Ordförandeskapet i domstol vid kollegial handläggning
Betänkande 2017/18:JuU27
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Debatt
- 2018-04-25
- Beslut fattades
- 2018-04-25
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Regler kring hur ordförande vid domstol ska utses regleras i lag (JuU27)
Regler om vilken domare som ska vara ordförande i en rättegång regleras i lag. Regleringen gäller när flera domare deltar i samma rättegång. Dessa regler är en praxis som används i domstolarna redan i dag, men för att skapa ökad tydlighet regleras alltså nu detta i lag.
Om flera domare deltar i samma mål måste alltid en av dem vara ordförande. Med ordförandeskapet följer vissa befogenheter såsom till exempel att hålla ordning i rätten och besluta om yngre åhörare ska nekas tillträde till en rättegång. Enligt de nya lagändringarna ska den domare som har den högsta befattningen bli ordförande. Om det finns fler som har samma befattning blir det den som är äldst i tjänst som blir ordförande. Dessutom kan även pensionerade domare bli ordförande i bland annat tingsrätten och förvaltningsrätten om det finns särskilda skäl.
Innan en dom beslutas ska rätten hålla överläggning. Om det finns olika uppfattningar vid överläggningen ska omröstning ske. Enligt lagen finns det vissa turordningar kring vem av domarna som ska yttra sig först och sist, beroende på vem som är äldst i tjänst och vem som har högst befattning. Det tydliggörs nu i lagen att det alltid är ordföranden som ska säga sin mening sist och att hen har utslagsrösten vid jämna omröstningar.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition.
Beredning, Genomförd
Alla beredningar i utskottet
Regler kring hur ordförande vid domstol ska utses regleras i lag (JuU27)
Regler om vilken domare som ska vara ordförande i en rättegång regleras i lag. Regleringen gäller när flera domare deltar i samma rättegång. Dessa regler är en praxis som används i domstolarna redan i dag, men för att skapa ökad tydlighet regleras alltså nu detta i lag.
Om flera domare deltar i samma mål måste alltid en av dem vara ordförande. Med ordförandeskapet följer vissa befogenheter såsom till exempel att hålla ordning i rätten och besluta om yngre åhörare ska nekas tillträde till en rättegång. Enligt de nya lagändringarna ska den domare som har den högsta befattningen bli ordförande. Om det finns fler som har samma befattning blir det den som är äldst i tjänst som blir ordförande. Dessutom kan även pensionerade domare bli ordförande i bland annat tingsrätten och förvaltningsrätten om det finns särskilda skäl.
Innan en dom beslutas ska rätten hålla överläggning. Om det finns olika uppfattningar vid överläggningen ska omröstning ske. Enligt lagen finns det vissa turordningar kring vem av domarna som ska yttra sig först och sist, beroende på vem som är äldst i tjänst och vem som har högst befattning. Det tydliggörs nu i lagen att det alltid är ordföranden som ska säga sin mening sist och att hen har utslagsrösten vid jämna omröstningar.
Justitieutskottet förslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2018.
Debatt, Genomförd
Betänkandet bordlades 24 april 2018 och debatterades i kammaren 25 april 2018.
Debatt om förslag 2017/18:JuU27
Webb-tv: Ordförandeskapet i domstol vid kollegial handläggning
Beslut, Genomförd
Beslut: Ordförandeskapet i domstol vid kollegial handläggning
Webb-tv: Beslut
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Ordförandeskapet i domstol vid kollegial handläggning
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i rättegångsbalken,
2. lag om ändring i föräldrabalken,
3. lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled,
4. lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred,
5. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,
6. lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,
7. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
8. lag om ändring i sjölagen (1994:1009),
9. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716),
10. lag om ändring i lagen (2007:73) om tingsrätts behörighet i vissa fall,
11. lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar,
12. lag om ändring i lagen (2016:188) om patent- och marknadsdomstolar.Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:88 punkterna 1-12.
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.