Stärkt skydd mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot

Betänkande 2025/26:JuU45

Hela betänkandet

Beslut i korthet

Stärkt skydd mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot (JuU45)

Skyddet mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att

  • möjligheterna till förvar utökas, bland annat längre förvarstider och ett sänkt beviskrav vid förvar av vuxna
  • förutsättningarna för att besluta om utvisning förtydligas
  • straff för vissa brott enligt lagen skärps.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2027.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Betänkandet bereddes senast i utskott 11 juni 2026, justerades 16 juni 2026 och fick trycklov 16 juni 2026.Reservationer: 3

Alla beredningar i utskottet

2026-06-04, 2026-06-11

Stärkt skydd mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot (JuU45)

Skyddet mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot ska stärkas. Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att

  • möjligheterna till förvar utökas, bland annat längre förvarstider och ett sänkt beviskrav vid förvar av vuxna
  • förutsättningarna för att besluta om utvisning förtydligas
  • straff för vissa brott enligt lagen skärps.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 mars 2027.

Debatt, Genomförd

Betänkandet bordlades 16 juni 2026 och debatterades i kammaren 17 juni 2026.

Protokoll från debatten

Anf. 22 Adam Marttinen (SD)

Fru talman! Vi debatterar betänkandet om stärkt skydd mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot. Förslagen till ändringar syftar till att stärka skyddet mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot och innebär bland annat utökade möjligheter att ta dessa utlänningar i förvar med längre förvarstider och sänkta beviskrav vid förvar av vuxna. Det är ett förtydligande avseende förutsättningar för att besluta om utvisningar och skärpta straff för vissa brott enligt den här lagen.

Ändringarna som föreslås i betänkandet syftar helt enkelt till att skydda vårt land mot utlänningar som på ett eller annat sätt utgör ett säkerhetshot. I klartext handlar det ofta om utlänningar som genom olika typer av våldsbejakande extremism utgör terrorhot.

Fru talman! I det här sammanhanget är det svårt att inte prata en liten stund om Vänsterpartiet. Vänsterpartiet är det parti som mest av alla partier omfamnar politiskt våld och extremism. Det handlar inte bara om att deras ungdomsförbund är uttalat revolutionärt kommunistiskt och har nära samarbete med den öppet våldsbejakande vänsterextrema miljön. Samma sak gäller moderpartiet, där partiledaren under 2000-talet definierat sig själv som kommunist.

Inför valet 2006 välkomnade Vänsterpartiet en av Sveriges värsta landsförrädare genom tiderna som medlem i sitt parti. I nutid har partiet nedlusats av personer som tagit ställning för terrorism som metod. Exempelvis har ett betydande antal kandidater uttryckt stöd för Hamas och deras terrorattack den 7 oktober 2023, men även stöd för Putin och regimen i Iran har uppdagats.

Uteslutningar av vissa terrorsympatisörer som har skett efter uppmärksammade granskningar har mötts av omfattande protester i partiet, vilket vittnar om att det inte handlar om några olyckliga rekryteringar utan snarare om rekryteringar som har stort internt stöd.

När regeringen nu vill stärka säkerheten mot utlänningar som utgör ett säkerhetshot vill jag bara säga: Gissa vilket parti som yrkar avslag på regeringens proposition? Ja, ni gissade förmodligen rätt. Det är Socialdemokraternas och Magdalena Anderssons ideologiska vänner i Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet har i dessa frågor en lång tradition av motstånd mot att Sverige ska kunna utvisa utlänningar som utgör ett säkerhetshot. De har velat avskaffa lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar och samtidigt öppna gränsen för mer okontrollerad invandring.

Valet i höst handlar såklart om väldigt många frågor, men en fråga som jag anser borde få större betydelse gäller just arbetet mot utländska säkerhetshot. Svenska folket måste förstå att en röst på Socialdemokraterna kommer med ett särskilt ansvar nu när Socialdemokraterna har välkomnat Vänsterpartiet som en tilltänkt del av sin regering. Det är ett parti som välkomnar en fortsatt islamisering av vårt land genom massinvandring, ett parti med allt tätare band till våldsbejakande islamistiska miljöer och ett parti som här i dag röstar nej till ett förslag som syftar till att skydda svenska liv mot utlänningar som utgör terrorhot. En röst på Socialdemokraterna kommer alltså med ett särskilt ansvar.

