Grönbok om system för exportkontroll för produkter med dubbla användningsområden
Utlåtande 2011/12:UU6
- 1, Förslag
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 26 oktober 2011
Utskottens utlåtanden
Utskotten kan granska meddelanden från EU:s institutioner. Ofta handlar det om så kallade strategiska dokument från EU-kommissionen som kan vara idédokument, diskussionsunderlag och långsiktiga planer för kommande lagstiftning. När ett utskott har granskat ett sådant meddelande skriver det ett utlåtande till kammaren om granskningen.
Utskotten gör också subsidiaritetsprövningar av EU-förslag. De ska då bedöma om ett beslut bör fattas på EU-nivå eller av på nationell nivå. Om utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utlåtande.
Beslut
EU:s exportkontroll av produkter med både civila och militära användningsområden (UU6)
Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om exportkontroll för produkter med så kallade dubbla användningsområden. Det handlar om högteknologiska produkter inom exempelvis elektronik, kärnkraft och telekommunikation som kan användas för både civila och militära ändamål. EU-länderna genomför exportkontroller av dessa produkter. Kontrollerna är ett instrument för icke-spridning av massförstörelsevapen och mot okontrollerade flöden av konventionella vapen. EU-kommissionen vill med grönboken inleda en diskussion om hur kontrollsystemet fungerar och hur det bör se ut i framtiden.
Utrikesutskottet är positivt till att en diskussion inleds och välkomnar förslag som medför en ökad harmonisering mellan medlemsländerna. Utskottet anser också att tillståndsprövningen av export även fortsättningsvis ska utföras av respektive medlemslands licensmyndighet. Detta mot bakgrund av att handel med kontrollerade varor kan påverka nationell utrikes- och säkerhetspolitik.
Riksdagen avslutade ärendet och skickade utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.
- Utskottets förslag till beslut
- Utlåtandet läggs till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2011-10-13
Justering: 2011-10-18
Trycklov till Gotab och webb: 2011-10-18
Trycklov: 2011-10-18
Trycklov till Gotab och webb: 2011-10-19
Trycklov: 2011-10-19
Justering: 2011-10-18
Trycklov till Gotab och webb: 2011-10-18
Trycklov: 2011-10-18
Trycklov till Gotab och webb: 2011-10-19
Trycklov: 2011-10-19
Utlåtande 2011/12:UU6
Alla beredningar i utskottet
2011-09-20, 2011-10-05, 2011-10-13
Regeringen har lämnat en redogörelse för samarbetet under 2010 mellan de nordiska ländernas regeringar, med huvudsaklig inriktning på verksamheten i Nordiska ministerrådet. Nordiska rådets svenska delegation har lämnat en redogörelse för det parlamentaris
Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om exportkontroll för produkter med så kallade dubbla användningsområden. Det handlar om högteknologiska produkter inom exempelvis elektronik, kärnkraft och telekommunikation som kan användas för både civila och militära ändamål. EU-länderna genomför exportkontroller av dessa produkter. Kontrollerna är ett instrument för icke-spridning av massförstörelsevapen och mot okontrollerade flöden av konventionella vapen. EU-kommissionen vill med grönboken inleda en diskussion om hur kontrollsystemet fungerar och hur det bör se ut i framtiden.
Utrikesutskottet är positivt till att en diskussion inleds och välkomnar förslag som medför en ökad harmonisering mellan medlemsländerna. Utskottet anser också att tillståndsprövningen av export även fortsättningsvis ska utföras av respektive medlemslands licensmyndighet. Detta mot bakgrund av att handel med kontrollerade varor kan påverka nationell utrikes- och säkerhetspolitik.
Utrikesutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet. Därefter skickas utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2011-10-26
Debatt om förslag 2011/12:UU6
Webb-tv: Grönbok om system för exportkontroll för produkter med dubbla användningsområden
Dokument från debatten
- 2011-10-26Protokoll 2011/12:23
Protokoll från debatten
Anf. 32 Carin Runeson (S)
Herr talman! Vi har i dag att ta ställning till en grönbok:
System för exportkontroll för produkter med dubbla användningsområden från EU: säkerhet och konkurrenskraft i en föränderlig värld
.
Att föra en bred diskussion om hur EU:s kontroll av export av produkter med dubbla användningsområden ska ske är viktigt och nödvändigt. Jag tror mig veta att alla partier ingående i utskottet och riksdagen ser detta som mycket positivt.
Några reservationer finns inte i ärendet, vare sig från oss socialdemokrater eller från något annat parti. Men ändå, herr talman, har vi socialdemokrater, i likhet med övriga partier som inte ingår i regeringsmajoriteten, lämnat in ett särskilt yttrande, som jag återkommer till som avslutning på mitt anförande.
Precis som utskottsmajoriteten välkomnar vi socialdemokrater att en bred diskussion förs och att en översyn görs av hur kontrollen ska ske. Problemet med dagens system är att det faktiskt spretar åt olika håll och att implementeringen kan vara olika i olika medlemsländer. Produkter med dubbla användningsområden är produkter där det behövs en kontrollregim, i och med att produkterna skulle kunna användas för både civila och militära ändamål. Det finns system för detta i Europa.
