Fredagen den 28 november 2014

EU-nämndens uppteckningar 2014/15:15

§ 1  Rättsliga och inrikes frågor

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 9–10 oktober 2014

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 4–5 december 2014

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

God morgon! Välkomna, statsrådet Johansson med medarbetare. Vi har en lång dagordning i dag. Jag skulle uppskatta om alla som vill yttra sig kan formulera sig så effektivt som möjligt så att vi hinner klart till folks förbindelser hem.

Utöver det har vi börjat lära känna det italienska ordförandeskapet ganska väl nu. Ni kommer också att känna igen proceduren att det delas ut handlingar på bordet vid mötet. Jag hade i går ett möte med regeringen om hur vi kan förbättra dokumentöverföringar, hur ståndpunkter formuleras och så vidare. Jag tog upp saker som ledamöter har tagit upp här i nämnden.

Jag har framfört de åsikter som har framförts här om vad vi tycker vore bra med regeringens ståndpunkter. Regeringen har framfört till det italienska ordförandeskapet väldigt tydligt att vi inte tycker att det är okej att dokument hela tiden kommer så sent eftersom vi har vårt förberedande möte på fredagarna veckan före, och då kan inte dokumenten komma några timmar innan eller så.

Innan vi börjar mötet hade vi uppe för diskussion förra gången frågan om närvaro för EU-samordningens tjänstemän. Vi har pratat med samordnarna. De beslutade att det är okej att vi har en generell närvarotillåtelse för den gruppen, och därför är Livia Spada här. Vi behöver därför inte fatta ett särskilt beslut om det varje gång, utan de har närvarorätt.

Har vi några utestående A-punkter? Det har vi inte. Vill ministern göra någon återrapport från mötet 9–10 oktober utöver det skriftliga?

Anf.  2  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Nej, det vill jag inte göra. Jag vill börja med att tacka för att jag fått komma hit i dag. Det är mitt första möte med EU-nämnden. Jag har inte varit i EU-nämnden på åtta år. Som ett tecken på det gick jag fel nu i morse till den gamla sessionssalen på RÖ-9. Nu har jag fått höra att ni har flyttat sedan många år tillbaka. Så kan det vara. Jag hoppas på ett gott samarbete framöver under de här åren.

Jag har tänkt att gå igenom dagordningspunkt för dagordningspunkt på listan.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

RIF-rådet är uppdelat i olika ansvarsområden. Vi tar alla dina punkter. Som jag har förstått det ska det var 3, 7–14, 16, 18, 19 b, 22 samt dagordningspunkt 2 under rubriken Möte i gemensamma kommittén.

Anf.  4  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Det är alldeles riktigt.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Var det några frågor på återapporteringen? Så är inte fallet.

Vi går vidare till dagordningspunkt 3, som gäller dataskyddsförordningen.

Anf.  6  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Dagordningspunkten gäller kommissionens förslag till allmän dataskyddsförordning. Ordförandeskapet planerar för vad de kallar för en partiell allmän inriktning av vissa bestämmelser i kapitel 1 och 3. Det rör utrymmet för nationell reglering och behandling av personuppgifter vid myndighetsutövning eller som motiveras av ett allmänt intresse.

Det omfattar i stort sett hela den offentliga sektorn inklusive verksamhet inom den privata sektorn som bedrivs på grund av ett allmänt intresse, exempelvis vård- och skolverksamhet. Överenskommelsen ska också omfatta hela kapitel 9 i förordningen. Dessa bestämmelser preciserar när medlemsstaterna har rätt att lagstifta på vissa särskilda områden.

Sverige har tillsammans med många andra stater konsekvent drivit kravet på flexibilitet för den offentliga sektorn. Syftet med det har främst varit att vi vill behålla våra särskilda registerförfattningar för myndigheterna på olika områden. Behovet av flexibilitet är också ett av de grundläggande skälen till att Sverige har drivit kravet på att rättsakten ska ges formen av ett direktiv i stället för en förordning.

Stödet för ett direktiv har emellertid varit svagt. Det finns ingen blockerande minoritet. Det är ändå glädjande att se att förslaget från ordförandeskapet nu tydligt slår fast att medlemsstaterna får precisera vilka krav som ska gälla för behandling av personuppgifter i verksamhet som motiveras av ett allmänt intresse. Förordningen har i denna del fått en direktivliknande utformning som säkerställer att vi kan fortsätta att ha en särlagstiftning för myndigheternas personuppgiftsbehandling.

En annan fråga som har varit av största vikt för Sverige i förhandlingarna är att EU-regleringen inte får komma i konflikt med våra grundlagar. Jag ser därför positivt på att ordförandeskapet nu föreslår en reglering som på ett mycket tydligt sätt ger medlemsstaterna möjlighet att reglera rätten till tillgång till allmänna handlingar. Den bestämmelse som skapar utrymme för en nationell reglering av yttrandefriheten ges också en utformning som är något vidare än den som finns i dataskyddsdirektivet som gäller i dag.

Regeringen är överlag positiv till förslaget och anser att Sverige ska ställa sig bakom en partiell allmän inriktning i dessa delar. Ett sådant beslut bör, som vid tidigare tillfällen, förenas med förbehåll om att inget är överenskommet förrän allt är överenskommet och att horisontella frågor inte påverkas. Jag ska också säga att detta var föremål för överläggning i konstitutionsutskottet i går som då ställde sig bakom regeringens ståndpunkt.

Anf.  7  JENS HOLM (V):

Vi i Vänsterpartiet tycker att det är olyckligt att man gör det till en förordning, precis som regeringen också är inne på. Det är en intressant lösning att man har en förordning som har en direktivliknande form. Det som jag är orolig för är: Vad händer om vår lagstiftning hamnar i konflikt med förordningen? Ministern säger att det inte ska hamna i konflikt med till exempel våra grundlagar. Men till syvende och sist är det inte vi som avgör det. Jag antar att sådana fall kan hamna i domstolen. Har regeringen analyserat sådana signaler?

Anf.  8  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Det har vi naturligtvis gjort. Det är därför som vi driver frågan om att vi ska ha en flexibilitet också om det skulle bli en förordning så att vi klarar av att reglera detta nationellt. Vi fortsätter att driva frågan att det ska vara ett direktiv. Men vi ser samtidigt att det finns svårigheter att uppnå en blockerande minoritet för det. Därför var jag tydlig på konstitutionsutskottet i går och sa att situationen ser ut som den nu gör. I den frågan är det emellertid nu inte något beslutstillfälle, utan förhandlingarna fortsätter. Jag sade också till konstitutionsutskottet i går att vi kommer att få återkomma till KU för en slutlig ståndpunkt i den frågan.

Anf.  9  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i denna fråga.

Vi går vidare till dagordningspunkt 7, Förstärkning av vissa aspekter av oskuldspresumtionen och av rätten att närvara vid rättegång i straffrättsliga förfaranden.

Anf.  10  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

I november 2013 föreslog kommissionen ett paket med processuella rättigheter för att ytterligare stärka rättssäkerhetsgarantierna i straffrättsliga förfaranden. I paketet ingår detta direktiv som syftar till att stärka vissa aspekter av oskuldspresumtionen. Förhandlingarna i rådsstrukturen inleddes i juli, och det italienska ordförandeskapet har nu presenterat ett kompromissförslag. Avsikten är att rådet ska nå en överenskommelse om en allmän inriktning för hela förslaget till direktiv.

Utgångspunkten för förslaget är oskuldspresumtionen, det vill säga att alla tilltalade och misstänkta ska ha rätt att anses oskyldiga till dess att de har bevisats skyldiga enligt lag. Tilltalade och misstänkta ska också ha rätt att inte vittna mot sig själva och att tiga under förfarandet.

Processuella rättigheter är en högt prioriterad fråga för Sverige inte minst eftersom färdplanen för processuella rättigheter antogs under Sveriges ordförandeskap 2009. Åtgärder för att stärka misstänktas och tilltalades processuella rättigheter förbättrar förutsättningarna för det rättsliga samarbetet.

Det är dock viktigt att direktivet inte inkräktar på grundläggande principer som finns i medlemsstaternas processuella system. Sverige bör här värna den fria bevisprövningsprincip som innebär att rätten att lägga fram bevis i rättegång inte får begränsas och att domstolen fritt får värdera den bevisning som lagts fram. Något sådant förslag finns glädjande nog inte heller i ordförandeskapets kompromissförslag.

Det är positivt att förhandlingsarbetet har gått i en sådan riktning att medlemsstaterna nu sannolikt kan enas om en allmän inriktning för förslaget. Sverige bör därmed kunna ställa sig bakom det italienska ordförandeskapets kompromissförslag.

Anf.  11  JULIA KRONLID (SD):

Vi från Sverigedemokraterna vill på denna punkt anmäla en avvikande mening. Vi ifrågasätter nyttan av att EU ska lägga sig i medlemsstaternas straff- och processrättsliga bestämmelser. Vi tycker att det är tillräckligt att alla medlemsstater är anslutna till ECHR, European Convention on Human Rights.

Anf.  12  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Vi ställer oss bakom regeringens ståndpunkt. Vi tycker att det är bra att regeringen fortsätter att följa det arbete som den tidigare regeringen genomförde inte minst genom ordförandeskapet. Där är de processuella rättigheterna väldigt viktiga. Detta är en del av det och en viktig del.

Anf.  13  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Jag har inga ytterligare kommentarer. Vi fortsätter den linje som den tidigare regeringen hade i den här frågan. Kompromissförslaget ser ut att leva upp till de svenska intressena.

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Det finns stöd för regeringens ståndpunkt i denna fråga med en av­vikande mening från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 8, Provisorisk rättshjälp för frihets­berövade misstänkta eller tilltalade och om rättshjälp inom ramen för för­faranden i samband med en europeisk arresteringsorder. Det är en informa­tionspunkt.

Anf.  15  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Det är bara en lägesrapport. Där ber jag att få hänvisa till det skriftliga materialet.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och går vidare till dagordningspunkt 9, Bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen.

Anf.  17  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Detta är en informationspunkt om det så kallade SEFI-direktivet. Det innehåller krav på kriminalisering av bedrägerier och annan bedrägerirelaterad brottslighet som riktar sig mot unionens finansiella intressen. Medlemsstaterna förväntas denna gång inte redovisa någon ståndpunkt. Jag ber därför att få hänvisa till det skriftliga materialet.

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

Vi kommer till dagordningspunkt 10 om insolvens, vår gamla favorit i repris.

Anf.  19  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Ordförande! Kommissionen lade i december 2012 fram ett förslag till ändringar i EU:s insolvensförordning. Syftet med förslaget är att komma till rätta med vissa brister i insolvensförordningen och modernisera den.

De viktigaste frågorna för Sverige har under förhandlingarna varit dels att svenska skuldsaneringsförfaranden ska omfattas av förordningens tillämpningsområde efter revideringen, dels att de nya bestämmelserna om så kallade insolvensregister tillgodoser berättigade krav på integritetsskydd. I juni enades rådet om en allmän inriktning angående förslaget, och Sverige ställer sig bakom den allmänna inriktningen.

Under hösten har rådet förhandlat med Europaparlamentet. För RIF-rådet har ordförandeskapet lagt fram en text som ett resultat av de förhandlingarna. Nu är det tänkt att medlemsstaterna ska ställa sig bakom en politisk överenskommelse om förslaget.

Europarlamentet har i förhandlingarna med rådet i princip accepterat hela rådets text. Man har inte ändrat i de delar som är särskilt viktiga för oss. Mot den bakgrunden anser regeringen att Sverige bör ställa sig bakom en politisk överenskommelse i enlighet med den text som nu läggs fram i rådet.

Anf.  20  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Jag har en fundering vad gäller samrådet. Jag konstaterar att civilutskottet hade en överläggning i maj i våras. Därefter har trilogförhandlingarna pågått, och vad jag förstår har det inte skett någon återkoppling till eller förankring hos utskottet. Hur är läget här?

Anf.  21  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Vad jag förstår förankrades det i civilutskottet i juni inför RIF-rådet. Det var den ståndpunkten som lades fast, och det här rör inga förändringar i den.

Anf.  22  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Har det skett några substantiella förändringar under trilogförhandlingarna?

Anf.  23  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Nej.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i denna fråga.

Vi går över till dagordningspunkt 11 om förenkling av godtagandet av vissa officiella handlingar i Europeiska unionen.

Anf.  25  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

För ungefär ett och ett halvt år sedan lade kommissionen fram ett förslag till förordning om fri rörlighet för officiella handlingar. Förslaget syftar till att främja medborgares och företags fria rörlighet. Det innebär att vissa officiella handlingar från en medlemsstat ska kunna åberopas i en annan medlemsstat under administrativa formaliteter.

I anslutning till detta föreslås att ett administrativt samarbete ska inledas mellan medlemsstaternas myndigheter. Tanken är att myndigheterna, om det finns rimligt tvivel, ska kunna kontrollera om en utländsk officiell handling eller bestyrkt kopia är äkta. Det ska i första hand ske inom ramen för ett elektroniskt system.

Det föreslås också att flerspråkiga standardformulär ska kunna används inom unionen för vissa kategorier av officiella handlingar. Det innebär att behovet av översättning av officiella handlingar begränsas. Förslaget innehåller också vissa andra regler om översättning av officiella handlingar.

Förhandlingarna om förslaget inleddes i juni 2013. Inför RIF-rådet har ordförandeskapet presenterat skriftliga riktlinjer om hur vissa centrala frågor kan lösas i det fortsatta förhandlingsarbetet. Tanken är att dessa riktlinjer nu ska diskuteras och godkännas av ministrarna. I huvudsak innebär riktlinjerna att förordningens tillämpningsområde begränsas till handlingar som främst rör vissa rättsliga förhållanden för medborgare, såsom namn, äktenskap, registrerat partnerskap och medborgarskap.

Det ska inte längre finnas en huvudregel om att icke-auktoriserade översättningar ska godtas. Flerspråkiga standardformulär ska inte vara självständiga officiella handlingar utan biläggas den officiella handlingen som en översättningshjälp.

Vidare ska vissa gällande internationella överenskommelser kunna tillämpas vid sidan av förordningen. Vi är allmänt sett positiva till förslag som syftar till att förenkla medborgarnas fria rörlighet inom EU. Med förordningen kommer det att bli lättare att använda sig av svenska handlingar i andra medlemsstater, och det välkomnar vi.

Vi hade i vissa delar helst sett bestämmelser med mer substantiellt innehåll men kan i en kompromissanda ställa oss bakom de föreslagna riktlinjerna.

Anf.  26  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i denna fråga.

Vi går vidare till dagordningspunkt 12, Inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande och om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande.

Anf.  27  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Det är en också en diskussion om en allmän riktlinje. I småmålsförordningen finns bestämmelser om handläggningen av gränsöverskridande tvister om mindre värden. Syftet är att förenkla och påskynda handläggningen i sådana tvister och minska kostnaderna. En dom i ett europeiskt småmål ska kunna erkännas och verkställas i alla medlemsstater utan några mellanliggande förfaranden.

För drygt ett år sedan föreslog kommissionen vissa ändringar i småmålsförordningen. De ändringar som föreslogs syftade till att öka tillämpningen av förordningen. Dessutom föreslogs följdändringar i förordningen om ett europeiskt betalningsföreläggande.

Förslagen har förhandlats under det senaste året, och ordförandeskapet har nu presenterat ett kompromissförslag. Avsikten är att rådet ska nå en överenskommelse om en allmän inriktning. Förslagen innebär att gränsen för vilka mål som ska omfattas av förordningen höjs från 2 000 till 4 000 euro. Det finns också bestämmelser som syftar till ökad användning av modern teknik såsom videokonferens, telefonkonferens och e-post.

Regeringen ställer sig bakom förslagets övergripande målsättning. Det är viktigt att stärka förtroendet hos konsumenter och företag i den gräns­överskridande handeln och skapa goda möjligheter till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister.

En fråga som Sverige har bevakat under förhandlingsarbetet är att domstolsavgifter inte bör regleras på EU-nivå eftersom de får anses utgöra en del av den nationella processrätten. Vi kan konstatera att denna fråga har fått en godtagbar lösning. Sverige har under förhandlingsarbetet i stort ställt sig bakom innehållet i förslaget i övrigt.

Regeringen bedömer att Sverige bör kunna visa flexibilitet i frågan om vilken beloppsgräns som ska gälla för småmål och även i övrigt acceptera förslaget.

Anf.  28  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Jag har en liknande frågeställning, men vad jag förstår av handlingarna i det här fallet informerades civilutskottet för nio månader sedan. Därefter har det kommit kompromissförslag från kommissionen, vilket innebär vissa förändringar. De är måhända mindre, men dock förändringar.

I det här fallet kan jag tycka att när tidsutdräkten har varit så pass lång bör man återkoppla till utskottet och föredra de ändringar som har skett, i synnerhet som vi har en ny regering och det kan finnas anledning att se om det eventuellt finns andra ståndpunkter än tidigare.

Anf.  29  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Den grundläggande riktlinjen är den som har föredragits i civilutskottet tidigare. Jag tycker att den lösning som man har hittat är godtagbar. I slutändan är det EU-nämnden som bestämmer om man vill ställa sig bakom detta eller inte.

Jag står fast vid att den här linjen är den riktiga, men jag förstår den formella invändning som Krister Hammarbergh gör.

Anf.  30  ORDFÖRANDEN:

Ni kanske skulle ta en diskussion med presidiet i civilutskottet, Krister Hammarbergh, och se hur ni tycker att samarbetet med regeringen lämpligast bör fungera.

Anf.  31  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Det är mycket rimligt.

Anf.  32  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det inte finns någon avvikande mening i själva sakfrågan och att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i denna fråga.

Vi går över till dagordningspunkt 13 a, Förordning om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet av domar i mål om makars förmögenhetsförhållanden samt dagordningspunkt 13 b, Domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet av domar i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap.

Anf.  33  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Kommissionen presenterade de två förslagen till förordningar om makars respektive registrerade partners förmögenhetsförhållanden för drygt tre och ett halvt år sedan. De båda förslagen innehåller internationellt privaträttsliga regler om makars och registrerade partners förmögenhetsförhållanden. Det handlar framför allt om frågan om bodelning i samband med en separation eller ett dödsfall.

Förordningarna reglerar vilken domstol som ska vara behörig att handlägga mål om makars och partners förmögenhetsförhållanden och vilket lands lagar som ska tillämpas. I förslagen behandlas också frågan om erkännande och verkställighet av avgöranden från en annan medlemsstat.

Förhandlingsarbetet har gått långsamt framåt. Det är ett lagtekniskt komplicerat förhandlingsarbete. Dessutom är frågan om samkönade äktenskap och partnerskap politiskt känslig för flera av medlemsstaterna. På rådsmötet väntas ordförandeskapet lämna information om läget i förhandlingarna.

Medlemsstaterna förväntas inte yttra sig. Om det ändå uppstår diskus­sion kommer regeringen att välkomna ordförandeskapets arbete med för­slagen. Vi anser att det är viktigt att det görs fortsatta försök att lösa de sista utestående frågorna.

Anf.  34  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och går vidare till dagordningspunkt 14, Övriga frågor. Vill ministern ta upp någonting där?

Anf.  35  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Nej. Ordförandeskapet har inte meddelat vilka övriga frågor man avser att ta upp. Jag har ingen övrig information.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Vill statsrådet ta upp några övriga frågor under punkten 18?

Anf.  37  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Nej.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till dagordningspunkt 19 b.

Anf.  39  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Det handlar om hantering av migrationsströmmar och uppföljning av rådets slutsatser Åtgärder för bättre hantering av migrationsströmmar från den 10 oktober 2014. Under denna dagordningspunkt förväntas kommis­sionen tillsammans med Europeiska utrikestjänsten, EEAS, informera om genomförandet av de åtgärder som presenterades i rådsslutsatserna Åtgär­der för bättre hantering av migrationsströmmar.