Vill vi ha mer islamisering och fler utländska säkerhetshot, eller ska vi låta en blågul regering fortsätta att trygga vårt land från såväl inre som yttre hot?

Fru talman! Allvarliga värden står på spel. En regering måste vara överens när man fattar beslut om utvisningar av exempelvis utländska Hamassympatisörer som utgör ett säkerhetshot. Någonting säger mig att en rödgrön regering vars partier nominerar liknande personer till förtroendeuppdrag för sitt parti kommer att låta dessa utländska säkerhetshot stanna kvar i vårt land. Det är en utveckling som vore djupt olycklig, men här i dag kan jag konstatera att regeringen med stöd av Sverigedemokraterna tycks ha majoritet för sin proposition.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på vänsterkantens olika reservationer.

Anf. 23 Gudrun Nordborg (V)

Fru talman! Jag börjar med att säga att Vänsterpartiet yrkar avslag på det här förslaget. Det gör vi av olika anledningar.

Vi menar självklart att Sverige ska ha ett starkt skydd mot allvarliga säkerhetshot. Det får dock inte innebära att man bortser från krav på respekt för rättsstatens principer och för proportionaliteten. Skyddet av grundläggande fri- och rättigheter i samband med frihetsberövanden och bruk av tvångsmedel måste vara starkt – för vuxna och kanske än mer för barn.

Det här är vår markering mot att man ska bryta mot rättsstatens normer och medge ingripanden som skulle kunna undvikas med bättre förebyggande insatser i samhället. Jag tror att många vet att Vänsterpartiet agerar kraftfullt för det. Ibland tar de som önskar repressiva åtgärder till brösttoner.

Vad det handlar om nu är ökade möjligheter till förvar, längre förvarstider för vuxna, till och med utan någon som helst gräns, och utökade tider för barn. Det ska också bli sänkta beviskrav för vuxna och skärpta straff för barn när det gäller vissa brott.

Det är sant att Vänsterpartiet har varit tveksamt till tidigare reformer på området, som också har handlat om allvarliga skärpningar. Den lagstiftning vi har i dag om skydd mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot, LSU-lagen, är redan starkt repressiv. Vi menar att det räcker och att det inte finns tillräckliga motiv i dag för att skärpa den ytterligare.

Man påstår att rättsläget och säkerhetsläget är förändrat. Vi menar att säkerhetsläget är ungefär detsamma som när den förändrade LSU-lagen trädde i kraft i början av 2020-talet.

Vi håller fast vid en princip som vi också har haft i fråga om utlänningslagen, nämligen att inte gå med på sänkta beviskrav för förvar. I det har vi stöd från åtskilliga remissinstanser som menar att det är orimligt med förvarstider som i princip kan pågå hur länge som helst. Personer som hålls i förvar enligt LSU behöver inte ens vara dömda för något brott. Det handlar om mer vaga antaganden om vad man misstänker kan hända.

Vi måste ta mycket större hänsyn till barnkonventionen än vad man vanligtvis gör och vad man särskilt behöver göra när det handlar om tvångsingripanden. Det är tragiskt att regeringen gång på gång föreslår mer ingripande åtgärder mot barn utan att man har följt några som helst barnrättsliga principer. Man bortser från barnkonventionens krav som säger att barn bara får frihetsberövas som en allra sista utväg.

I de specifika fall när barn bedöms utgöra ett kvalificerat säkerhetshot bör barnen placeras i en verksamhet som är anpassad för barn, där de erbjuds rehabilitering, vård och skolgång. När det handlar om tvångsingripanden är det svårt att se något annat alternativ än att vi behöver använda Statens institutionsstyrelse och dess institutioner.

Jag yrkar bifall till reservation 1 om avslag.

Anf. 24 Mikael Damsgaard (M)

Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Vi går nu mot mandatperiodens slut. I eftermiddag har vi avslutning här i kammaren och tackar av de riksdagsledamöter som inte ställer upp för omval den 13 september. Men att en mandatperiod tar slut och att en ny tar vid innebär inte att politiken startar med ett blankt papper. Det finns frågor som verkligen löper över mandatperioderna och som vi kan följa över tid. Lagen om särskild kontroll och vissa utlänningar, LSU, som vi debatterar här i dag, är just en sådan fråga.

