Processrättsliga frågor

Betänkande 2010/11:JuU9

Processrättsliga frågor (pdf, 176 kB)

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet 30 motionsyrkanden som har väckts under den allmänna motionstiden 2010 och som huvudsakligen handlar om frågor som ligger inom ramen för processrätten. Motionerna avser bl.a. olika förundersökningsfrågor samt frågor om rättshjälp och nämndemän. Samtliga motioner avstyrks.

I betänkandet finns tio reservationer (S, MP, SD, V).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Översyn av rättshjälpslagen m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Ju256, 2010/11:Ju268 och 2010/11:Ju295.

Reservation 1 (S, MP, V)

2.

Rättshjälp i vissa typer av mål

Riksdagen avslår motionerna 2010/11:K402 yrkande 2, 2010/11:Ju228 och 2010/11:Ju254.

3.

Straffansvar för osanna uppgifter under förundersökningen

Riksdagen avslår motion

Dokumentet är stort, klicka för att öppna på egen sida

Ärendet är avslutat

Händelser

Under beredning: 2011-01-20 Justering: 2011-02-03 Trycklov till Gotab och webb: 2011-02-09 Trycklov: 2011-02-09 Bordläggning 1: 2011-02-28 Bordläggning 2: 2011-03-01 Behandling: 2011-03-02 Avgörande: 2011-03-03 Beslut: 2011-03-03

Betänkanden och utlåtanden

Betänkanden innehåller riksdagsutskottens förslag till riksdagsbeslut i olika ärenden. Utskotten lämnar utlåtanden över olika EU-förslag.

Debatt (20 anföranden)

Processrättsliga frågor

4 augusti 2022
Debatt om förslag 2010/11:9

Dokument från debatten

2011-03-03

Protokoll för debatten

Mattias Jonsson (S)

Anf. 127 Mattias Jonsson (S)

Herr talman! Vi har nu att debattera betänkandet Processrättsliga frågor med ett tjugofemtal motioner och cirka tio reservationer. Motionerna berör bland annat översyn av rättshjälpslagen, straffreduktion för den som medverkar till att lösa brott samt ersättning till nämndemän. Inledningsvis yrkar jag bifall till reservation 1 om översyn av rättshjälpslagen och till reservation 9 om nämndemäns ersättning. Vi socialdemokrater menar att en översyn av rättshjälpslagen behövs då många, ofta kvinnor i samband med en separation, inte har råd att driva igenom en bodelning och därför går tomhänta ur sin relation. Störst är problemen när den ena parten på grund av våld tvingats fly det gemensamma hemmet utan ens få med sig sina ägodelar. Enligt nuvarande regelverk utbetalas ingen rättshjälp för genomförande av en bodelning. Men i vissa fall kan staten bekosta en bodelningsförrättares arbete för upp till fem timmar. Det är först när en tvist uppstår till följd av en genomförd bodelning som rättshjälp kan beviljas. Vi kan ta som exempel kvinnojourernas erfarenheter utifrån möten med kvinnor som är utsatta för mäns våld - fall där det visar sig att kvinnor i stor utsträckning avstår från att driva bodelningsprocesser beroende på att stora kostnader uppstår. Det kan leda till att dessa kvinnor står helt utan ekonomiska tillgångar. Få beviljas ersättningsgaranti till bodelningsförrättare, och i de fall där garanti medges räcker inte fem timmar särskilt långt. Resultatet blir att tillgångarna i boet inte blir rättvist fördelade och att den ena partens möjligheter till ekonomisk självständighet kraftigt försämras. Vi från Socialdemokraterna ser vikten av en lösning på denna fråga då ärenden om bodelning kan få så allvarliga och orättvisa konsekvenser. Därför efterlyser vi en översyn av rättshjälpslagen och yrkar bifall till reservation 1. Jag går nu över till reservation 9 om nämndemäns ersättning. I går kunde vi höra på nyheterna om en sammansättning av nämndemän där rekryteringen inte varit speciellt lyckad sett till åldersfördelningen. Ekot redovisade att medelåldern nu är 56,8 år, vilket är en ökning trots regeringens kampanj för att rekrytera yngre nämndemän. Här behövs ytterligare åtgärder! Herr talman! Vi från Socialdemokraterna och Vänstern begär en uppföljning beträffande effekterna av 2007 års förändring av ersättningen till nämndemän. Beslutet innebar en höjning till 500 kronor per förhandlingsdag. Förvånande var att man samtidigt införde halvdagsersättning. Införandet av denna skedde samtidigt som man rekommenderade en förhandlingstid på sex timmar eller mer. Vi har under en längre tid fått signaler om att domstolar ibland har svårigheter med att kalla in nämndemän. Jag nämnde tidigare hur det ser ut när det gäller medelåldern. Jag är bekymrad över hur denna förändring fått en sådan betydelse för rekryteringen och för benägenheten att delta vid förhandlingarna. Vi vill att regeringen följer upp konsekvenserna av införandet av halvdagars ersättning. Vad är det som hindrar regeringen att följa upp konsekvenserna av ersättningsförändringen 2007, särskilt som frågan under lång tid har varit uppe och det ständigt kommer signaler om bekymmer med rekryteringen, om åldersfördelning och i vissa fall även om svårigheter att kalla in nämndemän? Det får inte vara så att vi har ett sådant system att personer ekonomiskt kan förlora på det uppdrag som de tagit. Jag yrkar därför bifall till reservation 9 och föreslår en uppföljning beträffande effekterna av 2007 års förändring av ersättningssystemet. När jag nu har möjlighet att stå här i talarstolen kan jag inte, herr talman, låta bli att även beröra det förslag som Domstolsverket har lagt fram och som just nu är ute på remiss. Det som föreslås innebär en sammanslagning som resulterar i nedläggning av fyra domstolar. Berörda domstolar är tingsrätterna i Hässleholm, Eksjö, Norrtälje och Mora. Domstolsverkets förslag leder till sämre tillgänglighet och service för medborgarna samtidigt som antalet mål i domstolarna ökar, vilket starkt talar emot förslaget om nedläggningen av domstolar. Ytterst handlar det om att värna förtroendet för det svenska rättsväsendet. Vi ser allvarligt på om förslaget blir verklighet och har därför lagt fram ett förslag till ett utskottsinitiativ i justitieutskottet som vunnit majoritet i utskottet. Vi anser att det är viktigt att riksdagen tidigt talar om sin inställning och deklarerar sin hållning i frågan för regeringen. Frågan kommer att ytterligare debatteras, troligen under kommande vecka. Då finns självklart möjligheten även för regeringspartierna att ställa sig bakom förslaget i betänkandet och att avråda regeringen från att besluta om ytterligare nedläggning av domstolar. Som förslaget just nu ser ut gäller det, som jag nämnt, Hässleholm, Eksjö, Norrtälje och Mora - alla väl fungerande och väldigt effektiva domstolar. Återigen yrkar jag bifall till reservationerna 1 och 9 i justitieutskottets betänkande Processrättsliga frågor .

Maria Ferm (Mp)

Anf. 128 Maria Ferm (Mp)

Herr talman! I går beslutade justitieutskottets majoritet att stödja ett initiativ för att förhindra nedläggning av fler tingsrätter i Sverige. Om detta blir riksdagens vilja kommer jag och många andra riksdagsledamöter att ha dragit våra strån till stacken för att öka allmänhetens förtroende för rättsväsendet och tilltron till att dess system fungerar. Detta känns väldigt bra. Därigenom kan vi i riksdagen se till att tillgången till domstolar inte ytterligare försämras jämfört med hur det är i dag. En fundamental princip i en rättsstat är att alla ska ha tillgång till objektiva, rättvisa och kompetenta domstolar när det gäller att lösa tvister eller att få sin talan prövad. Ingen ska dömas för brott av annat organ än en kompetent domstol, och alla ska ha rätt till en rättvis rättegång. Jag hoppas att utskottsinitiativet kan bidra till detta. En viktig del av det svenska rättsväsendet är att vi har ett rättshjälpssystem. Personer med en inkomst under motsvarande 300 000 kronor per år får statens hjälp med att finansiera sin process i domstol. Tillsammans med rådgivning av kompetenta juridiska biträden ger rättshjälpen många en möjlighet att få bästa möjliga lösning på problemen. Det är inte alla gånger så att den enskilde får det resultat som han eller hon önskar, men rätten till domstolsprövning har i alla fall inte varit beroende av personens inkomst. Det finns dock brister i systemet. Riksdagsåret 2004/05 såg vi miljöpartister tillsammans med den dåvarande borgerliga oppositionen till att regeringen fick i uppdrag att utreda hur småföretagare skulle kunna få ökad tillgång till rättshjälp i vissa särskilt svåra situationer - detta då det i princip är omöjligt för den som är näringsidkare att få rättshjälp. Domstolsverket har utrett bland annat detta på regeringens uppdrag och har i mars 2009 avlämnat förslag till regeringen om hur bland annat småföretagare ska kunna få nämnda tillgång till rättshjälp. Det handlar om fall där småföretagaren kanske ska skyddas mot immaterialrättsligt intrång eller när det gäller arbetsrättsliga tvister eller tvister med den enda anställde eller där någon obefogat ansökt om att försätta företagaren i konkurs. I Domstolsverkets utredning presenteras även förslag om att det så kallade inkomsttaket ska höjas så att fler ska kunna få del av rättshjälpen. Det handlar om att möjliggöra för barn att få rättshjälp i mål där de vill få ut rättmätigt underhållsstöd från en trilskande förälder, om brottsoffers möjlighet att få rättshjälp i utlandet och om processer för att få tillbaka olovligen bortrövade barn från andra länder. Domstolsverket presenterade således i mars 2009 ett flertal förslag för regeringen som skulle göra att det samhälleliga skyddet för utsatta personer och vissa småföretagare förbättrades i många fall. Särskilt noterbart är förslagen om att göra det möjligt för barn att få rättshjälp för att få in underhållsbidrag. Vid kontakt med Justitiedepartementet har det framkommit att utredningen inte remitterats och att ingen åtgärd för närvarande övervägs. Detta är minst sagt svagt, särskilt som utredningen baserades på ett tillkännagivande som de borgerliga partierna själva stod bakom. Justitieutskottets betänkande innehåller en reservation med förslag om ännu en översyn av rättshjälpslagen. Jag yrkar bifall till reservation 1. I reservationen framförs bland annat att det finns familjerättsliga mål där det ställs höga krav för att man ska beviljas rättshjälp. Ofta leder detta till att den ekonomiskt svagare parten, tyvärr ofta en kvinna, drabbas. Det är ännu ett hål i rättshjälpslagstiftningen som behöver täppas till. Ett välfungerande och heltäckande rättshjälpssystem för de mest resurssvaga i samhället är ett tecken på ett samhälle som värnar principen om allas tillgång till det rättvisa domstolssystemet. Jag har visat på flera sätt att täppa till ett antal luckor i det systemet. Rättsväsendet består av många pusselbitar, och jag hoppas att den del som gäller just rättshjälp kan utvecklas för att förbättra många enskildas tillgång till domstolar i Sverige.

Kent Ekeroth (Sd)

Anf. 129 Kent Ekeroth (Sd)

Herr talman! I betänkandet om de processrättsliga frågorna har Sverigedemokraterna sju reservationer, bland annat en om att införa straffansvar för osanna uppgifter under förundersökning. Vi menar att det inte borde vara rimligt eller acceptabelt att ljuga för polisen eller åklagaren för att försvåra undersökningen. Det borde vara straffbart att göra det. En annan reservation handlar om hemliga tvångsmedel vid förundersökningar om övergrepp i rättssak eller mened. Argumentet för varför man inte skulle ha det var att det var ett intrång i integriteten. Vi menar att rättssäkerheten och möjligheten för vittnen att våga vittna väger mycket tyngre än motargumentet i det här fallet. Vi har även reserverat oss för enklare regler för införande av kameraövervakning. Jag vet att polisen har efterfrågat enklare regler för att utföra kameraövervakning runt om. Det har bevisligen minskat brottsligheten på de platser där de här kamerorna finns, och dessutom hjälper de till att lösa brott när de väl sker. Vi har också en motivreservation när det gäller texten om nämndemän. Vi framhåller att det är kompetensen som ska vara avgörande vid tillsättning och inte, som det står nu, att det ska spegla Sveriges befolkning. Det innebär implicit att man kvoterar in personer, till exempel invandrare, kvinnor, gamla, unga eller vad det kan vara. Vi menar att kompetensen ska vara avgörande och ingenting annat. Jag ska hålla mig kort. Vi står bakom alla våra reservationer rörande de processrättsliga frågorna, men jag yrkar av tidsskäl bifall bara till reservationerna 3, 6 och 8.

