Åtgärder för förstärkt exportfinansiering

Betänkande 2008/09:NU12

2008/09:NU12 Åtgärder för förstärkt exportfinansiering

Näringsutskottets betänkande

2008/09:NU12

Åtgärder för förstärkt exportfinansiering

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker – med ett antal ändringar – de förslag som läggs fram i proposition 2008/09:86 om utökade möjligheter för AB Svensk Exportkredit och Exportkreditnämnden att tillhandahålla exportfinansiering. Den rådande finanskrisen har fått stora konsekvenser för den svenska exportindustrin. Med förslagen kommer svensk exportindustri att få tillgång till finansiering på långa löptider. Därmed stärks de svenska företagens konkurrenskraft.

De förslag till riksdagsbeslut som lagts fram i propositionen kräver dock preciseringar i olika avseenden. Det gäller tidsgränser, beloppsgränser och villkor för låneram och garantier. Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Riksgäldskontoret, att för 2008 och 2009 bevilja Svensk Exportkredit dels en låneram intill ett belopp om högst 100 miljarder kronor, dels kreditgaranti för upplåning intill ett belopp om högst 450 miljarder kronor, i båda fallen med de villkor som utskottet anger. Vidare bör riksdagen bemyndiga regeringen att under 2009 ikläda staten betalningsansvar för exportkreditgarantier genom Exportkreditnämnden intill ett totalt belopp, inklusive tidigare utfärdade garantier, om högst 350 miljarder kronor.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Låneram för AB Svensk Exportkredit
	Riksdagen bemyndigar regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Riksgäldskontoret att för 2008 och 2009 bevilja AB Svensk Exportkredit en låneram intill ett belopp om högst 100 000 000 000 kr med de villkor som utskottet anger. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2008/09:86 punkt 1.

2.	Kreditgaranti för AB Svensk Exportkredit
	Riksdagen bemyndigar regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Riksgäldskontoret att för 2008 och 2009 bevilja AB Svensk Exportkredit kreditgaranti för upplåning intill ett belopp om högst 450 000 000 000 kr med de villkor som utskottet anger. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2008/09:86 punkt 2.

3.

Exportkreditgarantier genom Exportkreditnämnden

Riksdagen bemyndigar regeringen att, med ändring av tidigare beslut (prop. 2008/09:1 utg.omr. 24, bet. 2008/09:NU1, rskr. 2008/09:99), under 2009 ikläda staten betalningsansvar för exportkreditgarantier genom Exportkreditnämnden intill ett totalt belopp, inklusive tidigare utfärdade garantier, om högst 350 000 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2008/09:86 punkt 3. Utskottet föreslår att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 11 december 2008

På näringsutskottets vägnar

Karin Pilsäter

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Karin Pilsäter (fp), Tomas Eneroth (s), Björn Hamilton (m), Hans Rothenberg (m), Carina Adolfsson Elgestam (s), Maria Plass (m), Alf Eriksson (s), Marie Weibull Kornias (m), Staffan Anger (m), Kent Persson (v), Börje Vestlund (s), Liselott Hagberg (fp), Renée Jeryd (s), Eva-Lena Jansson (s), Åke Sandström (c), Lars Lindén (kd) och Lage Rahm (mp).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas proposition 2008/09:86 om åtgärder för förstärkt exportfinansiering.

Regeringen har föreslagit att riksdagen förkortar motionstiden till fyra dagar, vilket riksdagen har beslutat den 5 december.

Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.

Näringsutskottet har berett finansutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen jämte eventuella motioner. Yttrandet (yttr. 2008/09:FiU6y) återfinns i bilaga 2.

Statssekreterare Gunnar Wieslander, Utrikesdepartementet, har, tillsammans med generaldirektör Karin Apelman, Exportkreditnämnden, och verkställande direktör Peter Yngwe, AB Svensk Exportkredit, inför utskottet lämnat upplysningar och synpunkter i ärendet.