Rådsslutsatserna antogs vid RIF-rådet den 9–10 oktober. I slutsatserna fastställs tre prioriterade områden för att förhindra att fler personer för­olyckas på sin väg till Europa: samarbete med tredjeländer, förbättrad för­valtning av de yttre gränserna och Frontex samt åtgärder på medlemsstats­nivå – mottagande och upptagande av fingeravtryck. Rådsslutsatserna bygger på arbete i arbetsgruppen för Medelhavsområdet och kommis­sionsmeddelandet gällande samma fråga.

Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen. Det har gjort att antalet människor som söker skydd i Europa fortsätter att öka. En majoritet av dem som söker asyl inom EU gör det i några få medlemsstater. Sverige är nu destinationsland för det näst högsta antalet asylsökande i EU. En alltför ojämn fördelning av asylsökande utgör enligt min mening inte en god grund för ett långsiktigt hållbart europeiskt asylsystem.

Ett välfungerande europeiskt asylsystem där alla medlemsstater lever upp till det gemensamma regelverket och där asylsökande tas emot och får sin ansökan prövad på ett likvärdigt sätt är den viktigaste garantin för solidaritet inom EU. Samtidigt är det bara en liten del av de människor som tvingas fly från sina hemländer som har möjlighet att söka skydd i Europa. De allra flesta tvingas söka skydd i grannländer. Här behöver EU och dess medlemsstater agera.

I ljuset av denna utveckling ställer sig regeringen bakom EU:s rådsslutsatser och de prioriterade områden som slås fast i syfte att förhindra att fler personer förolyckas på sin väg till Europa.

Regeringen anser att det mest angelägna just nu är att fokusera på att genomföra de åtgärder som tagits fram. I detta sammanhang vill regeringen lyfta fram Frontexsamordnade aktiviteter såsom den gemensamma operationen Triton, som ofta bidrar till att rädda liv. Regeringen anser att det är angeläget att sådana insatser kan utvecklas och förstärkas och att asylrätten värnas vid Frontexsamordnade operationer. Sverige ståndpunkt är som alltid att värna asylrätten.

Regeringen kommer att fortsätta att verka inom EU för att skapa fler lagliga vägar för att söka asyl inom unionen. Vi kommer också att trycka på för att öka mottagandet av kvotflyktingar i andra medlemsstater.

Avslutningsvis vill jag understryka att det är centralt att prioritera det långsiktiga och strategiska samarbetet med transit- och ursprungsländer. Det är nödvändigt för att nå hållbara lösningar för migrationsströmmarna över Medelhavet. Vi måste arbeta med grundorsaken till att människor väljer eller tvingas att fly. Frågan var föremål för överläggningar i socialförsäkringsutskottet i går, och utskottet ställde sig bakom regeringens ståndpunkt.

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Regeringens utförliga ståndpunkt finns i det dokument som ligger på era bord, RIF 19 b.

Anf.  41  JULIA KRONLID (SD):

Herr ordförande! Jag tackar statsrådet för genomgången!

Vi vill från Sverigedemokraterna anmäla en tydlig avvikande mening på denna punkt. Vi kan ställa oss bakom nästan varje punkt i åtgärdslistan, men vi tycker inte att man ska rucka på Dublinförordningen. Snarare vill vi framhålla att den ska tillämpas strängt och bättre än i dag.

Vi är naturligtvis positiva till om fler länder kan ta ett stort ansvar vad gäller kvotflyktingar och vidarebosättningar, men vi anser inte att det bör vara upp till EU att koordinera eller besluta om det. Det bör vara upp till varje medlemsland. Vi kan däremot uppmuntra till det. Vi anser att vägen via UNHCR och vidarebosättning bör vara det system som utvecklas i stället för att hitta andra och nya lagliga vägar.

Jag vill understryka vikten av att medlemsländer bidrar med ett gene­röst bistånd till närområdet, med tanke på den akuta humanitära situa­tionen.

Anf.  42  ULRIKA KARLSSON (M):

Jag tackar ministern för redogörelsen! Det är första gången ministern är i EU-nämnden.

Vi hade frågan om migrationsflöden och migrationsströmmar uppe i EU-nämnden i oktober. Då ville vi skicka med att det var viktigt att öppna för fler lagliga vägar, bland annat arbetskraftsinvandring. Jag läser i regeringens ståndpunkt att man ska öppna för fler lagliga vägar för att söka asyl inom unionen. Jag skulle vilja att ministern kommenterar och breddar detta lite, så att han håller den linje vi hade i EU-nämnden i oktober.

Anf.  43  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Absolut, men beslutet från EU-nämnden i oktober blev ju den formulering som fanns, nämligen om fler lagliga vägar, och den tolkar jag i huvudsak som att öppna för fler kvotflyktingar. Det är det vi driver.

Ett yrkande om arbetskraftsinvandringen kom väl inte med i beslutet från EU-nämnden i oktober, vad jag förstår. Vi har följt den linje som lades fast av EU-nämnden, och den är också i linje med det som vi nu lägger fram.

Jag har också kommentarer till Julia Kronlid i två avseenden. Det ena är att detta inte på något sätt ska tolkas som att vi ruckar på Dublinförordningen. Det är tvärtom. Vi håller på Dublinförordningen.

Jag kommer att ha ett bilateralt möte med Italien för att bland annat diskutera de problem som finns i asylmottagandet där, att man inte i tillräcklig utsträckning registrerar dem som kommer till Italien som kommande till Italien, vilket innebär problem för oss när vi ska tillämpa Dublinförordningen. Den är alltså viktig för oss.

Det andra jag vill kommentera är det här med vidarebosättning. Under svensk ledning har det gjorts en insats just för vidarebosättning den senaste tiden, och den har varit framgångsrik.

Anf.  44  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag uppfattade nog nämndens beslut i oktober som att vi sa att vi skulle öppna för fler lagliga vägar inklusive kvotflyktingar och arbetskraftsinvandring, inte för att söka asyl inom unionen. Den delen hade vi inte med i det beslutet, som jag uppfattade det.

Jag stöder fullt och fast att regeringen åker ned och driver att man ska öppna för fler lagliga vägar för att söka asyl inom unionen och för fler kvotflyktingar, men också att regeringen driver att fler länder öppnar för arbetskraftsinvandring.

Anf.  45  ORDFÖRANDEN:

Det som nämnden, förutom Sverigedemokraterna, var överens om var just fler lagliga vägar in och för att söka asyl. Arbetskraftsinvandringen var såvitt jag en avvikande mening från de fyra allianspartierna. Just den biten hade ni kvar.

Men vi kan fatta ett nytt beslut här i dag.

Anf.  46  MARIE GRANLUND (S):

Vi hade som ett tillägg att vi ville ha fler lagliga vägar in, och det fanns det en majoritet för i nämnden. Arbetskraftsinvandring tyckte de borgerliga att de ville ha med, men nämnden avvisade detta.

Anf.  47  ORDFÖRANDEN:

Vill Ulrika Karlsson anmäla en avvikande mening där vi lägger in arbetskraftsinvandring?

Anf.  48  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Då gör vi det helt enkelt.

Anf.  49  ORDFÖRANDEN:

Jag antar att Kristdemokraterna, Folkpartiet och Centerpartiet ansluter sig till den avvikande meningen. Är det någon mer som vill ansluta sig?

Anf.  50  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Jag fick protokollet från sammanfattningen i oktober. Där står det att ordförande säger: Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt men med en gemensam likalydande avvikande mening från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna, en avvikande mening från Sverigedemokraterna med annat innehåll samt ett medskick från Vänsterpartiet.

Det var så ordföranden sammanfattade diskussionen då. Yrkandet om arbetskraftsinvandring föll alltså i oktober.

Anf.  51  ORDFÖRANDEN:

Vad skönt att min minnesbild stämmer med protokollet! Det känns alltid tryggt.

Då kan vi gå till beslut i denna fråga. Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt, med en avvikande mening från Sverigedemokraterna samt en avvikande mening från de fyra allianspartierna om att de vill inkludera arbetskraftsinvandring i detta beslut.

Jag tackar ministern för närvaron!

§ 2  Rättsliga och inrikes frågor

Statsrådet Anders Ygeman

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 9–10 oktober 2014

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 4–5 december 2014

Anf.  52  ORDFÖRANDEN:

Statsrådet Ygeman är här, och vi går tillbaka till dagordningspunkt 4.

Innan vi gör det kanske ministern vill ta upp något utöver det skriftliga underlaget i återrapporteringen från det senaste rådsmötet?

Anf.  53  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Nej.

Anf.  54  ORDFÖRANDEN:

Vi går över till dagordningspunkt 4, om skyddet av enskilda vid behöriga myndigheters behandling av personuppgifter i syfte att förebygga, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder.

Anf.  55  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Detta är bara en lägesrapport så jag har inget ytterligare.

Jag var i justitieutskottet i går och har gått igenom alla de punkter som finns på dagordningen. Jag har justerat två punkter som ni fått i det skriftliga och sedan justerat något i efterhand. Jag ska komma till det på den punkten.

Bara så att ni vet: Jag har gått igenom alla de punkter som jag har med justitieutskottet, och vi är överens. Det är klart.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

För nämndens information har ni dessa förändringar framför er på bordet. Det är dagordningspunkt 21 a om jag har förstått det rätt.

Vi tackar för informationen under punkt 4 och går vidare till dagordningspunkt 5, om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten.

Anf.  57  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Som ni känner till handlar det här förslaget om att det ska inrättas en europeisk åklagarmyndighet med säte i Luxemburg. Vid RIF-rådet ska det hållas en riktlinjedebatt om Eppos självständighet. Ordförandeskapet har ställt ett antal frågor utifrån det faktum att de europeiska åklagarna som i huvudsak ska ha tillsyn när de delegerar de europeiska åklagarna för sina respektive medlemsstater.

Ministrarna har ombetts yttra sig över om de håller med om att de europeiska åklagarna självständigt måste stärkas för att balansera den tillsynsmodell som föreslås.

Ministrarna har även ombetts att ta ställning till om den europeiska chefsåklagaren bör väljas genom ett europeiskt och öppet förfarande som också är öppet för kandidater som inte är medlemmar i kollegiet.

Slutligen har de ställt frågan om processen för att nominera och utse europeiska åklagare bör förstärkas i syfte att stärka dess självständighet.

Vi har ännu inte presenterat någon inställning till det Eppoförslag som nu diskuteras. Precis som den förra regeringen menar vi att det inte går att ta slutgiltig ställning till om Sverige ska delta i Eppo förrän förhandlingarna har kommit betydligt längre.

Sverige kommer inte att lämna något detaljerat svar på de ganska komplicerade frågor som ställs inför RIF-rådet. Vår preliminära inställning på expertnivå har varit att vi stöttar att chefsåklagare ska utses bland de europeiska åklagarna i kollegiet. Så är det för Eurojust, och vi ser inget skäl att frångå denna ordning.

Vi ser heller inga problem med att det är medlemsstaterna som ska nominera var sin europeisk åklagare.

Anledningen till att vi inte går in i frågorna i mer detalj är att de hittills endast diskuterats väldigt översiktligt på arbetsgruppsnivå. Det är därför lämpligare att fortsätta diskutera frågorna på expertnivå innan de avgörs på ministernivå.

Oavsett om Sverige väljer att delta i myndigheten eller inte är det viktigt att vi deltar i förhandlingsarbetet i syfte att kunna påverka förslaget så att det blir så bra som möjligt. Om vi säger nej till förslaget redan nu kommer vi att förlora den möjligheten.

Vi kan konstatera att inrättandet av Eppo väcker många och svåra frågor, och vi avser självklart att återkomma till riksdagen om detta framöver.

Anf.  58  FREDRIK MALM (FP):

Vi vill ju se ett europeiskt FBI, som det brukar stå på affischer och annat, så vi vill gärna bekräfta detta i en avvikande mening som lyder som följer: Lissabonfördraget gör det möjligt att inrätta en europeisk åklagarmyndighet med rätt att bedriva förundersökningar och beordra spaning och tillslag i flera länder samtidigt. Förslaget om att inrätta Eppo med primär behörighet att utreda brott mot EU:s finansiella intressen, till exempel fusk med EU-bidrag, är ett första steg.

Folkpartiet anser att det behövs en europeisk åklagarmyndighet, och vi vill också ge den behörighet för fler grova gränsöverskridande brott som människohandel, penningtvätt och narkotikasmuggling.

Anf.  59  JULIA KRONLID (SD):

Herr ordförande! Tack, statsrådet, för föredragningen!

För att vara helt tydlig börjar jag med att säga att vi från Sverigedemo­kraterna vill anmäla en avvikande mening på den här punkten. Vår upp­fattning är att det inte under några som helst omständigheter ska byggas upp en federal åklagarmyndighet oavsett vilken behörighet den är tänkt att ha. Vi menar att svenska åklagare ska ha ensamrätt att bedriva åklagar­verksamhet i Sverige utan styrning från något annat land eller organisa­tion. Vi tycker att kommissionen här går alldeles för långt.

Om Eppo ändå skulle inrättas, mot vår vilja, menar vi att detta ändå inte ska komma att omfatta straff- och processrättsliga bestämmelser i de länder som väljer att stå utanför den sammanslutningen. Det ska givetvis vara frivilligt att vara med i Eppo.

Utöver ståndpunkten har jag en fråga.

När vi har läst handlingarna har vi förstått det så att när beslutet slutgiltigt ska fattas ska beslutet fattas med enhällighet. Är det så att om Sverige ställer sig mot förslaget kan Sverige utnyttja en vetorätt i frågan? I så fall anser jag att Sverige bör göra det. Har jag uppfattat det rätt att regeringen inte är riktigt klar i frågan om vad man anser om åklagarmyndigheten? Jag har fått uppfattningen att det finns en bred – förutom möjligen Folkpartiet – kritisk inställning till åklagarmyndigheten. Sverige har tidigare tillsammans med elva andra medlemsländer ansett att förslaget har stridit mot subsidiaritetsprincipen, och därmed har förslaget fått gult kort. Har man ändrat sig och blivit mer positiv eller vill man bara avvakta?

Jag skulle vilja ha ett förtydligande: Är man positiv eller negativ? Om man har ändrat sig – i så fall varför? Vi tycker att Sverige ska vara tydligt i frågan.

Anf.  60  JENS HOLM (V):

Om man är motståndare till att en sådan myndighet inrättas är det lika bra att säga det i debatten, även om det inte är en debatt om för eller emot. Men det är lika bra att signalera det. Det är vad Sverige borde säga. Jag skulle vilja veta från Anders Ygeman om den svenska positionen är att Sverige motsätter sig inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet.

För formens skull vill jag påminna om att det i går på justitieutskottet gavs bara information om ståndpunkterna. Det var ingen formell överläggning – varför det inte finns några avvikande meningar från det utskottssammanträdet som vi kan hänvisa till här.

Anf.  61  ORDFÖRANDEN:

Det stämmer.

Anf.  62  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Från Moderaternas sida stöder vi den gamla regeringens ståndpunkt och därmed också den nya regeringens ståndpunkt.

Det är ingen hemlighet att vi är djupt kritiska mot förslaget. Det är heller ingen hemlighet i Europa att Sverige är djupt kritiskt mot förslaget om en europeisk åklagarmyndighet. Vi vill inte se ett parallellt åklagarsystem. Det skulle ställa till med stora problem för vårt rättssystem. Samtidigt är det klokt att avvakta situationen som den nu ser ut, och det är klokt att regeringen försöker minimera skadan om olyckan vore framme.

Det grundläggande ställningstagandet är tydligt från Moderaternas sida. Därmed stöder vi regeringens ståndpunkt.

Anf.  63  BÖRJE VESTLUND (S):

Jag måste fråga vad kollegial struktur är. Det är ett uttryck jag aldrig har hört förut.

Gult kort innebär bara att just då ska beslut fattas på den nivån, men om förslaget inte får gult kort måste frågan diskuteras i sak hela vägen fram. Man kan inte bara säga nej, nej, nej hela tiden.

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

Jag tror att det inte bara är i Östergötland som det uttrycket inte har tagit rot!

Anf.  65  CAROLINE SZYBER (KD):

Jag har tolkat detta som en riktlinjedebatt. Då ska det ändå finnas en tydlig svensk ståndpunkt. På så sätt borde det ha varit tydligare vad som sades i utskottet. Med utgångspunkt i de frågor som har ställts i dag hoppas jag att ministern kan tydliggöra så att vi härifrån kan vara tydliga med vad vi vill ge för medskick inför den kommande riktlinjedebatten.

Anf.  66  ORDFÖRANDEN:

Det råder inget tvivel. Det står att det är en diskussionspunkt, och här blir det ett inriktningsbeslut. Det är alldeles klart och tydligt här.

Anf.  67  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Herr ordförande! Jag kanske borde ha sagt det från början. På ingen av dagens punkter har vi ändrat den tidigare svenska ståndpunkten. Det gav jag uttryck för i går i justitieutskottet.

Det finns en bred och djup skepsis mot Eppo. Har Sverige möjlighet att lägga in ett veto? Svar ja, i formell mening. Men om vi lägger in ett veto, i det här läget säger nej, kommer de andra att gå in i ett fördjupat samarbete. Då har vi inte längre möjlighet att påverka. Därför vore det oklokt att i dag säga nej. Men vi ska uttrycka den djupa skepsis vi har mot förslaget men ändå hänga kvar så länge att vi kan påverka så att det blir så lite skadeverkningar som möjligt. Det är den svenska hållningen. Jag ber om ursäkt om det inte tydligt framgick av mitt tal.

Anf.  68  ORDFÖRANDEN:

Det har varit ett antal medskick. Vill Vänstern och Sverigedemokraterna anmäla avvikande meningar?

Anf.  69  JULIA KRONLID (SD):

Herr ordförande! Jag tycker ändå att det finns en poäng att redan nu ge ett tydligt nej. Det innebär att vi ändå kan stoppa en åklagarmyndighet som ska gälla för hela EU. Det är viktigt att Sverige är tydligt. Till vår avvikande mening vill jag lägga att vi anser att Sverige bör när det formella beslutet ska fattas nyttja sin vetorätt i frågan.

Anf.  70  JENS HOLM (V):

Vi anmäler en avvikande mening som lyder enligt följande.

Vänsterpartiet tycker att regeringen på kommande möte borde signalera att Sverige motsätter sig ett inrättande av en europeisk åklagarmyndighet eftersom det innebär en mycket omfattande maktöverföring från medlemsstaterna till EU.

Anf.  71  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Ni är naturligtvis i er fulla rätt att lämna avvikande meningar, men det blir spännande med Folkpartiets avvikande mening å ena sidan och era å den andra sidan. Men att vi kommer att ge uttryck för en stor skepsis behöver ni inte vara oroliga för. Av taktiska skäl kommer vi inte att säga att vi ska rösta nej eftersom det då finns en risk att myndigheten utvecklas utan oss.

Anf.  72  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens inriktning med en av­vikande mening från Sverigedemokraterna och en diametralt motsatt av­vikande mening från Folkpartiet, som lästes upp tidigare, samt en avvik­ande mening från Vänsterpartiet, som inte var direkt identisk men i samma riktning som Sverigedemokraternas.

Vi går vidare till dagordningspunkt 6, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete, Eurojust.

Anf.  73  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Herr ordförande! Kommissionen presenterade förslaget till Eurojustförordning samtidigt som Eppoförslaget i juli 2013, och förslaget har nu förhandlats i drygt ett år. Ordförandeskapet har föreslagit att det ska antas en partiell allmän inriktning om Eurojustfördraget vid RIF-rådet. Inriktningen kommer att avse hela förordningen förutom de delar som handlar om Eurojusts personuppgiftsbehandling och vem som ska ansvara för tillsynen av den verksamheten.

Även frågor om relationen till Europeiska åklagarmyndigheten och två viktiga bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt har lyfts ut.