Carl-Oskar Bohlin (M)

Anf. 130 Carl-Oskar Bohlin (M)

Herr talman! I dag diskuterar vi justitieutskottets betänkande Processrättsliga frågor med anledning av de 25 motioner som väcktes under den allmänna motionstiden på processrättens område. Processrätt är någonting som ofta förknippas med stor juridisk komplexitet. Bara rättegångsbalken innehåller över 800 paragrafer. För att behärskas fullt ut kräver den också god kännedom om förarbeten och praxis. Därutöver följer alla speciallagar som också innehåller processrättslig reglering. Icke desto mindre är det angeläget att diskutera processrättsliga frågor här i riksdagen och att vi kontinuerligt ser över det processrättsliga regelverket som bland annat rör användningen av tvångsmedel, åtalsfrågor, bevisvärdering, rättshjälp, verkställighet av påföljd med mera. Inte sällan handlar lagstiftningsarbetet på processrättsområdet om avvägningar. Det gäller att finna en rimlig avvägning och balans mellan att å ena sidan värna skyddet för den enskildes integritet och å andra sidan hela tiden ha ett effektivt rättskipningsarbete genom hela rättskedjan. Flertalet av de motionsyrkanden som föreligger i dag är redan föremål för utredning eller beredning i Regeringskansliet. Jag menar att det vore oklokt att föregripa det här arbetet med hänvisning till det jag just sade, nämligen att sådana här förändringar i processrättslig lagstiftning kräver noggranna överväganden för att inte landa fel när det gäller balansen mellan integritet å ena sidan och effektivitet i rättskedjan å andra sidan. Jag tänker inte gå igenom vart och ett av yrkandena här i kammaren utan nöjer mig med att nämna några områden. Ett antal av motionerna som behandlas i betänkandet handlar om rätten till någon form av rättshjälp finansierad av staten. Låt oss börja med att konstatera att rättshjälp finansierad av skattemedel fyller en viktig funktion för att tillförsäkra alla människor en rimlig chans att stå lika inför lagen. Men låt oss också konstatera att den lagstiftning vi har, nämligen lagen om rättshjälp, är subsidiär i förhållande till det privata försäkringsskydd som erbjuds på marknaden och som finns möjligt att teckna. Det är en rimlig ordning att vi har det på det viset. Det är också viktigt att se till att den här lagstiftningen hela tiden korrelerar med det försäkringsutbud som finns, så att det inte skapas luckor där människor kan falla mellan stolarna när det gäller att ha en rimlig och välavvägd situation. Domstolsverket presenterade en rapport på det här området, som nämndes tidigare. Denna är nu under beredning i Regeringskansliet. Vi bör inte föregripa det beredningsarbetet. Men det är viktigt att konstatera att även här pratar vi om avvägningar, nämligen mellan en effektiv rättshjälp och ett kostnadseffektivt system som gör det möjligt med rimliga satsningar på andra håll på rättsområdet. Något som jag dessutom tycker är värt att notera i det här betänkandet är den något egendomliga gemensamma reservationen från Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna, nämligen reservation 3. Man anför där att det är rimligt att den som hjälper till att lösa egen brottslighet ska kunna ges strafflindring. Det är mycket rimligt, men det är egentligen redan i dag gällande rätt. I brottsbalkens 29 kap. 5 § 3 är detta redan ett billighetsskäl för vilket man kan få strafflindring. Är Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna omedvetna om vad som utgör gällande rätt? Eller är man ute efter en annan reglering? Det framgår på inget sätt i den motion eller i den reservation som finns i betänkandet. Sedan kan det vara värt att kommentera något av det som Socialdemokraternas företrädare nämnde i sitt inledningsanförande på processrättsområdet, nämligen Domstolsverkets utredning där man föreslår en nedläggning av fyra tingsrätter. Jag finner två delar i detta anförande ganska anmärkningsvärda. För det första tycker jag att det är anmärkningsvärt att det parti som lade ned hälften av Sveriges tingsrätter i början av 2000-talet nu slår sig för bröstet som tingsrätternas största värnare. Det andra som är anmärkningsvärt i detta är att man tycks vilja införa en helt ny ordning i riksdagen vad gäller myndigheternas arbetsformer och oberoende. Enbart på grundval av att en myndighet presenterat en rapport, som ännu inte är färdigberedd - det föreligger ännu inget politiskt förslag - vill man gå in och styra den myndigheten. Man vill alltså säga nej till en rapport som ännu inte är framlagd för regeringen. Det tycker jag är ett ganska märkligt förhållningssätt. Det publiceras rapporter från myndigheter varenda dag. Det är inte så att man, innan det har blivit politik av rapporterna, från riksdagens sida går in och försöker styra en myndighet som ligger under regeringen. Jag måste säga att det är ett ganska anmärkningsvärt förhållningssätt. Slutligen tänkte jag nämna något om reservation 4 från Socialdemokraterna rörande förundersökningsbegränsning. Låt mig börja med att säga att vi inte i alltför stor utsträckning ska urholka den allmänna åtalsplikt som finns i 20 kap. 6 § rättegångsbalken. Naturligtvis kan förundersökningsbegränsning vara nödvändigt och önskvärt i situationer där en och samma person är misstänkt för ett grovt brott och till exempel flera mindre förseelser. Detta utreds i SOU 2010:43 och man konstaterar att fråga om förundersökningsbegränsning kan vara bland annat att en åklagare i en utredning rörande omfattande och komplicerad brottslighet ska kunna underlåta att utreda de minst allvarliga brotten för att upprätthålla effektiviteten i utredningsarbetet. Detta ska dock enligt förslaget i utredningen inte gälla brott som kan föranleda sex månaders fängelse eller mer. I den socialdemokratiska motion som väckts på detta område tycks emellertid utgångspunkten vara en helt annan. Där nämner man omfattande ekonomisk brottslighet som exempel på fall där förundersökningsbegränsning borde användas i större utsträckning. Sådan typ av brottslighet renderar ju, typiskt sett, kännbara påföljder, och att motivera förundersökningsbegränsning med det huvudsakliga skälet att det tar lång tid att utreda känns inte som en rimlig princip att bygga ett rättssamhälle på. Jag skulle, herr talman, vilja avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motionsyrkanden. (Applåder) I detta anförande instämde Anton Abele, Krister Hammarbergh och Patrick Reslow (alla M) samt Roger Haddad (FP).