I denna lag regleras de allra mest kvalificerade säkerhetshoten mot Sverige. Den nuvarande lagstiftningen kom på plats förra mandatperioden, våren 2022, efter en mångårig process.

Redan 2017, ytterligare en mandatperiod tidigare, förband sig den dåvarande S-MP-regeringen i samband med den så kallade terroröverenskommelsen att se över lagen om särskild utlänningskontroll, som den hette då. Dessförinnan hade Säkerhetspolisen i en särskild inlaga till regeringen påtalat att lagstiftningen var otydlig, svårtolkad och svårtillämpad.

Kraven kom efter ett par decennier av islamistisk terror i Europa och i västvärlden. Vi minns ”nine eleven”, Madrid och London. Men vi minns också Sverige och Drottninggatan. Trots det akuta säkerhetshotet tog det dock fem år för Socialdemokraterna och Miljöpartiet från att regeringen förband sig att se över lagen tills en ny lag var på plats.

Vi från Moderaterna välkomnade den nya lagen när den kom, men vi konstaterade redan då att flera problem var olösta och kvarstod. Vår utgångspunkt var då och är nu att utländska medborgare som utgör hot mot Sveriges säkerhet ska lämna landet. Om det av olika skäl inte är möjligt behöver dessa personer kunna hållas i förvar eller övervakas på ett betryggande sätt.

Det är mot denna bakgrund som nuvarande regering gav en utredare i uppdrag 2024 att utreda ändringar i lagstiftningen. I dag debatterar vi en proposition från regeringen som behandlar delar av utredningens förslag.

Fru talman! I propositionen föreslår regeringen utökade möjligheter till förvar i så kallade LSU-ärenden. Bland annat föreslås ett sänkt beviskrav vid så kallade sannolikhetsförvar av vuxna utlänningar. I stället för att det ska vara sannolikt att ett beslut om utvisning kommer att meddelas föreslås att det räcker att det ska kunna antas att en utvisning kommer att meddelas.

Det föreslås också längre förvarstider och att den skarpa tidsgränsen för förvar av vuxna tas bort. I stället ska kravet på proportionalitet utgöra den yttersta gränsen.

Vid förvar av barn föreslås tidsgränsen förlängas till tre månader med möjlighet till förlängning av ytterligare nio månader vid synnerliga skäl. Synnerliga skäl innebär att det är högt ställda krav. Det föreslås att ett beslut om förvar av barn alltid ska prövas på nytt var fjärde vecka.

För att förtydliga att lagen kan tillämpas även på utlänningar som allvarligt påverkar säkerhetsläget utan att själva kunna knytas till säkerhetshotande handlingar föreslås att nuvarande utvisningsbestämmelse ändras tillbaka till den lydelse som fanns tidigare: En utlänning ska kunna utvisas om det är särskilt påkallat med hänsyn till Sveriges säkerhet.

Fru talman! Det föreslås också skärpta straff för vissa brott enligt LSU. Minimistraffet för vistelse i Sverige i strid med återreseförbud ska för brott av normalgraden skärpas från fängelse till fängelse i lägst sex månader. Minimistraffet för den som hjälper den som utvisas ur Sverige att återvända till Sverige i strid med återreseförbud ska skärpas från fängelse till fängelse i lägst sex månader.

Det finns en bred majoritet i utskottet för de skärpningar regeringen föreslår. Men vi ser att Vänsterpartiet än en gång vill avstyrka skärpningar som stärker Sveriges säkerhet och vill avslå propositionen i sin helhet. Även Miljöpartiet vill göra vissa begränsningar. Detta är en naturlig följd av vad man tidigare har föreslagit. Vänsterpartiet var ju även helt emot terroristbrottslagen.

Trots att det finns en bred majoritet i utskottet visar sprickan i det rödgröna regeringsalternativet på en oförmåga att föra en skarp rättspolitik och en politik för att skydda Sveriges säkerhet. Jag noterar också att Socialdemokraterna, som är det största partiet i det rödgröna regeringsalternativet, inte deltar i debatten om denna viktiga produkt.