Kontrollerna är ett viktigt instrument för icke-spridning av massförstörelsevapen och mot okontrollerade flöden av konventionella vapen. Jag är övertygad om att vi alla välkomnar förslag som medför bättre och ökad harmonisering mellan medlemsländerna. Industrin som tillverkar dessa produkter inom EU är omfattande. Det kan röra sig om allt från kärnkraft, elektronik, telekommunikation och kemi till datorer, lasrar och navigation.
Uppskattningsvis finns det ca 5 000 företag inom EU-området som är engagerade i exporten av de här produkterna. Det är med andra ord en viktig del av unionens handel. Det är mycket av tillväxtpotential och innovationskraft som finns i dessa företag. Av den anledningen är det viktigt, herr talman, att vi - samtidigt som vi ser till att det finns strikta och effektiva kontroller - inte skapar onödig byråkrati och handelshinder.
Det allra mesta av utskottsmajoritetens skrivningar instämmer vi socialdemokrater i: att behålla tillståndsgivningen i nationell regi, att hänvisa till vikten av FN-resolutioner om allt från icke-spridning till kvinnor, fred och säkerhet. Det är bra.
Men, herr talman, i utlåtandet finns också följande skrivning:
"Frågan om enskilda medlemsstater ska tillåtas att även utifrån nationella utrikespolitiska bedömningar göra en mer restriktiv tolkning än vad som gemensamt har överenskommits på europeisk nivå bör dock övervägas."
Den skrivningen tycker vi är alldeles för svag. Därför har vi avgett följande särskilda yttrande:
"För Socialdemokraterna är det viktigt att all handel med krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden kontrolleras genom strikta regler. Sverige ska vara ett föregångsland genom sin restriktiva lagstiftning på området. Vi ser positivt på ökad effektivisering och samordning mellan EU:s medlemsstater men enskilda medlemsstater måste bl.a. på basis av sina egna utrikespolitiska bedömningar kunna föra en mer restriktiv politik än den gemensamma. Den EU-gemensamma politiken ska utgöra golvet, inte taket, gällande restriktivitet."
Med det yttrandet, herr talman, vill vi socialdemokrater markera och få en anteckning i protokollet om att vi anser att vi helt enkelt måste höja våra krav ytterligare ett steg, med tanke på allvaret i frågan.
Anf. 33 Ulrik Nilsson (M)
Herr talman! Låt mig börja med lite konsumentupplysning.
Dagens debatt handlar inte om vapen utan om kvalificerade tekniska industriprodukter som kan ha användning i krig men som i första hand är avsedda för helt civila och vanliga användningsområden.
Dagens debatt handlar inte om hur vi i första hand ska hindra handel av dessa varor utan om hur vi ska kunna öka handeln och den fria marknaden i Europa för dessa industriprodukter.
Dagens debatt handlar inte i första hand om att skriva regler eller lagar för hur vi ska hantera detta i Sverige, utan det är en diskussion om hur vi ska skapa ett effektivt regelverk som ska tillåta just denna rörlighet med kvalificerade industriprodukter utan att det ska ge några säkerhetspolitiska dilemman eller svårigheter. Vad dagens debatt handlar om är nämligen EU:s så kallade grönbok gällande produkter med dubbel användning.
Herr talman! "Dubbel användning" är ett begrepp som är avsett att spegla produkter som kan vara viktiga i en ofredssituation utan att det specifikt är vapen. Elektronik, industriprodukter med mera kan användas och vara nödvändiga i krigssituationen, men de har också en civil användning eller ska vi kanske säga en ofarlig användning, detta även i krigssituationen. Tolkningen av begreppet är svår att göra baserat på kriterier, och därför har det utvecklats ett system med långa listor som definierar vilka produkter som anses vara varor för dubbel användning. Listorna har naturligtvis problemet att de blir teknikberoende, det vill säga när ny teknik kommer kan den i och för sig uppfylla kriterierna för eller bedömas att det är en produkt med dubbelanvändning, men den blir inte antagen förrän den är med i systemet.
Systemet riskerar också att ge utrymme för olika bedömningar. Anekdotiskt har det berättats för mig, visserligen i en lite annan fråga, att det fanns något land som vid något tillfälle ansåg stövlar vara krigsmateriel för att hindra stövlarna från att bli föremål för EU:s upphandlingsregler. Nu är det inte så att jag på något sätt vill reglera stövlar, tro inte det. Meningen är snarare att visa vidden av begreppet.
Läser man regeringens faktapromemoria i ärendet anges det i en fotnot att om man gör en vid tolkning av begreppet "dubbel användning" kan det handla om 10 procent av EU:s totala exportvärde. Därmed får dessa regler en stor betydelse för ekonomi, handel och rörlighet inom EU:s marknad.