Vi är i huvudsak nöjda med förhandlingsresultatet. Till att börja med är det positivt att vi har fått gehör för att man inte ska begränsa Eurojusts behörighet och uppdrag efter vad som gäller i dag. Dessutom har vi fått till stånd ändringar som gör det möjligt för oss att låta vår nationella medlem behålla dagens långtgående behörighet.

Exempel på framsteg jämfört med nuvarande regelverk är de ändringar som har gjorts i Eurojusts ledningsstruktur, särskilt inrättandet av en verkställande styrelse, eftersom det innebär att de nationella medlemmarna avlastas administrativt arbete. Det innebär att våra svenska åklagare vid Eurojust får mer tid att bistå sina kolleger hemma i Sverige när de behöver hjälp utomlands.

Men på ett område är vi inte nöjda, och det handlar om öppenhetsförordningens tillämplighet på Eurojust. Enligt förordningsförslaget ska öppenhetsförordningen endast vara tillämplig på dokument som anknyter till Eurojust administrativa verksamhet. Sverige har kraftfullt argumenterat för att öppenhetsförordningen ska vara fullt ut tillämplig på alla dokument vid Eurojust och inte bara på administrativa dokument. Utöver Sverige är det bara Finland, Nederländerna och Slovenien som förespråkat denna linje. Det finns en rad mycket goda skäl till varför öppenhetsförordningen ska vara generellt tillämplig på Eurojust, och vi kommer att fortsätta att kämpa för detta. Vi utesluter inte några handlingsalternativ där vi skapar så bra förutsättningar som möjligt för att i slutändan nå målet.

Anf.  74  JENS HOLM (V):

Jag ser inte att det har blivit några grundläggande förändringar från överläggningen i justitieutskottet i våras då Vänsterpartiet och Miljöpartiet motsatte sig de harmoniseringsdelar som förslaget kommer att medföra. Jag vidhåller den avvikande meningen.

Anf.  75  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt med en av­vikande mening anmäld från Vänsterpartiet.

Punkterna 7–14 har tagits med statsrådet Johansson, och vi går till punkten 16, Övriga frågor.

Anf.  76  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Ordförandeskapet väntas informera om aktuella lagstiftningsförslag men har ännu inte meddelat vilka. Jag har inget att ta upp på den punkten.

Anf.  77  ORDFÖRANDEN:

Då går vi vidare till dagordningspunkt 17, Kampen mot terrorism; PNR-uppgifter för att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra terroristbrott och grov brottslighet.

Anf.  78  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Det är en informationspunkt, och jag hänvisar till det skriftliga materia­let.

Anf.  79  JENS HOLM (V):

Vi har tidigare varit skeptiska till insamlingen av dessa uppgifter, i synnerhet känsliga personuppgifter som rör sexuell läggning och religiös åskådning.

Nu är det här en informationspunkt, och vi behöver kanske inte ha den stora diskussionen.

Anf.  80  ORDFÖRANDEN:

Även Miljöpartiet har uttryckt detta tidigare, men vi kommer nu att få information om vilka handlingsalternativ som finns när ärendet går vidare.

Anf.  81  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Det är en informationspunkt. När det gäller PNR-direktivet ska inte de känsliga uppgifter som Jens Holm nämnde samlas in, utan de ska förstöras i samband med att PNR-informationen samlas in.

I grunden finns inte de uppgifterna i de allra flesta fall i de passagerardata som samlas in. Du behöver inte ange sexuell läggning när du köper en flygbiljett, och det är bara fråga om de data du själv har uppgett när du köper flygbiljetten. Däremot finns ibland exempelvis uppgifter om handikapp med för att få assistans vid flygningen, men de uppgifterna ska sedan sorteras bort innan det sker en lagring. De ska inte kunna åtkommas för någon rättslig myndighet, och de ska inte heller lagras.

Anf.  82  ORDFÖRANDEN:

Men det finns fortfarande kvar en del…

Anf.  83  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Det kommer vi tillbaka till. Jag ville ge er denna information.

Anf.  84  ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till dagordningspunkt 19 a.

Anf.  85  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Schengenområdets funktion. Kommissionens sjätte halvårsrapport om Schengenområdets funktion har ännu inte offentliggjorts. Regeringens ståndpunkt är preliminär i väntan på rapporten, men om rapporten har samma uppbyggnad som den föregående vill vi framföra följande om tillfälle ges.

Vi välkomnar rapporten eftersom den innehåller värdefull information om läget och utgör motor för den debatt om Schengenfrågor som ska hållas vid rådet. Men det vore samtidigt värdefullt för den politiska diskussionen om rapporten innehöll mer problematiserade bilder över situationen i Schengenområdet, i synnerhet hur man kan möta de utmaningar som den fria rörligheten för personer medför, till exempel i form av gränsöverskridande brottslighet.

Anf.  86  FREDRIK MALM (FP):

Det är viktigt att problematisera de frågor som rör Schengen. Samtidigt är det också viktigt att peka på de grundläggande principerna och fördelarna för samarbetet. Vi vill anmäla följande avvikande mening.

Sverige bör i den politiska diskussionen påminna om att den fria rörligheten utgör en av EU:s hörnpelare. Att människor, varor, tjänster och kapital kan röra sig fritt över gränserna utgör en av Europeiska unionens största fördelar, berikar vårt samhälle och dess medborgare och är en förutsättning för framför allt handel, tillväxt och kulturellt utbyte.

Anf.  87  JULIA KRONLID (SD):

Sverigedemokraterna vill också anmäla avvikande mening.

Vi anser att Schengensammanslutningen aldrig har fungerat. Vi tycker att det är viktigt att skicka med att det finns uppenbara problem med gränsöverskridande brottslighet och kringresande ligor. Vi är kritiska till Schengen, och det bör Sverige framföra.

Anf.  88  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag vill kort meddela att vi ansluter oss till Folkpartiets avvikande mening.

Anf.  89  ESKIL ERLANDSSON (C):

Vi gör likaledes och med samma ordalydelse.

Anf.  90  CAROLINE SZYBER (KD):

Vi ansluter oss också till den.

Jag undrar hur ministern ser på det som Sverigedemokraterna här för fram. Jag tror att vi ligger närmare varandra där än att vi ser problem med Schengen. Snarare ser vi Schengen som något positivt.

Anf.  91  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Jag förstår ärligt talat inte den avvikande meningen. Jag tror att vi är helt överens, med undantag för Sverigedemokraterna och något annat parti, om att det finns både positiva och negativa saker med hur Schengensamarbetet fungerar. Jag har inget emot att framföra båda. Jag tyckte att det framgick av det jag sade, men om inte kan vi naturligtvis justera det.

Anf.  92  ORDFÖRANDEN:

Står ni fast vid den avvikande meningen?

Anf.  93  CAROLINE SZYBER (KD):

Ja, vi tycker inte att det av det material som skickats ut tillräckligt tydligt framgår att man även lyfter upp det positiva med Schengen.

Anf.  94  ORDFÖRANDEN:

Och inte heller av det som sagts här i nämnden? Ni vill ändå anmäla avvikande mening? Okej.

Jag finner att det finns en likalydande avvikande mening från Folkpartiet, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna samt ytterligare en avvikande mening, men i en annan riktning, från Sverigedemokraterna.

Sammanfattningsvis finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Anf.  95  FREDRIK MALM (FP):

Ordförande! Jag förstod det inte riktigt. Blev det en avvikande mening nu eller var regeringen beredd att baka in Alliansens synpunkter?

Anf.  96  ORDFÖRANDEN:

Jag förstod det så att regeringen egentligen håller med. Eller vill ni behålla en avvikande mening, som kanske inte är så avvikande? Jag förstod det så att ni ville förtydliga att det var viktigt för er att betona det, att ni inte tyckte att regeringen var tillräckligt tydlig med det som ni ville få med och att ni därför vidhöll er avvikande mening.

Anf.  97  FREDRIK MALM (FP):

Ja, vi vill i så fall ha in det i ståndpunkten.

Anf.  98  ORDFÖRANDEN:

Det fanns inte majoritet för det. Jag tror inte att ni behöver känna oro för att ståndpunkten inte framförs, men det fanns ingen majoritet för att föra in det formellt i EU-nämndens beslut. Det gjorde det inte.

Anf.  99  FREDRIK MALM (FP):

Då anmäler vi avvikande mening.

Anf.  100  ORDFÖRANDEN:

Den blev inte godkänd av nämnden, men ni har en avvikande mening eftersom ni ville ha det tydligare framfört. Så uppfattade jag det.

Anf.  101  CAROLINE SZYBER (KD):

Herr ordförande! Jag tolkade statsrådet så att det fanns en öppning för att ta in det, eller misstolkade jag statsrådet Ygeman?

Anf.  102  ORDFÖRANDEN:

Nej, jag uppfattade det alldeles tydligt. Statsrådet kanske kan bekräfta att regeringen delar inriktningen i det som ni sade i er avvikande mening och att det finns en bred överenskommelse här även bland de andra partierna samt att regeringen håller med om att den inriktningen är lämplig. Men ni vidhöll er avvikande mening för att ni ville ha med den formellt i ståndpunkten från nämnden, och det fanns det inte stöd för.

Vi går vidare till punkt 19 c.

Anf.  103  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Låt mig poängtera beträffande den föregående punkten att den är preliminär. Vi har inte ens sett rapporten ännu. Där finns en del kvar att göra, och vi kanske kan ha en dialog när och om vi får se rapporten.

Sedan var det punkt 19 c, Utkast till rådets beslut om ramen för den fullständiga tillämpningen av bestämmelserna i Schengenregelverket i Republiken Bulgarien och Rumänien. Den här frågan har varit uppe i EU-nämnden ett antal gånger tidigare. Sveriges position har varit att vi stöder medlemskapet beroende på att både Bulgarien och Rumänien har klarat de tester de har utsatts för. Jag tror dock att punkten kommer att lyftas ut från dagordningen, vilket skett vid samtliga tidigare tillfällen, eftersom det inte finns enhällighet bland länderna för att ta in det.

Anf.  104  JULIA KRONLID (SD):

Är detta bara en informationspunkt? Det ska inte fastställas någon ståndpunkt?

Anf.  105  ORDFÖRANDEN:

Du har rätt att kommentera den även om det inte ska fattas beslut. Det är inga problem.

Anf.  106  JULIA KRONLID (SD):

Vi anser inte att Bulgarien och Rumänien ska fortsätta att förhandla om anslutning till Schengen, utan vi är snarare inne på att det ska införas visumtvång mot dessa två länder. Det är den synpunkt som vi vill framföra.

Anf.  107  ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Min undran är enkel. Är det känt vem som denna gång kommer att blockera ett inträde för Bulgarien och Rumänien?

Anf.  108  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag vill fråga samma sak. Vilka länder är det som blockerar och med vilka argument?

Anf.  109  ORDFÖRANDEN:

Om statsrådet vill svara på det kan vi, om statsrådet så vill, sekretessbelägga svaret.

Anf.  110  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Det är främst >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <>som fört fram kritik. Skälet till att de säger nej anges vara att länderna inte är redo. Andrahandsargumentationen kan vi säga är att efter att länderna gått igenom kontrollstationerna har det kommit upp frågor om korruption och liknande, vilket gör att Tyskland inte anser att de är klara att släppas in. Det finns några länder som visserligen inte säger att Bulgarien och Rumänien inte ska vara med men som lite grann gömmer sig bakom Tyskland.

Anf.  111  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Av ren nyfikenhet vill jag ta upp problemet med den ganska omfattande korruptionen i framför allt Bulgarien, något som länge diskuterats. Ser man nu några framsteg utifrån de hjälpinsatser som gjorts och viljan att reformera det bulgariska rättssystemet? Det är i grunden problemet eftersom det lite grann påminner om de före detta sovjetrepublikernas strukturer med omfattande korruption och bristande kompetens inom rättsväsendet. Det är knäckfrågan.

Anf.  112  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Det kommer en utvärderingsrapport om rättssystemet i Bulgarien i december. Vi kan väl återkomma när vi fått den utvärderingen och ser hur eventuella framsteg ser ut.

Anf.  113  ORDFÖRANDEN:

Nämnden tackar för informationen. Vi går till dagordningspunkten Slutrapport och rådets slutsatser om 15 år av Schengenutvärderingar inom rådet.

Anf.  114  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Med risk för att få en skog av oliklydande avvikande meningar vill jag säga följande. Vid nästa veckas möte föreslås rådet godkänna slutsatser som sammanfattar de 15 år då rådet haft huvudansvaret för utvärdering av nya och befintliga medlemsstaters tillämpning av Schengenregelverket. I den tillhörande bilagan får man en överblick av utvecklingen under dessa år. Även den nya rollen för rådet i den nya övervaknings- och utvärderingsmekanismen får utrymme i slutsatserna.

Sverige gav sitt stöd för antagandet av den nya mekanismen då den bedömdes vara ett bra verktyg för att effektivisera Schengenutvärderingarna. Vi kan ställa oss bakom dessa slutsatser. I synnerhet är det positivt att det framgår att rådet önskar en bättre framförhållning och mer fördjupade diskussioner i ett lämpligt rådsforum när det gäller kommissionens halvårsrapporter om situationen i Schengenområdet.

Anf.  115  JULIA KRONLID (SD):

Herr ordförande! Vi vill på denna punkt anmäla avvikande mening likalydande den som vi hade i punkt 19 a med tillägget, för att få in det även här, att vad gäller Bulgarien och Rumänien anser vi att dessa inte ska fortsätta att förhandla om anslutning till Schengen.

Anf.  116  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i denna fråga med avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till punkten Kampen mot terrorism. Utländska och återvändande stridande: genomförande av åtgärder.

Anf.  117  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Det papper som ligger på nämndens bord är det som vi diskuterade i går. Därefter har vi gjort ytterligare två små ändringar. Skälet är helt enkelt att försöka komma överens med partierna i justitieutskottet. Rätt sent i natt fick jag tillbaka synpunkter, och sedan gjorde vi ändringarna. Jag kan läsa upp dem när vi kommer dit. Jag börjar dock med att berätta hur ståndpunkten ser ut, i annat fall blir det nästan omöjligt att förstå ändringarna.

Diskussionerna som förutses vid kommande ministerråd syftar till att följa upp vad stats- och regeringscheferna kom överens om. Inför mötet ber antiterrorismsamordnare om politisk vägledning på två specifika områden för åtgärder mot utländska stridande, nämligen rättsliga åtgärder och ytterligare förbättring av informationsutbyte. Vi ska också få ta del av en rapport om de åtgärder som vidtagits samt inbjuds att stödja fortsatt arbete inom dessa områden.

Regeringen stöder arbetet inom EU för att bidra till kampen mot terrorism. Terrorism är ett hot mot vår säkerhet och mot våra grundläggande fri- och rättigheter. Respekt för och försvar av våra grundläggande fri- och rättigheter är en förutsättning för en rättssäker bekämpning av terrorism och måste därför ständigt vara en högt prioriterad fråga.

Åtgärder på kort sikt kan ha snabb effekt. De är självklart viktiga i sammanhanget. Vi måste göra allt vi kan för att förhindra resandet. På kort sikt behöver vi titta på alla befintliga instrument som kan vara till nytta i sammanhanget och se till att dessa utnyttjas bättre och mer fokuserat för att komma åt just denna problematik. Nya åtgärder ska vidtas om de medför ett mervärde.

Det krävs också långsiktiga och förebyggande åtgärder. Vi måste arbeta mot våldsbejakande radikalisering och rekrytering till terrorism. Arbetet med att skapa ett samhälle med ökad integration och minskade sociala spänningar måste ges en central plats. Det finns ett stort behov av att intensifiera det förebyggande arbetet och även främja avhopp. Det är viktigt att kvinnors roll och delaktighet i det förebyggande arbetet mot radikalisering och rekrytering lyfts fram och stärks.

Efter mötet med justitieutskottet i går vill jag förtydliga att i de fall det bedöms att befintligt regelverk måste ändras ska det göras så snart det är möjligt. Det var vad jag hade att säga om den riktlinjedebatt som ska hållas.

I det papper som nämnden fått har vi på s. 4 i stycket som tidigare började med ”På kort sikt behöver vi titta på alla befintliga instrument” nu skrivit: På kort sikt ska Sverige aktivt driva på ett skyndsamt arbete i de arbetsgrupper där Sverige ingår. Vi behöver titta på alla befintliga instrument, och så vidare. I stycket efter, det som börjar med ”Det krävs också ett långsiktigt arbete” har vi lagt till en mening i slutet, som lyder: I de fall att befintligt regelverk måste ändras är det viktigt att alla aspekter beaktas utan onödig tidsspillan.

Anf.  118  ORDFÖRANDEN:

Det gäller väl också meningen före för där fanns relevanta aspekter med, eller är det två gånger relevanta aspekter?

Anf.  119  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Den har ersatt den mening som fanns där. Jag ber om ursäkt för att det blev rörigt.

Anf.  120  ORDFÖRANDEN:

Kan ministern läsa upp sista meningen i dess helhet?

Anf.  121  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Det krävs också ett långsiktigt arbete som förebygger att dessa problem uppstår. Vi måste aktivt arbeta för att motverka radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremistiska rörelser och till terrorism. I de fall att befintligt regelverk måste ändras är det viktigt att alla aspekter beaktas utan onödig tidsspillan. Så ska det vara.

Anf.  122  ORDFÖRANDEN:

Som jag har förstått det är det här en överenskommelse med ledamöterna i utskottet. Har ni samma uppfattning, att det här är en överenskommelse?

Anf.  123  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Ja, vi hade en lång och ganska givande diskussion i går. Ministern var väldigt tydlig, och vi hade väl lite svårt att känna igen det som stod på papperet jämfört med det som sades. Vi anser att det nu stämmer bättre överens. Vi har en överenskommelse om detta.

Ministern inledde med att hänvisa till rådsslutsatserna i augusti. Det jag möjligen kan sakna, för jag vet att så är fallet, är att den inriktning som då togs i arbetet ställer Sverige sig fortfarande bakom.

Anf.  124  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Självklart.

Anf.  125  KRISTER HAMMARBERGH (M):

I övrigt är vi nöjda.

Anf.  126  JULIA KRONLID (SD):

Vi vill anmäla avvikande mening på den här punkten. Det finns mycket som är bra i EU:s strategi, men vi anser inte att regeringen tar frågan på tillräckligt stort allvar. Bostadsministerns jämförelse med frivilliga under finska vinterkriget är ett exempel på det. Vi menar att det krävs ännu hårdare tag för att stoppa utländska stridande och nya åtgärder för att komma till rätta med problemen, bland annat – vilket är uppenbart – ett bättre system för att hålla koll på vart människor åker och varifrån de kommer, detta tillsammans med hårda straff för rekrytering eller propaganda för jihadister.

Vi menar också att de som väljer att strida för terroristorganisationer vidare inte ska kunna återvända till Europa. Vi menar att de har förverkat sin rätt till det. Detta är någonting som Sverige också borde driva inom EU. Vårt förslag mer internpolitiskt i Sverige är att detta också ska föranleda indraget medborgarskap, som en information. Det vill vi ha i vår avvikande mening.

Anf.  127  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Ordförande! Jag vill börja med att tacka statsrådet för den dialog som var före ärendet. Jag tycker att det är positivt att vi delar viljan att göra någonting åt problemet.

Det är bra att vi uppdaterar regeringens ståndpunkt med att förtydliga att vi är aktiva i de arbetsgrupper som Sverige är med i. Vi ser gärna också att vi framöver får en uppföljning av hur det går i de arbetsgrupperna, likaså att det sker skyndsamt. Jag tänker då snarast på den region där vi ser ett stort inflöde av svenska stridande parter, som Syrien och Irak i första hand. Det är väl bra att vi inte begränsar det till det utan att vi håller öppet för alla terrororganisationer i konfliktområden.

