Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt

Betänkande 2009/10:FiU38

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
2 juni 2010

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt(pdf, 991 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2009/10:38 Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt

Beslut

Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt (FiU38)

Det blir nya mål och riktlinjer för det fortsatta arbetet med den statliga förvaltningen. Det ska bli enklare för personer och företag att använda offentlig information för både kommersiella och icke-kommersiella syften. Myndigheternas hantering av e-legitimationer ska styras och samordnas på ett tydligare sätt. Senast 2013 ska statliga myndigheter kunna hantera sina beställningar av varor och tjänster elektroniskt. En förbättrad statlig samordning och samverkan på regional nivå ska förenkla medborgarnas, kommunernas och företagens kontakter med statliga myndigheter. På lång sikt kan statlig service på lokal nivå förmedlas via gemensamma servicekontor. För att öka effektiviteten och minska administrationskostnaderna bör myndigheter pröva om administrativa stödverksamheter kan utföras i annan regi. Myndigheten Staten pensionsverk ändrar namn till Statens tjänstepensionsverk.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 1
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2010-05-06
Justering: 2010-05-18
Trycklov till Gotab och webb: 2010-05-25
Trycklov: 2010-05-25
Reservationer: 1
Betänkande 2009/10:FiU38

Alla beredningar i utskottet

2010-05-06

Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt (FiU38)

Regeringen har tagit fram ett förslag till mål och riktlinjer för det fortsatta arbetet med i första hand den statliga förvaltningen. Enligt förslaget ska det bli enklare för personer och företag att använda offentlig information för både kommersiella och icke-kommersiella syften. Myndigheternas hantering av e-legitimationer ska styras och samordnas på ett tydligare sätt. Senast 2013 ska statliga myndigheter kunna hantera sina beställningar av varor och tjänster elektroniskt.

En förbättrad statlig samordning och samverkan på regional nivå ska förenkla medborgarnas, kommunernas och företagens kontakter med statliga myndigheter. På lång sikt kan statlig service på lokal nivå förmedlas via gemensamma servicekontor.

För att öka effektiviteten och minska administrationskostnaderna bör myndigheter pröva om administrativa stödverksamheter kan utföras i annan regi. Statliga myndigheter ska heller inte sälja varor och tjänster på marknaden eller företräda särintressen inom sina verksamhetsområden.

Myndigheten Staten pensionsverk ändrar namn till Statens tjänstepensionsverk.

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2010-06-02
Stillbild från Debatt om förslag 2009/10:FiU38, Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt

Debatt om förslag 2009/10:FiU38

Webb-tv: Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Agneta Gille (S)
Anf. 9 Agneta Gille (S)
Fru talman! Jag vill inleda med att säga att jag yrkar bifall till vår reservation i detta betänkande FiU38. Det är förvaltningens uppgift att genomföra de beslut som fattas av oss här i riksdagen och även i regeringen så att medborgarna känner förtroende för förvaltningens verksamhet. För att vi ska kunna skapa en hållbar tillväxt, utveckla välfärden och säkerställa demokratin är det för oss socialdemokrater helt avgörande att den offentliga förvaltningen fungerar väl och har tydliga mål. Merparten av våra politiska beslut här i riksdag och regering blir verklighet först i mötet mellan förvaltningen och medborgaren. Därför är det också viktigt att verksamheterna i den offentliga förvaltningen håller hög kvalitet och att man i alla sammanhang ser till att ställa medborgaren i centrum. Den svenska välfärdsmodellen har alltid kännetecknats av en hög kvalitet. Den offentliga förvaltningen behöver ständigt reformeras och utvecklas för att svara upp mot nya krav och nya förutsättningar. Medborgarperspektivet och den demokratiska insynen måste alltid hållas aktuella och finna former i samklang med tiden. Internet behöver användas både för att förbättra servicen till medborgarna och för att öka möjligheterna till demokratisk insyn och påverkan. Utvecklingen under den senaste mandatperioden med det borgerliga styret har visat på nödvändigheten att säkerställa att välfärden håller en hög och jämn kvalitet. Vi socialdemokrater vill att kraven på kvalitet och insyn ska skärpas i alla skattefinansierade verksamheter. All offentligt finansierad välfärd ska uppfylla högt ställda krav på kvalitet, och resultaten ska vara likvärdiga över hela landet. Fru talman! Den fortsatta reformeringen måste bäras upp av ett tydligt medborgarperspektiv och ske i god samverkan med de anställda och deras fackliga organisationer. Det är viktigt att göra det. Den ska vara en del i skapandet av möjligheternas Sverige. Det ska vara lätt att få kontakt med förvaltningen och få stöd och hjälp i olika ärenden. Medborgarnas möjligheter att få insyn och att påverka myndigheternas arbete bör stärkas. Det är också viktigt att statliga myndigheter tar del av den nya tekniken och följer den förvaltningspolitiska utvecklingen så att de hela tiden använder sig av de mest kostnadseffektiva lösningarna. Det är inte alltid så i dag. Vi socialdemokrater vill på ett helt annat sätt än vad denna blå allians ger uttryck för i detta förvaltningspolitiska betänkande sätta medborgaren i centrum för arbetet med att utveckla och förbättra den statliga förvaltningen under de närmaste åren. Många medborgare är kritiska i dag till hur myndigheterna hanterar deras klagomål. Exempelvis har vi de långa handläggningstiderna för utbetalning från Försäkringskassan. Det har uppmärksammats, och det har kritiserats. Bristerna i samordningen mellan olika myndigheter när det gäller rehabilitering av långtidssjuka är väl dokumenterad. Myndigheterna måste bli bättre på att samordna sina insatser när den enskilde behöver stöd och hjälp från flera olika myndigheter. Det gäller inte minst för nyanlända invandrare eller medborgare som har varit långtidssjukskrivna. De behöver rehabilitering, och de arbetslösa behöver få hjälp med utbildning, praktik eller med att starta ett eget företag. Vad gör majoriteten åt de problem som finns i dag? Vad gör man i den blå alliansen? Ingenting, kan jag se i detta betänkande. Det är luddigt skrivet och otydligt. Att skapa en sammanhållen offentlig förvaltning som samverkar utifrån den enskilde medborgarens behov och förutsättningar är en av de största utmaningarna i det framtida arbetet med att utveckla den offentliga förvaltningen. Staten och kommunerna ska i ökad utsträckning samordna sina ansträngningar i detta arbete. Rättssäkerheten för medborgarna måste alltid vara i fokus. Vi kan se att denna högerregering har släppt greppet om förvaltningens utveckling på lokal nivå genom att det har skett så omfattande neddragningar av lokala kontor, främst inom Försäkringskassan. Detta är inte bra för medborgarna. Ett av målen för oss socialdemokrater i regeringsställning är att etablera ett servicecentrum i varje kommun för att möjliggöra för medborgarna också i glesbygden att få möjlighet till personlig service från olika statliga myndigheter. Under nästa mandatperiod vill vi utveckla den offentliga förvaltningen så att den ännu bättre svarar upp mot medborgarnas behov av stöd och service. Vi vill också tillsätta en kommission för att göra ett brett program för att stärka medborgarnas ställning i förhållande till den offentliga förvaltningen. Dagens blå regering har inte redovisat några konkreta förslag i denna förvaltningspolitiska proposition. Den består mest av allmänna bedömningar. Däremot redovisar vi i vår motion ett flertal förslag. Vi vill se en samlad polismyndighet i stället för dagens 21 polismyndigheter. Två av våra förslag bygger på statliga utredningar, nämligen ett samgående mellan Statens kriminaltekniska laboratorium och Rättsmedicinalverket och ett samgående mellan Statens bostadskreditnämnd och Boverket. Vi har också förslag på att ett antal andra myndighetssammanslagningar ska utredas. Vi vill få till stånd en effektivare lokalanvändning för att minska lokalkostnaderna. Det är en viktig fråga. Vi ser att det behövs en ökad samordning av inköp och införande av gemensamma administrativa lösningar för fler myndigheter. Jag vill också säga något om behovet av att utveckla regeringens styrning av myndigheterna. Den blå alliansregeringen har avskaffat verksamhetsstrukturen och nedbrytningen av verksamhetsmål i sin budgetsproposition. Men den har ännu inte utvecklat någon ny tydlig struktur för styrningen. Varför inte? Var är styrningen någonstans? De grundläggande principerna för styrning finns i grundlagen. Men det finns ett behov av att utveckla styrningen av de statliga myndigheterna så att förvaltningens arbete utvecklas i enlighet med de beslut som riksdag och regering fattar. Styrningen bör ha ett tydligt medborgarperspektiv i de sammanhang där det är