Roger Haddad (Fp)

Anf. 131 Roger Haddad (Fp)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till justitieutskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner. Betänkandet tar upp ett antal angelägna frågor, bland annat hur samhället ska kunna erbjuda enskilda rättshjälp och juridiskt biträde - några tidigare talare har varit inne på det - när behovet inte kan tillgodoses på annat sätt samt hur samhället kan stötta enskilda. Ett antal motioner lyfter upp frågan. Samtidigt föreligger en utvärdering i Regeringskansliet där man studerar förslag från Domstolsverket med fokus på att förbättra den enskildes rättssäkerhet. Fru talman! Låt mig gå över till frågan om hemliga tvångsmedel. Det finns redan i dag långtgående instrument för en domstol att bevilja åklagare rätten att genomföra hemlig teleavlyssning eller postkontroll, för att nämna några områden. Vi är angelägna om att dessa instrument används på ett korrekt och rättssäkert sätt. De straffkriterier som finns uppställda bidrar i sig till en restriktiv användning av instrumenten, och det ska vi ha. Användningen av hemliga tvångsmedel utgör ett mycket starkt ingrepp i den personliga integriteten, och den måste vi fortsätta att värna även om syftet med instrumenten är att bekämpa grov brottslighet, exempelvis narkotika- och barnpornografibrott. Vi är därför i dag inte beredda att från utskottsmajoritetens sida gå längre genom att utvidga åklagarens möjlighet att tillämpa hemliga tvångsmedel för vissa brott som motionärerna anför. Fru talman! Jag vill även beröra frågan om kameraövervakning. Där pågår ett arbete med att harmonisera lagstiftningen till en samlad, ny kameraövervakningslag. Även här finns en rad kontrollstationer för hur tillstånd beviljas och hur myndigheterna ska övervaka användningen av kameror. Jag anser att kameraövervakning är ett mycket viktigt instrument i det brottsförebyggande arbetet, och jag vet att till exempel många rektorer haft nytta av möjligheten att i förebyggande syfte sätta upp kameror i skolorna, alltså för att förebygga skadegörelse såsom klotter men också glasskrossande och andra typer av skadegörelse. Vissa skolor har problem med elever som till och med sätter eld på toaletter, vilket kan få katastrofala följder om det inte upptäcks eller förebyggs i tid. Även i dessa fall har kameraövervakning varit ett stöd. Här vill jag understryka vikten av att man tydligt genom bland annat skyltning informerar personal och elever om att det finns kameraövervakning i skolan. Det finns kommuner som ansökt om att få övervaka stadsdelstorg där företag haft bekymmer med glaskross, klotter och annan skadegörelse. De stöter dock på motstånd från olika instanser, till exempel Justitiekanslern, även om de kan tycka att kameraövervakning är befogat. Det finns alltså olika kontrollinstrument i lagstiftningen. Jag delar utskottets hantering av ärendet, även om jag anser att detta bör ses över. Jag tycker inte att vi ska föregripa den beredning som sker av nuvarande lagstiftning gällande kameraövervakning, som också betänkandet hänvisar till. Fru talman! Låt mig slutligen kommentera frågan om ett särskilt organ för resningsansökningar. Jag tycker att det är ett stort bekymmer, och utskottet skriver i sitt betänkande att det är mycket allvarligt att oskyldiga personer döms för brott som de inte har begått. Det finns ett antal förslag om resningsförfarande som bereds - möjlighet att hålla nya förhör, att genomföra nya tekniska undersökningar och att på nytt ta upp ett resningsärende i en förundersökning. Vi välkomnar förslag som stärker rättssäkerheten för den enskilde. Vidare välkomnar vi att regeringen snart återkommer till riksdagen med konkreta förslag för att förebygga att oskyldiga personer döms för brott som de inte har begått. (Applåder)

Kent Ekeroth (Sd)

Anf. 132 Kent Ekeroth (Sd)

Fru talman! Jag har några korta frågor, bland annat om tvångsmedel och övergrepp i rättssak. Roger Haddad talade om att det var integritetskränkande. Ja, det kan vara integritetskränkande, men övergrepp i rättssak är extremt allvarligt enligt mitt sätt att se. Att använda tvångsmedel i dessa fall menar jag är mycket viktigare än integriteten för potentiella brottslingar. Menar du, Roger Haddad, att integriteten skulle vara viktigare i det här fallet än att upprätthålla rättssäkerheten i landet? Det är den första frågan. Den andra frågan gäller kameraövervakning. Om den utredning som du hänvisar till kommer fram till att man inte ska göra det lättare att införa kameraövervakning, kommer du då att vara emot att man gör det lättare eller kommer du att vidhålla att det ska vara lättare? Om du vidhåller att det ska vara lättare att införa kameraövervakning spelar det ingen roll vad utredningen kommer fram till, eller hur? Det spelar ingen roll om de säger att det ska vara lättare eller svårare. Det är samma sak. Så länge man tycker att det ska vara lättare kan man ju motionera om det alldeles oavsett vad utredningen kommer fram till. Jag undrar hur du ställer dig i sådant fall?

