KKR, RådsPM Rymdrådet - resolution, dp 7

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:244716

PM till riksdagen

2010-11-09

Näringsdepartementet

Enheten för forskning, innovation och näringsutveckling

Per Engström

Dp 7: Antagande av orientering/resolution om resultaten av rymdrådet
Dokumentbeteckning
Slutligt dokument saknas, men det senaste utkastet till Europeiska unionens råd och den Europeiska rymdorganisationens resolution Globala utmaningar: att dra full nytta av europeiska rymdsystem bifogas.
Sammanfattning
Under dagordningspunkten ska EU:s medlemsstater besluta om en resolution mellan ESA och EU som beskriver inriktningen kring Europas rymdverksamhet framöver.

Sedan Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ratificerades har EU delat mandat att utforma rymdprogram. Det mandatet kan förändra unionens samarbete med ESA, varför det är en viktig del av resolutionstexten. Dessutom finns avsnitt om de påbörjade programmen Galileo och GMES. Framtida behov av rymdprogram förväntas inom kampen mot klimatförändringar och säkerhet.

Regeringen föreslår att Sverige välkomnar resolutionen.
I Förslaget
1. Innehåll
Utkastet till resolution syftar till att beskriva den fortsatta utvecklingen av Europas rymdpolitik i ljuset av de institutionella förändringar som skett i och med Lissabonfördragets ikraftträdande. Till skillnad från tidigare får EU en fördragsfäst delad kompetens att utforma rymdprogram, vilket kan få konsekvenser för samarbetet mellan EU och den mellanstatliga rymdorganisationen ESA, inte minst när det nuvarande ramavtalet mellan organisationerna går ut 2013.

Medlemsstater, EU och ESA inbjuds att utveckla en gemensam europeisk rymdstrategi som är inriktad på att säkerställa tillväxt och nya arbetstillfällen i Europa, främja innovationer och vetenskaplig utveckling. Samtidigt ska strategin svara mot såväl policy som användarbehov.

De redan påbörjade systemen Galileo och GMES pekas ut som de prioriterade delarna av unionens rymdprogram. Färdigställande och en långsiktigt hållbar finansiering av dessa program ska säkras, genom omfördelning inom nuvarande budgetramar och utan att föregripa diskussionerna om nästa finansiella perspektiv. För båda systemen gäller att leva upp till de förordningar som reglerar verksamheten, få driften säkerställd och att passa in i de internationella system som finns för satellitnavigering respektive jordobservation.

Resolutionen pekar ut de huvudsakliga behoven för rymdsystem som kampen mot klimatförändringar och säkerhet.

Vad gäller klimatförändringar kräver den fortsatta forskningen bättre tillgång till jordobservationsdata från rymdsystem. Kommissionen, ESA, medlemsstater och organisationer som EUMETSAT inbjuds att samverka kring existerande observationskapacitet och genom förbättrad analys säkerställa att nuvarande resurser används på bästa sätt. Det bekräftas också att det är nödvändigt med fortsatta observationer över lång tid och i globalt samarbete för att hitta möjligheter att bekämpa klimatförändringar. Kommissionen och ESA kan bidra genom att samordna europeiska aktörer och identifiera behov kring utveckling av nya sensorer och datainsamlingskapacitet.

Behoven inom säkerhetsområdet gäller både rymdsystemens möjlighet att ge bättre skydd av europeiska säkerhetsintressen, bland annat kopplade till den europeiska utrikestjänsten EEAS och europeiska insatser i olika delar av världen, samt att ha ett bättre skydd av europeiska rymdsystem. Resolutionen pekar på behovet av att bättre utnyttja synergier mellan civila och militära investeringar och att KOM vidareutvecklar sina tankar för ett system inom SSA (Space Situational Awareness) som huvudsakligen bygger på olika nationers respektive kapaciteter.

Resolutionen beskriver den europeiska visionen för utforskning som att bygga vidare på samarbetet kring den internationella rymdstationen ISS och att utforskning av rymden är en global angelägenhet, snarare än något som Europa bör ägna sig åt ensamt. Dessutom beskrivs det rymdrelaterade utvecklingssamarbetet med Afrika, utifrån en konferens på temat som det belgiska EU-ordförandeskapet arrangerade i september 2010.

Vad gäller samarbetet mellan EU och ESA inbjuds kommissionen och ESA:s generaldirektör att senast i maj 2011 utvärdera erfarenheterna av samarbetet inom ramen för nu gällande ramavtal.
2. Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Resolutionen påverkar ej svenska regler.
3. Budgetära konsekvenser
EU:s engagemang i rymdverksamhet kan ha en påverkan på EU-budgeten i och med att rymdprogram vanligtvis är långsiktiga och kostnadskrävande. Det som efterfrågas i sammanhanget är att säkra en långsiktigt hållbar finansiering av de redan påbörjade programmen Galileo och GMES, men utan att utöka nuvarande budgetramar eller att föregripa förhandlingarna om nästa finansiella perspektiv.
II Ståndpunkter
1. Svensk ståndpunkt
Regeringen föreslår att Sverige välkomnar resolutionen. Det är som beskriver den framtida europeiska rymdverksamheten som inriktad på konkreta behov inom säkerhet och kampen mot klimatförändringar. Det är positivt att EU inom rymdområdet prioriterar en uthållig finansiering inom ram av de nuvarande systemen Galileo och GMES. Regeringen välkomnar att resolutionen respekterar nuvarande budgetram och inte föregriper nästa fleråriga budgetram.
2. Remissinstansernas ståndpunkter
Förslaget har ej remitterats, men Rymdstyrelsen har deltagit i de förberedande förhandlingarna om resolutionen och välkomnar innehållet.
III Övrigt
1. Fortsatt behandling av ärendet
När konkurrenskraftsrådet behandlat resolutionen inleds ett så kallat Space council, där ansvariga ministrar från EU- respektive ESA-medlemsstater väntas fastställa resolutionen.
2. Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 8 i ramavtalet mellan ESA och EU (löper till 2012), som är baserat på artiklarna 170, 300.2 och 300.3 i EG-fördraget. Artiklarna 4 och 189 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är relevanta. Rådet beslutar med enhällighet.
3. Fackuttryck/termer