relevant. En betydande del av myndigheternas verksamhet riktar sig till medborgarna och handlar om att tillhandahålla tjänster som medborgarna, företagen och organisationerna behöver ha tillgång till. Därför är det väsentligt att regeringen så långt som möjligt formulerar styrningen av myndigheterna i form av resultatkrav utifrån medborgarnas rättigheter, skyldigheter och förväntningar på kvaliteten i de offentliga tjänsterna. Även uppföljningen och utvärderingen av myndigheternas verksamhet bör ske utifrån medborgarperspektivet - medborgaren i centrum. Mål- och resultatstyrningen bör även fortsättningsvis vara grunden för regeringens styrning av myndigheterna men göras enklare. Vi anser att det demokratiska inflytandet måste öka. Antalet myndigheter med styrelse bör utökas, och styrelsernas roll som styrinstrument bör stärkas. Rekryteringen av styrelseledamöter bör bli mer strukturerad. Insynsrådens roll bör i ökad utsträckning bli att följa upp verksamheten, dels i förhållande till riksdagens beslut, dels ur medborgarens synvinkel. Utnämningsmakten är en central del av regeringens styrning av förvaltningen. Utnämningsmakten ska användas för att säkerställa en professionell styrning av våra myndigheter för att nå de politiska mål regeringen har satt upp. Man måste sätta upp mål! Ansvaret för att utnämna myndigheternas högsta tjänstemän bör ligga kvar hos regeringen, men vi vill skapa både en större yrkesmässighet i rekrytering av verkschefer och en ökad öppenhet. Den regionala statliga förvaltningen, dagens länsstyrelser, bör ges en större samordningsroll för statens insatser på regional nivå. Samordningen bör ta sikte på strategiska frågor och bygga på att utveckla ett samspel med regeringen. För att åstadkomma en effektivare förvaltning är det väsentligt att tillvarata de anställdas kompetens och idéer om hur verksamheten kan utvecklas. Därför måste förändringsprojekt genomföras i nära samarbete med de anställda i myndigheterna och med de fackliga organisationerna. Statsförvaltningen står inför en stor utmaning under de kommande åren, då ungefär en femtedel av personalen ska gå i pension. För att de statliga myndigheterna ska kunna konkurrera om den bästa arbetskraften ställs det stora krav på en offensiv och modern personalpolitik i den förvaltningen. Viktiga instrument är konkurrenskraftiga löner, individuella utvecklingsplaner, goda karriärmöjligheter och jämställdhet i statsförvaltningen. Vad gör regeringen och den blå alliansen åt dessa frågor i dag? Jag hoppas att vi alldeles strax får svar på detta. Fru talman! Staten har ett ansvar för att alla medborgare i alla delar av landet tillförsäkras en god välfärd på jämlika villkor. Vi socialdemokrater har lösningen på detta. Med dessa ord yrkar jag bifall till reservationen. (Applåder)
Mats Pertoft (Mp)
Anf. 10 Mats Pertoft (Mp)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till den gemensamma reservationen från s, v och mp. Jag kan i mycket ansluta mig till föregående talares ord och kanske lägga till ytterligare ett perspektiv som jag funderade på när jag förberedde den här debatten. Det finns en politikersjuka. Den sjukan är att man alltför lätt, särskilt när man sitter i majoritet, går i symbios med förvaltningen i stället för att styra den. När jag läser betänkandet och regeringens förslag måste jag säga att jag tycker att denna sjuka har smittat allianspartierna väldigt fort. Från att de tidigare har varit väldigt kritiska har de nu inte så mycket att komma med. För det handlar ju om att styra och att ställa frågan: Vem är myndigheterna till för? Är de till för sin egen skull? Är de till för politikens skull? Nej, de är till för medborgarnas skull. De är till för att skapa ett likvärdigt rättssamhälle för alla våra medborgare i hela Sverige, att serva dem. Det är det som är det viktiga, och det är det jag saknar när jag läser den här ganska intetsägande texten. Det är det som vi rödgröna betonar i vår reservation: Vi vill väldigt tydligt peka ut vad myndigheterna har för uppgift. De har uppgiften att se till att medborgarna i vårt avlånga land får en bättre vardag där samhället fungerar och man får den service man är utlovad. Det är där jag ser att Alliansen väldigt fort har drabbats av denna politikersjuka. Det finns nämligen inte den här tydligheten. Var är beskrivningarna av öppenheten, servicen, nya innovativa lösningar, användningen av IT och frågan om att man också ska trycka på för att använda öppna källkoder - allt det där som ett modernt samhälle egentligen kräver för våra medborgare och som åtminstone de medborgare som jag har pratat med vill ha? Vi kan se motsatsen i min hemkommun Södertälje. Där har det gått så långt att kommunen har fått ta över delar av Arbetsförmedlingen eftersom det inte sköts. Kommunen måste dels anlita Manpower, dels tillsammans med Peab grunda byggbolag för att skapa ungdomsarbetsplatser och arbetsplatser för invandrare. Det är beklagligt. Då har man missat själva poängen. Arbetsförmedlingen är jätteduktig, så varför ska inte den sköta detta? Detta perspektiv verkar saknas. Det kan hända att det är för många omorganisationer också. Det är mycket möjligt. Men då är det regeringen som har satsat så mycket på andra saker att man har missat medborgarperspektivet och vad myndigheterna är till för och vad de ska göra. Det är precis det som är poängen för oss rödgröna. Myndigheterna är inte till för sin egen skull. De är inte till för att vi ska omorganisera dem. De är till för att serva medborgarna. Det är det som vi betonar i vårt arbete. Det är därför som det är bedrövligt att regeringen inte kan inse det och stärka sina skrivningar. Det hade varit trevligt om man hade gjort det. Jag tror att våra medborgare i Sverige hade uppskattat det. (Applåder)
Stefan Attefall (Kd)
Anf. 11 Stefan Attefall (Kd)