Roger Haddad (Fp)

Anf. 133 Roger Haddad (Fp)

Fru talman! Övergrepp i rättssak är ett stort bekymmer, men de delar som finns i betänkandet och de delar som Sverigedemokraterna så att säga vill luckra upp gäller stora intrång, såsom buggning och hemlig teleövervakning. Flera av dessa delar finns ju redan i dag. Vi från Folkpartiet är i alla fall inte beredda att ändra på det. Bland straffkriterierna finns ju också en ventil. Det behöver inte vara fråga om fyra års fängelsestraff för att kunna tillämpa några av instrumenten, men vi är inte beredda att ge åklagaren större tillgång i dessa delar än vad som finns med i betänkandet. När det gäller kameraövervakningslagen tycker i alla fall jag och Folkpartiet att vi ska ha bra möjligheter där det är befogat. Det kan man inte generalisera. Det kan till exempel vara ett torg som ständigt utsätts för systematisk skadegörelse. Någon myndighet kan tycka att kameraövervakning är integritetskränkande, och då kanske man i stället vill ha bevakning av torget nattetid, vilket ju inte lika integritetskränkande. Det finns alltså olika situationer. Jag hoppas att det åtminstone inte ska bli svårare att använda kameraövervakning i fortsättningen. Jag vet inte vad utredningen kommer fram till, men det är i alla fall min och Folkpartiets åsikt.

Kent Ekeroth (Sd)

Anf. 134 Kent Ekeroth (Sd)

Fru talman! Jag vill bara upprepa vad jag sade tidigare om buggning och andra integritetskränkande saker. Vi tycker att de ska användas när det gäller övergrepp i rättssak, om man hotar vittnen eller försöker störa rättegången. Det är långt viktigare än att skydda mot potentiella brottslingar. När det gäller detta med kameraövervakning är det bra att Folkpartiet åtminstone inte vill göra det svårare att få tillstånd för det. De poliser jag har talat med sade att detta var något de ville få lättare att göra, för de har sett stora effekter när de har tillåtits sätta upp kameror i övervakningssyfte och i brottsbekämpande syfte. Vi får väl anledning att återkomma till detta när utredningen är klar. Om utredningen föreslår någonting dumt kanske till och med Folkpartiet gör gemensam sak med oss.

Roger Haddad (Fp)

Anf. 135 Roger Haddad (Fp)

Fru talman! När det gäller den första delen av Kent Ekeroths inlägg, om övergrepp i rättssak, vill jag inte från vår sida ge bilden att vi inte ser allvarligt på den här typen av brott. Men vi är inte beredda att luckra upp och erbjuda fler inslag av hemliga tvångsmedel för rättsväsendet. Vi tror att det som finns i dag är tillräckligt. När det gäller den andra delen av Kent Ekeroths inlägg får vi se vad utredningen kommer fram till.

Johan Linander (C)

Anf. 136 Johan Linander (C)

Fru talman! Nu har turen kommit till den årliga debatten om processrättsliga frågor. Det är ett av de betänkanden där vi behandlar motioner från allmänna motionstiden. I år har vi 30 motionsyrkanden från den allmänna motionsperioden förra året som behandlas och dessa har föranlett nio reservationer från de fyra oppositionspartierna. En av dessa nio är en av de märkligaste som jag har sett på länge, men jag återkommer till den lite senare. Vi i Centerpartiet har under många år agerat för att få ett effektivare processrättsligt system i Sverige. Det kan bland annat handla om hur en misstänkts medverkan i brottsutredningen påverkar straffet. Som jag ser det så bör den som medverkar för att föra utredningen framåt vad gäller eget brott, men också vad gäller medbrottslingars gärningar, kunna få strafflindring. Detta är en av de frågor som nu utreds i den stora Påföljdsutredningen där flera av oss i justitieutskottet också ingår i den politiska referensgruppen. När det gäller förundersökningsbegränsning har Socialdemokraterna en reservation där de, precis som Carl-Oskar Bohlin sade, antyder att möjligheterna till förundersökningsbegränsning bör ökas. Det är möjligt att det kan behövas i vissa speciella mål, men samtidigt får man inte så lättvindigt som Socialdemokraterna glömma bort att det också finns brottsoffer. Man måste vara medveten om att varje gång som polis och åklagare bestämmer sig för en förundersökningsbegränsning finns det förmodligen också brottsoffer som tvingas acceptera att det brott som just de utsattes för inte ska utredas. Det måste man ha med i avvägningen. Fru talman! I det här betänkandet finns det en motivreservation från Sverigedemokraterna om lyder: "Sverigedemokraterna kan inte instämma i det som majoriteten anför om vikten av att nämndemannakåren så långt det är möjligt speglar Sveriges befolkning. Enligt Sverigedemokraterna ska kompetensen och inget annat vara avgörande." Då ställer jag mig frågan: Vad betyder detta? Bakgrunden är säkert att Sverigedemokraterna inte vill ha en nämndemannakår som speglar den etniska mångfalden i vårt samhälle, och kanske inte heller könsmässigt eller åldersmässigt. Vad är det då som de säger i sin reservation? Det stora problemet med dagens nämndemannakår är ju inte sned könsfördelning, och det är inte heller att det finns för få nämndemän med utländsk bakgrund enligt den utredning som Domstolsverket har gjort. Det stora problemet, som Sverigedemokraterna alltså inte vill rätta till, är att det finns en väldigt ojämn åldersfördelning. Det är många äldre nämndemän och alldeles för få yngre och medelålders nämndemän. Som vi fick höra tidigare är medelåldern nästan 57 år. Jag och Centerpartiet tycker att det är viktigt att vi har en nämndemannakår som inte har en alltför ojämn åldersfördelning i förhållande till befolkningen. Det har betydelse för värderingar, erfarenheter och kanske också för förståelsen för förändringar i samhällsutvecklingen. Det är helt enkelt en fråga om förtroendet för rättsväsendet och tilltron till nämndemannasystemet. Vidare skriver Sverigedemokraterna i sin reservation att det är kompetensen och inget annat som ska vara avgörande. Då är min fråga till Sverigedemokraternas representant i debatten, Kent Ekeroth, vilken kompetens menar ni? Jag antar att det inte är en juridisk kompetens ni menar. Nämndemännen är ju och ska vara lekmän. Det är klart att man kanske kan komma fram till ett sådant här förslag om man vill ta bort nämndemännen, men det har ni inte föreslagit i er reservation. Det finns till och med ett förbud mot att advokater och åklagare är nämndemän. Vilken kompetens är det alltså ni tycker att nämndemännen ska ha? Det skulle det vara intressant att få svar på. Man kan också fråga hur denna kompetens ska mätas. Det är kommunfullmäktige och i vissa fall landstingsfullmäktige - till exempel när man utser nämndemän i hovrätt - som utser nämndemännen på förslag från de politiska partier som sitter i fullmäktige. Man kan undra om de föreslagna nämndemännen ska tvingas göra något test för att visa att de har rätt kompetens. Jag hoppas att Sverigedemokraterna kan svara på vad de menar med sin reservation. För Centerpartiets del vill jag betona att det viktigaste för nämndemännen är att de är lämpliga, laglydiga och står upp för de grundlagsskyddade rättigheterna, till exempel alla människors lika rätt och värde, religionsfrihet, rättssäkerhet för alla, oavsett om den åtalade är svensk eller inte och att nämndemannen har ett starkt rättspatos och behandla alla människor lika. Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. (Applåder)