Det jag vill kommentera därutöver – det är lite mer ett medskick inför framtiden – är att en av de viktiga punkterna i rådsslutsatserna på Europeiska rådet i augusti var att man skulle bevaka detta för att komma med ytterligare åtgärder om det är nödvändigt för att stoppa inflödet. Vad jag kan se har vi inte lyckats stoppa inflödet, utan vi får rapporter om att det snarare ökar. Det är ju en hemläxa. Å andra sidan vet vi att vi inte har satt några åtgärder i sjön än. Vi har inte heller implementerat dem, och det har inte föreslagits några.

Det är lite oroväckande, så statsrådet får gärna lyfta fram de frågorna, att det faktiskt är alarmerande signaler. Vad jag vet var Sverige drivande i de förhandlingarna i Europeiska rådet i augusti, och jag ser gärna att Sverige fortsätter att vara drivande och att vi är den som talar med en tydlig röst i dessa frågor om att det är viktigt att göra någonting akut.

Anf.  128  JENS HOLM (V):

Att engagera sig i terrorkrig på olika sätt är en förfärlig företeelse som måste bekämpas. Samtidigt måste vi vara noggranna så att vi ser till att vi håller oss inom rättsstatens råmärken. Jag tycker att erfarenheten hittills av den internationella kampen mot terrorismen är att den tyvärr många gånger har medfört att enskilda individer har drabbats. I ljuset av kampen mot terrorn har man varit väldigt snabb att ta personer, och kanske också på rent fördomsfulla grunder för att de är muslimer, färgade eller på andra sätt sticker ut mot normen. Det finns ett antal sådana konkreta exempel som jag inte går in på här.

Därför blir jag lite orolig. Jag vill veta vad statsrådet anser om det som står på s. 2 i det här EU-papperet, där man pratar om en harmoniserad kriminalisering av utländska krigare. Sedan säger man att man vill ha ett gemensamt rättsligt ramverk.

Vad är det som EU vill att vi ska kriminalisera rent konkret? Vad är det för lagar som vi ska harmonisera? Jag tycker att det är ganska viktigt att ta upp det i detta sammanhang.

Anf.  129  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Det var flera saker samtidigt. Får jag börja med att säga till Sverigedemokraterna att om man ska vidta åtgärder för att förhindra att de stridande återvänder till Europa kommer vi att få problem, eftersom en betydande del av dem strider i Europa, nämligen i Ukraina. Det kommer att vara vanskligt att hindra dem från att återvända till Europa.

När det gäller Ulrikas fråga ska Sverige självklart fortsätta att vara aktivt och följa upp det som den tidigare regeringen gjorde. Jag ska så tidigt som på fredag i Bryssel gå på ett frukostmöte med de berörda länderna under RIF-rådet och diskutera just de här sakerna och vad vi kan göra. För övrigt kan jag lova att vi ska återkomma och återrapportera.

När det gäller Jens Holms fråga handlar det om att implementera FN-resolutionen. Det är det som vi står bakom. Där har Morgan Johansson aviserat en utredning. Jag sade också när jag var i justitieutskottet i går att både jag och Morgan planerar att återkomma till justitieutskottet och ha en samlad diskussion för att få enighet om vilka åtgärder vi kan vidta. Det har ju varit lite diskussioner. Jag hoppas att vi kan nå svensk enighet, i alla fall hyfsad enighet, om de åtgärderna.

Anf.  130  LAWEN REDAR (S):

Jag vill bara tacka statsrådet för ett transparent arbete men också för ett bra förslag som vi gemensamt kan komma överens om nu. Tack för det!

Anf.  131  FREDRIK MALM (FP):

Ordförande! Det är jättebra att vi når en samsyn om de här frågorna. Jag har bara ett medskick.

I de här diskussionerna är det väldigt väsentligt att i stort sett alla som åker till Syrien passerar ett annat land i förväg, och det är Turkiet. Den diskussionen är absolut nödvändig, samlat runt de här frågorna, att Turkiet gör sina åtaganden vad gäller gränsskydd och annat. Det är i stort sett samma rutt de åker. De kommer till Istanbul och åker vidare till Antep och kommer sedan in i Idlib. Det är vägen in i Syrien. Det är välkänt.

Turkiet har tyvärr gjort alldeles för lite där. Det är bara ett medskick att den aspekten också är väsentlig för att man ska kunna klara av problematiken i sin helhet.

Anf.  132  ORDFÖRANDEN:

Turkiets utrikesminister är här i detta nu och har träffat många av oss.

Anf.  133  JENS HOLM (V):

Det är en sak att vi ska implementera en FN-resolution, och respektive land implementerar en sådan resolution på det sätt som man tycker bäst stämmer överens med rättspraxis i det landet och fungerar bäst på det sättet i det landet. De diskussionerna får vi säkert skäl att återkomma till i olika sammanhang. Det är jag rätt säker på. Vi kan nog ha olika ståndpunkter där också.

Jag invänder fortfarande mot att man ska harmonisera, som jag förstår, påföljderna för dem som begår kriminella handlingar, som det redan nu är att åka till ett land och döda andra människor. Jag förstår inte riktigt varför det ska vara så viktigt och så mycket mer effektivt att man har exakt samma påföljder i alla länder. I ett land kanske det blir fängelse i två år, och i ett annat land kanske det blir fängelse i tio år.

Jag vill inte att EU ska sitta och bestämma vilka rättspåföljder vi ska ha i vårt land, utan det ska vi bestämma.

Om det inte är så att statsrådet ser problematiken med att man ska harmonisera lagstiftningen på det här området vill jag anmäla en avvikande mening. Men jag tycker att även den här regeringen borde vara skeptisk till att man harmoniserar sådana här saker.

Anf.  134  ORDFÖRANDEN:

Man brukar oftast tala om minimala maximistraff.

Anf.  135  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Jag kan börja med det sista. Vi har framfört att vi hellre vill göra det här på egen hand, och det har många andra länder också gjort. Tanken med det har varit att man ska ha en någorlunda enhetlig tillämpning av FN-resolutionen. Men vi har sagt att vi ska göra det själva, så jag tror inte att Jens Holm ska behöva reservera sig. Tanken med det är det som vi har diskuterat tillsammans med justitieutskottet, nämligen att det ska ske så fort som möjligt, och då är inte harmonisering det främsta sättet att få upp hastigheten. Sedan kan det vara andra aspekter också.

Fredrik Malm tog upp Turkiet. Det är helt riktigt. Vi ligger på den turkiska regeringen, dock inte med någon större framgång. Men vi gör det. I det avseendet ska jag också säga att PNR-frågan är jätteviktig för att kunna kartlägga mönster. Vi kommer att se andra typer av mönster som resande använder även om vi lyckas täppa till Turkiet. PNR-frågan kommer att vara avgörande för att ha koll på de stridande och hur de reser.

Anf.  136  ORDFÖRANDEN:

Jag tolkar det som att regeringen inte på egen hand nu kommer att säga ja till en harmonisering av straffrätten utan återkommer till nämnden. Det tror jag att alla här är inne på.

Anf.  137  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Det senare känns betryggande.

Jag vill också ta lite lyra på vad ministern säger vad gäller PNR-uppgifter. Det är väldigt viktigt att det arbetet också sker skyndsamt.

Anf.  138  ORDFÖRANDEN:

Då tar vi med det.

Hur var det: Ville Vänstern anmäla en avvikande mening eller inte?

Anf.  139  JENS HOLM (V):

(Ohörbart)

Anf.  140  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning med en avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Då kan vi gå vidare till del b, Utkast till riktlinjer för EU:s strategi mot radikalisering och rekrytering.

Anf.  141  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Medan jag har suttit här har dokumentet kommit, och det är skickat till EU-nämnden. Vi tror att vi, med den diskussion vi har haft innan, kan godkänna de riktlinjerna.

Anf.  142  ORDFÖRANDEN:

Det som vi har här, är det rätt version eller inte?

Anf.  143  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Det är väldigt svårt att säga på det här avståndet.

Anf.  144  ORDFÖRANDEN:

Ministern kanske bara vill läsa upp ståndpunkten och notera eventuella förändringar mot det som vi hade i våra utskick tidigare.

Anf.  145  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Det är bara att vi kan godkänna riktlinjerna som är ståndpunkten. Sedan har ni fått det skriftligt.

Anf.  146  ORDFÖRANDEN:

Okej.

Anf.  147  JULIA KRONLID (SD):

Vi vill ändå anmäla avvikande mening, likalydande med den som vi hade under 19 a.

Anf.  148  ORDFÖRANDEN:

Jag ser ett visst mått av förvirring hos Ulrika Karlsson.

Anf.  149  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Ja, du kan nog öka på ”ett visst mått” till rätt stor förvirring. Nu är jag inte riktigt med.

Vad var det för nya dokument som hade kommit ut? Jag har missat det. Jag utgår från att det beror på ordförandeskapet och inte på regeringen. Jag antar också att det absolut inte beror på kansliet här.

Om det är så att vi har fått nya handlingar får ministern gärna utveckla det.

Anf.  150  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Medan vi har suttit här har ordförandeskapet presenterat handlingarna. Jag har själv inte hunnit läsa dem eftersom jag är här i EU-nämnden. Men bedömningen från departementet är att vi med det vi sade under punkt 21 a tidigare kommer att kunna godkänna de riktlinjerna. Vill ni göra på något annat sätt har jag inga problem med det. Men jag har själv, precis som Ulrika Karlsson, inte tagit del av handlingarna utan förlitar mig på den bedömning som departementet har gjort.

Anf.  151  ORDFÖRANDEN:

Då föreslår jag, eftersom ministern själv inte har sett dokumenten, att vi har ett skriftligt samråd så att nämnden får ett par timmar på sig att återkomma med eventuella avvikande meningar. Är det en möjlig modell att hantera det här på?

Anf.  152  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag tycker att det är vettigt, för vi kan inte anse att det är samrått annars.

Anf.  153  ORDFÖRANDEN:

Nej, det är precis min åsikt.

Finns det några invändningar eller kommentarer på det som vi har och det som vi vet just i detta ögonblick i dag om det som är utskickat? Sverigedemokraterna ville till exempel anmäla en avvikande mening, och jag misstänker att dokumentet inte har förändrats i grunden så att ni tänker avstå från det sedan.

Jag vill bara notera att det Julia Kronlid säger här nu kan anmälas som avvikande mening, och vill ni sedan ha samma avvikande mening kan ni bara meddela kansliet att ni står fast vid den även om det kommer ett nytt dokument med ett kanske något annorlunda innehåll. Du kan alltså säga din avvikande mening nu.

Anf.  154  JULIA KRONLID (SD):

Jag tror inte att de nya riktlinjerna kommer att tillmötesgå de synpunkter som vi har fört fram, så vi vill att det ska kvarstå även i ett senare, skriftligt samråd.

Anf.  155  ORDFÖRANDEN:

Jag föreslår då att vi inleder ett skriftligt samråd med en deadline. Alla vet att det med en kort deadline kommer att ske ett skriftligt samråd i denna fråga, så håll utkik på sms och mejl.

Anf.  156  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Det här brådskar väl inte? Det är inte förrän nästa vecka. Skulle man inte kunna ha helgen, med respekt för kansliet som har en väldigt hög arbetsbelastning?

Anf.  157  ORDFÖRANDEN:

Regeringen kommer ju att hinna fatta beslut även om vi har ett samråd som pågår till måndag eller måndagseftermiddag. Det är inga problem. Måndagseftermiddag någon gång kommer detta samråd att avslutas. Det låter bra. Då är vi överens om det.

Vi är klara med frågorna här, om inte ministern vill ta upp någonting under punkten Övriga frågor. Nej.

Då tackar vi statsrådet Ygeman.

§ 3  Konkurrenskraft

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för konkurrenskraft den 25–26 september 2014

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för konkurrenskraft den 4–5 december 2014

Anf.  158  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar Mikael Damberg till nämnden. Även på denna rådsdagordning har vi fler än en minister; vi har hela tre stycken. Om jag har förstått det hela rätt är de dagordningspunkter som Damberg ansvarar för nr 5, 7–11 samt 17 f. Vi tar dem en i taget.

Vi har inga utestående skriftliga samråd. Vill ministern göra någon återrapport utöver de skriftliga handlingarna från mötet i rådet den 25–26 september?

Anf.  159  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S):

Jag hänvisar gärna till de skriftliga handlingarna om det går bra.

Anf.  160  ORDFÖRANDEN:

Tack så mycket! Då går vi direkt vidare till dagordningspunkt 5, Europaparlamentets och rådets förordning om linbaneanläggningar. Det låter som ett oerhört spännande ämne.

Anf.  161  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S):

Det är det! I mars 2014 presenterade EU-kommissionen ett förslag till förordning för linbaneanläggningar. I dag finns ett direktiv som trädde i kraft i början av 2000-talet. Bland de olika typer av anläggningar som om­fattas av direktivet och förslaget till förordning finns bergbanor, kabin­banor, gondolbanor, stolliftar och släpliftar.

Gällande direktiv för linbaneanläggningar och förslaget till förordning handlar i huvudsak om att garantera en grundläggande säkerhetsnivå för anläggningarna och att säkerställa fri rörlighet på EU:s inre marknad för delsystem och säkerhetskomponenter. Till delsystem räknas bland annat linbanor, korgar, drivanordningar och mekaniska anordningar.

Förslaget till förordning syftar till att anpassa direktivet till det så kallade varupaketet, som antogs 2008, samt att åtgärda vissa problem som har uppstått i samband med genomförandet av gällande direktiv. Myndigheter, anmälda organ och tillverkare har haft skilda uppfattningar om vilka typer av anläggningar som omfattas av direktivet. Det har lett till att marknaden har snedvridits och att de ekonomiska aktörerna har behandlats på olika sätt.

Regeringen är positivt inställd till förslaget, som förtydligar de olika inblandade ekonomiska aktörernas ansvar och skyldigheter samt vilken typ av anläggningar som omfattas. En viktig fråga för Sverige under förhandlingarna har varit att försäkra sig om att förordningen inte kräver att en särskild myndighet inrättas som ska godkänna linbaneanläggningar. I Sverige har vi sedan länge ett system med ackrediterade organ som kontrollerar anläggningarna. Här har ordförandeskapet gått Sverige till mötes och infört ett förtydligande.

Anf.  162  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till punkt 7, Industriell konkurrenskraft – en agenda för tillväxt och sysselsättning. Det är kanske föga förvånande.

Anf.  163  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S):

Tillväxt och jobb, tror jag till och med att det är.

Konkurrenskraftsrådet ska ännu en gång diskutera Europas industriella konkurrenskraft. Det italienska ordförandeskapet har även till detta möte presenterat ett utkast till rådsslutsatser som förhandlas under hösten. In­riktningen på slutsatserna är att de ska innehålla ett medskick till kommis­sionen i arbetet med att ta fram handlingsplanen för genomförandet av in­dustripolitiken. Handlingsplanen beställdes av Europeiska rådet vid dess möte i mars i år. Sverige har under förhandlingarna verkat för att slut­satserna ska vara korta, koncisa och konkreta. Det har också varit viktigt att balansera skrivningarna i utkastet med skrivningar om att värna skyddet för miljö, arbetstagares rättigheter, hälsa och konsumenter.

I den diskussion som är aviserad avser regeringen att anföra vikten av att fortsätta arbetet med att stärka EU:s konkurrenskraft, inte minst för små och medelstora företag. Samtidigt måste vi arbeta för att stärka skyddet för bland annat miljö och arbetstagarnas rättigheter.

Regeringen avser vidare att anföra att grunden för samordning och effektivitet i EU-systemet måste vara medlemsstaternas interna samordning. Det gör att de olika rådskonstellationerna kan fokusera i sitt arbete inom sina respektive mandat och ansvarsområden.

Regeringen kommer att föreslå EU-nämnden att Sverige ställer sig bakom ordförandeskapets utkast till slutsatser.

Anf.  164  JOHAN NISSINEN (SD):

Sverigedemokraterna har en avvikande mening. Detta borde vara en fråga för respektive medlemsland och inte en fråga för kommissionen. Varje medlemsland känner själv bäst till sina behov samt styrkor och svagheter.

Anf.  165  HANS ROTHENBERG (M):

Vi ställer oss bakom regeringens ståndpunkt, och det är glädjande att inputen från näringsutskottet kom med.

Ett ytterligare medskick är kanske att det är viktigt att driva på att Small Business Act, som EU har antagit, också implementeras i alla dess delar.

Anf.  166  JENS HOLM (V):

Jag har en fråga om slutsatserna i dokumentet som ska antas. Det gäller punkt 11 på s. 6 eller 7 i mitt dokument. Där talar man om vikten av att ta bort hinder för den inre marknaden vad gäller tjänster.

Jag undrar hur regeringen ser på det. Vad kan det vara för oproportionella och omotiverade hinder som man talar om? När man talar om tjänstesektorn och när det kommer påbud från Bryssel kan det rätt ofta hamna i klinch med fackliga rättigheter, till exempel. Det kan gälla hur vi utformar offentlig upphandling, att vi har vissa statliga eller offentliga monopol och sådana saker.

Jag vill förstås vara säker på att regeringen driver på så att vi kan utforma vår tjänstesektor – inte minst vår offentliga sektor – på det sätt som vi vill göra och så att det inte kommer några nyliberala påbud här, för att tala klarspråk.

Anf.  167  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag tackar statsrådet för redogörelsen! Jag undrar om han kan lägga ut texten lite när det gäller hur det har gått i förhandlingarna. I september antog vi regeringens ståndpunkt, som var att man skulle understryka vikten av en fri och öppen handel samt att riva barriärerna för gränsöverskridande handel. Detta är lite kontroversiella frågor i vissa länder som kanske har en mer protektionistisk syn.

Jag undrar om statsrådet kan nämna någonting om hur förhandlingarna har gått och hur man har mottagit den svenska linjen.

Anf.  168  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S):

Herr ordförande! Jag börjar med den sista frågan. Detta är i fokus för den industriella konkurrenskraften. Det är inte handel som är fokus för detta dokument, men det är väl känt att Sverige är en stor förkämpe för handel och för att riva handelshinder. Men det handlar också om att stå upp för löntagares rättigheter och miljökrav. Det har vi gjort historiskt sett, och det kommer vi att fortsätta göra framöver också inom ramen för EU-samarbetet. Men detta fokus ligger på industriell konkurrenskraft, och det har inte varit i fokus för just denna agenda.

När det gäller tjänster är det en svensk ståndpunkt som vi driver hårt inom ramen för den inre marknaden att det ska öppnas för tjänstehandel. Inte minst ser vi att många svenska företags produktion hänger intimt samman med servicesektorn. Det är inte längre bara industriproduktion, utan det är också tjänsteproduktion kopplat till det. Det hänger alltmer ihop, och därför har det varit viktigt att driva på att medlemsländerna tar tjänstesektorn på allvar.

Däremot innebär inte detta några nya åtaganden för Sverige att avreg­lera eller öppna tjänstesektorer som vi inte vill öppna för konkurrens. Det har ingenting med det att göra, men vi har ett antal länder som inte har implementerat de regler som finns i EU. Det är en av de frågor som Sverige driver – och något som även kommissionen är kritisk till – att ett antal länder inte får den inre marknaden att fungera på tjänsteområdet. De skulle behöva jobba mycket mer på hemmaplan med dessa frågor.

Anf.  169  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Herr ordförande! Jag är fullt medveten om att det handlar om industriell konkurrenskraft, men likväl var en av ståndpunkterna från regeringen tidigare att man skulle arbeta för en fri öppen handel. Därför var det intressant att få perspektivet hur detta har mottagits inför förhandlingarna.

Anf.  170  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S):

Vad jag förstår av tjänstemännen, som har jobbat längre med frågorna än vad jag har gjort, har vi svarat på de frågor som ordförandeskapet har velat lyfta upp i samband med detta. Det är det vi har fokuserat på.

Det är en väl känd svensk uppfattning – och om det skulle uppkomma en diskussion om handel kommer Sverige att fortsätta hävda vår linje – att en fri handel är bra för oss men också för alla berörda parter. Det handlar också om att stå upp för löntagares rättigheter och miljökrav.

