KKR, RådsPM - EU rymdindustripolicy, dp. 10

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2B9C80

Rådspromemoria

2013-05-14

Utbildningsdepartementet

Forskningspolitiska enheten

Riksdagen

Rådets möte (KKR) den 30 maj 2013

Dagordningspunkt: 10

Rubrik: Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén – EU:s rymdindustripolitik – rymdsektorns potential för ekonomisk tillväxt (antagande av rådslutsatser)

Dokument: 6950/13

Tidigare dokument: KOM(2013) 108, Fakta-PM Utbildningsdepartementet 2012/2013: FPM82

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -

Tidigare behandlad vid överläggning med utskott: -

Bakgrund

Genom artikel 189 i Lissabonfördraget blev rymdverksamhet en EU-kompetens. Redan före det, i december 2008, framhöll Europeiska rådet rymdens potential att bidra till innovation och ekonomisk återhämtning, vilket även rymdrådet uttryckte vid sitt möte i maj 2009. I kommissionens förslag till programmet Horisont 2020 för forskning och innovation föreslås 1,7 miljarder euro till rymdforskning och rymdinnovation. I sitt meddelande om EU:s industripolitik från oktober 2010 tillkännagav kommissionen vidare sin avsikt att föra en rymdindustripolitik som utformas i samarbete med ESA och EU:s medlemsstater. I rådets slutsatser från maj och september 2011 gav medlemsstaterna sitt stöd till kommissionens idéer om en europeisk rymdindustripolitik, uttryckta i ett meddelande om en rymdstrategi för EU från april 2011. Meddelandet om rymdindustripolitiken presenterades den 28 februari 2013.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 189 (3) Fördraget om EU:s funktionssätt (EUF). Europaparlamentet och rådet ska i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet föreskriva de åtgärder som behövs.

Svensk ståndpunkt

Regeringen anser att Sverige kan stödja rådslutsatserna.

Regeringen anser samtidigt att det är mycket viktigt att EU fullt ut drar nytta av den kompetens och långa erfarenhet som har byggts upp inom den europeiska rymdorganisationen ESA under flera decennier. Inriktningen och villkoren för att utveckla förutsättningarna för en europeisk rymdindustripolitik måste bygga på en nära samverkan mellan EU, ESA och deras respektive medlemsstater och vidare baseras på en gemensam analys.

Europaparlamentets inställning

Ej känd.

Förslaget

Rådslutsatserna uttrycker medlemsstaternas uppfattning om betydelsen av en sammanhållen rymdindustripolitik för EU som utvecklas i nära samverkan med medlemsstaterna och ESA för att stödja den globala konkurrenskraften hos europeisk rymdindustri. Rådslutsatserna framhåller vidare rymdverksamhetens strategiska betydelse för Europa som ett viktigt verktyg för självständigt beslutsfattande och agerande. För att stödja rymdindustrins utveckling inbjuds kommissionen att analysera behovet av att utveckla ett legalt ramverk för rymd som drar nytta av den inre marknaden men samtidigt understryks de särskilda villkor som rymdindustrin verkar under.

Vidare behandlar rådslutsatserna bl.a. betydelsen av investeringar i forskning, innovation och teknikutveckling, den roll som offentlig upphandling spelar för utveckling av rymdsektorn, små och medelstora företags betydelse och situation i leveranskedjan, säkerställande av tillgång till kompetent arbetskraft samt vikten av oberoende tillgång till rymden för vilket användning av bärraketer utvecklade i Europa föreslås prioriteras. Rådslutsatserna bekräftar även medlemsstaternas engagemang för att utveckla en europeisk förmåga till rymdlägesbild och framhåller kopplingen mellan utvecklingen av en rymdindustripolitik och processen för att inrätta närmare relationer mellan EU och ESA.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

Ej aktuellt.

Ekonomiska konsekvenser

Rådslutsatserna innehåller inte några formella förslag med budgeteffekter.

Övrigt

Förkortningar

ESA (European Space Agency): Den europeiska rymdorganisationen. ESA är en internationell organisation vars verksamhet baseras på en konvention mellan dess 20 medlemsstater.