EU:s grönbok som vi nu diskuterar tillkom alltså för att initiera en diskussion om hela komplexet. Syftet är att samla upp åsikter, hitta kriterier och kanske framför allt hitta system så att vi på ett enkelt sätt kan hantera och handla med industriprodukterna utan att komma i konflikt med säkerhets- och utrikespolitiska bedömningar.
Herr talman! I utskottet är vi eniga i bedömningen att grönboken är välkommen och att det är av stor vikt att vi diskuterar hela handelskomplexet. Utskottet konstaterar vidare att man instämmer med regeringens positiva syn på behovet att skapa en fungerande marknad men med de reservationer som regeringen för fram, nämligen att nationella säkerhetsintressen måste få genomslag vid exportbedömningar, vilket är möjligt redan i dag. Där vill utskottet också lägga till att utrikespolitiska intressen bör övervägas att kunna ge samma genomslag.
När detta är sagt kan vi inte heller frångå att konstatera att det är en förhoppning att de utrikespolitiska och säkerhetspolitiska bedömningarna i allt väsentligt ska kunna samordnas inom ramen för demokratin i Europeiska unionen. Därmed kommer också de nationella särintressena i dessa avseenden att kunna minska i betydelse.
Det känns också viktigt att lyfta fram möjligheten och att påpeka den totalt sett positiva utveckling som pågår mot en allt större global förståelse för vikten av demokrati, mänskliga rättigheter och öppenhet. Förhoppningen är därför att de möjligheter vi öppnar till nationella bedömningar ska finnas men behovet av den successivt avvecklas, eftersom vi demokratier emellan bör vara överens om tolkningar och hållningar.
Herr talman! Jag vill med detta yrka bifall till utrikesutskottets förslag till beslut i utlåtande 2011/12:UU6
Grönbok om system för exportkontroll för produkter med dubbla användningsområden
, som det heter på byråkratsvenska.
Anf. 34 Bodil Ceballos (MP)
Herr talman! Det första jag kom att tänka på när jag skulle förbereda dagens debatt var konstgödsel. Ni förstår säkert varför. Rapporteringen från Norge har etsat sig fast åtminstone i mig. En för både mig och många andra väldigt vanlig produkt som visade sig ha ett helt annat användningsområde än det gemene man brukar tänka sig användes för att bomba regeringskvarteren i Oslo och tog många människors liv på köpet. Sommarens händelser gav djupa sår både i Norge som nation och i det norska socialdemokratiska partiet. Det var också en väckarklocka för många av oss här i området.
Den europeiska kontrollen av export av varor och teknik med dubbla användningsområden syftar till att garantera att EU:s och medlemsstaternas internationella förpliktelser uppfylls när det gäller icke-spridning av massförstörelsevapen och spridningen av konventionella vapen. Det rör sig till exempel om åtaganden mot spridning av nukleära produkter och nukleär teknik inom ramen för "gruppen av länder som levererar kärnmaterial" och Australiengruppen mot spridning av kemiska och biologiska produkter och kemisk och biologisk teknik.
Ulrik Nilsson tog tidigare upp att det är väldigt luddigt vad som egentligen är dubbla användningsområden, men en definition av produkter av det här slaget som jag har hittat i EU-texterna är: "civila produkter som kan användas för militära ändamål och, i vissa fall, för tillverkning eller bärare avsedda för massförstörelsevapen (kärnvapen, biologiska och kemiska vapen eller missiler)".
Herr talman! Uppfattningen om vad vapen syftar till går förmodligen isär oss emellan. Vissa kanske tycker att de syftar till att försvara sig, andra att tillverkningen ger arbetstillfällen och en tredje vill kanske skrämma en eventuell motståndare.
Min bild är tydlig. Vapen är till för att döda eller oskadliggöra. Ju färre vapen som finns i omlopp desto färre människor kommer att dö. Den som tillverkar eller säljer vapen måste därför vara utrustad med en stor skopa samvete och veta vad han, hon eller företaget ger sig in på.
För samhällets del handlar det om att kontrollera både export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Det är av avgörande betydelse för att dels slippa delta i dödande, dels minska samhällets och människors sårbarhet. Miljöpartiet välkomnar därför varje initiativ på både nationell och internationell nivå som leder till tydligare och mer restriktiva regler för både handel med krigsmateriel och med produkter med dubbla användningsområden, så även konstgödsel om så behövs och inte bara för att vi förespråkar ekologisk odling.
Vi ställer oss därför i grunden positiva till att EU lyft fram frågan till diskussion i grönboken. Det som oroar mig med grönboken är att fokus ligger mer på möjligheten till ökad handel än på att EU-länderna ska ha rent samvete. I utlåtandet kan vi i bakgrundsbeskrivningen läsa: "Dessa varors och tekniks högteknologiska natur samt den betydande omfattning som denna handel utgör innebär att sektorn för produkter med dubbla användningsområden är en viktig del i EU:s satsning på innovation och konkurrenskraft. EU har en omfattande industri för produkter med dubbla användningsområden. Inom EU är ca 5 000 företag engagerade i export av kontrollerade produkter med dubbla användningsområden. Denna industri omfattar ett brett verksamhetsområde, inklusive bl.a. kärnkraft, biologi, kemi, materialbearbetningsutrustning, elektronik, datorer, telekommunikation, lasrar, navigation."