Anf.  171  ORDFÖRANDEN:

Vi ska nu fatta två beslut. Det första är ett inriktningsbeslut om förslaget om regeringens ståndpunkt i riktlinjedebatten. Jag finner att det finns stöd för regeringens redovisade inriktning med en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Det andra är ett beslut om regeringens ståndpunkt när det gäller rådets slutsatser. Även här finner jag att det finns stöd för regeringens ståndpunkt, och även här har Sverigedemokraterna en avvikande mening.

Vi går vidare till dagordningspunkt 8, Utveckling av den inre marknaden i alla dess dimensioner – prioriteringar för framtiden.

Anf.  172  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S):

Syftet med denna punkt från ordförandeskapets sida är att möjliggöra en diskussion om framtida prioriteringar för den inre marknaden. Bakgrunden är att vi har en ny kommission och ett nytt Europaparlament och att Europeiska rådet vid sitt möte i juni identifierade behovet av att fullt ut utnyttja den inre marknadens potential i alla dess dimensioner som en viktig prioritering för EU under de kommande fem åren.

Vi förväntar oss att den nya kommissionären för den inre marknaden och industri Elżbieta Bieńkowska kommer att redogöra för sina målsättningar. Jag välkomnar denna diskussion. Den inre marknaden spelar en nyckelroll för tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning i Europa.

Med sina 500 miljoner konsumenter och 23 miljoner företag är detta världens största marknadsplats och en enorm tillgång för Sverige när 70 procent av Sveriges export går till länder på den inre marknaden och 80 procent av importen kommer därifrån. Det är därför avgörande för svensk ekonomi och välfärd att den inre marknaden utvecklas och fördjupas genom strukturreformer och tillväxtfrämjande åtgärder.

Fortsatta åtgärder inom inremarknadsområdet rör särskilt tjänstesektorn, den digitala inre marknaden inklusive e-handel och en modernisering av varuregelverket. För tjänstehandeln är potentialen särskilt stor. Kommissionen har konstaterat att vi skulle kunna tillföra 330 miljarder euro till EU:s samlade bnp om alla medlemsstater höjde ambitionsnivån i tillämpningen av EU:s tjänstedirektiv. Tjänster är också i ökad utsträckning kopplade till varuproduktionen och varuexporten.

Nya produktionsmönster, där produktionskedjorna är globala och gränsen mellan varu- och tjänstebegreppen suddas ut, gör att det finns ett behov av att skapa enkla regelverk som ger utrymme för gränsöverskridande handel, nya teknologier och affärsmodeller som vi ännu inte känner till. Det väsentliga här är att inte låsa in nya innovationer och digital utveckling i gamla regelverk.

E-handel innebär en möjlighet till snabb och kostnadseffektiv interna­tionalisering. Diskriminering av e-handlare och andra onödiga hinder i vägen för gränsöverskridande e-handel måste tas bort eftersom det även här finns en stor tillväxtpotential, särskilt för en avancerad it-nation som Sverige.

På uppdrag av konkurrenskraftsrådet och Europeiska rådet arbetar kommissionen för närvarande med analyser och förslag på de områden som regeringen prioriterar: kvarvarande hinder på tjänstemarknaden, ny strategi för den digitala inre marknaden och en inre marknad för varor och tjänster som fungerar bättre i praktiken.

Vid mötet avser regeringen att stödja kommissionens pågående arbete med dessa framtidsfrågor och uppmanar kommissionen att ge konkreta förslag till åtgärder med fokus på de områden som har störst potential för tillväxt och sysselsättning. Analyserna får inte förbli analyser, utan ska leda till förändring.

Anf.  173  JOHAN NISSINEN (SD):

Vi vill anmäla en avvikande mening. En ökad europeisk integration angående energi är ej i Sveriges intresse. En inre marknad för detta skulle i förlängningen kunna leda till att mer miljövänliga alternativ slås ut till förmån för kolkraft och gas med mera.

Vidare har varje land ett eget ansvar för utformningen av sin egen infrastruktur. Att då ha en gemensam marknad för detta skulle urholka det nationella självbestämmandet och valmöjligheterna för respektive medlemsländer att utveckla sin egen elproduktionsimport.

Det finns även risk att vissa mindre medlemsstater i stort kommer att sitta i knät på internationella energijättar, vilket inte kan anses vara positivt i konkurrenssynpunkt.

Ytterligare steg mot en gemensam marknad inom transport skulle kunna leda till lönedumpningar inom nya områden, exempelvis inom tågtrafiken och inte bara inom åkerinäringen. En paneuropeisk infrastruktur för tåg, till exempel, är inte heller det i Sveriges intresse. Det skulle leda till en ökad federalisering inom transportsektorn med beaktande av att kommissionen skulle fungera som kontrollorgan över nationella myndigheter. Privatiseringar och federalisering är ingen egennytta i sig självt för medlemsländerna.

Anf.  174  JENS HOLM (V):

Det här är en riktlinjedebatt. Vi i Vänsterpartiet har rätt många gånger anfört vad vi tycker om EU:s tjänstedirektiv, som vi inte är några anhängare av.

Den konsekvensanalys som kommissionen har gjort, som ministern hänvisar till, som pekar på hundratals miljarder i ökad omsättning om vi fullt ut genomför tjänstedirektivet medför i sig en fullskalig avreglering och på många områden privatisering av det som i många länder i dag är offentliga monopol.

Jag ser inget värde i att EU ska tvinga på medlemsländer avregleringar och privatiseringar bara för sakens skull. Det borde länderna själva få bestämma över. Jag ser inte heller att det finns ett värde i sig att vi i första hand handlar så mycket som möjligt med varandra eller ser till att utländska bolag kan etablera sig så mycket som möjligt om priset blir att vi tvingas avreglera, privatisera och försämra lagstiftning på flera områden.

Regeringen tycker säkert att detta inte är något vi behöver göra. Men vi har tyvärr redan gått långt i vår avreglering av offentliga monopol, och jag vill inte att andra länder ska tvingas göra de misstag som jag tycker att vi har gjort.

Då det inte är någon resolution eller så som ska antas kan detta ses som ett medskick om att man gott kan flagga för dessa problem om avregleringsivern går för långt. Jag anser att kommissionen tyvärr är en stark pådrivare i dessa frågor.

Anf.  175  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Herr ordförande! Vi tycker att detta är bra och viktigt. Att lyfta bort hinder inom de områden som har potential för tillväxt och ökad sysselsätt­ning är viktigt. Här ser vi tjänstesektorn som en viktig sektor. Därför är det bra att man lyfter fram energiområdet, transportområdet, den digitala tek­nologin och tjänstesektorn. Vi stöder detta och tycker att regeringens ståndpunkt och inriktning i denna diskussion är bra.

Anf.  176  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S):

Låt mig förtydliga att detta inte innebär några nya krav på Sverige att avreglera eller så med våra system. Det här handlar om att ett antal länder har lovat att genomföra ett antal saker som de inte har gjort. Kommissio­nen anser att man bör fokusera på det och få länderna att uppfylla det de har gått med på. Det tycker vi i Sverige skulle vara bra eftersom det skulle gynna såväl tjänstehandeln som den digitaliserade handeln, som blir allt viktigare. Det handlar också om att Europa och Sverige ska behålla sin konkurrenskraft.

Jag noterar era synpunkter.

Anf.  177  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning med en avvikande mening anmäld av Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 9 som handlar om en stor utmaning för EU, nämligen smart lagstiftning.

Anf.  178  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S):

Herr ordförande! Smart lagstiftning förekommer återkommande på konkurrenskraftsrådets dagordning. Senast frågan var föremål för separata slutsatser var på konkurrenskraftsrådet den 2 december 2013.

Nu har det italienska ordförandeskapet tagit fram slutsatser om smart lagstiftning. Slutsatserna syftar i stort till att stärka arbetet med att förenkla för företag inom EU. Slutsatserna behandlar Refitprogrammet, SME, minskad regelbörda, konsekvensutredningar och utvärderingar.

Regeringen har i förhandlingarna om slutsatserna bidragit till att få till starkare skrivningar vad gäller vikten av att kommissionen tar steg framåt i arbetet med att sätta mål för förenklingsarbetet på EU-nivå samt vikten av principen ”tänk småskaligt först” då det som är enkelt för ett litet företag ofta är enkelt för ett stort företag men inte alltid tvärtom.

Regeringen har vi ett flertal tillfällen under förhandlingarna och i andra sammanhang påpekat att generella undantag för mikroföretag inte är en bra väg framåt. Det riskerar att bidra till tröskeleffekter som är svåra att överblicka och kan på sikt skada den inre marknaden. Jag vill därför ännu en gång understryka att regeringen inte accepterar generella undantag.

Regeringen har också konsekvent påtalat att arbetet med smart lagstiftning inte ska underminera skyddsnivåer för till exempel konsumenter, miljö, hälsa eller arbetstagare.

Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom slutsatserna.

Anf.  179  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Herr ordförande! Jag vill göra ett generellt medskick till statsrådet inför framtiden. Tittar vi på regeringens ståndpunkt ser vi att regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom slutsatserna med en hänvisning till rådspromemorian i den kommenterade dagordningen.

Vi ser gärna att man utvecklar regeringens synpunkt lite mer på det sätt som statsrådet lade ut texten här. Hade vi det innan skulle det förenkla vårt arbete betydligt i detta forum. Det finns flera punkter av den karaktären på dagordningen där regeringens ståndpunkt är ytterst minimalistisk.

Det vore ju intressant att veta vad regeringen har för inriktning i förhandlingarna. Om förhandlingarna tar fart åt något håll är det viktigt att veta åt vilket håll regeringen avser att gå, vad man vill bejaka och vad man har för drivkrafter.

Anf.  180  ORDFÖRANDEN:

Innan ministern kom hit informerade jag nämnden om mötet vi hade med regeringen i går där vi just tog upp att ståndpunkterna gärna kan vara lite utförligare i vissa fall.

Anf.  181  JOHAN NISSINEN (SD):

Vi vill anmäla avvikande mening. Vi ser positivt på arbetet med att förenkla regelbördan för företag i sin helhet och då särskilt med fokus på mikroföretag. Vi ser dock ingen resurseffektivitet i att göra generella förenklingar gällande flertalet områden och branscher. Arbetet med regelförenklingar bör behovsanpassas och riktas för att ge bäst möjliga effekt.

Dessutom bör en avvägning ske gällande samhällsnytta och kostnader för den enskilda företagaren – detta för att till exempel mikroföretag inte ska komma i kläm med administrativt krångel på grund av nya arbetsmoment och kontroller.

Anf.  182  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S):

Jag tackar för inspelen från EU-nämnden om hur vi kan utforma regeringens mening så att den blir tydlig och att vi kan bygga ut det något.

Jag har inte varit med i detta sammanhang så länge, men när vissa frågor kommer tillbaka gång på gång och inga stora steg tas kanske man efter ett tag säger att man kan tänka sig en sådan.

Men jag hör vad ni säger, och det är inte helt omöjligt att vi kan vara tydligare. Vi ska göra vårt yttersta för att ytterligare förbättra tydligheten i regeringens ståndpunkt.

Anf.  183  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens både skriftligt och muntligt redovisade ståndpunkt. En avvikande mening är anmäld från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till punkt 10, Att stärka turismen genom att dra nytta av Europas kulturarv, naturarv och maritima arv.

Anf.  184  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S):

Herr ordförande! Förslaget handlar om att lyfta fram betydelsen av Europas kultur, natur och maritima arv för att utveckla och stärka turismen. Ordförandeskapet lyfter särskilt fram behovet av att tillvarata de möjliga synergier som finns mellan turism och kultur och deras betydelse för tillväxt och sysselsättning.

Regeringen anser att det är angeläget att utveckla konkurrenskraftig turism, och regeringen anser därför att Sverige kan acceptera ordförandeskapets utkast till rådsslutsatser.

Anf.  185  ESKIL ERLANDSSON (C):

Herr ordförande! Mitt medskick är att det är viktigt att Sverige påpekar att detta inte vare sig nu eller i framtiden får vara budgetpåverkande. Det ska vara nationell kompetens i denna sak.

Anf.  186  JOHAN NISSINEN (SD):

Det framgår inte hur finansieringen ska se ut. Hur är det tänkt?

Anf.  187  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S):

Herr ordförande! Sverige har ställt sig skeptiskt till att allokera EU-medel till marknadsföringsinsatser av turism på europeisk nivå men inte fått något stöd för det. Den generella uppfattningen bland många medlemsstater är att detta bör genomföras, och vi har som sagt inte fått stöd för den svenska uppfattningen. Vi har ändå kommit till slutsatsen att vi i detta fall ska stödja rådsslutsatserna.

Anf.  188  ESKIL ERLANDSSON (C):

Jag känner till detta ärende sedan tidigare i en annan egenskap och roll. Men det är viktigt att vid rådsmötet påpeka uppfattningen att det varken nu eller i framtiden ska komma några pengar utan att det ska vara nationell kompetens i denna fråga – så att grytan hålls kokande, så att säga.

Anf.  189  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S):

Det är en klok synpunkt, så vi tar med oss det i arbetet inför rådsmötet.

Anf.  190  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till punkt 11, Utkast till rådets slutsatser om EU:s strategi och handlingsplan för riskhantering på tullområdet: hantera risker, stärka säkerheten i leveranskedjan och underlätta handeln.

Anf.  191  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S):

Denna punkt gäller ett meddelande från kommissionen om riskhantering på tullområdet. Avsikten är att rådet vid mötet ska anta rådsslutsatser om meddelandet.

Sverige kan ställa sig bakom förslaget till rådsslutsatser. De lyfter på ett bra sätt fram behovet av balans mellan åtgärder för att stärka säkerheten och handelsförenkling. Det är också bra att texten lyfter fram vikten av att göra kostnads- och nyttoanalyser innan åtgärder beslutas.

Alla medlemsstaterna har vid förhandlingen i rådsarbetsgruppen ställt sig bakom ordförandeskapets utkast till rådsslutsatser.

Anf.  192  JOHAN NISSINEN (SD):

Så länge arbetet inte innebär att unionen ska stå för de ekonomiska medlen utan de kan tas inom befintliga finansiella ramar har vi inget att anmärka på.

Anf.  193  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S):

Vår utgångspunkt är att detta ska kunna ske inom ramarna. Det är regeringens uppfattning. Detta medför inte några direkta juridiska eller ekonomiska konsekvenser för Sverige.

Anf.  194  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i denna fråga.

Vi går till punkt 17 f på s. 24 i föredragningspromemorian. Det är en övrig punkt om det tillträdande ordförandeskapets arbetsprogram.

Anf.  195  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S):

På denna punkt förväntas det kommande ordförandeskapet informera om sin ordförandeperiod. Vi kommer att notera informationen.

Anf.  196  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi statsrådet med medarbetare för närvaron.

§ 4  Konkurrenskraft

Statsrådet Helene Hellmark Knutsson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för konkurrenskraft den 25–26 september 2014

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för konkurrenskraft den 4–5 december 2014

Anf.  197  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar statsrådet Knutsson till nämnden för första gången.

Vi har redan gått igenom övriga punkter och återrapporteringar med tidigare statsråd. Den första dagordningspunkten som ni är ansvarig för är alltså dagordningspunkt 12, om jag har förstått det rätt. Vi kan gå direkt till den om inte ministern har någon övrig information att delge innan vi börjar.

Anf.  198  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S):

Nej, tack! Eftersom ni redan var klara med återrapporteringen går vi in på dagordningspunkt 12 som gäller en riktlinjedebatt om vetenskap och samhälle och ansvarsfull forskning och innovation. Det är ett program inom EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020. Må­let är att bygga broar mellan forskningen och det omgivande samhället. Det är vad avser när man kallar det för ansvarsfull forskning och innova­tion.

Diskussionen ska handla om hur vi fortsätter det arbetet. Förslaget till svensk ståndpunkt, som jag redogjorde för i utbildningsutskottet, är att regeringen avser att framföra att ansvarsfull forskning och innovation är viktigt. Här ingår delar som jämställdhet, yngre forskare och samverkan mellan forskning, näringsliv och det civila samhället vilket regeringen har prioriterat. Det är samtidigt viktigt att framhålla att reformer och instrument sker på nationell nivå, att det är respektive medlemslands eget ansvar att fatta beslut om dem och att det är nationell kompetens som bevakas i en diskussion om eventuella reformer och instrument på EU-nivå.

Anf.  199  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning i denna fråga.

Vi kan gå direkt till dagordningspunkt 13, Rådets slutsatser om ett partnerskap för forskning och innovation i Medelhavsområdet.

Anf.  200  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S):

Det här är förslag till rådsslutsatser som rör partnerskap för forskning och innovation i Medelhavsområdet som kallas Prima. Det syftar till att definiera en långsiktig och hållbar strategi för forskning och innovation inom Medelhavsområdet genom ett transnationellt samarbete för ett så kallat artikel 185-program. Sverige deltar i ett liknande program, Bonus, om samarbetet runt Östersjön.

I rådsslutsatserna föreslås att målet ska ”vara att genom satsningar på forskning och innovation finna innovativa och integrerade lösningar för att säkerställa en effektiv, säker och hållbar vatten- och livsmedelsproduktion i Medelhavsområdet”.

Förslaget till svensk ståndpunkt är: ”Regeringen menar att internationellt samarbete inom forskning och innovation är mycket viktigt och att vi därför är positiva till ett stärkt sådant samarbete i Medelhavsregionen. Regeringen anser att det är bra med ett fokuserat samarbete inom väl valda områden, såsom vatten och livsmedel. Och regeringen har i förhandlingarna anfört att art. 185-program kan vara ett bra instrument för att uppnå kritisk massa och samarbete inom prioriterade områden. Ett sådant beslut måste dock alltid föregås av att kommissionen genomför en noggrann konsekvensanalys och bedömning av europeiskt mervärde, och att det är kommissionen som utifrån detta kan använda sin initiativrätt till att lägga fram ett lagstiftningsförslag om ett art-185-program.”

Regeringen anser alltså att rådsslutsatserna kan stödjas.

Anf.  201  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi kan gå vidare till dagordningspunkt 14 om lägesrapporten för forskningsverksamheten för 2014.

Anf.  202  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S):

Det här är också antagande av rådsslutsatser. Denna gång handlar det om det europeiska forskningsområdet och förverkligande av det.

Vid två tillfällen har det lagts fram en lägesrapport. Man kan väl säga att i de föreliggande rådsslutsatserna sägs mycket ha uppnåtts för att förverkliga men också att det inte är helt och fullt förverkligat. ”I rådsslutsatserna betonas därför det övergripande behovet av att medlemsstaterna tillsammans med kommissionen genomför olika nödvändiga reformer och satsningar för att uppnå ett förverkligat europeiskt forskningsområde. Vidare betonas vikten av att på olika sätt utveckla och förbättra den uppföljning som görs för att mäta framsteg, inte minst när det gäller att identifiera och finjustera de indikatorer som används.”

Förslaget till svensk ståndpunkt är följande: ”Regeringen tycker att ERA är ett viktigt politiskt projekt som är centralt för europeisk forskning och innovation. ERA är därmed viktigt även för EU:s konkurrenskraft och förmåga att möta olika samhällsutmaningar. ‑‑‑ Regeringen instämmer i vikten av att systematiskt förbättra metodiken och kvaliteten i arbetet med uppföljningen av ERA då denna rapportering är av grundläggande betydelse för att rätt insatser ska kunna genomföras framöver.”

Regeringen ser det som mycket viktigt att fortsätta arbetet med implementeringen av det europeiska forskningsområdet. Därför föreslår regeringen att rådsslutsatserna stöds.

Anf.  203  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Herr ordförande! Jag vill att statsrådet nämner något om de fem prioriteringarna som regeringen tidigare har ställt sig bakom och som jag då också uppfattade som rådets prioriteringar: effektivare nationella forskningssystem, optimalt gränsöverskridande samarbete och konkurrens, öppen arbetsmarknad för forskare, jämställdhet och jämställdhetsintegrering av forskningen och optimal cirkulering samt tillgång till och överföring av vetenskaplig kunskap. Är de fortfarande prioriterade områden? Hur går diskussionen? Anför något medlemsland något annat i förhandlingarna?