Fru talman! Eftersom detta är min sista debatt innan sommaruppehållet och troligen också denna mandatperiod vill jag tacka mina kollegor i utskottet. Vi har haft ett bra samarbete och ett gott samtalsklimat, även om vi inte alltid har varit överens i alla frågor. Det har varit en intensiv mandatperiod med högt reformtempo, inte minst under detta riksmöte och särskilt i vår. Som sagt, även om vi ibland står på olika sidor av barrikaderna vill jag tacka för ett gott samarbete och för de meningsutbyten vi har haft.

Slutligen vill jag också tacka kammarkansliet och utskottets kansli och önska alla medarbetare i Riksdagsförvaltningen en riktigt glad och skön sommar.

(Applåder)

Anf. 25 Gudrun Nordborg (V)

Fru talman! Ja, det är uppenbart att vi ibland står på olika sidor av barrikaderna, dock inte alltid, vilket jag vill understryka.

Jag märker att det borgerliga blocket älskar att ta upp att vi i oppositionen skiljer oss åt på några punkter. Det gör vi, och det har vi också all anledning att göra, tycker jag som representant för Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet tycker att de rättsstatliga principerna är viktiga och att regeringspartierna alltför ofta sviker dem. Det här lagförslaget är ett exempel, och det finns fler. Jag står för att Vänsterpartiet har haft denna position länge och varit väldigt restriktivt i förvarsfrågan. Jag beklagar inte det, för jag tycker att vår linje är riktig. Vår argumentation bygger på en analys av och en tro på tidiga insatser.

Ja, Vänsterpartiet har behövt utesluta personer som har haft avvikande inställningar till bland annat revolutionära grupper, och jag menar att vi borde få respekt för att vi har agerat snabbt när sådant upptäckts.

Jag tycker att denna linje är rimlig, för vi måste alla försöka hantera oegentligheter inom våra partier. Det görs dock inte alltid på regeringssidan, och det vore det önskvärt att få en kommentar på.

Anf. 26 Mikael Damsgaard (M)

Fru talman! I Moderaterna är toleransen för sådana ageranden vi sett från företrädare för Vänsterpartiet i det närmaste obefintlig, och jag menar att vi skulle hantera sådant ganska snabbt.

Jag uppskattar ledamoten Nordborgs ärlighet, och jag tycker att svensk politik och politisk debatt mår bra av att olika partier säger det de verkligen tycker och står för och att de står upp för sin hållning.

Vänsterpartiet och vi tycker olika i sak. Men att jag tog upp sprickan i det rödgröna regeringsalternativet handlar inte om kritik mot Vänsterpartiet utan om konsumentupplysning. Socialdemokraterna, som ju tyvärr inte deltar i debatten, vill med en rödgrön regering göra en rejäl vänstersväng inom bland annat den ekonomiska politiken samtidigt som de i likhet med den borgerliga sidan vill föra en stram migrationspolitik och en tuff rättspolitik. Denna kombination kommer dock inte vara möjlig. En regering måste nämligen vara överens och fatta sina beslut kollektivt, och Vänsterpartiet – som håller fast vi att man vill sitta i regering, vilket också hedrar er – kommer rimligtvis inte att gå med på de skärpningar Socialdemokraterna vill genomföra.

Anf. 27 Gudrun Nordborg (V)

Fru talman! Jag tackar Mikael Damsgaard för de inledande vänliga orden, som jag förstås uppskattar.

Vad som händer efter valet är beroende av valutgången. Vi i Vänsterpartiet gläds åt att våra siffror stiger, vilket gör att vi har ett lite bättre förhandlingsläge. Det handlar ju hela tiden om att förhandla om vilka frågor vi vill prioritera och vad vi kan kompromissa med, och oavsett vilket parti vi diskuterar med handlar det om styrkepositioner.

Kanske är angreppen på varje liten skiljelinje mellan Socialdemokraterna och de övriga oppositionspartierna, särskilt Vänsterpartiet, ett tecken på oro från regeringssidan för att man kommer att förlora valet i höst. Jag hoppas ju att så blir fallet och att vi går framåt. Men vad som då kommer att hända är till syvende och sist en förhandlingsfråga.

