöd till den om än något knapphändiga ståndpunkten.

Anf.  64  MIKAEL DAMSGAARD (M):

Fru ordförande! Vi instämmer i ståndpunkten. Det är naturligtvis viktigt att de inre gränserna öppnas inom EU på ett icke-diskriminerande sätt.

De signaler som når oss är dessvärre oroande. I flera av våra nordiska grannländer har det varit diskussioner om att gränserna har stängts för svenskar samtidigt som gränserna öppnats för invånare i flera andra medlemsstater. Nyligen meddelade Cypern att det inte blir några direktflyg till Sverige i samband med att Cypern öppnar för flyg från ett större antal andra medlemsstater.

När den fria rörligheten för svenskar begränsas längre än vad som är absolut nödvändigt får det stora konsekvenser framför allt för gräns­regioner som Skåne, Bohuslän och Värmland. Det finns också risk för att svenska företag kan hamna i bakvattnet när Europas ekonomier återstartar.

Uppenbarligen tycks det finnas en utbredd misstro mot hur Sverige har hanterat pandemin. Säkra data över smittspridningen är naturligtvis betydelsefulla för att återskapa förtroendet. Tyvärr riskerar hanteringen av testverksamheten i Sverige att förstärka den bilden.

Hur agerar regeringen för att säkerställa att svenskars fria rörlighet inom EU inte begränsas längre än vad som är absolut nödvändigt?

Anf.  65  PYRY NIEMI (S):

Jag tackar statsrådet för en bra föredragning. Jag instämmer till fullo i regeringens ståndpunkt.

Jag har en teknisk fråga. Tyskland har ju meddelat, och flera andra länder har meddelat, att man öppnar för medborgarna i dessa länder att resa inom EU – till följd av att man försöker följa EU-kommissionens inriktning.

Det är väl en nödvändig åtgärd, tänker jag, att om detta ska ske koordinerat att samtliga EU-länder försöker följa det riktmärket. Tyskland har sagt att detta ska ske från och med den 15 juni, med hänsyn taget till alla smittskyddsregler och respektive lands smittskyddsregler dit man förväntas åka. Det är väl också en nödvändig signal när det gäller att öppna för turism och att skapa förutsättningar för en god ekonomisk återhämtning.

Är koordinerade insatser, icke-diskriminering och 15juni en del av den diskussion som pågår för närvarande?

Anf.  66  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Ordförande! Jag tackar för både frågor och stöd för regeringens ståndpunkt.

Regeringen har verkligen samma uppfattning som Centerpartiet med flera som talar om att den inre marknaden är central. Vi såg problemen med den inre marknaden under krishanteringen. Nu känner vi att när det gäller varor och tjänster har mycket av det arbetet hävts, och det fungerar mycket bättre i dag än tidigare i krisen – så det går åt rätt håll.

Men flera länders inre gränskontroller är fortfarande ett hinder för den ekonomiska utvecklingen i Europa. Det är klart att det spelar en roll för Sverige och Europa när vi ska resa oss ekonomiskt ur pandemin framöver.

Som ni vet har Sverige inte infört gränskontroller med anledning av covid-19. Det betyder att när länder, till exempel Tyskland, säger att de ska ta bort de inre gränskontrollerna kommer det inte att vara några inre gränskontroller mot Tyskland – inte för vare sig vi eller dem. Det är klart att det är en stor förändring när det största landet i Europa, även ekonomiskt, väljer att ta det steget och det finns en öppning för handel och resande på ett annat sätt i framtiden.

Det vi ska komma ihåg är att det finns en avrådan från UD. Den handlar om att avråda från alla utrikes resor fram till den 15. Som svar till Pyry Niemi ingår den diskussionen i samma resonemang när vi talar om icke-diskriminering.

Vi får väl se vilka rekommendationer som kommer framöver. Men låt mig påminna om att UD:s reseavrådan från utrikes resor framför allt inte handlar om smittspridning utan om att det var en situation i många länder som var osäker både i form av hälso- och sjukvårdens kapacitet och att man som enskild medborgare kunde hamna i stora bryderier och problem i fråga om lockdown-situationer, karantänsregler, osäkra transportmöjligheter. UD har gjort stora insatser med andra medlemsstater i EU för att få hem svenska medborgare som har fastnat runt om i världen. Exakt hur den bedömningen och reserekommendationerna kommer att se ut längre fram återstår att se, men jag vet att man för en diskussion.