Anf.  204  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S):

Tack för frågan! Prioriteringarna kvarstår. Vad vi vet finns det inte heller något kontroversiellt. Det finns ett brett stöd för samtliga punkter, och ingen har framfört något annat.

Anf.  205  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi kan gå vidare till dagordningspunkt 15 om rådets slutsatser om forskning och innovation som källor till förnyad tillväxt. Det är en beslutspunkt, vilket inte står särskilt tydligt i våra handlingar.

Anf.  206  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S):

Detta handlar också om antagande av rådsslutsatser. Det handlar om hur forskning och innovation kan användas på ett mer effektivt och kvalitativt sätt för att skapa ökad tillväxt. ”Rådsslutsatserna framhåller att offentliga investeringar bör kombineras med långtgående reformer av forsknings- och innovationssystemen, vilket även skulle bidra till att öka den privata sektorns investeringar i forskning och innovation.” Det inkluderar även ett fullt förverkligande av det europeiska forskningsområdet, vilket går ihop med den förra punkten.

Förslag till svensk ståndpunkt är följande: ”Regeringen instämmer i att det är mycket viktigt med redskap och reformer för att maximera inverkan och effektiviteten av resurserna för forskning och innovation och att man betonar att investeringar i forskning och innovation leder till ökad tillväxt.” De ska även bidra till samhällets utveckling och därmed till ökad global konkurrenskraft.

Regeringen anser också att ”rådsslutsatserna är särskilt viktiga nu då flera av EU:s medlemsstater drar ner på investeringar i forskning och innovation på grund av den ekonomiska krisen vilket innebär att 3 %-målet för FoU-investeringar totalt i EU är mycket svårt att nå till 2020.”

Regeringen föreslår att rådsslutsatserna kan stödjas.

Anf.  207  JOHAN NISSINEN (SD):

Vi har en avvikande mening då vi anser att det är upp till medlemsländerna själva att bestämma hur mycket de ska satsa på forskning.

Anf.  208  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt samt att Sverigedemokraterna har anmält en avvikande mening.

Vi går vidare till dagordningspunkt 16. Vi kan ta punkterna a och b respektive. Vi tar alltså först 16 a om den europeiska rymdindustrins konkurrenskraft som en central drivkraft för den europeiska ekonomin.

Anf.  209  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S):

Det är en diskussionspunkt med tre punkter. Vi föreslår fullt genomförande av redan pågående program – det är framför allt Galileo och Copernicus och även forskningsprogrammet Horisont 2020 – och att man även ska säkerställa tillgång till data.

”När det gäller den andra frågan anser regeringen att det viktigaste är att möjliggöra kostnadseffektiv tillgång till den bästa teknologin oavsett var den utvecklas. Flera samarbetsområden, t.ex. internationella rymdsta­tionen, rymdens utforskning, rymdlägesbild och miljö- och klimatöver­vakning är särskilt betjänta av internationellt samarbete som för sitt ge­nomförande kräver nära samverkan med industri och forskning.

När det gäller den tredje frågan anser regeringen att det viktigaste är goda ramvillkor såsom forskning och innovation, bred kompetensbas och hög utbildningsnivå nationellt och därtill attraktiva och avancerade rymdprogram för industrin att delta i.”

Det är förslaget till svensk ståndpunkt i den här diskussionspunkten.

Anf.  210  JOHAN NISSINEN (SD):

Vi har en avvikande mening. I stort instämmer vi med regeringen. Vi motsätter oss dock vidare utveckling av europeiska GNSS då det redan finns fullt fungerande alternativ ute på marknaden som i en krissituation skulle ha samma driftssäkerhet. Europeiska GNSS dras med stora problem och klarar inte sina åtaganden inom budgeten.

Anf.  211  ORDFÖRANDEN:

Har ministern några kommentarer till inlägget?

Anf.  212  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S):

Nej, vi vidhåller vår ståndpunkt.

Anf.  213  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning med en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Då kan vi gå till dagens mest poetiska titel, nämligen att underbygga pånyttfödelsen av europeisk rymdverksamhet, orientering och framtida utmaningar.

Anf.  214  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S):

Det här gäller rådsslutsatserna. Regeringen föreslår att man stöder förslaget till rådsslutsatserna. Vi är positiva ”till att arbetet med att utveckla en långsiktig vision och strategi för europeisk rymdverksamhet som har inletts och som tillvaratar EU:s, ESA:s och deras medlemsstaters olika roller och kompetens i en eventuellt kommande samlad europeisk rymdpolicy. Regeringen understryker samtidigt vikten av att EU och ESA gemensamt fortsätter utvecklingen av en samordnad process för att ta fram likalydande förslag till medlemsstaterna i respektive organisation om hur relationen mellan EU och ESA ska utvecklas.”

Det är förslaget till svensk ståndpunkt när det gäller rådsslutsatserna.

Anf.  215  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag har en mycket kort fråga som jag inte har uppmärksammat i handlingarna. Finns det någon prislapp eller kostnad knuten till detta?

Anf.  216  JOHAN NISSINEN (SD):

Även här har vi en avvikande mening. Vi anser att ESA fortsättningsvis ska vara ett enskilt mellanstatligt samarbete mellan nationer och inte inlemmas i EU:s ansvarsområden.

Anf.  217  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S):

Nej, i det här läget finns det inga kostnader för de här sakerna. Det är en gemensam strategi som ska hänga samman även om det är två olika organisationer.

Anf.  218  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt, och en avvikan­de mening har anmälts av Sverigedemokraterna.

Sedan har vi punkt 17, Övriga frågor. Vi kommer att hantera 17 a med statsrådet Bolund, och 17 f har vi redan hanterat med statsrådet Damberg. Har ministern några kommentarer kring punkterna 17 b, c, d eller e utöver det skriftliga underlaget?

Anf.  219  ORDFÖRANDEN:

Nej, jag har inga kommentarer utöver det skriftliga underlaget.

Anf.  220  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi så hjärtligt för närvaron.

§ 5  Konkurrenskraft

Statsrådet Per Bolund

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för konkurrenskraft den 25–26 september 2014

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för konkurrenskraft den 4–5 december 2014

Anf.  221  ORDFÖRANDEN:

Vi är alltså fortfarande inne på föredragningslistans punkt 5, Konkurrenskraft, nu med statsrådet Per Bolund och punkterna 4, 6 och 17 a.

Vi går direkt in på dagordningspunkt 4, Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om paketresor och assisterade researrangemang.

Välkommen hit, statsrådet med medarbetare!

Anf.  222  Statsrådet PER BOLUND (MP):

Tack så jättemycket! Det är trevligt att få vara här igen och prata om lite andra frågor. Förra gången var det finansmarknadsfrågor och ekonomi. Nu är det mer konsumentfrågor, som är den andra delen av min portfölj. Det är kul att få vara här också i egenskap av konsumentminister.

När det gäller direktivet om paketresor och assisterade researrangemang har det varit oklart ganska länge om det skulle komma upp som en allmän inriktning eller som en lägesrapport på konkurrenskraftsrådet. Nu har det ganska nyligen blivit klart att det kommer upp som ett antagande av en allmän inriktning. Det blir ett skarpt beslut.

Förslaget handlar om att modernisera regelverket om paketresor så att det bättre överensstämmer med dagens sätt att boka paketresor, framför allt via internet.

Det var inledningsvis en ganska långsam förhandlingstakt, men nu har det arbetats ganska intensivt under hösten. På flera punkter där det har funnits oklarheter har det gjorts förtydliganden. Regeringen anser att ganska stora framsteg har gjorts.

I kommissionens ursprungliga förslag var det till exempel inte helt tydligt vad som skiljer en paketresa som bokas via internet från det som kallas ett assisterat researrangemang som bokas på samma sätt. Det har nu förtydligats.

Bestämmelserna om resegarantier har också förtydligats, det vill säga bestämmelserna om att resenärerna kan få tillbaka sina pengar om arrangören går i konkurs.

Regeringen anser att det nu liggande förslaget motsvarar målsättningen att det ska vara en god balans mellan konsumenters och näringsidkares intressen. Därför tycker vi att vi kan ställa oss bakom den allmänna inriktningen i konkurrenskraftsrådet.

Anf.  223  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i denna fråga, som är en beslutspunkt för oss.

Vi kan nu gå vidare till dagordningspunkt 6, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om personlig skyddsutrustning.

Anf.  224  Statsrådet PER BOLUND (MP):

Herr ordförande! Det var även här först oklart om den här punkten skulle komma upp, men nu vet vi att den gör det. Rättsakten gäller personlig skyddsutrustning för professionellt men också för privat bruk. Det kan handla om bygghjälmar, skyddshandskar, ridhjälmar, flytvästar och liknande. Och det handlar om vilka krav som ställs på tillverkare, importörer och distributörer för att de ska få saluföra dessa produkter på EU:s inre marknad.

Det är en revidering av redan EU-gemensamma regler. Det är alltså inte helt nya regler, utan de har funnits tidigare, men det är en revidering som sker.

Förhandlingarna har varit oproblematiska. Regeringen anser att förslaget utgör en förbättring jämfört med dagens regelverk i och med att skyddet för användaren förstärks och reglerna blir tydligare både för företag och för myndigheter. Därför tycker regeringen att förslaget kan stödjas.

Anf.  225  JULIA KRONLID (SD):

Sverigedemokraterna vill på denna punkt anmäla en avvikande mening. Vi menar att kommissionen ges makt att ändra riskkategori för olika produkter. Vi anser att det är tveksamt om kommissionen verkligen är rätt organ för detta och motsätter oss att kommissionen delegeras en sådan befogenhet.

Anf.  226  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i denna fråga men med avvikande mening anmäld av Sverigedemokraterna.

Vi har redan gått igenom de flesta av de övriga frågorna. Den punkt som kvarstår, som statsrådet Bolund ska ta upp, är 17 a.

Anf.  227  Statsrådet PER BOLUND (MP):

Det är ett förslag till förordning om marknadskontroll av produkter och konsumentprodukters säkerhet. Det är bara en informationspunkt, så det kommer inte att fattas något beslut om den.

Förordningsförslaget syftar till att uppnå säkrare konsumentvaror och till att förtydliga regelverket för företag och de marknadskontrollerande myndigheterna. Ordförandeskapet kommer bara att informera om läget i förhandlingarna, och regeringen avser att ta del av informationen.

Anf.  228  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för detta korta men intensiva möte med statsrådet Bolund.

§ 6  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård

Statsrådet Gabriel Wikström

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 20 juni 2014

Återrapport från informellt ministermöte den 22–23 september 2014

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård, samt konsumentfrågor den 1 december 2014

Anf.  229  ORDFÖRANDEN:

Finns det några utestående A-punkter? Nej.

Vi börjar med en återrapportering från mötena den 20 juni och den 22–23 september. Jag antar att statsrådet inte har något att tillägga till det skriftliga.

Då kan vi gå vidare till dagordningspunkt 4 om förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om medicintekniska produkter.

Anf.  230  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Vi hade en diskussion om idrottsområdet skulle vara inom den natio­nella kompetensen eller inte, så statsrådet får gärna utveckla lite hur det gick i förhandlingarna.

Anf.  231  ORDFÖRANDEN:

Det är alltså inte en punkt som står på dagordningen här, men det är en övrig fråga som Ulrika Karlsson vill ha information om. Det är ett annat råd, bara så att vi är medvetna om det.

Anf.  232  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Ja, det är ett helt annat område. Där har vi nog ingen information att ge just nu. Vi kan gärna återkomma med information om mötet vid kommande nämndssammanträde.

Anf.  233  ORDFÖRANDEN:

Då kan vi gå över till dagordningspunkt 4 om medicintekniska produkter.

Anf.  234  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Precis som det står på dagordningen är det en lägesrapport som ska ges. Det är ingen diskussionspunkt, och det är inga frågor som har ställts till ministrarna i förväg för att besvara på något sätt. Det är inte heller aktuellt att vid mötet ta ställning i de frågor som ordförandeskapet presenterar.

De förslag som kommissionen tar upp i rapporten presenterades i september 2012. Det är två förslag till förordningar. Det första förslaget täcker medicintekniska produkter generellt och det andra är ett förslag om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.

Vi är, precis som tidigare regering, i huvudsak positiva till kommis­sionens förslag till förordning. Det som är viktigt att framhålla är att för­ordningarna uppfyller syftet att skydda folkhälsan och samtidigt främja innovation och konkurrenskraft.

En fråga som också tas upp, som det har varit viss diskussion om tidigare, är frågan om estetiska produkter. Där är det viktigt att framhålla att Sverige är för en reglering av estetiska produkter, men det finns ett antal återstående frågor som behöver lösas om hur det ska gå till i praktiken.

Egentligen handlar det bara om att vi å ena sidan behöver hitta en bra balans mellan skyddet för folkhälsan och å andra sidan behovet av att främja innovation och konkurrenskraft samt att vi behöver medicintekniska produkter snabbt och att de ska vara säkra. Det är det som är huvudsyftet med förordningarna.

Anf.  235  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Det står i våra handlingar att det är en information, eventuellt diskus­sion. Om det blir en diskussion måste vi ju ge regeringen ett mandat. Detta gäller flera punkter som berör det sociala området och hälsoområdet. Som jag förstår det var det bara en information i utskottet. Jag undrar bara varför det inte var en överläggning, eftersom det är flera saker som ska ges en riktning här från riksdagen.

Anf.  236  ORDFÖRANDEN:

Vi har diskuterat detta tidigare i dag här i nämnden också när det gäller andra råd.

Jag hade ett möte med regeringen i går. Och vi har också diskuterat med ansvariga för samordningen om att det är lämpligt att se till att när det är ett samråd i EU-nämnden ska det vara ett samråd även i utskottet. Vi har tagit upp den diskussionen och hoppas att det ska lösa sig i framtiden.

Anf.  237  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Jag har en sakupplysning. Nu är det klart att det inte blir någon diskussion.

Anf.  238  MARIE GRANLUND (S):

Det är jättebra att man behandlar frågor och har överläggning i utskotten, men det måste vara de som sitter i utskotten som tar initiativ till detta. Därför måste vi verkligen dra ett lass. Det är inte regeringens sak att begära en överläggning, utan det ska de göra som sitter i utskotten.

Anf.  239  ORDFÖRANDEN:

Vi hade den diskussionen tidigare i dag också när det gällde civilut­skottets ärenden. Vi kom överens vid en presidiediskussion med utskotten att vi ska försöka få det att bli en rutin att när det är samråd i nämnden ska det också vara samråd i utskotten. Ibland kan situationen förändras så att en informationspunkt blir en diskussionspunkt och att en diskussionspunkt blir en beslutspunkt. Vi kan inte alltid förutse allting i utskotten men när så är möjligt. Nu har ministern tydligt förklarat att detta är en informations­punkt.

Finns det några kommentarer i sakfrågan på dagordningspunkt 4? Jag finner inte att så är fallet.

Då tackar vi för informationen och går vidare till dagordningspunkt 5, Europa 2020 – halvtidsöversyn.

Anf.  240  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Det är viktigt att påpeka att det är första gången som en översyn av den här strategin diskuteras av hälsoministrarna. Det blir en första reell diskussion.

Regeringens målsättning är att upprätthålla ambitionsnivån i arbetet med Europa 2020-strategin. Naturligtvis inser vi, och det har varit en tidigare ståndpunkt, att om man ska kunna genomföra strategin är det medlemsstaterna själva som måste ta sitt ansvar och påskynda genomförandet av reformen på nationell nivå.

Det som jag kommer att framhålla i den här diskussionen är den svenska regeringens starka fokus på jämlik hälsa, inte någonting som är helt nytt, och betona behovet av en vård som är jämlik och nationellt tillgänglig efter behov för alla som har rätt till den.

Det är också viktigt att betona att arbete som ger delaktighet och inflytande är hälsofrämjande och bidrar till samhällsekonomisk utveckling och det uppenbara i att sambandet mellan arbetsliv och hälsa är en nyckel för att uppnå målet i Europa 2020-strategin.

Jag tror att det även i den här diskussionen är värt att betona att medlemsstaternas befogenheter inom hälsoområdet måste respekteras, naturligtvis med respekt för att det är intressant med erfarenhetsutbyte och att man på EU-nivå behöver ha vissa diskussioner och titta på skillnader i resultat av olika hälsosystem. Men vi kommer som sagt att betona att våra befogenheter bör respekteras.

Anf.  241  ULRIKA KARLSSON (M):

Jag måste tacka statsrådet för redogörelsen på detta område och för förtydligandet av den svenska ståndpunkten och sambandet mellan hälsa, arbete och delaktighet. Det stod tidigare att människors hälsa påverkar förmågan att arbeta. Men arbete påverkar också hälsan, och det är jätteviktigt att ha med det perspektivet. Att öka sysselsättningsgraden och sänka arbetslösheten i Europa påverkar också hälsan.

Anf.  242  ORDFÖRANDEN:

Ska jag tolka det som ett medskick eller som en fråga?

Anf.  243  ULRIKA KARLSSON (M):

Det var mer en kommentar att det är bra att statsrådet förtydligar den svenska ståndpunkten, för det perspektivet saknades i de utskickade handlingarna.

Anf.  244  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i denna fråga.

Vi går vidare till dagordningspunkt 6, Utkast till rådets slutsatser om vaccinationer som ett ändamålsenligt verktyg i folkhälsan.

Anf.  245  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Här handlar det om att belysa vaccinationers betydelse för folkhälsan. Fokus ligger framför allt på hur medlemsstaterna ska samarbeta med varandra för att utbyta information om nationella vaccinationsprogram, uppmuntra utveckling av nya vacciner och i allmänhet ge saklig informa­tion om nyttan av vaccinationer.

Man kan bara konstatera att vi har ett väl fungerande vaccinationsprogram med hög täckningsgrad redan i dag. Rådsslutsatserna ligger i linje med hur Sverige bedriver arbetet med vaccinationer, så vår bedömning är att vi kan ställa oss bakom rådsslutsatserna.

Anf.  246  JULIA KRONLID (SD):

Herr ordförande! Tack, statsrådet, för genomgången!

Vi har fått protokollsanteckningar från mötet i utskottet. Där fanns det en majoritet som i regeringens ståndpunkt ville notera att man i denna fråga utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet och understryker vikten av att detta ska vara grunden för alla svenska ställningstaganden inom Epsco.

Vi står fast vid den ståndpunkten, men vi undrar hur det förhåller sig här. Är det en ståndpunkt som kvarstår hos en majoritet, eller var detta bara någonting som man ville föra fram i utskottet? Vi står i alla fall fast vid ståndpunkten.

Anf.  247  ORDFÖRANDEN:

Den ståndpunkt som det refereras till är följande: Utskottet har i dag fått information av regeringen inför Epscorådet den 1 december, bland annat om rådsslutsatser om vaccination. Utskottet noterar att regeringen i denna fråga utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet och understryker vikten av att detta ska vara grunden för alla svenska ställningstaganden inom Epsco.

På vilket sätt detta är en avvikande mening har jag inte riktigt förstått. Jag tolkar det mer som ett medskick, att man noterar att regeringen gör så här i denna fråga och önskar att regeringen fortsätter att göra så. Kan jag tolka det som ett medskick snarare än en avvikande mening? Jag förstår inte riktigt vad den avviker från i det vi ska fatta beslut om i dag.

Anf.  248  LENNART AXELSSON (S):

Vi hade en lång hantering av den här punkten i utskottet i går.

Det är en protokollsanteckning. Vi på den rödgröna sidan hade också en protokollsanteckning, som också finns med i utdraget.

Jag håller med ordföranden om att det är ytterst tveksamt om det kan betraktas som en avvikande mening. Frågan är om man över huvud taget skulle ha lämnat den här typen av protokollsanteckning eftersom den i grunden bygger på någonting som har hänt i ett annat utskott vid ett tidigare tillfälle.