Anf. 28 Mikael Damsgaard (M)

Fru talman! Låt mig gå tillbaka till det Gudrun Nordborg sa om förebyggande åtgärder i sin första replik. Jag tror att det är naivt att tro att vi med traditionellt förebyggande arbete kan stävja denna typ av kvalificerade säkerhetshot. Det här handlar ju om människor som är ideologiska drivkrafter bakom, inte minst islamistisk, terror. Jag har svårt att tro att dessa individer är särskilt mottagliga för förebyggande insatser. Lagkraven är högt ställda, och det rör sig om ganska få beslut per år. Men det är nödvändigt att ha dessa kraftfulla verktyg i verktygslådan, och att avhända sig dem, så som Vänsterpartiet vill, vore både olyckligt och farligt för Sverige.

Att vi pratar om sprickan inom det rödgröna regeringsalternativet handlar helt enkelt om konsumentupplysning. Det vore farligt för Sverige att få en regering som lättar på migrationspolitiken och rättspolitiken så att brottsligheten får större utrymme i vårt samhälle. Att det vi har lyckats trycka tillbaka åter kan ta steg framåt vore farligt för Sverige, och det är denna konsumentupplysning vi vill ge väljarna.

Anf. 29 Ulrika Westerlund (MP)

Fru talman! Att frihetsberöva en människa är en av statens mest ingripande åtgärder. I en rättsstat ska det som huvudregel vara förbehållet situationer där någon dömts för brott, vid misstanke om allvarlig brottslighet eller för att skydda en människa från att allvarligt skada sig själv på grund av svår psykisk sjukdom eller missbruk.

Samtidigt kan det i vissa situationer finnas starka skäl att frihetsberöva vissa personer genom förvar med grund i den lag om särskild kontroll av vissa utlänningar som vi bland annat diskuterar här. När vi satt i regering var vi med och införde lagen 2022, så det var inte något vi motsatte oss.

Regeringen föreslår nu utvidgade möjligheter att utvisa utlänningar som bedöms utgöra kvalificerade hot mot Sveriges säkerhet, ökade möjligheter att använda tvångsmedel och skärpta straff för fler brott mot lagen. Miljöpartiet anser att det i vissa fall kan behövas utökade möjligheter att ta i förvar personer som bedöms utgöra ett allvarligt säkerhetshot och därför kan antas behöva utvisas ur Sverige. Samtidigt kan behovet av nya skärpningar ifrågasättas utifrån att lagen varit i kraft relativt kort tid, vilket påverkar möjligheterna att bedöma behovet av ändringar i den befintliga lagstiftningen.

Detta har påpekats av flera remissinstanser, bland annat Rädda Barnen, som inte anser att det är motiverat att införa ytterligare skärpningar av lagstiftningen innan tidigare reformer har utvärderats. Vi i Miljöpartiet förstår samtidigt behovet av att motverka terrorism och andra kvalificerade säkerhetshot. Därför uppmanar vi regeringen att återkomma med förslag på hur rättssäkerheten i säkerhetsärenden kan stärkas. Regeringen bör se till att de regler som nu införs utvärderas inom en femårsperiod.

I propositionen föreslår regeringen att beviskravet för att ta vuxna i förvar enligt LSU ska sänkas. I dag krävs att det är sannolikt att ett beslut om utvisning kommer att meddelas, men regeringen vill att det ska räcka att det kan antas att utlänningen kommer att utvisas.

Regeringen föreslår dessutom att den nuvarande tidsgränsen för verkställighetsförvar av vuxna ska tas bort. I dag får som huvudregel en person inte hållas i verkställighetsförvar under längre tid än ett år, men under vissa förutsättningar kan en vuxen få hållas i verkställighetsförvar i upp till tre år. Regeringens förslag innebär att en person som inte är dömd för brott i praktiken kan komma att hållas frihetsberövad under mycket lång tid, så länge förvaret bedöms proportionerligt i det enskilda fallet.

Miljöpartiet konstaterar att remissinstanserna lyfter upp allvarlig oro kring förslagen om sänkt beviskrav och längre förvarstider. Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen och Advokatsamfundet har ifrågasatt om regeringen visat att de nuvarande tidsfristerna är otillräckliga. Institutet för mänskliga rättigheter har pekat på att proportionalitetsbedömningen är särskilt svår i LSU-ärenden, där insynen ofta är begränsad, och har ifrågasatt om förslaget är förenligt med Europakonventionen. Civil Rights Defenders har varnat för oskäligt långa förvarstider och för att redan ingripande frihetsberövanden enligt LSU riskerar att bli än mer ingripande och påfrestande för den enskilde.