Det stycket andas ingenting av restriktion - bara möjlighet att sälja mer. Det finns ingenting av tankar om att styra om produktionen till produkter vi har bättre nytta av, till exempel miljöteknik, utveckling av infrastruktur för kollektivt resande etcetera. Det måste väl finnas annat att konkurrera om än sådant som kan leda till andra människors död?
I det läget känns det ännu viktigare att i den mån det går garantera att produkterna som säljs används till civila och inte militära ändamål, inte minst med tanke på hur företag i både Sverige och EU under de senaste åren sålt eller försökt sälja vissa produkter av dessa slag till länder i vårt närområde som nu befinner sig i fullständigt kaos.
Herr talman! När jag läser grönboken och utlåtandet får jag uppfattningen att den ökade harmonisering som eftersträvas ofrånkomligen kommer att innebära att det för svensk del kommer att ställas lägre krav än de vi har i dag för försäljning av dessa produkter. Bara nationella säkerhetspolitiska skäl ska vara grund för att vara striktare och inte sälja till ett visst land. Det kan inte anses förenligt med den svenska hållningen, och utskottet har därför i utlåtandet betonat att vi anser att även utrikespolitiska överväganden ska kunna göras. Exempelvis är utskottets uppfattning sedan tidigare att det bör handla om demokratiskt styrda länder vid försäljning av krigsmateriel och det torde innefatta också produkter med dubbla användningsområden. Jag tycker inte heller att en uppluckring av gällande regelverk är förenlig med den svenska politiken för global utveckling, och den ska ju genomsyra alla politikområden - även handelspolitiken.
I utskottet är vi egentligen överens om att alla länder ska kunna fortsätta att ha ett striktare regelverk, men majoriteten slirar på formuleringarna, som Carin Runeson tidigare tog upp, och ställer det inte som ett absolut krav.
För oss är det centralt att en eventuell framtida reglering på EU-nivå av handel med produkter med dubbla användningsområden är minimiregler. De enskilda medlemsstaterna ska ha möjlighet att gå längre och införa mer restriktiva regler på nationell nivå. Det är viktigt att Sverige sänder en tydlig signal att vi slår vakt om den enskilda medlemsstatens möjligheter att införa mer restriktiva regler.
Anf. 35 Fredrik Malm (FP)
Herr talman! Vi behandlar i detta utlåtande EU-kommissionens grönbok:
System för exportkontroll för produkter med dubbla användningsområden från Europeiska unionen: säkerhet och konkurrenskraft i en föränderlig värld
. Det är en lång rubrik för ett viktigt område som i grund och botten handlar om balansen mellan att främja handel och fri konkurrens inom en sektor där Europeiska unionen är väldigt stark, nämligen högteknologi och mycket avancerade industriprodukter, och att behålla en fungerande kontroll, därför att de här produkterna som vi vet också kan användas till andra saker än enbart civila ändamål.
Syftet med grönboken är att inleda en bred och allmän diskussion med det civila samhället, icke-statliga organisationer, industrin, den akademiska världen och medlemsstaternas regeringar, står det i grönboken. Det bör även stå medlemsstaternas parlament, med tanke på att vi diskuterar detta här i dag. Det föll bort. Den diskussionen bör föras om hur systemet för kontroll av export av produkter med dubbla användningsområden ska fungera i framtiden. Resultatet av det samrådet, herr talman, ska bidra till att identifiera styrkor och svagheter i det nuvarande systemet samt kartlägga en långsiktig vision för EU:s exportkontroll.
Kommissionen lyfter i grönboken fram skillnader i de nationella systemen för export av produkter med dubbla användningsområden. I grönboken anges att det inte finns en harmoniserad EU-strategi för exportkontroll inom detta område. Förordningen om produkter med dubbla användningsområden anses fastställa en allmän ram för kontroll av export av produkter med dubbla användningsområden. Det praktiska genomförandet uppges dock i det närmaste helt ha överlåtits till medlemsstaterna. Följden av detta är att Europeiska unionen uppges ha en rad olika tillvägagångssätt för exportkontroller med olika grad av exportbegränsningar i medlemsstaterna. Detta har också påpekats av tidigare talare. Exporten av en särskild produkt från en medlemsstat kan försenas avsevärt eller till och med förbjudas, medan exporten av samma produkt från en annan medlemsstat kan fullbordas utan problem. Företagen i Europeiska unionen tvingas, enligt grönboken, ägna tid och resurser åt att uppfylla olika och ibland motstridiga regler i medlemsstaterna.
Kommissionen vill därför säkerställa en rad saker, bland annat att ett ökat systematiskt utbyte av information om tvivelaktiga transaktioner och utfärdade licenser ska kunna ske.