Det är lite olyckligt att de nordiska länderna gick in i krisen med olika beslut och snabba beslut, där inte alla vägar var samordnade och informerade. Men nu pågår det en nordisk diskussion, och det är ingen hemlighet att nordiska länder har olika ingångar i krishanteringen. Så är det. Men jag uppfattar att det finns en allt större samsyn och att det finns ett fokus på att informera varandra mer närgående, att sträva efter ett öppnande av Norden som region, även om jag tror att det kommer att ske i lite olika fart och takt. Vi är aktiva i detta, och Sverige är en tydlig röst för ett öppnande i Norden och ett gemensamt agerande i Norden. Det kommer vi att hålla fast vid eftersom vi tror att vi har ett ansvar för de relationer vi ska ha efter pandemin i vårt nordiska samarbete och den ekonomiska aspekten. De nordiska länderna tillsammans är den elfte eller tolfte största ekonomin i världen. När vi talar om att öppna Europa och resa oss ekonomiskt efter krisen är Norden en central del av detta.

Jag vill understryka det som lyftes upp och indirekt svara på frågan, inte minst från Moderaterna, att vi för noga dialoger med våra grannländer. Det är tydligt att länderna gick in med lite olika ingångsvärden, en politiserad diskussion i flera av länderna. De är fortfarande i lite olika faser i diskussionen, och de är inte lika öppna som Sverige. Vi har här i Sverige hittills inte infört restriktioner inom ramen för någonting i den inre marknaden kopplade till krisen. Det är också vår position framöver.

Vi kommer att fortsätta att jobba med dessa frågor. Jag tror att flera var inne på att kommissionen har en viktig roll i att bevaka och driva på återupprättandet av den inre marknaden kopplad till den situation vi befinner oss i just nu. I grunden har vi samma uppfattning.

Anf.  67  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till punkten 8, Övriga frågor, a ,b och c.

Anf.  68  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Det är informationspunkter, och vi avser att lyssna till informationen på alla områden.

Anf.  69  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till sista punkten, punkt 9, Genomförande av interoperabilitetsförordningarna.

Anf.  70  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Ordförande! Ordförandeskapet har meddelat att ministrarna inför mötet kommer att få en skriftlig information om genomförandet. Vi avser att lyssna till informationen om ordförandeskapet dessutom väljer att nämna detta vid ministermötet.

Anf.  71  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Jag tackar för informationen på den punkten.

Därmed har jag ingenting på min lista. Är det något ytterligare från statsrådet? Nej.

Vi tackar statsrådet Damberg för i dag.

Anf.  72  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Tack!


§ 4  Utbildning, ungdom, kultur och idrott

Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (deltar per telefon)

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom, kultur och idrott den 21 november 2019

Återrapport från videomöte den 21 april 2020

Information och samråd inför videomöte den 2 juni 2020

Anf.  73  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statsrådet Amanda Lind välkommen. Vi har först återrapporter, dels från den 21 november 2019, dels från den 21 april 2020.

Anf.  74  Kultur- och demokratiminister AMANDA LIND (MP):

Ordförande! Jag börjar med återrapporteringen från den 21 november. Vid det rådsmötet antog idrottsministrarna rådsslutsatser om bekämpning av korruption inom idrotten samt om skydd av barn inom idrotten. De höll en riktlinjedebatt om främjande av goda styrelseformer inom idrotten. Debatten präglades av att medlemsstaterna lovordade ett utökat samarbete för främjande av goda styrelseformer inom idrotten men att det på EU-nivå endast ska handla om erfarenhetsutbyte.

Vad gäller videokonferensen med idrottsministrarna inom EU den 21 april var det en informell videokonferens med medlemsstaterna och kommissionen på temat konsekvenser av det nya coronaviruset för idrotten. Där deltog jag tillsammans med kollegor från medlemsstaterna samt ansvarig kommissionär.

Kortfattat berättade jag om de insatser som regeringen genomfört och de rekommendationer som Folkhälsomyndigheten lämnat gällande idrottsverksamhet. Jag välkomnade också det utbyte av information och erfarenheter som görs inom EU.

Företrädare för medlemsstaterna berättade om den nationella situa­tionen och hur arbetet har utvecklats. Flera av dem planerar nu för att lätta på långtgående inskränkningar i medborgarnas fria rörlighet, att tillåta idrottstävlingar och nyttjande av idrottsanläggningar.

Flera medlemsstater hade, liksom i Sverige, generella stödformer för anställda, uppskjutna skatteinbetalningar och även riktat stöd till idrottsverksamheten. Det är svårt att bedöma omfattningen av stöd till idrotten eftersom förutsättningarna skiljer sig åt mellan medlemsstaterna.

En återkommande synpunkt var att de allra flesta betonade värdet av informations- och erfarenhetsutbyte inom EU och att de välkomnar att kommissionen erbjuder sig att finna former för att underlätta detta. Flera länder betonade även vikten av att uppmuntra medborgarna att träna hemma och uttalade uppskattning till EU-kommissionen för deras initiativ Be Active At Home som följts upp nationellt i vissa länder.

Sammanfattningsvis var det en informativ videokonferens. Jag tror att den bidrog till att inspirera medlemsstaterna i det fortsatta arbetet med att lindra effekten av det nya coronaviruset inom idrotten.

Anf.  75  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Det finns inga frågor på återrapporterna.

Vi går vidare på dagordningen till punkt 1, Informell videokonferens för EU:s idrottsministrar.

Anf.  76  Kultur- och demokratiminister AMANDA LIND (MP):

Ordförande! Det kroatiska ordförandeskapet har valt att följa upp idrottsministermötet i april med ett framåtblickande möte om idrotts­sektorns återhämtning efter covid-19. Det diskussionsunderlag vi har fått handlar om konsekvenserna av covid-19 för idrottssektorn och om de åtgärder som vidtas för att öppna på ett hållbart sätt. Frågorna rör också tänkbara samarbetsmöjligheter mellan medlemsstaterna i EU och idrotts­sektorn för att på bästa sätt återställa idrottssektorn och göra den mer motståndskraftig inför kommande kriser.

Regeringen välkomnar diskussionsunderlaget. Regeringen avser att informera om läget för den svenska idrottssektorn. Återöppnandet måste ske gradvis och med folkhälsan som första fokus. Regeringen avser också att lyfta fram betydelsen av en fortsatt kamp mot dopning inom idrotten. Det är ett exempel på ett område där vi vinner på samarbete mellan medlemsstaterna och idrottsrörelsen.

Regeringen välkomnar det informationsutbyte som sker på europeisk nivå och den flexibilitet som kommissionen visat i genomförandet av europeiska program, till exempel Erasmusplus.

Anf.  77  JONAS ANDERSSON i Linköping (SD):

Fru ordförande! Jag har inte för avsikt att anmäla någon avvikande mening, men jag har ett par kommentarer.

Idrottssektorn har som bekant drabbats hårt av coronavirusets framfart. Det är givetvis positivt om EU kan vara en plattform där medlemsstaterna kan lära av varandra, samverka och ha en god dialog på frivillig grund om hur man kan återgå till något slags normalläge vad det lider.

Eftersom Erasmus plus omnämns i förslaget till svensk ståndpunkt och eftersom Sverigedemokraterna har en annan syn på det programmet än regeringen vill jag nämna något om detta.

Sverigedemokraterna anser i grunden att Erasmus plus bör avvecklas. Vi ser att verksamheten inom ramen för Erasmus plus i många fall är positiv i sig, men vi ser samtidigt att de åtgärder som sker inom ramen för programmet likaväl hade kunnat ske på annat sätt än i EU:s regi.

Kostnaden för Erasmus plus är mycket stor, så även av det skälet hade det varit bättre om åtgärder som de inom ramen för Erasmus plus i stället hade skötts på den nationella nivån, där varje land utefter sina egna villkor kan ta ställning till om man vill prioritera de aktuella åtgärderna.

Anf.  78  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Har statsrådet någon kommentar?

Anf.  79  Kultur- och demokratiminister AMANDA LIND (MP):

Egentligen inte. Jag kan säga att det här handlar om det nuvarande anslaget i innevarande period för Erasmus plus. Där är vi positiva till att kommissionen visar flexibilitet i genomförandet så att man kan senarelägga inrapportering och liknande. Det är ett rimligt förfaringssätt av EU-kommissionen i rådande läge.