Fru talman! Namnet på den aktuella propositionen är Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt . Valrörelsen 2006 var kanske den första då förvaltningspolitiken var en bestående del av en valrörelse. Det tycker jag är oerhört positivt därför att förvaltningspolitiken är viktig och alla statsanställda förtjänar att deras arbete uppmärksammas också i valtider. Alliansen var väl förberedd när man kom till makten när det gäller förvaltningspolitiken. Bland annat fanns det en demokratiutredning som jag själv deltog i och som lade fram sitt betänkande i början av 2000. Den hade den socialdemokratiska regeringen i allt väsentligt stoppat in i en byrålåda och inte gjort mycket av. Men vi jobbade också i en särskild arbetsgrupp inom alliansen för att förbereda vår syn på förvaltningspolitiken. En av de mest uppmärksammade delarna som vi jobbade med var utnämningspolitiken som fick en framträdande roll i valrörelsen. Men det var inte det enda som vi jobbade med. Detta skapade en god grund för det omfattande arbete som har skett inom förvaltningspolitiken av den sittande regeringen. I denna proposition ges en samlad bild av regeringens reformering och hur regeringen ser på statsförvaltningens roll och dess vidare utveckling. Sedan är det många av de praktiska frågorna som sköts inom respektive myndighet och inom respektive departement. Ett nytt förvaltningspolitiskt mål föreslås, och även en ny lag föreslås för att fler ska kunna tillgodogöra sig värdet av myndigheternas information. Därmed underlättas framväxten av en informationsmarknad. Det är oerhört viktigt, inte minst för att främja nya företag och utveckla företags idéer. Många åtgärder har vidtagits. Jag ska ge några exempel. Utnämningspolitiken har, som jag sade, reformerats. Det har gjort att vi har fått en helt annan öppenhet, en annan förutsägbarhet i rekryteringsprocesserna och en möjlighet att utvärdera rekryteringsprocesserna. Kravprofiler tas konsekvent fram för att man ska kunna definiera vilken typ av kompetens man söker, och utannonsering är huvudregel vid nya tjänster. Jag personligen tycker att regeringen kunde ha varit ännu snabbare och ännu mer konsekvent. Men jämfört med hur det fungerade på den socialdemokratiska regeringstiden är det en avsevärd förskjutning mot öppenhet, förutsägbarhet och tydlighet i utnämningspolitiken. Resultatet av detta, förutom en ökad öppenhet och en ökad möjlighet att i efterhand granska processen, är att vi också har fått fler kvinnor på ledande befattningar. Vi har fått fler människor med annan etnisk bakgrund än den renodlat svenska på de höga befattningarna. Vi har därmed också fått en bättre spegling av hela samhället när man utser de nya myndighetscheferna. Vi har gjort omfattande förändringar i myndighetsstrukturen. Antalet myndigheter har minskat med 87 under mandatperioden. Arbetet med e-förvaltningen har intensifierats. Det är till exempel e-fakturor inom hela statsförvaltningen nu. Det har gjorts flera satsningar på upphandlingsområdet som underlättar för företagens tillväxt har genomförts, till exempel ett nationellt upphandlingsstöd. Ytterligare åtgärder har också aviserats i denna proposition. Ett nytt mål för förnyelse och kontinuitet slås fast i propositionen och som riksdagen föreslås ta ställning till. En innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och som därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU-arbete, heter det nu i den nya målformuleringen. Jag skulle vilja kommentera den samlande förvaltningspolitiken i ett antal punkter. Det handlar, som sagt var, om att tydliggöra myndighetsrollen. Det handlar om att markera mot opinionsbildande aktiviteter, som det har funnits tendenser till från myndighetssidan, och tydliggöra när och på vilket sätt myndigheten ska bedriva informationsverksamhet. Här har det funnits en hel del exempel bakåt i tiden på övertramp från olika myndigheter som har deltagit i sådant som det politiska systemet faktiskt ska diskutera. Här ger vi också en tydlighet kring vad som är myndighetens roll och vad som är kommersiella företags roll. Exempelvis vet vi att det finns en rad olika tjänster, statistik, väderinformation och annat, som Lantmäteriverket har, och det finns många kommersiella tjänster som man kan utveckla utifrån detta. Det handlar om vad som är myndighetens roll i detta och hur man ska ta betalt för sina tjänster - det är självkostnadsprincipen som ska gälla - och vad som är och ska vara möjligt för privata aktörer att tillgodogöra sig i fråga om dessa tjänster för olika kommersiella produkter. Detta är ett sätt att tydliggöra detta som jag tror är oerhört väsentligt och som också förtydligas i lagstiftningen. Vi lägger stor betoning på det omfattande arbetet för att utveckla det offentliga etoset i statsförvaltningen. Det handlar om att stärka och förtydliga ämbetsmannens roll. Syftet är en gemensam myndighetskultur, en bred och öppen diskussion om tjänstemannarollen och det offentliga uppdraget, en tydligare vägledning för myndigheter och anställda och att stärka ämbetsmännens integritet och självständighet och förtydliga uppdraget gentemot medborgarna. Ett omfattande utbildningsprogram genomförs, informationsmaterial tas fram, goda exempel sprids etcetera. Det är ett oerhört värdefullt arbete som nu pågår i statsförvaltningen och som jag vet att de fackliga organisationerna uppskattar oerhört mycket. Varför gör de det? Jo, därför att man lyfter fram ämbetsmannarollens vikt i demokratin. Demokratiutredningen uttryckte saken på följande sätt: Ämbetsmannen är demokratins väktare. Detta arbete genomförs, men oppositionen vill avskaffa det. Oppositionen vill gå emot de fackliga organisationernas önskan. Oppositionen vill inte att man ska arbeta med att förtydliga och informera om ämbetsmännens roll och därmed också stärka deras ställning. Det är mycket anmärkningsvärt. Frågan till socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister är: Varför går ni emot de fackliga organisationernas önskan? Varför följer ni inte upp Demokratiutredningens betänkande där ni var för dessa saker? Varför ogillar ni att man jobbar med just värdegrundsfrågorna inom statsförvaltningen? Ytterligare en punkt som jag vill betona är vikten av ökad lokal samverkan och att den statliga närvaron finns i alla delar av landet. Det är viktigt att man samverkar mer med varandra men också med kommunala myndigheter och organisationer för att man ska finnas överallt. Inte minst med tanke på att ny teknik utvecklas och att olika typer av effektiviseringsdiskussioner pågår gör det viktigt att man betonar vikten av lokal närvaro men också ökad tillgänglighet för medborgarna när det gäller att komma i kontakt med statlig förvaltning. Här har vi servicekontor och liknande saker som utvecklas och öppnas. Dessutom vill jag lägga till en sak som kanske inte berörs direkt i denna proposition men som berör hela den offentliga servicen, nämligen den starka betoningen på kvalitetsfrågor som görs. Som exempel på offentlig service kan jag nämna äldreomsorg, sjukvård och många andra områden där man nu utvecklar kvalitetsjämförelser. Det blir lättare för medborgare, men också för anställda, att jämföra sig med andra, vilket därmed driver på kvalitetsutvecklingen. När man ser att äldreboendet som finns i den andra ändan av kommunen får bättre värden i vissa mätningar diskuterar man självklart hur man själv kan bli bättre. Alla vet att alla sådana mått inte är fullkomliga, men de driver på en diskussion, och medborgarna och brukarna kan också jämföra och därmed ställa krav på att kvalitet och olika serviceinsatser ska förbättras. Det är en oerhört viktig del som präglar en stor del av regeringens arbete med offentlig service. Vad är då oppositionens alternativ till detta? Läser man reservationen är det mycket svårt att utläsa vad som egentligen är den substantiella skillnaden. Det är mycket allmänna formuleringar. Det som man möjligtvis kan utläsa är att det blir fler utredningar. Man ska alltså stanna upp i utvecklingsarbetet och utreda i kommissioner. Men vad blir det av detta? Det är det mycket svårare att utläsa. Ja, en sak kan man mycket tydligt utläsa, men då får man slå upp ett annat dokument, nämligen de rödgröna vänsterpartiernas gemensamma budgetalternativ. Där ser man att det handlar om att lägga ett sparbeting om 2,8 miljarder på statlig förvaltning - detta utöver vad många i dag bedömer som ett ganska tufft effektiviseringstryck på statlig förvaltning via den modell vi har för pris- och löneomräkning som faktiskt har ett kontinuerligt tryck på den statliga förvaltningen. Det gör att många statliga myndigheter kanske känner att de har ett väl så tufft tryck på sig. Utöver det lägger alltså Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet fram ett förslag om 2,8 miljarder i besparingar. Hur många människor motsvarar det? Ja, det motsvarar ca 3 000 statligt anställda. Min fråga till Agneta Gille, Mats Pertoft och vänsterpartister som kanske inte vågar delta i den här diskussionen är vad ni säger till de fackliga organisationerna. Efter valet ska ju ni utöver det effektiviseringstryck som redan finns plocka bort ungefär 3 000 anställda. Vilka statliga tjänstemän ska bort? Kan vi få ett svar på den frågan? Agneta Gille säger att det är väsentligt att offentlig förvaltning fungerar väl. Men hur ska den kunna fungera när man vill utreda vidare och sedan plocka bort 3 000 anställda - detta utöver det effektiviseringstryck som redan finns? Nej, fru talman, jag föreslår riksdagen att bifalla utskottets förslag i FiU38.
Göran Pettersson (M)
Anf. 12 Göran Pettersson (M)
Fru talman! Offentlig förvaltningspolitik, som utskottets betänkande handlar om, är kanske inte det mest publikdragande ämnet. Det är ändå i grunden ett väldigt viktigt ämne, för det är hur vi organiserar och leder stat och kommuner som på många sätt är ryggraden i en stat, i ett samhälle. När man lyssnar på en sådan här debatt kan man tro att ämnet är mycket alternativskiljande mellan de båda blocken. Men studerar man det lite närmare kan man konstatera att det är väldigt mycket som vi är överens om. I en debatt bör man lyfta fram det som man tycker olika om, och det tänker jag försöka göra. Jag börjar med att kommentera Mats Pertofts inlägg om politikersjukan. Han lyfte fram fenomenet att man i majoritet har lättare att identifiera sig med myndigheterna och att det är när man är i opposition som man kanske har en större förmåga att förnya sig och titta framåt. Jag tror att Mats Pertoft har rätt i den observationen. Jag tror också att den motion som s, v och mp har skrivit mycket väl skulle kunna ha lett till en spännande debatt om motionen hade lagts till förra regeringens förslag inom området. Oppositionen har en viktig roll i att vara lite argare, att vara lite mer krävande och att vara en blåslampa på majoriteten. Till delar lyckas ni kanske med den uppgiften, men i vissa delar brister ni. Jag tycker att det är bra att Socialdemokraterna genom Agneta Gille framför kravet på ständig reformering. I en statlig förvaltning måste det finnas en önskan till ständig reformering. Det är också bra att medborgarperspektivet lyfts fram, för det har väl inte riktigt varit det vägledande för Socialdemokraterna när de i många år varit i regeringsställning. I stället har man verkligen identifierat sig med staten. Om man gick ut och frågade medborgarna skulle de nog svara att staten var Göran Persson. Jag tycker alltså att det är trevligt att ni börjar se medborgarperspektivet. När det gäller rättssäkerheten är det inga problem. Myndighetssammanslagningar föreslår ni, och det är verkligen något som Alliansen kan bejaka. Att det ska vara mål och resultatstyrning är också sådant som vi alla står bakom. När utskottet skulle behandla motionen blev vi inte eniga. Majoriteten och majoritetstexten i betänkandet tar egentligen upp att det som lyfts fram i motionen också nämns i propositionen. Möjligtvis kan det finnas en nyansskillnad i argheten, men precis som man säger att vissa saker hör ungdomen till hör väl vissa saker oppositionsrollen till. Jag vill belysa några frågor där det faktiskt skiljer sig - frågor där majoriteten är hungrigare än oppositionen och där majoriteten har mer av utvecklingsperspektiv och förändringsperspektiv än oppositionen. En skillnad rör myndigheternas opinionsbildning. Regeringen lyfter i propositionen fram att det är väldigt viktigt att vi inte har myndigheter som lägger sig i opinionsbildningen, att vi inte har opinionsbildande myndigheter. I grunden är det en demokratifråga, för det är i denna kammare som folkets makt utövas. Det är i denna kammare som de valda ombuden finns, och det är vår uppgift att opinionsbilda. Det är inte upp till våra myndigheter att överta den rollen. Här finns det ibland en sammanblandning. Givetvis ska myndigheterna bedriva informationstjänst avseende de ämnen som de ansvarar för. Men när det glider över till att mer bli opinionsbildning är det fel. Då är det inte en bra demokrati. I propositionen lyfter regeringen fram att det gäller att vara väldigt noggrann och att särskilda krav ska ställas när man är ute i gränslandet. En annan fråga där jag tycker att propositionen är lite vassare gäller uppföljningen av förvaltningsutvecklingen. Givetvis finns sådant med även i motionen. Men i propositionen tar man upp vikten av jämförelser med förvaltningar i andra länder och talar om att använda expertorganisationen OECD och det arbetet. Det tycker jag saknas i motionen. Det som mest lyser med sin frånvaro i motionen - det finns säkert politiska skäl till det - är förvaltningen och EU. I propositionen lyfter man fram behovet av att den statliga förvaltningen blir duktigare på att jobba med Europafrågor. Trots allt är det så att det genom vårt medlemskap i Europeiska unionen förvaltningsmässigt blir en starkare kontakt med EU. Det finns ett stort behov av att vår förvaltning är duktig inom det området, av flera skäl. Ett skäl är att man kan vara ett bra stöd för politiken och förvarna om olika saker som kommer. Det handlar också om att man är duktig på att genomföra de direktiv som kommer. Ibland upplevs just sådana här regler från EU som ett hinder för medborgarna och för politiker på olika ställen. Men ofta bottnar det i att vår förvaltning inte är tillräckligt kunnig, snabb och förtänksam när det gäller EU-frågor. Det är tre viktiga skillnader som jag har funnit. Ytterligare något som jag gratulerar s, v och mp till när det gäller att tycka nästan som vi gäller utnämningsmakten. Er motion är mycket bra eftersom ni lyfter fram att det ska vara öppenhet och professionalitet - det är nästan så att jag kan känna en konkurrens. Vid utnämningen av verkschefer får det inte vara så att statsministern i innerfickan har en svart bok där han har en lista över personer som han tycker ska bli verkschefer. När vi rekryterar till en så viktig befattning som den att vara verkschef ska det göras öppet och konkurrensutsatt så att vi får den bästa mannen eller kvinnan på jobbet, oavsett vilken relation personen i fråga har till politiken.
Roger Tiefensee (C)
Anf. 13 Roger Tiefensee (C)
Fru talman, åhörare, riksdagskolleger! I samband med detta betänkande debatterar vi målen för offentlig förvaltning. Precis som Mats Pertoft sagt i ett tidigare inlägg här finns inte offentlig förvaltning till för sin egen skull utan för medborgarnas skull. För mig som centerpartist är det därför viktigt att lyfta fram regeringens och propositionens perspektiv: en samhällsgemenskap där alla medborgare, invånare - både kvinnor och män - har goda möjligheter att förverkliga sin egen potential samt att utöva sina rättigheter och fullfölja sina skyldigheter. Medborgarna ska ha ett så stort inflytande som möjligt över förhållanden som påverkar deras egen tillvaro. Förvaltningspolitikens uppgift och mål är att uppnå detta och leva upp till de demokratiska ideal vi alla är eniga om. En effektiv förvaltning är dock ett viktigt medel för att nå regeringens övergripande mål om en hållbar tillväxt och fler jobb i fler och växande företag. Jag upplever att vi är väldigt eniga om detta - brett, i alla partier i den här kammaren. Oppositionen reserverar sig, men jag upplever som sagt att vi ändå är rätt så eniga. Om vi då är eniga om förvaltningspolitikens inriktning på lång sikt - att den ska vara effektiv, rättssäker och ha ett tydligt medborgarperspektiv - kan jag inte se att vi är lika eniga om förvaltningspolitiken och hur vi ska styra statens myndigheter och förvaltning på kort sikt. Tvärtom tycker jag att vänsterpartiernas förvaltningspolitik är väldigt oansvarig gentemot de statliga myndigheterna och inte minst gentemot de statligt anställda på kort sikt. Stefan Attefall pratade i sitt anförande tidigare om att man i vänsterpartiernas budgetalternativ vill ha myndighetsbesparingar på 2,8 miljarder på två år. Det är allvarligt, men det mest lömska i denna besparing är att man gör en indragning av myndigheternas anslagssparande. Det är 730 miljoner 2011 och 710 miljoner 2012. Totalt är det 1,4 miljarder på två år, bara i indragning av anslagssparande. Detta är lite lömskt, för det är en ofarlig besparing. Man smetar ut den över alla myndigheter, och man behöver inte specificera eller stå till svars inför lokala fackklubbar som undrar varför just de ska drabbas av neddragning. Neddragningarna finns dock där, annars är det luft i oppositionens budget. Det som är tydligt och viktigt för kammaren och åhörarna att se är att det om man gör en indragning av anslagssparande kortsiktigt bara är förvaltningsanslaget myndigheterna kan ta av. Av förvaltningsanslaget är det på kort sikt bara kostnader för anställda som går att påverka. Jag kan dela oppositionens förslag om ett myndighetsbesparingsprogram där man utöver de siffrorna jag nämnt lägger 400 miljoner 2012. Det är på två års sikt ett bra program som innebär att man ska minska lokalkostnaderna, till exempel. Men när man på kort sikt gör anslagssparandet är det mot de anställda det kommer att slå. Agneta Gille pratade vackert om att man ska ha en rättssäker och effektiv service åt medborgarna, men hur förbättrar ett anslagssparande - en indragning av förvaltningsanslaget - myndigheternas möjlighet att ge en rättssäker och effektiv service åt medborgarna? Man drar ju in pengarna. Agneta Gille pratade om att man skulle ta till vara de statligt anställdas kompetens, men hur tar man till vara de statligt anställdas kompetens om man skickar ut dem? Man tvingar statliga myndigheter att dra ned på antalet anställda. Detta är frågor jag hoppas kan bli besvarade i denna debatt. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen.
Agneta Gille (S)
Anf. 14 Agneta Gille (S)
