KKR - RådsPM - En europeisk rymdstrategi dp. 9

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2016/17:4646DE

Rådspromemoria

2016-11-10

Utbildningsdepartementet

Forskningspolitiska enheten

Rådets möte (konkurrenskraft, rymd) den 29 november 2016

Dagordningspunkt 9 (riktlinjedebatt)

Rubrik: En europeisk rymdstrategi

Dokument: KOM (2016) 705

Tidigare dokument: KOM (2011) 152, Fakta-PM Utbildningsdepartementet 2010/2011: FPM105

Bakgrund

Enligt artikel 189 i Lissabonfördraget ska EU utveckla en europeisk rymdpolitik för att främja vetenskapligt och tekniskt framåtskridande och industriell konkurrenskraft m.m. Vidare anges att ett europeiskt rymdprogram kan utvecklas för att möjliggöra att målen i fördraget uppnås. Det sjunde rymdrådet (EU:s och ESA:s rymdministrar) antog en resolution i samband med konkurrenskraftsrådets möte i november 2010 som ytterligare preciserade viktiga frågor i unionens arbete med att utveckla den europeiska rymdverksamheten. Bland annat uppmanades EU och den europeiska rymdorganisationen European Space Agency (ESA) att tillsammans utveckla en övergripande rymdstrategi.

Ytterligare en saklig bakgrund för strategin är Kommissionens meddelande från den 4 april 2011, vilket har utgjort ett underlag för en återkommande strategisk framtidsdiskussion om en europeisk rymdpolitik och en eventuell rymdstrategi. Syftet med det meddelandet var att förmedla idéer, förslag och perspektiv rörande prioriteringar för en sådan diskussion och en eventuell rymdstrategi. Meddelandet innehöll inga konkreta förslag utan redogjorde för ett antal möjliga prioriteringar för EU:s fortsatta arbete med rymdfrågor.

Den 26 oktober publicerade kommissionen det nu aktuella meddelandet om en europeisk rymdstrategi. Strategin handlar om att mot bakgrund av den snabba utveckling som pågår inom den internationella rymdverksamheten och samhällets beroende av tjänster som rymdverksamheten möjliggör, ange en tydlig strategisk riktning och strategiska mål för EU på rymdområdet.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Art. 189

Svensk ståndpunkt (preliminär, diskussionsunderlag saknas)

Regeringen välkomnar strategin och anser att den utgör ett bra och balanserat strategiskt dokument. Regeringen välkomnar även meddelandet för dess konkretisering och prioritering av strategiska mål för EU:s rymdpolitik.

Regeringen beklagar samtidigt att den inte motsvarar behovet av en för EU och ESA gemensam rymdstrategi för Europa som har efterfrågats av medlemsländerna i EU och ESA.

Regeringen konstaterar också att meddelandet redogör för omfattande ambitioner och regeringens övergripande mål är därför att prioriteringar bör göras löpande och att budgetrestriktivitet ska eftersträvas.

Europaparlamentets inställning

Ej känd.

Förslaget

Kommissionen konstaterar inledningsvis i strategin att Europa står för den näst största offentliga rymdbudgeten i världen och att mellan 2014-2020 kommer enbart EU att investera mer än 12 miljarder euro i rymdverksamhet. För EU:s två stora rymdprogram, Copernicus för jordobservation och Galileo för satellitnavigering och positionering, finns för närvarande 18 satelliter i omloppsbana och mer än 30 satelliter planeras för de kommande 10-15 åren.

Kommissionen påminner om att rymdteknologi, data och tjänster har blivit nödvändiga i vardagslivet, t.ex. för mobiltelefoni, navigationssystem, uttagsautomater, krisinformation, effektivare jord- och skogsbruk m.m. Samtidigt ökar konkurrensen inom rymdbranschen, nya typer av företag, verksamheter och affärsmodeller växer fram och kommersialiseringen ökar. Data om jorden som produceras av rymdinfrastrukturen får allt större betydelse för utveckling av nya tjänster och samhällsnytta.

Strategin innehåller fyra strategiska mål: 1) optimera samhällsnyttan och den ekonomiska nyttan av rymdverksamhetens fördelar, 2) stärka den europeiska rymdindustrin, 3) stärka Europas autonomi vad gäller tillgång till rymden samt 4) stärka Europas roll som en global aktör

När det gäller att optimera samhällsnyttan och den ekonomiska nyttan av rymdverksamhetens fördelar vill kommissionen bl.a.

främja och öka användningen av data och tjänster som rymdinfrastrukturen levererar och möjliggör, t.ex. jordobservationsdata från Copernicus och navigerings- och positioneringsinformation från Galileo, och

vidareutveckla EU:s rymdprogram och anpassa verksamheten till nya användarbehov.

När det gäller att stärka den europeiska rymdindustrin vill kommissionen bl.a.

intensifiera sina insatser till stöd för forskning och utveckling på rymdområdet och se över sin strategi för främjande av den europeiska rymdsektorns konkurrenskraft, och

utveckla sina insatser för bra rättsliga förutsättningar och en god företagsmiljö som medverkar till utveckling av nya innovativa produkter och tjänster.

När det gäller att stärka Europas autonomi och tillgång till rymden vill kommissionen bl.a.

aggregera efterfrågan på uppskjutningstjänster för att göra industrin mer synlig,

utforska olika sätt att stödja europeiska uppskjutningsanläggningar,

förbättra och utveckla EU:s befintliga rymdövervakningstjänster för att hantera risker och hot, t.ex. kollisioner med rymdskrot, mot EU:s kritiska rymdinfrastruktur,

utnyttja synergier mellan civil och säkerhetsrelaterad rymdverksamhet för att minska kostnader, stärka motståndskraften och öka effektiviteten i verksamheten, och

föreslå ett initiativ för statlig satellitkommunikation.

När det gäller att stärka Europas roll som en global aktör vill kommissionen bl.a.

föra dialoger om rymden med strategiska internationella partners och se till att rymdpolitiken beaktas i EU:s dialoger om exportkontroll med tredje länder,

bidra till internationella initiativ inom bl.a. jordobservation,

samverka med internationella partners för att främja ansvarsfullt beteende i rymden främja fredlig användning av rymden.

De strategiska mål och åtgärder som beskrivs i strategin är enligt kommissionen utformade med målet att vara praktiskt genomförbara och för att främja partnerskap mellan kommissionen, medlemsstaterna, ESA, industrin, forskare, användare med flera relevanta aktörer. Strategin anger att ett gott samarbete mellan EU och ESA är avgörande för ett framgångsrikt genomförande. Kommissionen kommer enligt strategin att under 2017 inleda en regelbunden dialog med berörda parter för att åstadkomma ett effektivt genomförande och övervaka resultaten.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

Meddelandet innehåller inte några formella förslag.

Ekonomiska konsekvenser

Meddelandet innehåller inte några formella förslag med budgeteffekter. Däremot menar kommissionen att delar av strategin är beroende av kommande beslut för EU:s nästa långtidsbudget.

Övrigt