Kommissionen vill också säkerställa att det nationella generella exporttillståndet successivt avvecklas till förmån för EU:s generella exporttillstånd. Det finns fyra olika sådana tillstånd.
En gemensam strategi för övergripande kontroller bör utarbetas.
Efterlevnaden måste också kontrolleras på ett samordnat sätt i hela Europeiska unionen, med förbättrad tillgång till relevant information för tullen bland annat.
Därefter är det ytterligare några punkter som kommissionen lyfter fram.
Man argumenterar dessutom för att den här modellen skulle bidra till lika behandling av exportörer, ett förbättrat klimat för företagens verksamhet, förstärkt kontroll av de mest riskfyllda transaktionerna och en ökad export från Europeiska unionen. Medlemsstaterna skulle, enligt kommissionen, även fortsättningsvis kunna förhindra export om nationella säkerhetsintressen står på spel. Av den skrivningen har också vi i utskottet föreslagit ytterligare en skärpning.
Utskottet välkomnar - det gör vi alla, tror jag - att kommissionen genom grönboken har initierat en bred diskussion om hur EU:s system för kontroll av export av produkter med dubbla användningsområden fungerar. Sverige bör fortsatt arbeta aktivt inom ramen för Europeiska unionen i syfte att stärka exportkontrollen som ett instrument för icke-spridning av massförstörelsevapen och mot okontrollerade flöden av konventionella vapen.
Vi delar också regeringens ståndpunkt att det är viktigt att en noggrann avvägning görs mellan att fortsatt genomföra en strikt svensk exportkontroll och att i möjligaste mån undanröja hinder för att bedriva legitim handel. Mot bakgrund av att handel med kontrollerade varor kan påverka nationell utrikes- och säkerhetspolitik anser utskottet att tillståndsprövningen för export av produkter med dubbla användningsområden även fortsättningsvis ska utföras av respektive medlemsstats licensmyndighet.
Vi välkomnar också det som i likhet med regeringens förslag medför en ökad harmonisering mellan medlemsstaterna, inte minst vad gäller tolkningar av kriterier och definitioner i såväl EG-förordning 428 från 2009 som i dess bilagor. Frågan om enskilda medlemsstater ska tillåtas att även utifrån nationella utrikespolitiska bedömningar göra en mer restriktiv tolkning än vad som gemensamt har överenskommits på europeisk nivå bör dock övervägas.
Herr talman! Som vi alla vet och som jag tidigare har nämnt finns det en anledning till att grönboken från EU-kommissionen nu har kommit. Det finns en anledning till att de här förslagen lyfts fram. Produkter med dubbla användningsområden används i civila sammanhang, men de kan också, precis som jag har nämnt, användas för att framställa till exempel massförstörelsevapen eller andra typer av vapen på hög teknologisk nivå. Det är vapen som förstås kan åstadkomma väldigt stor skada och ett mycket stort lidande för ett stort antal människor, praktiskt taget för hela samhällen.
EU-samarbetet handlar om att tillsammans hitta lösningar på gränsöverskridande problem. Att det fortfarande finns olika regleringar för export av produkter med dubbla användningsområden i olika EU-länder gör att mer samarbete och ökad harmonisering på det här området känns rimligt och rätt. Det i sin tur gör att vi kan fortsätta EU-arbetet i syfte att stärka exportkontrollen som ett verktyg för icke-spridning av bland annat massförstörelsevapen.
Anf. 36 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Som framgått allaredan finns inom EU runt 5 000 företag som är engagerade i export av kontrollerade produkter. Det är en kontroll som är omfattande. Den är mycket detaljerad. Sedan augusti 2009 har EU:s medlemsstater enats om en förordning som just ska sköta hur den exporten går till. Det är en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden.
Grönboken, som vi har att behandla i dag, herr talman, har som mål att försöka identifiera styrkor och svagheter i dagens ordning, att försöka få till stånd en bred dialog för att åstadkomma en förnyelse av kontrollen av produkter med dubbla användningsområden, som ju är EU:s exklusiva befogenhet. Det är en integrerad del av EU:s handelspolitik.
Vi har i Sverige och i övriga medlemsstater behörighet att pröva produkterna genom ett särskilt bemyndigande från EU. Som har framgått finns fyra typer av tillstånd i dag. Det finns ett EU-generellt tillstånd som beslutas av kommissionen. Sedan finns tre nationella beslutsområden, dels individuella tillstånd, dels globalt nationellt tillstånd och dels nationella generella exporttillstånd. Dessutom har medlemsstaterna möjlighet att införa ytterligare nationella åtgärder om de så önskar och tillföra fler produkter.
Det här är inte helt enkelt. Det råder en snabb teknisk utveckling, en ny omvärld och nya förutsättningar även för oss. Det är bra att grönboken försöker att möta detta genom att lyfta upp frågan om en mer riskbaserad modell för EU:s exportkontroll.