Kent Ekeroth (Sd)

Anf. 137 Kent Ekeroth (Sd)

Fru talman! Vår reservation är egentligen rätt enkel. I utskottstexten står att nämndemännen ska återspegla majoritetsbefolkningen. Det innebär att det kan bli aktuellt med kvotering i dag eller i framtiden om det skulle vara någon form av underrepresentation av någon etnisk grupp eller vad det nu kan vara. Vår generella inställning till detta med att sammansättningen ska återspegla det ena eller andra - det finns i en massa olika förordningar i kommuner och ute på arbetsplatser och så vidare - är att vi är emot kvotering. Det är detta vi poängterar i motiveringen.

Johan Linander (C)

Anf. 138 Johan Linander (C)

Fru talman! Det finns ingen kvotering, utan det är partierna som själva utser nämndemännen. Partierna har tagit på sig att se till att vi får en nämndemannakår som avspeglar befolkningens sammansättning. Det är möjligt att ni är emot det och att partierna ska utse bara män i 65-årsåldern, som väl är det vanligaste - och damer också, för den delen - men du svarade inte på min fråga om vilken kompetens ni vill att nämndemännen ska ha. Ni skriver att kompetens ska vara det enda som är avgörande. Jag ställer mig frågan: Vilken kompetens är det? Det kan finnas social kompetens, ekonomisk kompetens och så vidare. Vilken kompetens är det ni tycker är viktig när fullmäktige ska utse nämndemännen?

Kent Ekeroth (Sd)

Anf. 139 Kent Ekeroth (Sd)

Fru talman! Vi är självfallet inte emot att det kommer in fler unga i nämndemannakåren, men det är inte något som är ett självändamål, lika lite som det är ett självändamål att ha ett visst antal invandrare och så vidare. Vi ser gärna att det kommer fler unga, men precis som du, Johan Linander, säger är det partierna som föreslår vilka som ska utses till nämndemän. Vi kan inte ställa oss bakom en skrivning där man säger att man ska återspegla befolkningen. Vi har inte den uttalade ambitionen. Vi ser andra fördelar med att partierna utser dem som ska företräda deras parti. Vilken kompetens de har får varje parti avgöra. I vårt fall handlar det om kompetens att företräda våra åsikter i de frågor som vi driver, alltså att återspegla den del av befolkningen som röstar på Sverigedemokraterna i synen på brott och straff. Det ska givetvis ske inom lagarna, men det finns ju ett visst svängrum där. Det är detta vi syftar på.

Johan Linander (C)

Anf. 140 Johan Linander (C)

Fru talman! Nu blev jag verkligen förvånad. Kent Ekeroth står här och säger att de nämndemän som Sverigedemokraterna utser ska representera partiet när de sitter som nämndemän i domstolarna. Nej, nämndemännen ska inte företräda några partier alls. Ingenstans står det uttryckt vilket parti en nämndeman kommer från. En nämndeman ska inte företräda ett partis ståndpunkter utan ska döma utifrån lagen precis på samma sätt som de utsedda domarna. Jag hoppas verkligen att det slant lite när Kent Ekeroth inte kunde förklara vilken kompetens det är Sverigedemokraterna efterfrågar i sin reservation.

Caroline Szyber (Kd)

Anf. 141 Caroline Szyber (Kd)

Fru talman! Tilltron till rättssamhället bygger på att människor kan förlita sig på en rättvis rättstillämpning och en effektiv brottsbekämpning. Ett rättssamhälle kräver fungerande domstolar. Att få sin sak prövad av en opartisk och självständig domstol är en grundläggande rättighet för varje svensk medborgare lika väl som att den som är anklagad för brott ska betraktas som oskyldig intill dess att hans skuld lagligen fastställts. Eftersom det är ofullkomliga människor inblandade i den dömande verksamheten kan naturligtvis fel begås som drabbar enskilda mycket hårt. En felaktigt dömd person har i dag mycket svårt att få sin sak prövad och få resning. Därför borde ett fristående resningsinstitut inrättas som kan granska tveksamma domar inte bara i detaljer utan som helhet. Sådana institut finns redan i flera andra länder. Det har lagts fram ett antal motioner om detta. För närvarande sker ett arbete i Regeringskansliet. Jag har Kristdemokraterna ser fram emot att detta arbete ska presenteras. Fru talman! Principen om den enskildes tillgång till rättssystemet, också känt som access to justice, är en av de grundläggande funktionerna i en rättsstat. Regeringen gav 2004 ett uppdrag åt Domstolsverket att utvärdera rättshjälpslagen. Syftet med utvärderingen var att skapa ett underlag för ställningstagande till eventuella förändringar av rättshjälpssystemet. Domstolsverket kom 2009 med några förslag, och de bereds nu inom Regeringskansliet. Jag tycker att det är ett viktigt arbete och vill inte att det ska stressas fram. Det är viktigt att man tar ett helhetsgrepp om rättshjälpsreglerna framgent så att man tydligt kan garantera principen om allas likhet inför lagen och att den respekteras fullt ut så att alla medborgare har samma rättigheter oavsett ekonomisk situation. Under utbildningen vid juristlinjen diskuterade vi studenter ofta rättsväsendet. En av de frågor som vi framför allt diskuterade var nämndemannasystemet. Där fanns det en stor skepsis bland mina kursare. Jag ska erkänna att jag än i dag kan vara lite skeptisk. Det har först och främst handlat om att nämndemännen inte har speglat befolkningen. Såsom flera har varit inne på här tidigare i dag har det varit ett känt problem att åldersfördelningen inte helt och hållet har fungerat. I tingsrätt i dag dömer i dag tre lekmän tillsammans med en domare. Om de tre nämndemännen inte är överens med en domare kan de ändå fria eller fälla. Fokus med nämndemannasystemet är att få in mannen eller kvinnan på gatan och ett medborgarperspektiv i domstolsprocesserna. En rättsstat angår alla, och alla bör vara beredda att bidra. Det är angeläget att nämndemännen representerar hela befolkningen. Så är det inte i dag. Det bör också vara en självklarhet att nämndemän finns av båda kön i rätten när till exempel mål om våldtäkt, sexuella övergrepp och vårdnadstvister ska avgöras. Förra våren presenterade Kristdemokraterna en tanke om att införa domstolsplikt för alla. Det skulle innebära att alla medborgare någon gång under sin livstid skulle bli kallade som nämndemän. Vilka personer som skulle tjänstgöra som nämndemän under en begränsad tid, kanske en tvåårsperiod, skulle ske via lottning. Det systemet finns på olika sätt i olika länder. Det skulle leda till att en betydligt större del av svenskarna får kunskap och insyn i rättskipning och hur rättssamhället fungerar. Jag gillar tanken att alla röstberättigade borde ingå i denna grupp och att alla skulle kallas som nämndemän. På så sätt skulle vi säkerställa att alla i befolkningen speglas och inte bara de som nominerats av partierna, som vi nämnt här tidigare i dag. Att nämndemännen skulle spela befolkningen i det stora hela och öka kunskapen är något som också kan leda till att fördomarna kanske skulle minska. Det finns väldigt mycket olika idéer. Man får i det arbete som nu sker inom Regeringskansliet ta allt detta i beaktande. Jag fram emot att det senare presenteras. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. (Applåder)

Maria Abrahamsson (M)

Anf. 142 Maria Abrahamsson (M)

Fru talman! Två nationaldemokrater har utsetts till nämndemän i Södertälje tingsrätt. När TV4 intervjuade dem i förra veckan ville de inte svara på reporterns frågor om demokrati är bra eller om Hitler var en bra eller dålig politiker. Frågorna var inte relevanta för uppdraget, menade de nykläckta nämndemännen. I Karlstad har en sverigedemokratisk nämndeman nyligen stängts av för att han har ifrågasatt Förintelsen och uttryckt sig nedsättande om homosexuella. Avstängningsbeslutet ska nu prövas av Överklagandenämnden för nämndemannauppdrag. Enligt rättegångsbalken kan domstolen stänga av en nämndeman som "uppvisar ett beteende eller ett tillstånd som bedöms skada allmänhetens förtroende för rättskipningen". Att tillhöra ett visst parti är i sig inte tillräckligt för avstängning, utan det krävs att nämndemannen har betett sig kvalificerat olämpligt. Så länge som till exempel Sverigedemokraterna och Nationaldemokraterna har nämndemän som sköter sig någorlunda och avstår från exempelvis rent rasistiska uttalanden får de sitta med och döma i alla typer av mål, i tingsrätt, förvaltningsrätt, hovrätt och kammarrätt. Ja, trots att det är ganska uppenbart att extrempartiers medverkan i rättskipningen har en förtroendeskadlig inverkan, vare sig det gäller partier på yttersta höger- eller vänsterkanten får de sitta där. Som ett resultat av Sverigedemokraternas valframgång 2006 har partiet sedan förra mandatperioden nämndemän i våra migrationsdomstolar. Efter partiets framgång i höstens val har dessa blivit ännu vanligare. Asylsökande får i större omfattning lägga sina öden i händerna på nämndemän från ett uttalat främlingsfientligt parti. Och i den typen av mål ställs förtroendet för domstolarnas opartiskhet verkligen på sin spets. Nu vill jag direkt säga att det från demokratisk synpunkt vore fel att på förhand sortera bort vissa partiers företrädare från att medverka som nämndemän. På samma sätt som Moderaterna och andra partier har rätt att nominera sitt partifolk som lekmannadomare måste självfallet Sverigedemokraterna och Nationaldemokraterna få göra detsamma, förutsatt att partierna har fått tillräckligt många röster i fria och demokratiska val. Vad jag är kritisk mot är det förtroendeproblem som orsakas av nämndemannasystemet som sådant. Jag anser att det är ett förlegat och rättsosäkert system som bör avskaffas. Fru talman! Jag har ibland använt bilden att juridiskt okunniga nämndemäns medverkan i en komplicerad rättssak är fullt jämförbart med att en hjärtoperation får utföras av en bilmekaniker. För egen del skulle jag inte ens vilja bli klippt av en lekman. När det gäller alla andra samhällsfunktioner är vi noga med att de som sköter verksamheten också behärskar regelverken. Men i domstolarna är juridiskt oskolade nämndemän betrodda att till och med döma människor till livstids fängelse. Det händer att nämndemän överröstar de yrkesutbildade juristdomarna. Hur ofta de påverkar strafftidens längd utan att det syns i en formellt enhällig dom har vi ingen aning om. Upprördheten som har väckts efter Sverigedemokraternas och nu senast Nationaldemokraternas intåg i domstolarna har trots allt haft något gott med sig. Vi har fått en debatt om vad det egentligen innebär att våra domstolar befolkas av politiskt tillsatta nämndemän. Man har ganska allmänt börjat fråga sig varför amatörer ska döma i asylmål och andra rättegångar i stället för professionella domare som har övat upp en särskild skicklighet när det gäller sådant som bevisvärdering, lagtolkning och bedömning av prejudikat. Vid det här laget kan jag mer än väl invändningarna från nämndemännens lobbyorganisationer. Men jag köper inte deras argument att våra politiskt nominerade lekmannadomare fungerar som en demokratisk värdefull motkraft till den självständiga domarmakten. Den föreställningen är lika fel i dag som när de socialistiska slagorden skallade på de radikala 60- och 70-talen. Lika lätt väger påståenden om att nämndemän står för folkligt förnuft, medborgerliga värderingar, mångfald, demokratisk legitimitet och ökad insyn. Folkligt förnuft i all ära, men sådant kan som bekant vara kryddat med fördomar, intolerans och rasism. Och på vilket sätt ökar nämndemän insynen i rättsprocessen när de är förbjudna att yppa ett ord om vad som har sagts under rättens överläggningar? Avslutningsvis, fru talman, noterar jag att justitieutskottet i betänkande nr 9 föreslår avslag på min motion men utan att svara på mitt yrkande om att nämndemannasystemet bör avskaffas. Utskottet uppehåller sig endast vid rekryteringen av nämndemän och deras ersättning. Jag väljer att tolka det som att utskottet skruvar på sig och inte har något bra argument för att behålla nämndemannasystemet. Fru talman! Nämndemannainstitutet lär inte avskaffas under den här mandatperioden heller. Men jag är nöjd om jag kan hjälpa riksdagens ledamöter att få upp ögonen för det orimliga med en ordning där juridiskt oskolade lekmän, främlingsfientliga eller inte, sätter sig till doms över oss andra.

Kent Ekeroth (Sd)

Anf. 143 Kent Ekeroth (Sd)

Fru talman! Det är intressant att höra detta om lågt förtroende för rättsväsendet i och med nämndemannakåren. Jag vet att det finns många som har lågt förtroende också för de moderater, folkpartister och vänsterpartister som förespråkar öppna gränser i vår domstol. Så visst - man kan diskutera om man ska nämndemän eller inte, men jag kan säga att problemet finns exakt lika mycket när det gäller alla de ultraliberala mångkulturförespråkare som har suttit i våra domstolar och sitter där fortfarande i dag. De, inte minst Vänsterpartiet och Folkpartiet med flera, har suttit i lång tid i våra domstolar och dömt. Nyss hörde jag prat om att det är jätteviktigt att spegla befolkningen. Men helt plötsligt ska vi inte spegla befolkningen med Sverigedemokraterna, Folkpartiet eller vem det nu är som svenska folket har röstat fram. Helt plötsligt var det inte alls viktigt med befolkningens åsikter och ståndpunkter om saker om ting. Domstolarna och nämndemannakåren är kryddade med intolerans, sägs det här. Men de är också kryddade med dem som förespråkar öppna gränser och andra galenskaper. Visst kan vi diskutera om vi ska nämndemän, men detta är en ganska intressant utgångspunkt att ha.

Maria Abrahamsson (M)

Anf. 144 Maria Abrahamsson (M)

Fru talman! Jag uppfattade inte att jag fick någon fråga. Men om jag var otydlig på någon punkt kan jag säga att min ambition och mitt önskemål är att samma expertis och sakkunskap som vi förutsätter att vi ska bemötas av inom andra verksamheter, statliga myndigheter och allting annat, ska finnas även hos våra domstolar. Jag vill att samma krav på saklighet, kompetens och expertis ska vara ledande även där. Det är huvudskälet till att jag är mot nämndemannasystemet.

Kent Ekeroth (Sd)

Anf. 145 Kent Ekeroth (Sd)

Fru talman! Det är absolut en diskussion som vi kan köpa. Det är helt klart det bästa att utgå från kompetens. Men Maria Abrahamssons utgångspunkt var att vi har kommit in i riksdagen och att vi får utse nämndemän runt om i landet. Det var utgångspunkten, precis som om rättssäkerheten skulle bli sämre då. Jag vet inte om jag heller är nöjd med den rättssäkerhet som finns när Vänsterpartiet eller några liberala folkpartister som förespråkar öppna gränser sitter och dömer. Man kan ha denna utgångspunkt också. I övrigt kan man helt klart vara öppen för en diskussion om ifall vi ska ha nämndemannasystemet eller inte. Men det finns fler galningar, om man får uttrycka sig så. Om Maria Abrahamsson anser att SD är galningar anser jag att det finns en salig massa i denna kammare.

Maria Abrahamsson (M)

Anf. 146 Maria Abrahamsson (M)

Fru talman! Jag blir alltmer förvirrad av det som sägs från den andra sidan här. Låt mig säga så här: Jag var ganska tydlig i mitt anförande när det gäller att vi med detta system bara har att acceptera att även sverigedemokrater och nationaldemokrater som alla andra partier får utse sitt partifolk till nämndemän. Vad jag menar med detta är att det är just det som sätter fingret på att systemet är helt apart. Det är det som är min poäng i ditt fall, Kent Ekeroth.

Processrättsliga frågor

Betänkande 2010/11:JuU9

Händelser

Betänkanden och utlåtanden

Processrättsliga frågor

Dokument från debatten

Protokoll för debatten

Anf. 127 Mattias Jonsson (S)

Anf. 128 Maria Ferm (Mp)

Anf. 129 Kent Ekeroth (Sd)

Anf. 130 Carl-Oskar Bohlin (M)

Anf. 131 Roger Haddad (Fp)

Anf. 132 Kent Ekeroth (Sd)

Anf. 133 Roger Haddad (Fp)

Anf. 134 Kent Ekeroth (Sd)

Anf. 135 Roger Haddad (Fp)

Anf. 136 Johan Linander (C)

Anf. 137 Kent Ekeroth (Sd)

Anf. 138 Johan Linander (C)

Anf. 139 Kent Ekeroth (Sd)

Anf. 140 Johan Linander (C)

Anf. 141 Caroline Szyber (Kd)

Anf. 142 Maria Abrahamsson (M)

Anf. 143 Kent Ekeroth (Sd)

Anf. 144 Maria Abrahamsson (M)

Anf. 145 Kent Ekeroth (Sd)

Anf. 146 Maria Abrahamsson (M)

Våra andra webbplatser

Följ Sveriges riksdag

Följ talman Andreas Norlén

Prenumerera