Fru talman! Jag stod i talarstolen och överskred min talartid med en minut, så jag hade 11 minuter. Jag berättade vad vi vill och vad vi har för politik när det gäller detta, och jag markerade de olika delarna tydligt. Vi är i opposition. Jag tycker att det är lite intressant att majoriteten står här och inte med några ord beskriver sin egen politik utan på något sätt sätter sig i oppositionsställning. Det är jag och vi som är opposition. Det är vi som markerar och talar om vad vi skulle vilja göra om vi hade regeringsmakten. Vi markerar och berättar om vår politik. Men vad vill ni? Vad har Roger Tiefensee för förslag på åtgärder och förbättringar? Jag skulle vilja veta vilket mål som finns i förvaltningspolitiken. Kan du beskriva det för oss här i kammaren i dag? (Applåder)
Roger Tiefensee (C)
Anf. 15 Roger Tiefensee (C)
Fru talman! Jag kan läsa upp målet i förvaltningspolitiken, så finns det i kammarens protokoll. Målet är "en innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och som därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU-arbete". I detta med service, kvalitet och tillgänglighet har du medborgarperspektivet. Jag upplever att vi är väldigt eniga om inriktningen och medborgarperspektivet. Statens förvaltning ska vara rättssäker och effektiv. Det jag lyfte upp och det jag tycker är intressant att få en diskussion med Agneta Gille om är att Agneta Gille säger att de är i opposition. Ja, men ni har ändå ett förslag i er budget, som ni går till val på, som innebär att ni ska dra in 2,8 miljarder genom myndighetsbesparingar. Jag lyfte specifikt upp de 1,4 miljarderna i anslagsbesparingar på två års sikt. Vilka statligt anställda och vilka myndigheter är det som ska drabbas av dessa anslagsbesparingar? Det tror jag är viktigt att få fram. Agneta Gille nämnde inte detta. Jag vet inte om det är utanför ert mål för förvaltningspolitiken, men det är ändå ett väldigt konkret exempel på det som kommer att drabba statlig förvaltning och statligt anställda på kort sikt.
Agneta Gille (S)
Anf. 16 Agneta Gille (S)
Fru talman! Om bara Roger Tiefensee hade lyssnat på mitt anförande och lyssnat på vad jag hade att säga om den förvaltningspolitiska propositionen, som jag lyfte fram med vad vi har för mål i vår motion, hade han också sett och hört att vi har olika förslag. Vi har strukturerat upp en mängd olika förslag som vi tycker är viktiga att jobba med, som är tydliga och konkreta och där det också finns besparingsmöjligheter. Det handlar inte om att göra sig av med personal, men tänk om man inom statlig förvaltning kunde samverka lite bättre! Tänk om man kunde se till att få ett direktiv, om man hade en regering som vågade ta beslut och en majoritet som vågade driva på så att den statliga förvaltningen kunde effektiviseras på ett bättre sätt. Det handlar om samordning, att hitta nya former och att hitta nya möjligheter med Internet, vilket vi lyfter fram. Det är sådana saker man måste börja jobba med. Om ingen driver denna fråga händer heller ingenting, utan då står man och stampar. Då står också hela förvaltningen och kostar samma summa pengar men utvecklas inte i den riktning man vill, nämligen för medborgaren i centrum och för medborgarens bästa. Det är det som är viktigt. Dessutom skulle jag när det gäller budgetarna från när Centerpartiet var i opposition kunna säga: Vilka besparingar hade ni då? Vi har på den rödgröna sidan kompetens om vad ni har lagt för besparingskrav tidigare. Då fanns det från Centerpartiet höga besparingskrav för den statliga förvaltningen, medan du nu står och kritiserar precis detta. Det är alltså någonstans det inte stämmer. Dessutom har jag nu lyssnat till tre anföranden från Alliansens sida, och det spretar väldigt mycket. Jag skulle alltså vilja ha en enhetlig kommentar, och jag måste säga att de mål ni har målat upp är väldigt luddiga. (Applåder)
Roger Tiefensee (C)
Anf. 17 Roger Tiefensee (C)
Fru talman! Jag lyssnade nogsamt på Agneta Gilles anförande. Det ni i ert budgetalternativ kallar ett myndighetseffektiviseringsprogram, där ni har budgeterat 400 miljoner i besparing 2012, tycker jag precis som jag sade i mitt anförande är sympatiskt och rimligt. Det är på två års sikt, och det handlar mycket om att effektivisera, samordna och minska lokalkostnader. Då återstår dock av det jag lyfte fram 1,4 miljarder i indragning av anslagssparande från myndigheter på två års sikt. På kort sikt finns inget annat att ta av än förvaltningsanslaget. På kort sikt kan du inte göra några förändringar av lokalkostnader och så vidare. Det kommer att gå rakt på antalet anställda. Den fråga Agneta Gille kan passa på att svara på gäller vilka anställda i statliga myndigheter som ska få lämna myndigheterna och vilka statliga myndigheter som ska pekas ut för anslagsindragningar. Det går inte att få in 1,4 miljarder att använda till andra saker i budgeten utan att det får effekter i verkligheten. Det kommer att gå ut över de statligt anställda. Det är vad jag hoppas att den här debatten kan klargöra.
Nina Lundström (Fp)
Anf. 18 Nina Lundström (Fp)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i utskottsbetänkandet och avslag på motionen. En följdmotion har ju väckts med anledning av propositionen. När det gäller motionens krav på ett nytt förslag till förvaltningspolitik behandlas övervägande delen av motionens innehåll i propositionen. Några av de områden som tas upp i motionen behandlades även i motionsbetänkandet 2009/10:FiU25 Statlig förvaltning . Utskottsmajoriteten välkomnar propositionen Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt , som tydliggör att förvaltningen har en central roll i utvecklingen av Sverige. Även EU:s arbete berörs i propositionen. En rättssäker och effektiv förvaltning stärker demokratin. Medborgarna ska ha förtroende för och känna tillit till dem som arbetar inom svensk statsförvaltning. Bemötandet av allmänheten ska kännetecknas av värdighet och respekt. Ämbetsmannarollen är också demokratins väktares roll. En välfungerande förvaltning är grunden för att nå en hållbar tillväxt och är en viktig del i regeringens och Alliansens politik. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner ett nytt mål för förvaltningspolitiken. Utskottet konstaterar att det föreslagna målet är mer konkret än tidigare mål. Utskottet vill erinra om att tidigare uttalanden om att målet kan preciseras och utvecklas nu fullföljs. Dessutom är det ett tillståndsmål, vilket också välkomnas. Förvaltningspolitiken rör många delar av den statliga verksamheten, inte endast utgiftsområde Samhällsekonomi och finansförvaltning. Resultat från en mängd områden måste bedömas genom att resultaten från olika områden följs upp. Det nya målet ges följande lydelse - jag upprepar det eftersom målet har tagits upp i debatten: "En innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och som därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU-arbete." I propositionen behandlas förslag eller delar av förslag från flera olika utredningsbetänkanden, rapporter och promemorior. Bland dem finns Ansvarskommittén, Förvaltningskommittén, Styrutredningen och Stabsutredningen. Konstitutionsutskottet har yttrat sig till finansutskottet och tar i sitt yttrande upp frågor som berörs i följdmotionen. Konstitutionsutskottet redovisar sina tidigare ställningstaganden och vidhåller dem samt ställer sig bakom regeringens bedömningar. Utskottet avstyrker motionen i alla dess delar. Fru talman! En väsentlig fråga gäller de myndigheter som har betydande intäkter från försäljning. Den berörs i propositionen på s. 154-157. Där sägs, och i lagen anges, att lagen inte gäller för handlingar som en myndighet tillhandahåller i sin affärsverksamhet. I de fallen påverkar således inte lagen förhållandena. Det kan vara på sin plats att påminna om att regeringen anser att statliga myndigheter bör som regel inte sälja varor och tjänster på marknaden. Det framgår av propositionen på s. 61. I propositionen framhålls vidare att riksdagen nyligen har beslutat om nya regler i konkurrenslagen. Det är medborgarna och företagen som ytterst avgör om förvaltningen har god service och kvalitet i sina tjänster. Det framgår av propositionen på s. 58. Regeringen avser att vidta ytterligare åtgärder som kan bidra till mer förutsägbara och kortare handläggningstider i myndigheterna. Det framgår av propositionen på s. 58-60. När det gäller digital samordning av myndigheter gentemot företagare bör det påminnas om den så kallade kontaktpunkt som inrättats som en del av det svenska genomförandet av tjänstedirektivet. Det framgår av propositionen på s. 69-70. Kontaktpunkten har integrerats i den befintliga portalen verksamt.se, som Tillväxtverket, Bolagsverket och Skatteverket har tagit fram. Jag vill uppmana till att besöka www.verksamt.se. Där finns information för den som funderar på att starta företag, som driver företag, som utvecklar företag och som vill avveckla företag. Regeringen redovisar även att E-delegationen har sedan i december 2009 övergått i en ny fas. Det framgår av propositionen på s. 69. Man avser att ta fram och utveckla vägledningar för e-förvaltning och belysa frågor om myndigheternas ansvar för att utveckla e-tjänster. Bland annat ska en vägledning tas fram för samverkan där det slås fast att öppna standarder är förstahandsval, att öppen programvara alltid ska övervägas vid val av lösning och att all programvara ska utvärderas baserat på den totala ägandekostnaden. När det gäller motionsförslaget om att utveckla Regeringskansliet kan det erinras om att i propositionen på s. 100-101 påtalas att en översyn av Regeringskansliet bör göras. Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande framhållit att det inte är riksdagens uppgift att fatta beslut i frågor som rör Regeringskansliets organisering. Beträffande ökad samordning av inköp anförs i propositionen på s. 92-95 att det finns ett fortsatt behov av centraliserad inköpssamordning. Regeringen menar att statsförvaltningen kan effektiviseras och medel sparas genom att centralisera vissa administrativa förfaranden. På s. 88 i propositionen påtalas också att myndigheterna bör pröva om den administrativa stödverksamheten ska utföras i samverkan eller i annan regi i syfte att öka effektiviteten. När det gäller statens grepp om den nationella informationsförsörjningen påtalas att det bör tas fram en strategi för statens styrning inklusive vilken informationsförsörjning som behövs för att staten ska kunna bedriva en långsiktig och samlad styrning av den kommunala sektorn. Det framgår av propositionen på s. 82. Beträffande staten som arbetsgivare anförs på s. 121 att det är angeläget att de statliga arbetsgivarna arbetar strategiskt med sin kompetensförsörjning. I betänkande 2009/10:FiU2 erinrade utskottet om sitt tidigare uttalande om att det är viktigt att myndigheternas lokalförsörjning är effektiv. Därmed avstyrktes den aktuella motionen. När det gäller motionens redovisning av ett antal tidigare förslag om myndighetsförändringar kan konstateras att dessa förslag tidigare har avslagits av riksdagen, nämligen 2009/10:FiU1 och 2009/10:JuU1. Därmed, fru talman, hoppas jag att jag har kunnat redogöra för en del av de förslag som faktiskt finns i propositionen och med sidhänvisningar.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2010-06-02
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 2, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Mål för förvaltningspolitiken

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godkänner det mål för förvaltningspolitiken som regeringen föreslår och godkänner att det tidigare målet upphör att gälla.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:175 punkt 6 och avslår motion 2009/10:Fi11 yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 1 (s, v, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s, v, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0111019
    m810015
    c25004
    fp23005
    kd22002
    v01903
    mp01504
    -1000
    Totalt152145052
    Ledamöternas röster
  2. Lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:175 punkt 1.
  3. Namnbyte för Statens pensionsverk

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    a) lag om ändring i lagen (1984:989) om socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara,
    b) lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter,
    c) lag om ändring i lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration,
    d) lag om ändring i socialförsäkringsbalken.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:175 punkterna 2-5.