Det är också bra att frågan om informationsutbyte lyfts upp. Här finns många förenklingar att göra, inte minst därför att det finns en mycket integrerad marknad. Företag jobbar med produkter som de levererar till varandra.
Jag hoppas att arbetet, herr talman, kan leda fram till en ändring av dagens förordning. Måhända behöver det leda till en förändring i svensk lagstiftning. Det återstår att se.
Det är fråga om en noggrann avvägning mellan fortsatt strikt svensk exportkontroll och att i möjligaste mån undanröja hinder för legitim handel. Handel med kontrollerade varor kan påverka nationell utrikes- och säkerhetspolitik. Det är helt klart. Därför markerar utskottet att tillståndsprövningen även i fortsättningen ska utföras av respektive medlemsstats nationella licensmyndighet.
I arbetet är det helt entydigt att FN:s säkerhetsrådsresolutioner utgör grundläggande ingångsvärden. De tas om hand i dag i gällande förordning. Export till stater som är parter i olika konventioner skiljer sig från export till stater som inte är konventionsbundna. Inom den ramen ska vi fortsätta att öka harmoniseringen av kriterier och definitioner av räckvidden för handeln med produkter med dubbla användningsområden.
Det har nämnts tidigare, men det är naturligtvis självklart att frågan om nationella säkerhetsintressen måste tas om hand. Utskottet betonar att det måste övervägas att utifrån nationella utrikespolitiska bedömningar göra mer restriktiva tolkningar. Bakom detta ligger det självklara att EU inte har en gemensam utrikespolitik. Det finns en skiljaktig utrikespolitisk hållning. Då är det naturligt att de utrikespolitiska bedömningarna måste speglas i de delarna.
Herr talman! Mot denna bakgrund yrkar jag bifall till förslaget i utrikesutskottets enhälliga utlåtande.
Anf. 37 Julia Kronlid (SD)
Herr talman! Regleringen av export av produkter med dubbla användningsområden är och har alltid varit en känslig och komplicerad fråga. Å ena sidan måste man naturligtvis se till marknadens berättigade krav att föra en framgångsrik handel med sina produkter, och å andra sidan är det viktigt att de säkerhetspolitiska aspekter som finns när det gäller denna typ av handel noga övervägs. Ur vår synvinkel är det just de säkerhetspolitiska aspekterna som här är viktiga.
Herr talman! I föreliggande grönbok har kommissionen bland annat framfört ett förslag till konstruktion av regler på detta område som i praktiken innebär att kommissionens inflytande ökas. Man menar från kommissionens sida att de nationella tillstånden för handel av produkter av denna typ successivt ska avvecklas till förmån för de EU-gemensamma generella tillstånd som utfärdas av kommissionen. Utifrån utskottets ställningstagande för ett fortsatt förfarande med nationella licensmyndigheter bör förslaget att avveckla de nationella tillstånden inte genomföras. Det har vi också framhållit i ett särskilt yttrande. Som argument till EU-gemensamma generella tillstånd framför kommissionen att det har blivit allt svårare att skilja handelsintressen och säkerhetsintressen åt och att det finns flera olika tolkningar inom EU av hur regelverket för exportkontroll ska se ut. Det hävdas från kommissionens sida att detta är en fråga som är kopplad till hela EU:s konkurrenskraft på området och att det därför är önskvärt att ha ett harmoniserat regelverk.
Vi instämmer inte alls i kommissionens bedömning. Enligt vår mening bör frågan i stället främst ses ur en säkerhetspolitisk aspekt och inte som en fråga som gäller snedvridning av marknaden. Därför är det heller inte aktuellt med åtgärder av den typen av gemensamma strategier för riskbedömning av produkter med dubbla användningsområden eftersom en sådan riskbedömning måste vila på medlemsstaterna själva.
Det är visserligen sant att kommissionen själv anser att ett sådant förslag inte skulle innebära att medlemsstaternas kontroll över den egna exportkontrollpolitiken blir kringskuren. Men detta kan vi inte riktigt instämma i. Om man inte längre har möjlighet att som enskilt land själv göra riskbedömningen när det gäller kontrollen av produkter med dubbla användningsområden har man de facto frånsagt sig kontrollen över en viktig del av sin exportkontrollpolitik.
Herr talman! Vi anser med andra ord att en avveckling av nationella tillstånd inte ligger i medlemsstaternas intresse och att EU-kommissionen inte bör gå vidare med att genomföra just detta. Ur vår synvinkel sett måste det vara varje enskilt land som självt avgör just vilka förhållanden som ska vara aktuella när det handlar om beslut som kan tänkas ha påverkan på nationell utrikes- och säkerhetspolitik, vilket det är fråga om här.
Vi delar vidare utskottets mening att EU:s system inte får tillåtas motverka enskilda medlemsstaters strävan att uppnå en rättvis och hållbar global utveckling. Vi vill vidare understryka att EU:s system heller inte får tillåtas motverka medlemsstaternas behov av att värna sina respektive utrikes- och säkerhetspolitiska intressen.
Eftersom Sverigedemokraterna ändå delar utskottets mening, som framgår i utlåtandet vad gäller att tillståndsprövningen avseende export av produkter med dubbla användningsområden även fortsättningsvis ska utföras av respektive lands licensmyndighet, väljer vi att yrka bifall till utskottets förslag. Vi har lämnat in ett särskilt yttrande där vi verkligen vill förtydliga att säkerhets- och utrikespolitiska intressen inte får inskränkas.
Anf. 38 Jonas Sjöstedt (V)
Herr talman, kolleger och åhörare! Vi diskuterar grönboken om exportkontroll för produkter med dubbla användningsområden, alltså även en militär användning.
Vi i Vänsterpartiet vill se en strikt begränsning av dessa produkter och export av dem till diktaturer och till länder som befinner sig i väpnad konflikt. Vi vill upprätthålla såväl en nationell möjlighet att införa en sådan begränsning som en möjlighet att ingå internationella avtal som kan reglera detta.
Europeiska unionen har redan regler på detta område. Grönboken handlar om hur dessa regler ska förändras i framtiden. För Europeiska unionen är det här en fråga om exklusiv befogenhet, ett område där EU faktiskt har en gemensam politik. Trots detta domineras i dag regelverket av nationella regler på området. Det menar vi i Vänsterpartiet är bra. Det måste vara möjligt för ett medlemsland som vill begränsa export av den typen av produkter att faktiskt göra det. Det handlar om trovärdigheten i vår utrikespolitik. Det handlar om att upprätthålla demokratisk kontroll över en viktig funktion i samhället.
I grönboken förs många resonemang om det är förenligt med EU:s inre marknad eller inte.
Den inre marknaden i Europeiska unionen har någon sorts motsvarighet i trosbekännelsen, kan man säga. Den är viktigare än allt annat. Först kommer företagens rätt att sälja sina produkter. Sedan kommer övriga hänsyn - miljöhänsyn, sociala hänsyn eller hänsyn gällande exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden.
Vi i Vänsterpartiet delar inte denna övertro på den inre marknadens roll. Vi menar att andra hänsyn måste kunna sättas före hänsynen till företags möjligheter att sälja sina produkter. Därför värnar vi Sveriges möjligheter att behålla och praktisera en striktare lagstiftning på detta område. Vi värnar enskilda medlemsstaters rätt att kunna gå före.
Detta har vi tillsammans med Miljöpartiet tydliggjort i ett särskilt yttrande - vi har samma syn i det här fallet - som är fogat till detta utlåtande från utrikesutskottet.
Frågan kommer att behandlas igen, säkerligen då i ett skarpare läge. Då finns det anledning att återkomma till konkreta förslag.
Vi uppmanar regeringen att hävda Sveriges rätt att behålla en mer ambitiös lagstiftning på detta område.
Anf. 39 Robert Halef (KD)
Herr talman! Samtalet om exportprodukter med dubbla användningsområden måste föras löpande. Det är en ständigt föränderlig värld att verka i. Därför ska också marknaden för denna exportsektor ständigt omvärderas och utvärderas. Samtidigt är det rimligt att exportföretag med dyra tillverkningsprocesser får ett förutsägbart och stabilt regelverk att förhålla sig till. Det blir orimligt att verka på en internationell marknad om vi inte ger exportörerna tydliga, långsiktiga och rimliga förhållningsregler.
Vi har ett ansvar för att se till att produktion som gynnar såväl svenska som utländska intressen får tydliga besked och enhetliga exportkrav så långt detta är möjligt. Det är bra att kommissionen inleder en bred diskussion om EU:s system för kontroll av export av produkter med dubbla användningsområden.
Herr talman! Det är extra viktigt att vara noggrann när det gäller kontroll och uppföljning av exporten för att förhindra spridning av kärnvapen, kemiska och biologiska vapen samt bärare av dessa.
När så många som 5 000 företag har verksamhet inom nämnda område är det rimligt och självklart att vi skyndsamt tar ett gemensamt grepp och får en harmonisering mellan medlemsstaterna vad gäller tolkningar av kriterier såväl i förordningen som i dess bilagor.
Våra exportprodukter är av mycket varierad karaktär. Det gäller allt från navigation, telekommunikation och datorer till kärnkraft, biologi och kemi, för att nämna några områden. Produkterna kan både direkt och indirekt bidra till bland annat förbättrad säkerhet och informationsfördelar för människor men kan i fel händer ge oanade konsekvenser. Vi står bakom den gemensamma EU-satsningen på en grönbok för området och ser fram emot den utvärdering och de förbättringsåtgärder som planeras inom området under de kommande åren.
Vi kristdemokrater vill också poängtera vikten av att involvera det civila samhället och forskare i samtalen om en EU-standard och om förhållningen till system för kontroll av export av produkter med dubbla användningsområden. I utskottets utlåtande framkommer tydligt att harmoniseringen av kontrollsystemen är i behov av utveckling och att sådant i dag är eftersatt. Att medlemsländerna ges möjlighet att införa ytterligare nationella åtgärder och att göra mer restriktiv tolkning än som gemensamt har överenskommits på europeisk nivå är väsentligt.