Utskottets överväganden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Riksgäldskontoret, att för 2008 och 2009 bevilja Svensk Exportkredit dels en låneram intill ett belopp om högst 100 miljarder kronor, dels kreditgaranti för upplåning intill ett belopp om högst 450 miljarder kronor, i båda fallen med de villkor som utskottet anger. Vidare bemyndigar riksdagen regeringen att under 2009 ikläda staten betalningsansvar för exportkreditgarantier genom Exportkreditnämnden intill ett totalt belopp, inklusive tidigare utfärdade garantier, om högst 350 miljarder kronor.

Jämför särskilt yttrande (s, v, mp).

Propositionen

Bakgrund

AB Svensk Exportkredit, som bildades 1962, tillhandahåller medel- och långfristiga krediter vid exportaffärer och investeringar. Från att från början ha varit hälftenägt av vardera staten och de centrala svenska affärsbankerna äger staten sedan 2003 hela bolaget. Verksamheten i bolaget drivs i huvudsak på kommersiella villkor. På uppdrag av staten administrerar Svensk Exportkredit (SEK) det svenska systemet för statsstödda exportkrediter till fast ränta samt statens biståndskreditsystem. Per den 30 september 2008 uppgick det egna kapitalet i bolaget till ca 4,8 miljarder kronor.

Den övergripande målsättningen för Exportkreditnämnden är att främja svensk export genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier. Exportkreditnämnden ansvarar för att utfärda statliga exportkredit- och investeringsförsäkringar (s.k. statsgarantier) enligt tre förordningar. En viktig uppgift för Exportkreditnämnden är att också underlätta små och medelstora företags exportmöjligheter. Exportkreditnämnden tillhandahåller, i samarbete med SEK, Almi Företagspartner AB, Exportrådet och Swedfund International AB, också det s.k. exportlånet, som ska underlätta för svenska företag att verka på nya marknader och bidra till finansiering.

För att motverka den finansiella oron och återställa förtroendet för banksektorn och näringslivet har olika åtgärder vidtagits från statsmakternas sida. Riksdagen beslöt i oktober om stabilitetsstärkande åtgärder för det svenska finansiella systemet (prop. 2008/09:61, bet. 2008/09:FiU16), varigenom grunden har lagts för statliga åtgärder för att motverka risken för allvarlig störning i det finansiella systemet. Ytterligare ett steg för att stävja konsekvenserna av den finansiella krisen togs i november genom riksdagens beslut med anledning av propositionen om överlåtelse av aktier i Venantius AB till SEK samt åtgärder för förstärkt utlåning från SEK och Almi Företagspartner (prop. 2008/09:73, bet. 2008/09:FiU17). Detta beslut syftade bl.a. till att på ett bättre sätt anpassa SEK:s verksamhetsförutsättningar till den situation som gäller på exportfinansieringsområdet. Statens tillgångar i Venantius bedömdes i det sammanhanget kunna komma till effektivt utnyttjande genom aktieöverlåtelsen till SEK. Genom beslutet tilldelades vidare SEK ett kapitaltillskott om högst 3 miljarder kronor för att ge bolaget förutsättningar att bättre kunna möta den ökade efterfrågan från företagen avseende finansiering.

Låneram för Svensk Exportkredit

Regeringen föreslår i proposition 2008/09:86 att riksdagen bemyndigar regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Riksgäldskontoret att bevilja Svensk Exportkredit en låneram för långfristig upplåning i Riksgäldskontoret intill ett belopp om högst 100 miljarder kronor. För återfinansiering av krediter till företag som meddelas inom ramen för systemet för statsstödda krediter ska Riksgäldskontoret begära en räntekostnad som motsvarar villkoren inom detta system. För återfinansiering av annan kreditgivning till exportföretag ska SEK erlägga dels en marknadsmässig avgift för den låneram som beviljats för detta ändamål, dels en marknadsmässig ränta på upplånat kapital. För denna typ av upplåning ska löptiden inte vara längre än tio år.

I samband med den rådande finanskrisen har kreditmarknadens funktion allvarligt försämrats, särskilt beträffande tillgången till långfristig finansiering. