Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Brasilien

Betänkande 2019/20:SkU17

Skatteutskottets betänkande

2019/20:SkU17

Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Brasilien

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till protokoll om ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Brasilien för undvikande av dubbelbeskattning beträffande inkomstskatter samt regeringens förslag om att anta en lag om skatteavtal mellan Sverige och Brasilien.

Ändringsprotokollet innebär främst ändrade bestämmelser om uttag av källskatt på betalningar som rör utdelning, ränta och royalty. De begränsande nivåerna för uttag av sådan skatt sänks eller införs i vissa fall. Genom en bestämmelse om s.k. mest gynnad nation tillförsäkras Sverige långsiktigt konkurrenskraftiga villkor på detta område i förhållande till viktiga konkurrentländer.

Till följd av det projekt som OECD med stöd av G20-länderna har genomfört för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster införs även nya minimistandarder på skatteavtalsområdet. I övrigt införs särskilda bestämmelser om beskattning av delägarbeskattade subjekt, bestämmelserna om dubbel hemvist för bolag ändras och avtalets artikel om informationsutbyte uppdateras. Ändringarna i skatteavtalet ska enligt förslaget införlivas i svensk rätt genom antagandet av en ny lag om skatteavtal mellan Sverige och Brasilien. Den nuvarande förordningen om tillämpning av skatteavtalet mellan Sverige och Brasilien med tillhörande tillämpningsförordning om kupongskatt ska enligt förslaget upphävas.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade förslag

Proposition 2019/20:43 Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Brasilien.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Brasilien

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Brasilien

Riksdagen

a) godkänner protokollet undertecknat den 19 mars 2019 om ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Brasilien för undvikande av dubbel-beskattning beträffande inkomstskatter,

b) antar regeringens förslag till lag om skatteavtal mellan Sverige och Brasilien.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:43 punkterna 1 och 2.

Stockholm den 23 januari 2020

På skatteutskottets vägnar

Jörgen Hellman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Per Åsling (C), Niklas Wykman (M), Hillevi Larsson (S), Helena Bouveng (M), Eric Westroth (SD), Peter Persson (S), Tony Haddou (V), Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Anna Vikström (S), Joar Forssell (L), Johnny Skalin (SD), Rebecka Le Moine (MP), Kjell Jansson (M) och Marcus Jonsson (KD).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2019/20:43 Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Brasilien. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2. I ärendet har inte väckts några motioner.

Bakgrund

Avtalet mellan Sverige och Brasilien för undvikande av dubbelbeskattning beträffande inkomstskatter undertecknades den 25 april 1975. Avtalet är införlivat i svensk rätt genom förordning (1975:1427) om tillämpning av avtal mellan Sverige och Brasilien för undvikande av dubbelbeskattning beträffande inkomstskatter, m.m. och har tillämpats sedan den 1 januari 1976.

Förhandlingar om att ändra avtalet har pågått under lång tid och har i huvudsak avsett vissa bestämmelser som till följd av tidsbegränsad tillämpning inte varit tillämpliga sedan 1998. Under perioden 2013–2015 bedrevs det s.k. BEPS-projektet (Base Erosion and Profit Shifting) under ledning av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och G20-länderna, för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster. Ett utfall av det arbetet blev bl.a. ett antal minimistandarder på skatteavtalsområdet, vilka har inarbetats i OECD:s modell för bilaterala skatteavtal i dess lydelse från november 2017 (Model Tax Convention on Income and on Capital, OECD:s modellavtal). Både Sverige och Brasilien deltog i BEPS-projektet, och till följd av detta utvidgades förhandlingarna till att även omfatta dessa nya minimistandarder.

Därtill har förhandlingarna även kommit att omfatta ett mindre antal andra bestämmelser i avtalet. Ett utkast till protokoll om ändring i avtalet paraferades i februari 2018. Ändringsprotokollet undertecknades i São Paulo den 19 mars 2019.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner ett protokoll om ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Brasilien för undvikande av dubbelbeskattning beträffande inkomstskatter samt antar en lag om skatteavtal mellan Sverige och Brasilien. Ändringsprotokollet innebär främst ändrade bestämmelser om uttag av källskatt på betalningar som rör utdelning, ränta och royalty. De begränsande nivåerna för uttag av sådan skatt sänks eller införs i vissa fall. Genom en bestämmelse om s.k. mest gynnad nation tillförsäkras Sverige långsiktigt konkurrenskraftiga villkor på detta område i förhållande till viktiga konkurrentländer.

Till följd av det projekt som OECD med stöd av G20-länderna har genomfört för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster införs även nya minimistandarder på skatteavtalsområdet. Främst innebär detta att bestämmelser införs som ger en avtalsslutande stat möjlighet att neka avtalsförmåner i syfte att motverka avtalsmissbruk.

I övrigt införs särskilda bestämmelser om beskattning av delägarbeskattade subjekt, bestämmelserna om dubbel hemvist för bolag ändras och avtalets artikel om informationsutbyte uppdateras. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer. Ändringarna i skatteavtalet ska enligt förslaget införlivas i svensk rätt genom antagandet av en ny lag om skatteavtal mellan Sverige och Brasilien. Den nuvarande förordningen om tillämpning av skatteavtalet mellan Sverige och Brasilien med tillhörande tillämpningsförordning om kupongskatt ska enligt förslaget upphävas.

