KKR, RådsPM Rymdövervakning, dp. 9

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2013/14:2C3A82

Rådspromemoria

2013-11-18

Utbildningsdepartementet

Forskningspolitiska enheten

Rådets möte (KKR) den 3 december 2013

Dagordningspunkt 9

Rubrik: Förslag till beslut av Europaparlamentet och rådet om inrättande av ett stödprogram för rymdövervakning och spårning (första läsning)

Framstegsrapport

Dokument: 10052/13 (senaste version), 15976/13

Tidigare dokument: KOM(2013) 107, Fakta-PM Utbildningsdepartementet 2012/2013: FPM81

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 130524

Tidigare behandlad vid information till utskott: 130521

Bakgrund

Europa har begränsad förmåga att övervaka satelliter och rymdskrot och det saknas utvecklade tjänster för att förvarna satellitoperatörer om kollisionsrisker. I kommissionens meddelande Mot en rymdstrategi för Europeiska unionen underströks därför behovet av att skydda rymdinfrastrukturen och att unionen borde definiera organisations- och styrningsformer för ett europeiskt system för övervakning och spårning av rymdfarkoster (Space Surveillance and Tracking, SST), se faktapromemoria 2010/11:FPM105. Behovet av att EU agerar till skydd för rymdinfrastrukturen har fått medlemsstaternas stöd i flera rådsresolutioner och rådslutsatser sedan 2008 t.ex. vid rymdrådets möte i september 2008 och rådsresolutionen som anger att Europa bör utveckla en förmåga att övervaka sin rymdinfrastruktur och rymdskrot, och vid rådets möte i maj 2011 från vilket rådslutsatserna framhöll behovet av en europeisk SST-förmåga för att förstärka skyddet av rymdtillgångarna. Förslaget om inrättande av ett stödprogram för rymdövervakning och spårning presenterades den 28 februari 2013.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 189 (3) Fördraget om EU:s funktionssätt (EUF). Europaparlamentet och rådet ska i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet föreskriva de åtgärder som behövs.

Svensk ståndpunkt

Regeringen anser att Sverige kan godkänna framstegsrapporten.

Enskilda medlemsstater kan inte själva åstadkomma vad förslaget syftar till utan det krävs samverkan på europeisk nivå men på sikt även på global nivå. Det är också viktigt med nära samverkan med den europeiska rymdorganisationen ESA och dess program för rymdlägesbild.

Regeringen anser samtidigt att det finns frågor att klargöra i den fortsatta processen avseende bl.a. beslutsformer, tillgänglighet till data inklusive sekretessfrågor och hållbara finansieringslösningar som inte får oönskade effekter på andra berörda program. Regeringen anser att det är väsentligt att säkerställa att finansiering för projektet bygger på ett gediget underlag för att utesluta risk för fördyringar. Regeringens övergripande mål är att budgetrestriktivitet ska eftersträvas.

Europaparlamentets inställning

Ej känd.

Förslaget

Förslag avser beslut om inrättande av en tjänstefunktion på europeisk nivå. Syftet är att undvika kollisioner mellan rymdfarkoster eller mellan rymdfarkoster och rymdskrot samt övervaka okontrollerat återinträde i jordatmosfären av rymdfarkoster eller delar av sådana farkoster. Tjänsten ska baseras på ett sensornätverk under namnet SST (space surveillance and tracking).

Förslaget förutsätter ett kommande partnerskap där deltagande medlemsstater ställer lämpliga existerande och framtida nationella sensorresurser till unionens förfogande och unionen tillhandahåller ett legalt ramverk och finansiering för genomförande av de aktiviteter som förutses. Den europeiska SST-tjänsten kommer också att stödja ett europeiskt tekniskt oberoende inom ett kritiskt område och ett oberoende europeiskt tillträde till rymden, vilket utgör centrala målsättningar inom unionens rymdindustripolicy.

Deltagande av medlemsstater i programmet är inte obligatoriskt utan frivilligt. Medlemsstater som vill delta måste lämna en ansökan till kommissionen.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

Ej aktuellt.

Ekonomiska konsekvenser

Inga direkta budgetära konsekvenser för statsbudgeten kan förutses.

Finansieringen av stödprogrammet föreslås komma från existerande berörda EU-program (Galileo, Horisont 2020 och Copernicus). Kommissionen har inte redogjort för eventuella konsekvenser för dessa program. I rådsförhandlingarna om Copernicusförordningen har dock ett tak för bidraget från Copernicus till SST-programmet diskuterats som är avsevärt lägre än det uppskattade behovet på totalt 70 M 2014-2020.

Om Sverige skulle välja att ansöka om deltagande i programmet, baserat på tillgång till en lämplig SST-sensor som kan ställas till förfogande för nätverket, kommer det enligt kommissionens förslag att krävas nationell medfinansiering till programmet inklusive genom bidrag i natura. Skulle sådan medfinansiering bli aktuell kommer den finansieras inom befintlig ram för berört utgiftsområde. I förslaget anges att de exakta beloppen beror på de deltagande medlemsstaterna och kommer att behöva fastställas i ett senare skede.

Övrigt

Bilagor (36)