Man slår bara fast att det här är någonting som regeringen bör använda sig av när den hanterar sådana här frågor. Vi skulle kunna lägga till vid vartenda möte att vi antar att vi även i fortsättningen kommer att förhålla oss på det sättet. Det är en lite konstig protokollsanteckning, tycker jag.

Anf.  249  ORDFÖRANDEN:

Jag föreslår att nämnden hanterar den som ett medskick, och jag tolkar ministern som att regeringen delar åsikterna i detta medskick. Det behöver väl inte utvecklas vidare än så, känner jag. Om alla är överens om att den tolkningen är rimlig kan vi hantera det så.

Anf.  250  ESKIL ERLANDSSON (C):

Det första jag hade tänkt kommentera handlar om det som snart ska avgöras. Jag behöver inte kommentera det mer.

Det andra jag tänkte ta upp är att jag precis som vid ett tidigare tillfälle i dag tycker att regeringens ståndpunkter behöver utvecklas i det material som kommer till oss.

På punkterna 6 och 7 är regeringens ståndpunkt i det material vi har fått ta del av synnerligen sparsamt utvecklat. Önskvärt är att den utvecklas och att det påpekas att många av de här sakerna faktiskt är nationell kompetens. Det tycker vi att det ska fortsätta att vara, och jag tycker att det är viktigt att det framgår när så är fallet.

Anf.  251  ORDFÖRANDEN:

För ministerns kännedom har vi haft en lång rad ministrar här i dag. Jag har återgett diskussionen vi hade i går om att ståndpunkterna gärna kan utvecklas lite grann. Det har varit ett önskemål från nämnden som jag framförde till regeringen i går. Regeringen var positiv till och noterade detta.

Anf.  252  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Det är väl jättebra. Det är nämndens möte, och jag är här … inte för ert nöje, kanske, men för att ni ska få den information som är viktig för er för att ni ska kunna ha en bra diskussion här i nämnden och naturligtvis också kunna fatta beslut. Det är jättebra att det har framförts till regeringen. Vi får återkomma, och det blir säkert en återkommande diskussion vad vi kan göra för att det ska finnas så bra information och beslutsunderlag som möjligt.

Anf.  253  ULRIKA KARLSSON (M):

Bra, då är inte det någon konflikt längre. Jag vill bara förtydliga att det inte bara är en diskussion utan också ett förhandlingsmandat. Det är alltså bra för tydlighetens skull.

Anf.  254  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Jag tänkte också inflika att här ger vi ministern mandat inför resan till Bryssel för debatt, diskussion eller antaganden av beslut eller rådsslutsatser. Det är viktigt att vi är överens om vad mandatet är för ministern så att vi alla vet det tydligt.

Man kanske kan utläsa det, men det är lite otydligt. Vi har sagt flera gånger att vi vill ha en tydlig regeringens ståndpunkt, och det är den texten som vi fattar beslut om här.

Anf.  255  ORDFÖRANDEN:

Ja, det har ju framgått under hela dagens möte. Det har vi uttryckt flera gånger, och regeringen är också medveten om det.

Då finner jag att det finns stöd för regeringens ståndpunkt med de medskick som har skickats in – och att regeringen stöder de medskicken, kan tilläggas.

Då kommer vi till dagordningspunkt 7, Utkast till rådets slutsatser om patientsäkerhet och kvalitet inom vården, inbegripet förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner och antimikrobiell resistens.

Anf.  256  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Vi bedömer att rådsslutsatserna i stort är i linje med det svenska patientsäkerhetsarbetet. De uppmanar bland annat medlemsländerna att förebygga antibiotikaresistens och uppmuntra patienters och närståendes delaktighet i vården för att förebygga vårdskador.

Rådsslutsatserna tar sin utgångspunkt i tidigare rådsrekommendationer från 2009 men med tillägget att antibiotikaresistens nu inkluderas i detta sammanhang.

Regeringen har i förhandlingarna verkat för att stödja skrivningar om att frågor som rör nationell kompetens fortsatt ska hanteras på nationell nivå. Det gäller till exempel definitioner av vårdkvalitet och utbildningsfrågor. Därtill har regeringen verkat för skrivningar som handlar om att stärka arbetet för att förebygga antibiotikaresistens genom att djur- och människodelarna hanteras tillsammans, ett så kallat one health-perspektiv med samverkan mellan alla berörda samhällssektorer.

Vi anser att vi kan ställa oss bakom slutsatserna.

Anf.  257  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 8, Utkast till rådets slutsatser om innovation till gagn för patienter.

Anf.  258  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

I slutsatserna beskrivs och diskuteras behovet av innovationer som gynnar patienterna. Det har tidigare genomförts arbete på EU-nivå inom innovationsområdet, vilket det också knyts an till i slutsatserna.

Det berör till exempel behovet för patienter att ta del av nya innovativa läkemedel. De kan ibland vara väldigt dyra. I rådsslutsatserna inbjuds medlemsstaterna och kommissionen att bland annat diskutera olika nationellt genomförda initiativ som har syftat till att i ett tidigt skede skapa tillgång till innovativa mediciner för patienter.

Regeringen har i förhandlingarna lämnat förslag på att lägga till en punkt som breddar innovationsbegreppet, vilket nu också är infogat i rådsslutsatserna. Regeringen har även verkat för att få infört att behovet av tillgång till nya mediciner för patienter behöver bygga på hälsoekonomiska analyser.

Med detta anser vi att vi kan ställa oss bakom slutsatserna.

Anf.  259  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Jag har en fråga om det som regeringen har velat stryka om joint procurement agreement. Vad innehöll det? Jag har inte hittat vad anledningen var till det.

Anf.  260  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Eftersom det går lite längre tillbaka än min egen tid lämnar jag över till Anita.

Anf.  261  Ämnesrådet ANITA JANELM:

Jag finns på Enheten för folkhälsa och sjukvård.

Skälet till att vi ville stryka det var att vi inte tyckte att det hörde hemma i rådsslutsatserna. Joint procurement agreement, den gemensamma upphandlingen inom EU, kom till stånd efter pandemin. Man skulle diskutera hur man på EU-nivån skulle kunna upphandla vacciner. Det finns nu ett förslag om ett ramavtal för upphandling av medicinska motåtgärder, som det heter.

Sverige har uttryckt sig positivt, men vi har bara lämnat något slags letter of intent. Vi måste titta på vad det är för formell procedur för Sverige för att gå in i det avtalet. I den frågan får vi alltså återkomma till er. Men vi tyckte att det inte hörde hemma i de här rådsslutsatserna.

Anf.  262  ORDFÖRANDEN:

Är du nöjd med svaret, Désirée?

Anf.  263  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Ja, tack.

Anf.  264  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i denna fråga.

Vi kan gå över till Övriga frågor. Vill ministern ta upp någonting under den punkten utöver det som finns utskickat?

Anf.  265  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Jag kan nämna att det finns med en informationspunkt om ebola. Det är ett arbete som nu samordnas mer inom EU-kretsen.

Jag hade ett telefonsamtal med kommissionären Vytenis Andriukaitis i tisdags. Han ringde runt till alla hälsoministrarna för att diskutera frågan. Det är mycket möjligt att hans erfarenhet från den rundringningen också tas upp.

Man kan konstatera att Sverige gör mycket på det området. Vi har anledning att bära huvudet mycket högt. Det ligger mer på den nivån.

Anf.  266  ORDFÖRANDEN:

Nämnden har samrått om ebola och gett sin ståndpunkt i frågan tidigare. Jag antar att det inte är någonting som förändras där.

Anf.  267  JENS HOLM (V):

Jag har en fråga om den sista punkten under Övriga frågor, som gäller blodgivning och homosexuella. Om det finns något förslag som kommer att underlätta för homosexuella att donera blod tycker jag att det är bra, för jag tycker det är konstigt som det är nu.

Anf.  268  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Sveriges ståndpunkt är att det är viktigt att urvalskriterierna vid blodgivning grundas på ett identifierat riskbeteende som medför påtagligt högre risk än genomsnittsrisken att smittas av en blodburen infektion, inte på den sexuella läggningen. Hela den diskussionen får man ta i en särskild ordning, men det är ingången till just det här mötet.

Anf.  269  JENS HOLM (V):

Jag är speciellt intresserad av den här frågan, och jag har inte sett att vi har fått något underlag i handlingarna. Om det finns något skriftligt underlag är i alla fall jag intresserad av att läsa det. Ni kanske kan skicka över något sådant.

Anf.  270  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Det kan vi säkert bistå med. Men det här är en fråga som jag tror avgörs på myndighetsnivå till viss del.

Anf.  271  Departementssekreterare GABRIEL ANDREASSON:

Jag är EU-samordnare på Socialdepartementet.

Frågan är uppsatt av Luxemburg som en informationspunkt. De vill bara väcka frågan om kriterier utan någon bakgrund. Vi får se vad som kommer upp där. Jag tror att vi har skickat in ett dokument om det tidigare. Om ni inte har fått det kan vi bifoga det i efterhand. Det är alltså uppsatt som en informationspunkt på dagordningen.

Anf.  272  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Ordförande! Om man ska ta den större diskussionen som har funnits nationellt är det en fråga som jag tycker att man ska ta i särskild ordning och inte blanda in här inför det här mötet.

Anf.  273  ORDFÖRANDEN:

Det uppstod det en förvirring om ifall dokumentet finns tillgängligt på annat språk än franska, men vi ska se.

Då tackar vi så mycket för närvaron.

§ 7  Transport, telekommunikation och energi

Statsrådet Anna Johansson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 8 oktober 2014

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 3 december 2014

Anf.  274  ORDFÖRANDEN:

Välkommen hit, statsrådet Johansson, för första gången. Vi börjar med att höra efter om det är några utestående A-punkter, och det finns det inte.

Vill ministern göra någon återrapport utöver det som vi har fått skriftligt om mötet med i rådet den 8 oktober?

Anf.  275  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Jag kan bara nämna att frågan om fjärde järnvägspaketet som var uppe diskuterades på ministerrådsmötet i oktober. Sedan dess har det skett en del förändringar i hur medlemsstaterna ställer sig till paketet, vilket framgår av handlingarna inför det här mötet. Det var den fråga som diskuterades mest vid föregående tillfälle.

Också ett par frågor om drönare och flygsäkerhet togs upp, men den stora tyngdpunkten låg på det fjärde järnvägspaketet.

Anf.  276  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Tack, statsrådet, för informationen!

Av protokollet från rådsmötet framgår det att flertalet medlemsstater – bland annat Sverige – anförde att ”järnvägssektorn behöver förbättras och göras mer attraktiv för passagerare”. Man ifrågasatte om förslaget och marknadsöppning verkligen är lösningen. Det är ju en åsikt som inte delas av Alliansen, utan vi välkomnar en marknadsöppning.

När jag går tillbaka till de skriftliga ståndpunkterna som vi fick på mötet i nämnden inför rådsmötet framgår det att den svenska ståndpunkten är: ”Regeringen bör framföra erfarenheter från de senaste 25 årens reformering av den svenska järnvägssektorn. Redogörelsen bör innehålla viktiga aspekter i denna process om vertikal separering mellan infrastrukturförvaltning och järnvägsföretag, tillåtelse för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna att ingå avtal om allmännyttig tågtrafik samt successiv marknadsöppning för kommersiell persontrafik med tåg”.

Där, herr ordförande, läser jag inte in någonting i den svenska ståndpunkten om att man skulle framföra synpunkten att vi är skeptiska till marknadsöppning.

Då ställer jag helt enkelt frågan om statsrådet bedömer att hon har följt det mandat som hon fick av EU-nämnden. Jag ställer mig lite frågande till det.

Anf.  277  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Det framfördes inte någon kritisk hållning vid rådsmötet. Däremot redogjorde jag för de erfarenheter som vi har från den svenska järnvägstrafiken där marknadsöppning har varit ett inslag. Jag sade då att det finns både goda och mindre goda erfarenheter av dessa förändringar. Det framgick inte av det 12-punktersmandat som jag fick med mig, att jag inte kunde lämna en balanserad redogörelse av de erfarenheter som har gjorts.

Jag redogjorde också för att persontrafiken på svensk järnväg har ökat kraftigt under de senaste åren och att det till stor del handlar om att den regionala tågtrafiken har ökat till följd av att de regionala huvudmännen har tagit ett allt större ansvar för tågtrafiken och byggt ut den på ett ganska omfattande sätt.

Jag uttryckte också att järnvägsmarknaderna i de olika medlemsstaterna ser väldigt olika ut. Man bör vara försiktig med att ålägga alla medlemsstater att agera på samma sätt.

När det gäller frågan om separering av infrastrukturhållare och trafikantbolag framfördes det ingen kritisk synpunkt från svenskt håll.

Anf.  278  ORDFÖRANDEN:

Kan vi ta debatten om ståndpunkter nästa gång på det ärendet, så kan vi gå vidare i dagordningen.

Anf.  279  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Jag återkommer gärna i sak. Men i form tycker jag ändå att om sammanfattningen av Sveriges framförda synpunkter är att man ifrågasatte att marknadsöppning är lösningen. Marknadsöppning är ju det som står i fokus för det fjärde järnvägspaketet. Då tycker jag inte att det är korrekt att inte uttrycka den meningen i en skriftlig svensk ståndpunkt för EU-nämnden att ta ställning till. Där uppfattar jag det som att EU-nämnden inte har givit det mandatet som statsrådet sedan gav uttryck för i rådsförhandlingarna.

Anf.  280  ORDFÖRANDEN:

Nu tycker jag att du snarare kan kritisera protokollet i det fallet. Statsrådet har ju här redovisat exakt vad hon sade, och det var mycket utförligare än det som du läste upp. Statsrådets redovisning innehöll ju en bredare position än den protokollsanteckning som du läste upp.

Anf.  281  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Om sammanfattningen innebär att man ifrågasatte marknadsöppningen måste jag konstatera att det var en åsikt som framfördes. Om det mandatet inte gavs av nämnden ställer jag mig väldigt frågande till det.

Anf.  282  ORDFÖRANDEN:

Att utreda detta ”om” får vi göra vid ett senare tillfälle. Då får vi ha fullständiga anteckningar och jämföra dem. Om ni anser att uppdraget inte utfördes på korrekt sätt kan frågan avgöras möjligtvis av KU.

Då har vi dagordningspunkt 4, Europa 2020-strategin, Utkast till råds­slutsatser om transportinfrastrukturen och det transeuropeiska transport­nätet.

Anf.  283  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Där har vi då ett förslag till talepunkt där kommissionen har ändrat sig på de punkter som Sverige tidigare har haft en kritisk hållning till. I de diskussioner som har föregått rådsmötet är uppfattningen att med de justeringar som har gjorts kan vi ställa oss bakom de slutsatser som man redogör för i det här ärendet.

Anf.  284  JOHAN NISSINEN (SD):

Vi håller med regeringen till stor del och ställer oss bakom tanken på att Sverige ska stödja likasinnade som ytterligare vill skärpa texterna angående finansiell stabilitet. Dock motsätter vi oss rent generellt att EU-medel ges till sådana projekt och att medlen inom EU ska utökas.

Anf.  285  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Vi hade den här diskussionen också i utskottet, och jag ställde en del frågor även där.

Jag tycker att det är lite oklart vad pengarna i Junckerfonden – eller vad man ska kalla den – ska gå till för typ av projekt.

Är detta någonting som kan förväntas leda till investeringar i Sverige? Det har ju varit en diskussion om att snarare satsa pengar på mer utsatta eller fattigare områden. Kan Sverige räkna med att få tillbaka investeringsmedel eftersom det är bland annat EU-medel som inkluderas i fonden?

Jag har egentligen bara lite kunskapsfrågor kring vad som egentligen avses med detta.

Anf.  286  Ämnesrådet KERSTI KARLSSON:

Jag är ganska rutinerad här i EU-nämnden.

Inför programmet – Junckers 300 miljarder, som ni säkert har läst om i tidningarna – har det pågått bilaterala kontakter med medlemsstaterna där regeringarna har kunnat lämna in önskemål och möjliga lösningar enligt de villkor som har förelegat.

Definitivt räknar även den nuvarande regeringen med att kunna ta hem pengar.

Anf.  287  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5, Förslag till rådets beslut om att bemyndiga medlemsstaterna att i Europeiska unionens intresse under­teckna och/eller ratificera Internationella sjöfartsorganisationens konven­tion om normer för utbildning, certifiering och vakthållning för personal ombord på fiskefartyg.

Anf.  288  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Det här är ett ärende som egentligen handlar om att Sverige ska kunna fortsätta att ratificera den konvention som antogs 1995. EU-kommissionen ger nu sin tillåtelse till medlemsstaterna att ratificera denna konvention. Det finns väl inte så mycket att tillägga där.

Anf.  289  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går över till dagordningspunkt 6 a Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om genomförandet av det gemensamma luftrummet. Punkt 6 är uppdelad i a och b.

Anf.  290  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

I det här ärendet har det också skett en förflyttning av kommissionens position sedan tidigare. De synpunkter som Sverige har haft bland annat avseende en-route-avgifterna och konventionens möjligheter att påverka tillsättningar av högre tjänstemän i svensk förvaltning har tillgodosetts, vilket gör att regeringens förslag är att vi stöder det förslag som nu ligger på bordet.

Anf.  291  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt när det gäller 6 a och 6 b.

Då går vi vidare till punkt 7, Det fjärde järnvägspaketet.

Anf.  292  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

I korthet kan man säga att regeringen föreslår att Sveriges hållning är att vi ställer oss bakom de förslag till fjärde järnvägspaketet som nu föreligger. Vår tidigare ståndpunkt är att vi är positiva till en gemensam järnvägsmarknad, ett gemensamt järnvägsområde och till att det vidtas åtgärder som underlättar för landsöverskridande trafik.

Den ståndpunkt som vi också vill kunna redogöra för är att vi anser att det är viktigt att man har en balans mellan å ena sidan marknadsöppning för inhemsk persontrafik och konkurrensutsättning av avtal och allmän trafik och å andra sidan tillfredsställande villkor för det offentliga att tillhandahålla kollektivtrafik på järnväg.

I övrigt har kommissionen backat från sin tidigare ståndpunkt i frågan om vertikalt integrerade infrastrukturförvaltare. Vi menar att det är viktigt att framhålla att de regelverk som ska omgärda detta blir utformade på ett sådant sätt att infrastrukturförvaltningen agerar på ett icke-diskriminerande sätt, det vill säga att man också i praktiken öppnar upp för andra att bedriva trafik även i de fall där dessa inte är separerade.

Det är de två huvudsakliga ståndpunkter som vi vill framföra på råds­mötet.

Anf.  293  ORDFÖRANDEN:

Ni bör notera vad vi fattar beslut om och vad som är informationspunkter. Till exempel så är öppnandet av marknad för inhemsk persontrafik en informationspunkt.

Anf.  294  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Det är ju lite olika inriktningar på formaliteten under punkterna, men jag tycker ändå att det är viktigt att få göra ett medskick och få ställa en fråga till statsrådet delvis med anledning av den diskussion som vi precis hade. Vi sade ju att vi skulle återkomma i sak under den här punkten.

Jag och Alliansen menar att det här är en av de absolut viktigaste frågorna på transportmarknaden inom Europa och för Sverige. Om vi vill öka tågets marknadsandelar måste vi få till en fungerande inre marknad också på det området.

Vi står upp väldigt tydligt för att vi ska öppna marknaden för persontrafik, vilket redan har gjorts i Sverige, så där har vi varit en föregångare.

Men i det protokollsutdrag som vi fick från rådet med en sammanfattning av rådsdiskussionerna och enligt den mening som bland annat de två regeringspartierna framförde i samband med en subsidiaritetsprövning i utskottet 2013 var man tveksam till att öppna persontrafik för konkurrens. Det gör att jag måste ställa frågan till statsrådet om vad man har för uppfattning i fråga om den inrikes persontrafiken. Vi från Alliansen vill att Sverige ska vara pådrivande för en marknadsöppning och för att driva på det fjärde järnvägspaketet generellt.

Jag vill gärna höra statsrådets svar på den frågan eller annars flagga för att vi framför en ytterligare ståndpunkt här.

Anf.  295  JOHAN NISSINEN (SD):

Vi har en avvikande mening här. Vi anser inte att detta egentligen är en fråga för EU. Vi anser inte heller att persontrafiken med nödvändighet måste konkurrensutsättas. Det finns inget direkt stöd för att vi skulle få en fungerande persontrafik bara för att vi släpper in ytterligare aktörer.

Vi anser att Sverige på egen hand bör reglera tilldelning av avtal och hur järnvägen ska vara strukturerad. Avtalet kan även öka kostnaden för det svenska samhället i och med ytterligare åtaganden som påförs de svenska myndigheterna. Vidare bör det inte generellt finnas ett förbud mot att samma operatör som äger järnvägen också bedriver tågtrafik på densamma.

Anf.  296  ORDFÖRANDEN:

Låt mig bara för formalitetens skull berätta att detta får bli en åsikt som är uttryckt här på nämnden. Det enda du kan ha en avvikande mening om när det gäller den här punkten är om du inte vill upphäva förordningen om enhetliga regler för järnvägsföretagens redovisning. Om du vill ha kvar den förordningen kan du anmäla avvikande mening om det, men när det gäller informationspunkten kan du uttrycka åsikter, precis som Moderaterna nyss gjorde, men eftersom det bara är en informationspunkt går det inte att anmäla avvikande mening. Men vi kan föra till protokollet att ni har de här åsikterna och naturligtvis begära svar av ministern.

Anf.  297  JULIA KRONLID (SD):

Det var lite otydligt från början. Det är många punkter här: a, b och c. Men det finns ju ett förslag till svensk ståndpunkt som statsrådet gick igenom här. Under vilken punkt gäller den ståndpunkten?

Anf.  298  ORDFÖRANDEN:

Det var så när dokumentet skickades ut, men nu har ordförandeskapet ändrat detta från en riktlinjedebatt till en informationspunkt. Det har alltså ändrats sedan handlingarna skickade ut. I promemorian från utskottet står det: Obs! Ändrad till enbart lägesrapport.

När det är en diskussionspunkt har regeringen en ståndpunkt, men när det nu ändras till att bli en lägesrapport försvinner det. Det är därför det uppstår viss förvirring.

Anf.  299  JULIA KRONLID (SD):

Då vill vi att detta förs till protokollet som en synpunkt från oss. Det är en viktig fråga.

Anf.  300  ORDFÖRANDEN:

Absolut. Det är så vi ska göra.

Anf.  301  JENS HOLM (V):

Statsrådet sade inledningsvis att regeringen ställer sig bakom det fjärde järnvägspaketet. Vi i Vänsterpartiet ställer oss inte bakom det. Nu har statusen på dagordningspunkten ändrats, men jag vill ändå framföra att om vi vill få fler människor att resa med järnväg och ha en väl fungerande järnvägstrafik i hela landet är avregleringar och konkurrens inte lösningen. Tvärtom behöver vi mer av samordning och ett större offentligt ansvar. Därför är det fjärde järnvägspaketet uselt, och det är också tragiskt att man i det fjärde järnvägspaketet använder Sverige som exempel på ett land som har avreglerat. Vi ser med egna ögon hur illa det är ställt med underhåll, tidhållning, trafikering och så vidare. Detta får ni se som en synpunkt eller ett medskick från Vänsterpartiet när det är dags att diskutera de här frågorna.

Anf.  302  ORDFÖRANDEN:

Frågorna återkommer till nämnden för beslut i ett senare skede. Då kommer man att kunna anmäla avvikande meningar. Till dess har regeringen fått tydliga ståndpunkter från olika partier.

För tydlighetens skull vill jag bara notera att det vi kommer att fatta ett formellt beslut om är punkt 7 b om upphävande av förordningen. Om det är någon som har en avvikande mening om detta får ni uttrycka det tydligt, så att det framgår i protokollet.

Anf.  303  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Herr ordförande! Låt mig först svara på den fråga som Jessica Rosencrantz ställde. Regeringens hållning är att vi är positiva till ett gemensamt europeiskt järnvägsområde och att vi accepterar den huvudsakliga inriktningen på det fjärde järnvägspaketet. Vi kommer inte att driva någon annan linje, utan vi kommer att ställa oss bakom förslaget sådant det är utformat i dagsläget. Sedan är ju detta fortfarande en informationspunkt, vilket innebär att det kan komma att ske förändringar. Men vi vill också framhålla vikten av att det offentliga har en viss rådighet över trafiken och att det finns en balans mellan marknadsöppning och det offentligas möjlighet att tillhandahålla kollektivtrafik på järnväg. Detta kommer vi att redogöra för, men vi kommer inte att föreslå någon annan linje än den som nu föreslås.

Anf.  304  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Om jag har förstått det hela rätt blir det nu en lägesrapport, och det kommer inte att bli någon allmän riktlinje. Om det ändras igen – ordförandeskapet tenderar ju att ändra saker i sent skede – bör vi nog ha frågan på skriftligt samråd igen. Om det hade varit någon allmän riktlinje i det här avseendet hade vi kanske velat anmäla avvikande mening i stället för att göra ett medskick. Låt mig alltså vara tydlig med att vi väntar oss att ni i sådant fall återkommer.

Anf.  305  ORDFÖRANDEN:

Det är tydligt. Jag tror att alla här är överens om att om ordförandeskapet, som man har gjort ett antal gånger redan, ändrar vad detta ska handla om måste ni snabbt återkomma och ge EU-nämnden möjlighet till skriftligt samråd. Det är alla överens om. Fint.

Jag har inte hört att någon yttrat sig i fråga om beslutet i punkt 7 b. Då finner jag att det finns stöd för regeringens ståndpunkt på den punkten och att det finns starka synpunkter på 7 a och 7 c men att vi återkommer närmare till dem om och när det blir aktuellt.

Då undrar jag slutligen om statsrådet har något att tillägga om punkterna under Övriga frågor utöver vad vi fått skriftligt.

Anf.  306  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Ordförande! Nej, det har jag egentligen inte. Det är fyra övriga frågor som tas upp på dagordningen. Samtliga är informationspunkter. Vi ser ingen anledning att yttra oss om de informationspunkterna utan lyssnar på det som sägs.

Den punkt som skulle tas upp utanför dagordningen och som jag redogjorde för vid trafikutskottets sammanträde i går kommer inte att bli aktuell. Den gällde att Danmark hade tagit fram ett antal synpunkter på hanteringen av cabotage, där man önskar fler initiativ från medlemsstaterna för ökad regelefterlevnad. Det hade man för avsikt att ta upp vid sidan av mötet, och det redogjorde jag för. Så kommer dock inte att ske, utan Danmark har för avsikt att ta upp synpunkterna vid ett senare tillfälle. Jag ville bara informera nämnden om detta.

Anf.  307  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Jag har bara en kontrollfråga. Det är fyra övriga frågor, men jag uppfattar det som att den översta är struken, så det blir i praktiken bara tre övriga frågor. Har vi någon information om varför den är struken, alltså punkten om gränsöverskridande trafik och längre och tyngre fordon?

Anf.  308  ORDFÖRANDEN:

Det framgår av allas handlingar att den är struken. Kanske vi få en förklaring varför?

Anf.  309  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Jag ska be att få överlämna besvarandet av den frågan till Kersti.

Anf.  310  Ämnesrådet KERSTI KARLSSON:

Det är en ren procedurfråga. Ordförandeskapet ville redovisa sina framsteg i förhandlingarna med Europaparlamentet på den här punkten, men eftersom de framstegen inte är särskilt stora än utan många tekniska frågor återstår i överläggningarna har den här punkten skjutits på framtiden och därför utgått.

Anf.  311  ORDFÖRANDEN:

Viljan att rapportera failure snarare än framgång var alltså mindre.

Då har vi inga fler kommentarer. Vi tackar så mycket för närvaron av statsrådet med medarbetare.

Innehållsförteckning

§ 1  Rättsliga och inrikes frågor 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  4  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 2

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  6  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 2

Anf.  7  JENS HOLM (V) 3

Anf.  8  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 3

Anf.  9  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  10  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 3

Anf.  11  JULIA KRONLID (SD) 4

Anf.  12  KRISTER HAMMARBERGH (M) 4

Anf.  13  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 4

Anf.  14  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  15  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 4

Anf.  16  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  17  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 5

Anf.  18  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  19  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 5

Anf.  20  KRISTER HAMMARBERGH (M) 5

Anf.  21  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 5

Anf.  22  KRISTER HAMMARBERGH (M) 6

Anf.  23  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 6

Anf.  24  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  25  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 6

Anf.  26  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  27  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 7

Anf.  28  KRISTER HAMMARBERGH (M) 7

Anf.  29  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 7

Anf.  30  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  31  KRISTER HAMMARBERGH (M) 8

Anf.  32  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  33  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 8

Anf.  34  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  35  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 9

Anf.  36  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  37  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 9

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  39  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 9

Anf.  40  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  41  JULIA KRONLID (SD) 10

Anf.  42  ULRIKA KARLSSON (M) 10

Anf.  43  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 10

Anf.  44  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 11

Anf.  45  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  46  MARIE GRANLUND (S) 11

Anf.  47  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  48  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 11

Anf.  49  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  50  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S) 12

Anf.  51  ORDFÖRANDEN 12

§ 2  Rättsliga och inrikes frågor 13

Anf.  52  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  53  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 13

Anf.  54  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  55  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 13

Anf.  56  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  57  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 13

Anf.  58  FREDRIK MALM (FP) 14

Anf.  59  JULIA KRONLID (SD) 14

Anf.  60  JENS HOLM (V) 15

Anf.  61  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  62  KRISTER HAMMARBERGH (M) 15

Anf.  63  BÖRJE VESTLUND (S) 15

Anf.  64  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  65  CAROLINE SZYBER (KD) 16

Anf.  66  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  67  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 16

Anf.  68  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  69  JULIA KRONLID (SD) 16

Anf.  70  JENS HOLM (V) 16

Anf.  71  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 16

Anf.  72  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  73  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 17

Anf.  74  JENS HOLM (V) 17

Anf.  75  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  76  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 18

Anf.  77  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  78  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 18

Anf.  79  JENS HOLM (V) 18

Anf.  80  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  81  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 18

Anf.  82  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  83  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 18

Anf.  84  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  85  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 19

Anf.  86  FREDRIK MALM (FP) 19

Anf.  87  JULIA KRONLID (SD) 19

Anf.  88  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 19

Anf.  89  ESKIL ERLANDSSON (C) 19

Anf.  90  CAROLINE SZYBER (KD) 19

Anf.  91  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 19

Anf.  92  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  93  CAROLINE SZYBER (KD) 20

Anf.  94  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  95  FREDRIK MALM (FP) 20

Anf.  96  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  97  FREDRIK MALM (FP) 20

Anf.  98  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  99  FREDRIK MALM (FP) 20

Anf.  100  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  101  CAROLINE SZYBER (KD) 20

Anf.  102  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  103  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 21

Anf.  104  JULIA KRONLID (SD) 21

Anf.  105  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  106  JULIA KRONLID (SD) 21

Anf.  107  ESKIL ERLANDSSON (C) 21

Anf.  108  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 21

Anf.  109  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  110  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 21

Anf.  111  KRISTER HAMMARBERGH (M) 22

Anf.  112  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 22

Anf.  113  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  114  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 22

Anf.  115  JULIA KRONLID (SD) 22

Anf.  116  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  117  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 23

Anf.  118  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  119  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 24

Anf.  120  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  121  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 24

Anf.  122  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  123  KRISTER HAMMARBERGH (M) 24

Anf.  124  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 24

Anf.  125  KRISTER HAMMARBERGH (M) 24

Anf.  126  JULIA KRONLID (SD) 24

Anf.  127  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 25

Anf.  128  JENS HOLM (V) 25

Anf.  129  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 25

Anf.  130  LAWEN REDAR (S) 26

Anf.  131  FREDRIK MALM (FP) 26

Anf.  132  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  133  JENS HOLM (V) 26

Anf.  134  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  135  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 27

Anf.  136  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  137  KRISTER HAMMARBERGH (M) 27

Anf.  138  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  139  JENS HOLM (V) 27

Anf.  140  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  141  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 27

Anf.  142  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  143  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 28

Anf.  144  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  145  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 28

Anf.  146  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  147  JULIA KRONLID (SD) 28

Anf.  148  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  149  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 28

Anf.  150  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 28

Anf.  151  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  152  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 28

Anf.  153  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  154  JULIA KRONLID (SD) 29

Anf.  155  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  156  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 29

Anf.  157  ORDFÖRANDEN 29

§ 3  Konkurrenskraft 30

Anf.  158  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  159  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S) 30

Anf.  160  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  161  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S) 30

Anf.  162  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  163  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S) 31

Anf.  164  JOHAN NISSINEN (SD) 31

Anf.  165  HANS ROTHENBERG (M) 31

Anf.  166  JENS HOLM (V) 31

Anf.  167  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 32

Anf.  168  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S) 32

Anf.  169  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 32

Anf.  170  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S) 33

Anf.  171  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  172  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S) 33

Anf.  173  JOHAN NISSINEN (SD) 34

Anf.  174  JENS HOLM (V) 34

Anf.  175  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 35

Anf.  176  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S) 35

Anf.  177  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  178  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S) 35

Anf.  179  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 36

Anf.  180  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  181  JOHAN NISSINEN (SD) 36

Anf.  182  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S) 36

Anf.  183  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  184  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S) 37

Anf.  185  ESKIL ERLANDSSON (C) 37

Anf.  186  JOHAN NISSINEN (SD) 37

Anf.  187  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S) 37

Anf.  188  ESKIL ERLANDSSON (C) 37

Anf.  189  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S) 37

Anf.  190  ORDFÖRANDEN 38

Anf.  191  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S) 38

Anf.  192  JOHAN NISSINEN (SD) 38

Anf.  193  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S) 38

Anf.  194  ORDFÖRANDEN 38

Anf.  195  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S) 38

Anf.  196  ORDFÖRANDEN 38

§ 4  Konkurrenskraft 39

Anf.  197  ORDFÖRANDEN 39

Anf.  198  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S) 39

Anf.  199  ORDFÖRANDEN 39

Anf.  200  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S) 39

Anf.  201  ORDFÖRANDEN 40

Anf.  202  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S) 40

Anf.  203  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 40

Anf.  204  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S) 41

Anf.  205  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  206  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S) 41

Anf.  207  JOHAN NISSINEN (SD) 41

Anf.  208  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  209  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S) 41

Anf.  210  JOHAN NISSINEN (SD) 42

Anf.  211  ORDFÖRANDEN 42

Anf.  212  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S) 42

Anf.  213  ORDFÖRANDEN 42

Anf.  214  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S) 42

Anf.  215  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 42

Anf.  216  JOHAN NISSINEN (SD) 43

Anf.  217  Statsrådet HELENE HELLMARK KNUTSSON (S) 43

Anf.  218  ORDFÖRANDEN 43

Anf.  219  ORDFÖRANDEN 43

Anf.  220  ORDFÖRANDEN 43

§ 5  Konkurrenskraft 44

Anf.  221  ORDFÖRANDEN 44

Anf.  222  Statsrådet PER BOLUND (MP) 44

Anf.  223  ORDFÖRANDEN 44

Anf.  224  Statsrådet PER BOLUND (MP) 45

Anf.  225  JULIA KRONLID (SD) 45

Anf.  226  ORDFÖRANDEN 45

Anf.  227  Statsrådet PER BOLUND (MP) 45

Anf.  228  ORDFÖRANDEN 45

§ 6  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård 46

Anf.  229  ORDFÖRANDEN 46

Anf.  230  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 46

Anf.  231  ORDFÖRANDEN 46

Anf.  232  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 46

Anf.  233  ORDFÖRANDEN 46

Anf.  234  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 46

Anf.  235  DÉSIRÉE PETHRUS (KD) 47

Anf.  236  ORDFÖRANDEN 47

Anf.  237  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 47

Anf.  238  MARIE GRANLUND (S) 47

Anf.  239  ORDFÖRANDEN 47

Anf.  240  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 48

Anf.  241  ULRIKA KARLSSON (M) 48

Anf.  242  ORDFÖRANDEN 48

Anf.  243  ULRIKA KARLSSON (M) 48

Anf.  244  ORDFÖRANDEN 48

Anf.  245  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 48

Anf.  246  JULIA KRONLID (SD) 49

Anf.  247  ORDFÖRANDEN 49

Anf.  248  LENNART AXELSSON (S) 49

Anf.  249  ORDFÖRANDEN 49

Anf.  250  ESKIL ERLANDSSON (C) 50

Anf.  251  ORDFÖRANDEN 50

Anf.  252  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 50

Anf.  253  ULRIKA KARLSSON (M) 50

Anf.  254  DÉSIRÉE PETHRUS (KD) 50

Anf.  255  ORDFÖRANDEN 50

Anf.  256  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 51

Anf.  257  ORDFÖRANDEN 51

Anf.  258  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 51

Anf.  259  DÉSIRÉE PETHRUS (KD) 51

Anf.  260  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 52

Anf.  261  Ämnesrådet ANITA JANELM 52

Anf.  262  ORDFÖRANDEN 52

Anf.  263  DÉSIRÉE PETHRUS (KD) 52

Anf.  264  ORDFÖRANDEN 52

Anf.  265  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 52

Anf.  266  ORDFÖRANDEN 52

Anf.  267  JENS HOLM (V) 52

Anf.  268  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 53

Anf.  269  JENS HOLM (V) 53

Anf.  270  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 53

Anf.  271  Departementssekreterare GABRIEL ANDREASSON 53

Anf.  272  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 53

Anf.  273  ORDFÖRANDEN 53

§ 7  Transport, telekommunikation och energi 54

Anf.  274  ORDFÖRANDEN 54

Anf.  275  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S) 54

Anf.  276  JESSICA ROSENCRANTZ (M) 54

Anf.  277  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S) 54

Anf.  278  ORDFÖRANDEN 55

Anf.  279  JESSICA ROSENCRANTZ (M) 55

Anf.  280  ORDFÖRANDEN 55

Anf.  281  JESSICA ROSENCRANTZ (M) 55

Anf.  282  ORDFÖRANDEN 55

Anf.  283  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S) 55

Anf.  284  JOHAN NISSINEN (SD) 56

Anf.  285  JESSICA ROSENCRANTZ (M) 56

Anf.  286  Ämnesrådet KERSTI KARLSSON 56

Anf.  287  ORDFÖRANDEN 56

Anf.  288  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S) 56

Anf.  289  ORDFÖRANDEN 56

Anf.  290  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S) 57

Anf.  291  ORDFÖRANDEN 57

Anf.  292  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S) 57

Anf.  293  ORDFÖRANDEN 57

Anf.  294  JESSICA ROSENCRANTZ (M) 57

Anf.  295  JOHAN NISSINEN (SD) 58

Anf.  296  ORDFÖRANDEN 58

Anf.  297  JULIA KRONLID (SD) 58

Anf.  298  ORDFÖRANDEN 58

Anf.  299  JULIA KRONLID (SD) 59

Anf.  300  ORDFÖRANDEN 59

Anf.  301  JENS HOLM (V) 59

Anf.  302  ORDFÖRANDEN 59

Anf.  303  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S) 59

Anf.  304  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 60

Anf.  305  ORDFÖRANDEN 60

Anf.  306  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S) 60

Anf.  307  JESSICA ROSENCRANTZ (M) 60

Anf.  308  ORDFÖRANDEN 60

Anf.  309  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S) 60

Anf.  310  Ämnesrådet KERSTI KARLSSON 61

Anf.  311  ORDFÖRANDEN 61