Anf.  80  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Jag uppfattade inte att Sverigedemokraterna hade någon avvikande ståndpunkt, utan det var ett inlägg.

Då konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till punkt 2. Vad gäller både punkt 2 och punkt 3 vill jag bara påminna nämndens ledamöter om att detta är en informell videokonferens där man inte fattar beslut, utan det sker efteråt, men nämnden förfar på det viset att vi fattar vårt beslut här i dag. Punkt 2 heter Slutsatser om att stärka tränare inom idrotten genom att förbättra möjligheterna att skaffa färdigheter och kompetenser.

Anf.  81  Kultur- och demokratiminister AMANDA LIND (MP):

Ordförande! Det kroatiska ordförandeskapet har som en prioritet inom idrottsområdet valt att fokusera på att stärka tränare inom idrotten genom att förbättra möjligheterna att skaffa färdigheter och kompetenser.

EU:s nuvarande arbetsplan för idrott betonar vikten av tränarnas roll i planens genomförande. Slutsatserna inbjuder medlemsstaterna och kommissionen att inom ramen för sin kompetens bland annat stödja, främja och sprida studier och publikationer om utbildningsmöjligheter samt metoder för utbildning av tränare. Slutsatserna uppmanar idrottsorganisationerna att bland annat främja utbildning av tränare och uppmuntra dem till livslångt lärande.

Det har bland EU:s medlemsstater funnits bred uppslutning kring ordförandeskapets initiativ. Slutsatserna har behandlats på tjänstemannanivå vid rådsarbetsgruppsmöten och genom skriftligt förfarande under våren.

Regeringen har i beredningen inhämtat synpunkter från Riksidrottsförbundet, som förklarat sig nöjda med förslaget. Regeringen välkomnar att vikten av idrottstränare på olika nivåer uppmärksammas och synliggörs. Dessa ledare är särskilt viktiga för att ge främst barn och unga grundläggande kunskaper och förhållningssätt för att utveckla en tillfredsställande fysisk aktivitet inom idrotten.

Regeringen bedömer att de föreslagna rådsslutsatserna är balanserade, värnar idrottsrörelsens självständighet och håller sig inom EU:s kompetens på idrottsområdet så som den är uttryckt i artikel 165 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår därför att Sverige ställer sig bakom antagandet av rådsslutsatserna.

Anf.  82  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Då går vi vidare till punkt 3, Slutsatser om effekterna av covid-19 och idrottssektorns återhämtning.

Anf.  83  Kultur- och demokratiminister AMANDA LIND (MP):

Ordförande! Det kroatiska ordförandeskapet har som en prioritet inom idrottsområdet valt att i ett sent skede lämna förslag på rådsslutsatser om effekterna av covid-19 och idrottssektorns återhämtning.

I slutsatserna uppmanas medlemsstaterna bland annat att främja idrottens roll och värde samt fysisk aktivitet för att bidra till medborgarnas hälsa och välbefinnande under krisperioder som covid-19-pandemin.

Slutsatserna inbjuder även medlemsstaterna att fortsätta utbyta infor­mation, idéer och erfarenheter för att möjliggöra gemensamt arbete med covid-19-exitstrategier liksom att stärka motståndskraften inför framtida kriser. Kommissionen inbjuds bland annat att genomföra forskning på och analys av effekterna av covid-19-krisen i samarbete med medlemsstaterna och göra detta tillgängligt vid förberedelsen av nästa arbetsplan för idrott. Avsikten är att bereda arbetsplanen under hösten eftersom nuvarande arbetsplan löper ut vid årets slut.

Utkastet till dessa rådsslutsatser har förhandlats genom skriftligt förfarande inom rådsarbetsgruppen för idrott. Det har bland EU:s medlemsstater funnits bred uppslutning kring ordförandeskapets initiativ.

Regeringen har i beredningen inhämtat synpunkter från Riksidrottsförbundet, som förklarat sig nöjda med förslaget. Regeringen anser att utkastet till rådsslutsatser om effekterna av covid-19 och idrottssektorns återhämtning är balanserat. Regeringens bedömning är att de föreslagna rådsslutsatserna håller sig inom EU:s kompetens på idrottsområdet. Regeringen föreslår därför att Sverige ställer sig bakom antagandet av slutsatserna.