Utskottets överväganden

Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Brasilien

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner det protokoll som undertecknades den 19 mars 2019 om ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Brasilien för undvikande av dubbelbeskattning beträffande inkomstskatter och antar regeringens förslag till lag om skatteavtal mellan Sverige och Brasilien.

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner protokollet om ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Brasilien för undvikande av dubbelbeskattning beträffande inkomstskatter och antar regeringens förslag till lag om skatteavtal mellan Sverige och Brasilien.

I det nuvarande avtalet finns i artiklarna 10–12 vissa bestämmelser som till följd av tidsbegränsad tillämpning inte varit tillämpliga sedan 1998. Bestämmelserna i fråga innehåller långtgående begränsningar i vissa fall av källstatens rätt att beskatta dels utdelning, ränta och royalty som betalas till mottagare i den andra staten, dels inkomst som är hänförlig till en filial eller ett annat fast driftställe som ett svenskt bolag innehar i Brasilien. Det nuvarande avtalet är därför mycket oförmånligt för Sverige vad gäller nivåerna på källskatt som Brasilien får ta ut på betalningar avseende utdelning, ränta och royalty samt på filialinkomster som uppbärs av personer med hemvist i Sverige. Genom protokollet är länderna överens om att ändra artiklarna 10–12 i avtalet. De begränsande nivåerna på de skatter som får tas ut i källstaten på utdelning, ränta, royalty och filialinkomster sänks eller införs i vissa fall. Det införs även i punkt 2 i ett nytt protokoll till avtalet en bestämmelse om s.k. mest gynnad nation, som säkerställer att Sverige långsiktigt kommer att ha konkurrenskraftiga villkor för uttag av källskatt i förhållande till viktiga konkurrentländer.

Enligt den miniminivå av skydd (minimistandard) mot skatteavtalsmissbruk som kommer till uttryck i en av slutrapporterna i BEPS-projektet bör det i ett skatteavtal uttryckligen anges att syftet ska vara att undvika dubbelbeskattning utan att samtidigt skapa förutsättningar för icke-beskattning eller mindre skatt genom skatteflykt eller skatteundandragande. Detta syfte uttrycks numera i ingressen till OECD:s modellavtal och motsvarande skrivning tas därför in i ingressen till avtalet.

Vidare utvidgas möjligheten att begära ömsesidig överenskommelse. Den nya bestämmelsen – som motsvarar artikel 25 punkt 1 i OECD:s modellavtal – innebär att den som anser att åtgärder har vidtagits som medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i skatteavtalet kan lägga fram saken för den behöriga myndigheten i endera avtalsslutande staten. Enligt den nuvarande lydelsen ska saken i dessa fall läggas fram i den stat där personen har sin hemvist eller, under vissa förutsättningar, i den stat där personen är medborgare. Artikel 25 uppdateras och ändras även i andra avseenden.

Genom ändringsprotokollet uppdateras även avtalets bestämmelser om omfattade personer och skatter (artikel 1 respektive 2), undanröjande av dubbelbeskattning (artikel 23) och utbyte av upplysningar (artikel 26). Eftersom båda länderna har som policy att ha bestämmelser som syftar till att i vissa fall förhindra att förmåner ges till verksamhet som omfattas av s.k. offshoreregimer införs även bestämmelser riktade mot sådana regimer.

När det gäller begränsning av förmåner införs vidare en s.k. PPT-bestämmelse (Principal Purpose Test) i kombination med en LOB-bestämmelse (Limitation on Benefit) i artikel 26. Den förra bestämmelsen innebär att en förmån enligt ett skatteavtal inte ska ges om ett av de huvudsakliga syftena med ett visst arrangemang eller en viss transaktion har varit att få denna avtalsförmån. En LOB-bestämmelse utgör en mer specifik bestämmelse mot missbruk, i vilken det sätts upp objektiva kriterier som en person måste uppfylla för att denne ska få rätt till skatteavtalets förmåner. Bestämmelserna utgör internationella minimistandarder som tagits fram inom ramen för BEPS-projektet.

När det gäller ikraftträdande ska protokollet träda i kraft den trettionde dagen efter den dag då båda avtalsslutande staterna skriftligen har underrättat varandra om att de åtgärder som enligt respektive stats lagstiftning krävs för att protokollet ska träda i kraft har vidtagits. Det är således inte möjligt att nu avgöra vid vilken tidpunkt som ändringsprotokollet kommer att träda i kraft. I förslaget till lag föreskrivs därför i punkt 1 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna att lagen träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. Enligt punkt 2 a–c ska lagen därefter tillämpas i fråga om

•       källskatter, på belopp som betalas eller tillgodoförs den 1 januari det år som följer närmast efter den dag då lagen träder i kraft eller senare

•       andra skatter på inkomst, på skatt som påförs för beskattningsår som börjar den 1 januari det år som följer närmast efter den dag då lagen träder i kraft eller senare

•       informationsutbyte enligt artikel 26 i avtalet, på begäran som framställs på dagen för ikraftträdandet av lagen eller senare oavsett till vilket år som beskattningsanspråket är att hänföra.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte något att invända mot regeringens förslag och tillstyrker därmed propositionen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2019/20:43 Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Brasilien:

1.Riksdagen godkänner protokollet undertecknat den 19 mars 2019 om ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Brasilien för undvikande av dubbelbeskattning beträffande inkomstskatter.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om skatteavtal mellan Sverige och Brasilien.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag