Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen

Betänkande 2009/10:UU16

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
5 maj 2010

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
Genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen (pdf, 38 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2009/10:16 Genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen

Beslut

Vägen till ett bättre liv i Östersjöregionen (UU16)

En hållbar miljö, ökat välstånd, förbättrad tillgänglighet och större säkerhet. Det är målen med EU:s strategi för Östersjöregionen som antogs i oktober i fjol. I en skrivelse berättar regeringen hur arbetet gått sedan dess. Hur genomförandet av strategin påbörjats i Sverige och vilka krav det ställer på nationell styrning. Hur samarbetet med övriga EU-länder runt Östersjön fungerar och utvecklas. Flera projekt är redan påbörjade. Bland annat ett som har som mål att minska övergödningen i lantbruket och med det även av Östersjön. Ett annat projekt syftar till att öka ländernas samarbete inom forskning och innovation. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 2

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2010-04-20
Justering: 2010-04-22
Trycklov till Gotab och webb: 2010-04-26
Trycklov: 2010-04-26
Trycklov: 2010-04-27
Betänkande 2009/10:UU16

Alla beredningar i utskottet

2010-04-13, 2010-04-20

Vägen till ett bättre liv i Östersjöregionen (UU16)

En hållbar miljö, ökat välstånd, förbättrad tillgänglighet och större säkerhet. Det är målen med EU:s strategi för Östersjöregionen som antogs i oktober i fjol.

I en skrivelse berättar regeringen hur arbetet gått sedan dess. Hur genomförandet av strategin påbörjats i Sverige och vilka krav det ställer på nationell styrning. Hur samarbetet med övriga EU-länder runt Östersjön fungerar och utvecklas.

Flera projekt är redan påbörjade. Bland annat ett som har som mål att minska övergödningen i lantbruket och med det även av Östersjön. Ett annat projekt syftar till att öka ländernas samarbete inom forskning och innovation.

Utrikesutskottet föreslår att riksdagen avlutar ärendet med detta.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2010-05-05
Stillbild från Debatt om förslag 2009/10:UU16, Genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen

Debatt om förslag 2009/10:UU16

Webb-tv: Genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Kerstin Engle (S)
Anf. 31 Kerstin Engle (S)
Fru talman! Nu är det åter dags att tala om ett av våra hjärtebarn här i kammaren, nämligen Östersjön. Denna gång gör vi det med utgångspunkt i regeringens skrivelse Genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen. I många stycken är vi överens om att det finns mycket att göra för Östersjöns miljö och för regionen som tillväxtområde. Det visar väl inte minst det faktum att det trots att det inte finns några reservationer i utskottets betänkande är flera talare anmälda. Vi hoppas att också EU-ministern kommer till kammaren så småningom. Östersjöregionen är ett område med såväl stora utvecklingsmöjligheter för till exempel handel och ekonomisk utveckling som stora utmaningar i frågor som miljö och gränsöverskridande brottslighet. Länderna runt Östersjön är beroende av att aktivt engagera sig i praktiskt samarbete och att detta samarbete fungerar. Östersjön är klassat som särskilt känsligt område av FN:s sjöfartsorganisation. En viktig fråga är hur vårt samarbete kan skydda den känsliga miljön i vårt gemensamma innanhav. Viktiga byggstenar för att kunna ta vara på utvecklingsmöjligheterna och gemensamt möta miljöhoten utgörs av näringslivets, kommuners och regioners kontakter med grannländerna. En rödgrön regering kommer att ytterligare främja detta. Sveriges utlandsrepresentation spelar en viktig roll i detta sammanhang. Regeringen brukar framhålla att Östersjösamarbetet är prioriterat. I praktisk handling har det dock inneburit beslut om nedläggning av generalkonsulaten just runt södra Östersjön - i Kaliningrad, Gdansk och Hamburg. Att stänga ett konsulat som det kostade möda och pengar att få till stånd måste anses ogenomtänkt. I en region präglad av såväl stor tillväxtpotential som miljöproblem som vi gemensamt måste lösa finns det bättre åtgärder än minskad svensk representation. Detta kommer att negativt påverka alla de väletablerade och viktiga relationer svenska kommuner, företag och organisationer har byggt upp. EU:s Östersjöstrategi kan innebära framsteg för samarbetet kring Östersjön. Strategin rymmer viktiga målsättningar som att förbättra miljön, öka välståndet, göra regionen mer lättillgänglig samt öka trygghet och säkerhet. Sverige ska vara pådrivande för att strategin blir det användbara redskap som regionen och dess medborgare förtjänar. De fyra huvudmålsättningarna är indelade i ett antal prioriterade områden som olika länder tar huvudansvaret för. Fru talman! Låt mig säga något om miljön. Regeringen har öppnat upp för naturgasanvändning i Sverige genom att säga ja till den rysk-tyska fossilgasledningen. Det beklagar vi, liksom tidigare. Sverige blir därmed mer beroende av fossila bränslen för energiförsörjningen. Bygget av gasledningen kommer att innebära allvarliga miljörisker i ett känsligt havsmiljöområde. Jag vet att gasledningen inte ingår i strategin, men strategins goda ambitioner påverkas negativt av fastlåsning i miljardinvesteringar i naturgas och försenar därmed europeiska investeringar i förnybar alternativ energi samt ger Ryssland ökade möjligheter att använda energi som påtryckningsmedel. Även ökade oljetransporter gör Östersjön till ett område med stora ekonomiska, strategiska och därmed säkerhetspolitiska intressen. Det är viktigt att Ryssland inte kan använda ledningen som en förevändning för ökad militär närvaro i Östersjön. För alla länder runt Östersjön är det därför viktigt med en civil gemensam övervakningsmekanism som tillgodoser alla parters behov. Nu ser jag att EU-ministern har kommit in i kammaren, och som jag hade tänkt tidigare kan jag nu säga: Välkommen! Fisket är en utmaning inom EU. Det är angeläget att EU:s gemensamma fiskepolitik aktivt styr mot ett skonsamt fiske med låga koldioxidutsläpp och minimal bottenmiljöpåverkan. Bottentrålning påverkar havsmiljön negativt och ger stora miljöskador. Ett annat välkänt problem är bifångsterna, som utgör en stor del av den totala fångsten. Det som slängs tillbaka är många gånger fisk som ännu inte förökat sig, något som utarmar ett redan svagt fiskebestånd. Fru talman! Jag ska säga något om tillväxten. Länderna runt Östersjön har en samlad befolkning på drygt hundra miljoner. Inte minst för Sverige ger detta stora möjligheter att öka handelsutbytet, vilket leder till högre ekonomisk tillväxt och fler jobb. Regionen har stora möjligheter att utvecklas, och Norden, som i många avseenden är en global vinnarregion, kan vara en inspiration för hela Östersjöområdet att utveckla en framgångsrik region i Europa. I EU ses strategin som en föregångare för andra regioner, till exempel Svartahavsområdet. Vi vill ha en fri handel och en marknad som gynnar både Sverige och våra handelspartner. Men det ska vara en ansvarsfull frihet som också tar hänsyn till människor och miljö. Vi tjänar alla på att skapa en långsiktigt hållbar ekonomi som just tar hänsyn till miljön. För det behövs samarbete och politik men också gemensamma regleringar på EU-nivå. Baltikums djupa ekonomiska kris är mycket oroande och hotar de baltiska ländernas instabila regeringar. Detta gör strategin angelägen att genomföra så att inte vissa av medlemsstaterna halkar efter i utvecklingen. Fru talman! Jag vill naturligtvis framhålla det positiva med strategin men håller med Regionkommittén som i sitt yttrande tidigare underströk behovet av att strategin måste involvera lokala och regionala myndigheter och ges ett tydligt medborgarperspektiv. Trots allt ska arbetet göras ute i verkligheten. Hur får vi medborgarna med oss? Så många som möjligt måste bli delaktiga i förverkligandet. Vidare måste strategin inkludera Ryssland och Norge men även andra stater som tillhör Österjöns avrinningsområde samt integreras med den nordliga dimensionen för att kunna bli riktigt framgångsrik. Vidare är det också viktigt att EU:s olika regelverk och strategier är samstämmiga och inte motverkar varandra. Strategin öppnar möjligheter för integration av politikområden som i dag inte hänger ihop. I strategin kan jag till exempel tycka att fisket och jordbruket fått alldeles för lite utrymme. Fiskekvoterna har ju stor påverkan på miljön. Både fisket och jordbruket är subventionerade näringar. Därtill kommer de regionala stöden. Här finns motverkande effekter som missgynnar den långsiktiga ekonomiska och ekologiska utvecklingen. Vi socialdemokrater välkomnar ändå strategin som öppnar möjligheter att på sikt lösa de utmaningar som finns och få ett ännu bättre EU. Fru talman! Jag vill säga något om en trygg och säker region. Här handlar det mycket om sjösäkerhet och sjöfartsskydd men också om samarbete mellan tull, gränsskyddsmyndigheter och polis. Jag hoppas mycket på att strategin ska bli ett effektivt vapen mot trafficking och människohandel, för hur ska vi kunna tala om en trygg och säker region så länge vi har slavarbete och kvinnor som utnyttjas på ett fruktansvärt cyniskt och vedervärdigt sätt? Denna slavhandel måste bekämpas och kräver samarbete över gränserna. Det framgår av skrivelsen vilka myndigheter som har fått särskilda uppdrag att arbeta med Sveriges speciella ansvarsområden. Här man kan inte direkt läsa ut att Sverige har ett särskilt ansvar för trafficking och brottslighet i samband med detta, men jag kommer att följa frågan noga så att det står högt upp på regeringens agenda att bekämpa den slavhandel som förekommer och att det polisiära samarbetet ska få stor inverkan på denna brottslighet. Fru talman! Under socialdemokratiskt regeringsinnehav utvecklades Östersjösamarbetet kraftigt. Vi vill gå vidare och befästa Östersjön som ett fredligt område. Trygga länder har i regel välmående och trygga grannar. Vi socialdemokrater ser i huvudsak positivt på den framlagda strategin. Till viss del är den en sammanställning av åtgärder som redan planerats inom EU, och allt är långt ifrån nya förslag. Det är naturligtvis positivt att man samlar de planerade åtgärderna för Östersjön i en gemensam strategi, men vi höjer ett varningens finger för att den bara kan bli en pappersprodukt utan reella finansiella möjligheter att stärka Östersjöområdet.
Walburga Habsburg Dougla (M)
Anf. 32 Walburga Habsburg Dougla (M)
Fru talman! Fru EU-minister! Utrikesutskottet lägger i dag fram sitt betänkande om genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen. Denna strategi föddes i samband med EU:s utvidgning 2004 när bland annat Polen och de baltiska staterna blev medlemmar av Europeiska unionen. Denna utvidgning innebar att åtta av nio Östersjöstater blev EU-medlemmar. Bara Ryssland står alltjämt utanför. Med utvidgningen hamnade Östersjön i fokus för EU-arbetet från en position i dess periferi. Det började talas om ett närmare samarbete runt detta EU-innanhav, och 2006 gav Europaparlamentet EU-kommissionen i uppdrag att skriva en Östersjöstrategi. Under det svenska ordförandeskapet blev strategin äntligen antagen på Europeiska rådets möte, och den 30 oktober förra året blev strategin en realitet. Östersjön har med sin strategi blivit ett pilotområde för mer regionaliserade förhandlingar. Samarbetet ska i huvudsak kretsa kring fyra huvudpunkter som utgör navet i samarbetet runt detta europeiska innanhav. Det handlar om följande: 1. miljömässig hållbarhet 2. ekonomisk tillväxt 3. tillgänglighet och attraktivitet av en region som historiskt sett varit delad och nu växer ihop. Denna forna delning kan fortfarande ses till exempel i järnvägsnätet och i många andra delar av infrastrukturen. Detta måste byggas bort. Tillgängligheten ska också leda till en borttagning av handelshindren så att det blir attraktivt att investera. Därutöver ska det satsas på turism, utbildning och hälsa. 4. en trygg och säker region. Detta ska omfatta sjösäkerhet och bekämpning av olyckor men även en gemensam kamp mot brottsligheten, särskilt mot trafficking och människohandel, någonting som tyvärr har vuxit lavinartat i vårt område. Östersjöstrategin innebär ett nytt sätt att samarbeta och ska ske på frivillighetens grund. Det finns alltså ingen möjlighet att tvinga ett land att vara med i alla delar; det ska vara attraktivt att vara med. Östersjöstrategin ska öka hastigheten i EU-integrationen inom detta geografiska område och även inspirera andra delar av EU till hur man kan jobba. Även om integrationen av de baltiska staterna har gått förvånansvärt bra är det av intresse att göra det lättare för de nya EU-länderna att känna sig hemma i EU. Redan har Östersjösamarbetet skapat efterföljare. En annan region i EU har börjat jobba efter exakt samma modell, nämligen Donauregionen. Här har kommissionen fått i uppdrag att under 2009 skriva en egen strategi med Östersjöstrategin som förebild. Det är alltid trevligt att leva i en föregångsregion! Fru talman! I dag talas det mycket om globaliseringen och hur EU står sig i denna. Här kan man säga att Östersjöstrategin är intressant utifrån ett globaliseringsperspektiv, eftersom en starkare integrerad region attraherar handel och investeringar, detta inte bara från andra delar av Europa utan även från resten av världen. Östersjöstrategin är spännande utifrån aspekten hur samarbetet sker. Strategin drivs av idén att involvera alla olika nivåer som finns i EU: lokala och regionala myndigheter, medlemsstaterna och även EU självt. Det är ett bra exempel på subsidiaritetsprincipen - närhetsprincipen - som ju finns inskriven i Lissabonfördraget. Tanken med subsidiariteten är att man ska lösa frågorna inom EU där de uppstår och på så låg nivå som möjligt. Det motverkar centralisering inom unionen, en tendens som med rätta ofta fått mycket kritik. EU ska vara starkt där nationalstaten är för liten; annat kan beslutas på lägre nivåer. Med Lissabonfördraget kompletteras EU:s kamp mot det ekonomiska och sociala utanförskapet med en strävan efter större geografisk sammanhållning. Fru talman! För att uppnå de fyra huvudpunkter som jag nämnde tidigare har 15 prioriterade områden satts upp. Olika länder har fått huvudmannaskap på olika områden. Miljön anses vara punkt ett, och här ska man särskilt jobba mot övergödning och algblomning. Vi ska även begränsa användningen av fosfat i jordbruket samt minska användningen av farliga kemikalier. Östersjön är ett grunt och känsligt hav. Det tar lång tid att byta ut vattnet en gång, och därför kan ett misslyckande på dessa områden bli allvarligt och få långa efterverkningar. För att främja den ekonomiska tillväxten och göra regionen mer attraktiv sker en satsning på att avskaffa handelshindren och på gemensam forskning, särskilt vad gäller hälsa och småföretag. Det gör att regionen lättare kan parera ekonomiska problem. Frågor av stor vikt är så klart även en tryggad energiförsörjning och en utbyggd infrastruktur. Även säkerhetsfrågor av bredare karaktär står i fokus. Det handlar inte enbart om sjösäkerhet och eventuella oljeolyckor utan även om hur den gränsöverskridande brottsligheten ska bekämpas, särskilt när det gäller människohandel, droger och vapen - frågor som redan under Europaparlamentsvalet var prioriterade för oss svenskar. Sammanfattningsvis hoppas jag på att Östersjöstrategin ska bli ett lyckat exempel för regionalt samarbete inom EU, ett samarbete där subsidiaritetsprincipen tydligare sätts i centrum och som visar EU:s förmåga att bättre integrera såväl länder som politiska sakområden. Med strategin kan vi visa att allt spännande och intressant inte kretsar runt Centraleuropa och Medelhavet. Norra Europa kan utgöra ett gott exempel på hur ett regionalt samarbete kan lyckas. Till slut, fru talman, vill jag yrka på att skrivelsen läggs till handlingarna och att motionerna avslås.
Kerstin Lundgren (C)
Anf. 33 Kerstin Lundgren (C)
Fru talman! Inledningsvis vill jag hälsa vår EU-minister välkommen till den här debatten. Det är jättekul att Birgitta Ohlsson väljer att delta i sitt gamla utskotts diskussioner om ett antal av de frågor som står på dagordningen i dag. Det här är som redan framgått, fru talman, ett betänkande som vi står eniga bakom över partigränserna. Det handlar om Östersjön och regionen runt Östersjön. Man kan då fundera på varför vi tar en debatt om Östersjöstrategin när vi är så eniga. När man hörde Kerstin Engle tala, fru talman, kunde man möjligen tro att Socialdemokraterna hade intagit en annan hållning när det gäller nedläggning av representation i Kaliningrad eller att man hade en annan uppfattning i det här betänkandet när det gäller gasledningen genom Östersjön. Men så är icke fallet, utan man konstaterar bara att det här inte rör detta betänkande. Herr talman! Hav, vatten, är något som kan skilja människor åt, men det kan också förena. Vi i den här delen av världen har en lång erfarenhet av just Östersjön som något som förenar - förenar alla länder runt vattnet. Det är världens största bräckvattenhav. Här bryts föroreningar ned långsammare än på andra ställen. Det är också världens mest nyttjade hav. Över 100 miljoner människor finns i vår region, 14 länder. För oss är det självklart att se Östersjön som ett hav som förenar - förenar människor, förenar företagande, förenar ekonomier och som en kraft för utveckling. Miljömässigt är det en lång tradition av insatser för att försöka skydda vårt bräckliga innanhav med Helcom och andra strukturer som det finns skäl att nämna. Självklart är det så att vi vill se en hållbar Östersjöregion, en hållbar Östersjö. Då krävs det naturligtvis fortsatta insatser när det gäller fiske, när det gäller utsläpp i Östersjön från hela den här regionen vars upprinningsområde är betydligt större än de länder som ligger runt vattnet. Vi vill se insatser på det området, och det kräver naturligtvis en gemensam styrning på flera nivåer. Vi vill ha en region som främjar tillväxt. Det handlar om forskning, om tull och skatter men också om småföretagsamhet. Vi vill ha en tillgänglig och attraktiv region. Det handlar om infrastruktur, energi och så vidare som vi kan samarbeta om och bli bättre på. Och vi vill ha en trygg och säker region. Det handlar om kustbevakning, det handlar om krisberedskap och det handlar om brottsbekämpning. På alla de här områdena rör det sig om samarbete mellan stater i Östersjöregionen, i det här fallet som EU-medlemmar, men också, och det vill jag understryka, i kontakt med de länder som står utanför EU. Det må handla om Norge, men det må också handla om Ryssland och det östra partnerskapet som egentligen är indirekt berörda. Där är det viktigt att vi hittar länkar som förenar och att vi inte bygger murar. Jag vill också betona det som sägs om flernivåstrukturer och flernivåstyre, därför att det handlar inte bara om att arbeta på den nationella nivån. Det handlar om att engagera regioner och kommuner, och det handlar naturligtvis om att EU tar ansvar och att vi bygger vidare på de gemensamma strukturer som vi har i Östersjöregionen. Det har visat sig vara en god väg framåt och också, som tidigare nämnts, herr talman, något som andra regioner inom EU söker ta efter. Låt oss vara föregångare. Låt oss visa att hav förenar. Låt oss visa att Östersjöstrategin och Östersjöregionen kan vara en väg för en ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling som främjar välfärd för människor i hela vår region. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget att lägga strategin till handlingarna.
Holger Gustafsson (Kd)
Anf. 34 Holger Gustafsson (Kd)
Herr talman! Det finns flera utmaningar för EU:s strategi för Östersjöregionen varav jag vill beröra ett par som vi kristdemokrater tycker är särskilt angelägna. Vi vill, som andra, se en miljömässigt hållbar region. I skrivelsen lyfts frågan om att uppnå en hållbar miljö som en prioriterad strategi. Detta är kanske den allra viktigaste delen för EU-strategin. Miljöproblemen i Östersjön är uppenbara och så allmänt förekommande att bland annat fiske, turism och friluftsaktiviteter i dag påverkas negativt. Detta påverkar därmed regionens ekonomiska utveckling på lång sikt. Det understryker behovet av samordnade insatser av medlemsländerna i regionen för att kunna åtgärda miljöproblemen. Ett fördjupat samarbete mellan EU:s medlemsländer är nödvändigt för att åtgärda förekomsten av dioxiner och andra farliga ämnen samt orsakerna till att det finns ett överskott av näringsämnen i Östersjön, vilket i sin tur leder till övergödning och algblomning. Viktigt är också att åtgärder utförs för att uppnå och bibehålla en ekologisk status med hög biologisk mångfald och en hållbar produktion av nödvändiga varor och tjänster. Detta uppnås bland annat genom minskade utsläpp och ett hållbart fiske. En viktig miljöfråga är också hur klimatförändringen påverkar denna Östersjöregion. Herr talman! Regionen måste utvecklas för tillgänglighet och attraktivitet. Ett ökat samarbete vid planeringen av infrastruktur och energinätverk ska bidra till att förbättra energisystemet, som inte längre ska präglas av den politiska och historiska delningen av regionen. Östersjöregionens attraktivitet och tillgänglighet kan förbättras genom satsningar på turism, utbildning och hälsa. Det finns stora skillnader i hälsotillståndet hos befolkningen i regionen. Strategin ska syfta till att begränsa spridningen av hiv/aids och tuberkulos, bekämpa ojämlikhet i hälsa genom en förbättrad primärvård, förebygga livsstilsrelaterade icke smittsamma sjukdomar och säkerställa goda sociala miljöer och också arbetsmiljöer. Herr talman! Vi vill se en trygg och säker region. Strategin ska fokusera på att Östersjöregionen ska bli en ledande region för sjösäkerhet och sjöfartsskydd där samtliga kuststater har ett intresse av att minska riskerna för marina föroreningar, inklusive farliga ämnen och spridning av främmande organismer. En mer effektiv och mer integrerad övervakning är nödvändig, särskilt i havsområden som utpekas i EU:s havspolitik. Det skulle märkbart förbättra sjösäkerheten. Vidare ska strategin stärka kapaciteten att bekämpa olyckor till havs. Brottsligheten i regionen påverkas av det geografiska läget och olikartade ekonomiska och sociala förhållanden som råder. Med långa yttre gränser har regionen ett behov av samstämda, gränsöverskridande åtgärder för att eliminera illegal handel med människor, droger och vapen. Omfattningen och skadeverkningen av gränsöverskridande brottslighet ska minskas genom en förbättrad samverkan mellan tullmyndigheter, gränsskyddsmyndigheter och polismyndigheter. Herr talman! Jag vill i sammanhanget också påminna om att det finns ett arbete kring Nordsjön - ett arbete som pågår med att ta fram en North Sea Region 2020. Detta handlar om en fungerande "makroregion" som har mer speciella förutsättningar än Europa i övrigt. Även om problemen är av helt annan karaktär finns det anledning att studera detta marina samarbete mellan ett flertal EU-länder. En handlingsplan är här under utarbetande och kan bli mycket intressant även för Östersjöfrågan. Herr talman! Till sist vill jag med dessa markeringar inför EU:s strategiarbete för Östersjöregionen yrka bifall till utrikesutskottets betänkande nr 16.
Birgitta Ohlsson (Fp)
Anf. 35 Birgitta Ohlsson (Fp)
Herr talman! När Estland, Lettland, Litauen och Polen blev medlemmar i Europeiska unionen 2004 uppstod en ny situation i Östersjöregionen. Östersjön blev i praktiken ett EU-innanhav, och därmed föddes också tanken på en Östersjöstrategi inom ramen för Europeiska unionen. Som ni alla känner till antogs EU:s strategi för Östersjöregionen under Sveriges ordförandeskap hösten 2009. Som nybliven EU-minister gjorde jag en resa runt Östersjön för att sätta strålkastarljuset på denna strategi. Syftet var att öka strategins synlighet och bidra till ägarskap för strategin i hela regionen. Den 18 mars överlämnade jag regeringens skrivelse om genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen till riksdagen. Det är den som är utgångspunkten för dagens debatt. Som skrivelsen redogör för utgår Östersjöstrategin från fyra utmaningar. Den första handlar om en miljömässigt hållbar region, den andra om en region i tillväxt, den tredje om en tillgänglig och attraktiv region, och den fjärde om en trygg och säker region. Jag kommer i mitt anförande att redogöra för ett axplock av de projekt som planeras under respektive utmaning. Hundra års industriavfall, övergödning och överfiske gör Östersjön till ett av världens allra mest hotade hav. I dag är 20 procent av havsbotten död. Det är lika stort som hela Danmarks yta. Detta uppmärksammades nyligen av tidskriften National Geographic som konstaterade att Östersjön innehåller sju av världens tio största döda marina zoner. Det är ett hav i kris. Det är Sverige och grannländernas ansvar att se till att vi tar det på största allvar. Vi vet att Östersjöns mest akuta problem i dag är övergödning. Övergödningen ligger bakom algblomning och bottendöd. Den beror på syrebrist som i sin tur orsakas av utsläpp av kväve och fosfater. För att minska övergödningen i Östersjön går ett av flaggskeppsprojekten ut på att bygga nya, effektivare avloppsreningsverk i bland annat Sovetsk och Neman, det vill säga i Kaliningrad, och ett antal stora städer i södra Östersjöregionen. Det kan också noteras att dessa flaggskeppsprojekt leds av svenska Naturvårdsverket. Här spelar Sverige en stor roll. En annan viktig pusselbit i arbetet med att minska övergödningen handlar om att fasa ut fosfater i tvätt- och rengöringsmedel. Kemikalieinspektionen leder detta flaggskeppsprojekt med stöd av rekommendationerna i Helcoms handlingsplan. Här har också Sverige ledartröjan. Även om övergödningen är det största är det inte det enda hotet mot Östersjöns marina miljö. Det är ett hav som är drabbat av gifter, något som vi kunde höra om på nyheterna så sent som i morse. Svenska forskare redovisar i det senaste numret av det amerikanska vetenskapsmagasinet Pnas att de har hittat ett nervgift i fisk och musslor i Östersjön. Giftet har kopplats till sjukdomar som bland annat ALS, Alzheimer och Parkinson. Därför är det väldigt viktigt att Östersjöstrategin får ett snabbspår för arbetet med marina skyddszoner och upprensning av gifter och kemiska stridsmedel. Här är det också Sverige och Naturvårdsverket som leder arbetet med att rensa Östersjön från gifter och andra farliga ämnen. Östersjöstrategin går inte bara ut på att rädda miljön även om det är särskilt prioriterat, inte minst från svensk sida. En annan utmaning handlar om att främja regionens tillväxt. Här ser vi att handeln inom Östersjöregionen behöver utvecklas. Därför innehåller strategin projekt som syftar till att förbättra samarbetet mellan regionens tullmyndigheter. Detta arbete leds av vårt grannland Estland, ett land som mitt i den grekiska stormens öga sannolikt får klartecken till att bli euromedlem från och med den 1 januari 2011. Övergången till euron som valuta för Estland förväntas leda till ökad handel i hela regionen, något som jag som liberal bejakar. För att stimulera tillväxten arbetar Östersjöländerna med att undanröja handelshinder i regionen. Genom Kommerskollegium leder Sverige ett flaggskeppsprojekt som syftar till att förbättra tillämpningen av EU:s varupaket och tjänstedirektiv. Dessa båda nya regelverk för den inre marknaden antogs under Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionen. Stora delar av Östersjöregionen är glest befolkade och har mycket stora avstånd till andra marknader. Här ser vi att transportsystem och energimarknader i dag ännu inte är tillräckligt sammanlänkade för att kunna ta till vara regionens tillväxtpotential. Här behövs ett systematiskt samarbete för att förbättra transportsystem och energiförsörjningstrygghet. Sverige har därför tagit initiativ till en studie som omfattar alla transportslag och avser både gods- och passagerartrafik. Det är ett samarbetsprojekt mellan transportmyndigheterna i Östersjöregionen. Syftet är att kartlägga befintliga transportflöden, den fysiska statusen hos infrastrukturen och identifiera flaskhalsar på transportområdet. Studie lägger grunden för Östersjöländernas framtida samarbete på transportområdet. Här kan vi ge ett konkret exempel på ett infrastrukturprojekt som förbättrar tillgängligheten i regionen. Det är något som kallas för Rail Baltica. Det är en snabb och genomgående järnvägsförbindelse från Estland till Tyskland. För att öka integrationen och försörjningstryggheten på energimarknaderna innehåller strategin en plan för regionens energimarknader, Baltic Energy Market Interconnection. Genom den utvidgas den nordiska elmarknaden till de tre baltiska staterna. Planen omfattar en elkabel mellan Sverige och Baltikum och distributionsnätverk mellan och inom de baltiska staterna. För att göra området runt Östersjön till trygg och säker zon krävs insatser för att komma till rätta med den gränsöverskridande organiserade brottsligheten, något som bland annat Kerstin Engle nämnde i sitt anförande. Här är det Finland som har huvudansvar för att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten. Det gäller viktiga områden som vi brinner mycket för i alliansregeringen som att bekämpa sexslaveri, människohandel och trafficking. Det är Litauen som har fått det på sin ansvarslott. Men det innebär inte att Sverige på något sätt är passivt i frågan om att bekämpa sexslaveri, människohandel och trafficking. Vi är tvärtom offensiva på flera olika sätt. Inte minst Beatrice Ask som justitieminister har lyft flera förslag. Jag som Europaminister och EU-minister tar varje tillfälle i akt att lyfta dessa frågor. Det gjorde jag också inte minst när jag var i Litauen som ju har ett specialansvar i denna fråga. Regionen har behov av gränsöverskridande åtgärder för att eliminera människohandel och illegal handel med droger och vapen. Inte minst narkotika flödar in från många länder i öst till Sverige. Därför är det också i vårt intresse och vårt ansvar att jobba tillsammans med polismyndigheter. Inom ramen för strategin deltar svenska brottsbekämpande myndigheter i samarbetet med myndigheter i grannländerna. Det rör sig om något man kallar för Aktionsgruppen mot organiserad brottslighet, Baltic Sea Region Border Control Cooperation, samt EU:s gemensamma organ Europol och Frontex. Ett annat prioriterat området för att göra området kring Östersjön till en trygg och säker region handlar om förbättrad sjöövervakning. Östersjöns strategiska läge innebär att den utgör en naturlig transportväg för bland annat energi från Ryssland. Vi vet att intensiv fartygstrafik ökar risken för utsläpp och olyckor. En tydlig trend är att oljetransporterna per båt ökat kraftigt under de senaste åren. För att försöka undvika en miljömässig katastrof i ett känsligt innanhav krävs gemensam sjöövervakning i Östersjön. Inga rederier eller fartygschefer ska kunna dölja utsläpp av olja längs våra kuster. Den svenska Kustbevakningen är projektledare för ett flaggskeppsprojekt som rör just gemensam sjöövervakning. Som framgår av denna redogörelse är Östersjöstrategin mycket mer än bara vackra ord. Jag är glad över att Sveriges riksdag och samtliga partier har ett stort engagemang för att regionen ska sättas i fokus. Jag tror också att det är oerhört viktigt att länderna i Europeiska unionen som ligger kring Östersjön ser vikten av att vi måste slåss för vår region i Europeiska unionen. Donaustrategin lyftes fram bland annat av Walburga Habsburg Douglas tidigare, och den är också väldigt viktig. Vi hoppas att Östersjöstrategin ska bli ett pilotprojekt för denna. Men det är också viktigt att se till att Östersjöstrategin inte hamnar i skymundan gentemot de nya strategier som växer fram. Man har pratat om en alpstrategi och om att Medelhavsländerna ska gå samman. Men här måste vi slåss för vår region och se till att den får de medel som den behöver. Om de projekt som ingår i strategin genomförs kommer vi att kunna reducera övergödningen kraftigt, rensa havet från gifter, stimulera handeln, förbättra kommunikationerna, integrera energimarknaderna, bekämpa människohandel och minska oljeutsläpp. Det är saker väl värda att kämpa för. Jag är fullkomligt övertygad om att vi kommer att lyckas rädda Östersjön där tidigare generationer har misslyckats. Det gemensamma hav som tidigare skapade avstånd mellan våra länder kommer nu att driva på integrationen och förverkliga visionen om en gemensam strategi. Östersjöstrategin visar verkligen varför Europeiska unionen behövs och hur ett nära samarbete över gränserna kan rädda miljön, öka tillväxten och bekämpa brottsligheten.
Fredrik Malm (Fp)
Anf. 36 Fredrik Malm (Fp)
Herr talman! Vi diskuterar i dag regeringens skrivelse nr 159 för detta riksmöte, Genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen . Det har också skrivits två motioner om detta. Det var mycket glädjande att lyssna till vår EU-minister, Birgitta Ohlsson - en eminent ny minister som har ersatt en lika eminent före detta minister som nu är en eminent kommissionär. De är båda liberaler, och för mig som liberal känns det bra att Sverige nu är så pass aktivt inom ramen för Östersjöstrategin och i EU:s övriga arbete. Det är förstås symboliskt att denna strategi antogs under det svenska ordförandeskapet. Den hade kunnat antas tidigare, men det var mycket glädjande att den kom. Det var roligt att det svenska ordförandeskapet kunde ro den i hamn. Vi står inför ett antal väsentliga utmaningar. Det har tidigare nämnts av de talare från alla partier som har varit uppe i talarstolen. Jag vill peka på några som jag tycker är centrala. Den första är - jag tror att den socialdemokratiska talaren nämnde det i sitt anförande - vikten av att vi genom Östersjöstrategin, genom en fördjupad integration och genom ett ökat samarbete måste kunna ge ett starkare stöd till de baltiska staterna, de nya EU-medlemmarna. De har en rätt tuff sits i dag, där regeringarna är ganska svaga och institutionerna inte riktigt har levererat de senaste åren. Man har också en gryende ny konflikt, som vi har sett, med den stora grannen österut. Det är oerhört viktigt att vi inte sviker Baltikum i denna situation. Människor i Sverige stod uppradade på Norrmalms torg varje måndag för 15-20 år sedan för Baltikums befrielse när de var ockuperade av Moskva. När de baltiska staterna nu är medlemmar i EU är det mycket viktigt att vi inte bara betraktar dem som vilka medlemmar som helst utan fortsätter med ett fördjupat samarbete för att stärka de baltiska staterna. Herr talman! Det är nio länder som har en strand mot Östersjön och fjorton länder som finns i Östersjöns avrinningsområde. Av de nio länder som har en strand mot Östersjön är det åtta länder som är medlemmar i EU. Det är ett land som inte är det, och det är Ryssland. Det är oerhört väsentligt att vi kan bidra till att Ryssland närmar sig Europa, att Ryssland närmar sig EU och att Ryssland är med och tar ett ansvar för Östersjöregionen. Men det är också viktigt att vi inte sviker demokraterna i Ryssland, de oberoende journalisterna i Ryssland, de människor som förföljs i Ryssland och de människor som strävar efter ett mer demokratiskt Ryssland, som inte på olika sätt hotar Rysslands grannar. Östersjöstrategin är viktig i det perspektivet också därför att Ryssland har en stor handel med oss och med Finland. Många människor från Ryssland använder Östersjön och åker över till våra länder, och vi åker till Sankt Petersburg och så vidare. Det perspektivet är viktigt: att kunna bidra till en positiv utveckling i Ryssland samtidigt som vi är mycket tydliga med att detta inte är någonting som är villkorslöst från Europeiska unionen, från Sverige eller från Norden, utan det förutsätter också att Ryssland är berett att genomföra reformer för demokrati och för mänskliga rättigheter. Jag vill med dessa ord, herr talman, yrka bifall till förslaget att lägga skrivelsen till handlingarna och avslag på motionerna.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2010-05-05
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 2

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2009/10:U314 och 2009/10:U340 yrkande 55.
  2. Skrivelsen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger skrivelse 2009/10:159 till handlingarna.