Vi kristdemokrater anser att det är mycket viktigt med såväl en harmonisering som en framtida gemensam plattform för strategisk exportkontroll. Dagens system med olika behandling av samma produkt i olika länder är inte hållbart i längden och behöver förändras.
Herr talman! Vi har också möjlighet till nationella åtgärder. Här är det viktigt att Sverige sätter ribban högt - det ska vara kvalitativt och förutsägbart - för en strategisk exportkontroll. Den kontrollen och strategin harmoniserar väl med EU:s grönbok på området där ett antal svagheter och styrkor är identifierade.
Vidare anser vi att det är viktigt att EU tar ett ordentligt grepp om själva genomförandet, en uppgift som i dag till stor del åligger medlemsländerna själva. Troligen gynnar detta inte en harmonisering i tillräckligt snabb takt. De motstridiga regler som i dag finns i medlemsstaterna behöver diskuteras på överstatlig nivå - detta för att i närtid uppnå effektivitet och bra resultat.
Herr talman! När det gäller möjligheten för enskilda medlemsländer att ha en mer restriktiv hållning vill Kristdemokraterna se samma hantering och praxis som inom andra områden, det vill säga: Enskilda länder ska kunna ställa högre krav och ytterligare krav - utöver en eventuell gemensam EU-standard. Sverige har exempelvis ett demokratikriterium som krav i samband med export av strategiska vapen.
Inom både miljöområdet och andra områden måste enskilda länder få svängrum när det gäller att ställa högre krav nationellt än den gemensamma standarden. EU:s krav bör vara ett minimikrav - om än ibland högt ställt - men med möjlighet för respektive medlemsland att självt ställa högre krav, precis som Sverige redan i dag bland annat på miljöområdet gör.
Herr talman! Det samrådsbetänkande som grönboken syftar till är mycket välkommet, och den gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden som trädde i kraft år 2009 innebär en god men inte tillräcklig samsyn i frågan. Nu måste vi ta nästa steg. Här har vi ett stort ansvar i och med att vi finns med i Europeiska unionen där vi kan påverka processen.
I utlåtandet kan man bland annat läsa följande: "Kontroller av export av produkter med dubbla användningsområden är EU:s exklusiva befogenhet och är en integrerad del av EU:s gemensamma handelspolitik." Vidare: "Hur dessa nationella tillstånd beviljas skiljer sig åt bland medlemsstaterna." Den friheten bör också finnas med fortsättningsvis, men EU måste tydliggöra vad som är en rimlig grundnivå.
Det är enbart sju medlemsstater som har gjort nationella generella exporttillstånd tillgängliga för exportörer. Exporten av en särskild produkt från en medlemsstat kan avsevärt försenas eller till och med förbjudas medan export av samma sorts produkt från en annan medlemsstat kan fullbordas utan problem. Företagen i EU tvingas, enligt grönboken, ägna tid och resurser åt att uppfylla olika och ibland motstridiga regler i medlemsstaterna. Så ska vi inte ha det. Utgångspunkten måste vara en gemensam strategi och agenda, något som vi kristdemokrater förordar.
Vi ska vara en föregångsunion när det gäller innovationer, företagande och kunskap. Vi ska också gå före när det gäller mänskliga fri- och rättigheter. Det finns ingen anledning att tro att dessa inte kan gå hand i hand när det gäller system för exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden.
Herr talman! Jag vill återigen poängtera vikten av respekt för människors liv och hälsa. Därför är vi kristdemokrater mycket positiva till den föreslagna dialogen med det civila samhället och med andra aktörer som verkar i de regioner som köper våra exportprodukter.
Kommissionen har föreslagit sex åtgärdspunkter där bland annat systematiskt utbyte av information, gemensamma riskbedömningar, övergripande kontroller och överföring inom EU finns med som identifierade problemområden. Låt oss ta ett gemensamt ansvar för att driva på dessa rimliga krav på förändringar och sedan fortsätta arbetet med att kvalitetssäkra exportkontrollen av produkter med dubbla användningsområden.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2011-10-26
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1
Protokoll med beslut
- 2011-10-26Protokoll 2011/12:23
Riksdagsskrivelser
Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.
Förslagspunkter och beslut i kammaren
System för exportkontroll för produkter med dubbla användningsområden
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.
Utskottens utlåtanden
Utskotten kan granska meddelanden från EU:s institutioner. Ofta handlar det om så kallade strategiska dokument från EU-kommissionen som kan vara idédokument, diskussionsunderlag och långsiktiga planer för kommande lagstiftning. När ett utskott har granskat ett sådant meddelande skriver det ett utlåtande till kammaren om granskningen.
Utskotten gör också subsidiaritetsprövningar av EU-förslag. De ska då bedöma om ett beslut bör fattas på EU-nivå eller av på nationell nivå. Om utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utlåtande.