Miljöpartiet uppmanar regeringen att ta remissinstansernas oro i denna del på större allvar. När beviskrav sänks och tidsgränser för frihetsberövanden tas bort ökar kraven på rättssäkerhet, proportionalitet, insyn och effektiv kontroll. Regeringen bör därför säkerställa att konsekvenserna av de sänkta beviskraven och de längre förvarstiderna särskilt följs upp i en framtida utvärdering av lagstiftningen, inklusive hur reglerna påverkar rättssäkerheten, risken för oskäligt långa frihetsberövanden och Sveriges internationella åtaganden.

Fru talman! Sverige ska ha ett starkt skydd mot allvarliga säkerhetshot, men arbetet mot säkerhetshot måste bedrivas med respekt för rättsstatens principer, proportionalitet och grundläggande fri- och rättigheter.

I samband med frihetsberövanden och tvångsmedel måste rättighetsskyddet ändå stå starkt, för både barn och vuxna. Barn som bedöms utgöra ett allvarligt säkerhetshot omfattas av barnkonventionen, som är svensk lag. Den innebär att barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn och att frihetsberövande av barn endast får användas som en sista utväg och under kortast lämpliga tid. Den utgångspunkten kan enligt Miljöpartiets mening inte vara förenlig med att sätta barn i förvar, oavsett vad bakgrunden till förvarstagandet är.

Propositionen innebär att barn i kvalificerade säkerhetsärenden ska kunna hållas i förvar under betydligt längre tid än i dag. Det är en mycket ingripande förändring. Barn som befinner sig i en migrationsrättslig process är ofta redan i en utsatt situation. Att då öppna för längre frihetsberövanden och placering på säkerhetsavdelning riskerar att allvarligt skada barns hälsa, utveckling och trygghet.

Vi delar den oro som har framförts av olika remissinstanser, bland annat Rädda Barnen. Kritiken handlar inte bara om enskilda bestämmelser i den aktuella propositionen utan om att regeringen återkommande föreslår alltmer ingripande åtgärder utan tillräckliga barnrättsliga analyser och utan att visa att åtgärderna är nödvändiga och proportionerliga.

Rädda Barnen har särskilt varnat för att barn riskerar att hållas i förvar eller övervakas under lång tid och på osäkra grunder. Institutet för mänskliga rättigheter har framhållit att förslagen om kraftigt förlängda förvarstider för barn inte ligger i linje med barnkonventionen.

Miljöpartiet avstyrker därför alla delar i propositionen som innebär att barn fortsatt eller i utökad omfattning kan hållas i förvar eller skiljas från sina vårdnadshavare. Förvar av barn måste förbjudas. Barn får bara frihetsberövas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid, enligt barnkonventionen, som är svensk lag. FN:s barnrättskommitté har tydligt uppmanat Sverige att förbjuda och förhindra att barn placeras i förvar på grund av migrationsstatus.

Samtidigt kan det finnas specifika fall där barn som bedöms utgöra ett kvalificerat säkerhetshot kan behöva frihetsberövas. I sådana fall bör barnet inte placeras i Migrationsverkets förvar eller på säkerhetsavdelning utan i en verksamhet som är anpassad för barn. Det är Miljöpartiets uppfattning att Statens institutionsstyrelse, trots sina brister, har bäst förutsättningar att möta barn. Sis har lång erfarenhet av att erbjuda barn och unga vård, och vi anser att barn som behöver placeras av säkerhetsskäl kan placeras där.

Jag yrkar bifall till reservation 2.

Det här är mitt sista anförande före sommaren, så jag önskar alla kollegor en trevlig sommar.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)

Beslut, Genomförd

Betänkandet beslutades i kammaren 17 juni 2026.Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Regeringens lagförslag

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:267 och avslår motionerna

    2025/26:4188 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) och

    2025/26:4192 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1.
    • Reservation 1 (V)
    • Reservation 2 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S105001
    SD70000
    M66000
    C24000
    V02100
    KD19000
    MP00180
    L16000
    -5301
    Totalt30524182
    Ledamöternas röster
  2. Rättssäkerhet och utvärdering

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:4192 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3.
    • Reservation 3 (MP)

Det här är ett utskottsbetänkande

Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.