Anf.  84  JONAS ANDERSSON i Linköping (SD):

Fru ordförande! Inte heller under denna punkt vill jag anmäla en avvikande mening, men precis som i det första ärendet om den informella videokonferensen för EU:s idrottsministrar berörs Erasmus plus i förslaget till rådsslutsatser.

Vissa av förslagen till rådsslutsatser har vi inga problem med att stå bakom. Fortsatt utbyte av information, idéer och erfarenheter för att kunna identifiera och implementera arbetssätt och samverkan mellan medlemsstaterna för att få idrottsrörelser att återhämta sig är exempel på positiva förslag.

Erasmus plus nämns dock i rådsslutsatserna som något att nyttja. Därför vill jag återigen hänvisa till Sverigedemokraternas hållning gällande Erasmus plus, som jag redogjorde för tidigare.

Anf.  85  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Önskar statsrådet kommentera detta?

Anf.  86  Kultur- och demokratiminister AMANDA LIND (MP):

Ordförande! Nej, jag hänvisar till mina tidigare kommentarer.

Anf.  87  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Då tackar vi statsrådet för i dag.


Innehållsförteckning


§1Utrikes frågor

Anf.1ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.2Utrikesminister ANN LINDE(S)

Anf.3ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.4Utrikesminister ANN LINDE(S)

Anf.5ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.6KERSTIN LUNDGREN(C)

Anf.7LUDVIG ASPLING(SD)

Anf.8Utrikesminister ANN LINDE(S)

Anf.9DÉSIRÉE PETHRUS(KD)

Anf.10JENS HOLM(V)

Anf.11FREDRIK MALM(L)

Anf.12Utrikesminister ANN LINDE(S)

Anf.13KERSTIN LUNDGREN(C)

Anf.14PYRY NIEMI(S)

Anf.15LUDVIG ASPLING(SD)

Anf.16ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.17Utrikesminister ANN LINDE(S)

Anf.18ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.19KERSTIN LUNDGREN(C)

Anf.20JENS HOLM(V)

Anf.21AMANDA PALMSTIERNA(MP)

Anf.22ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.23FREDRIK MALM(L)

Anf.24ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.25PYRY NIEMI(S)

Anf.26AMANDA PALMSTIERNA(MP)

Anf.27ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.28JENS HOLM(V)

Anf.29ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.30Utrikesminister ANN LINDE(S)

Anf.31ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

§2Rättsliga och inrikes frågor

Anf.32ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.33Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.34ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.35Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.36ANGELICA LUNDBERG(SD)

Anf.37ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.38Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.39Kanslirådet HENRIK HOLMBERG

Anf.40Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.41ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.42Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.43ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.44Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.45ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.46Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.47Föredraganden PIA TÖRSLEFF HERTZBERG

Anf.48Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.49ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

§3Rättsliga och inrikes frågor

Anf.50ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.51Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.52ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.53Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.54ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.55Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.56ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.57Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.58FREDRIK MALM(L)

Anf.59ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.60Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.61ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.62Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.63ANNIKA QARLSSON(C)

Anf.64MIKAEL DAMSGAARD(M)

Anf.65PYRY NIEMI(S)

Anf.66Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.67ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.68Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.69ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.70Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.71ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.72Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

§4Utbildning, ungdom, kultur och idrott

Anf.73ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.74Kultur- och demokratiminister AMANDA LIND(MP)

Anf.75ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.76Kultur- och demokratiminister AMANDA LIND(MP)

Anf.77JONAS ANDERSSON i Linköping(SD)

Anf.78ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.79Kultur- och demokratiminister AMANDA LIND(MP)

Anf.80ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.81Kultur- och demokratiminister AMANDA LIND(MP)

Anf.82ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.83Kultur- och demokratiminister AMANDA LIND(MP)

Anf.84JONAS ANDERSSON i Linköping(SD)

Anf.85ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.86Kultur- och demokratiminister AMANDA LIND(MP)

Anf.87ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

EU-nämndens uppteckningar

I EU-nämndens uppteckningar står det vad som sagts under nämndens sammanträden. Uppteckningarna publiceras ungefär två veckor efter sammanträdet.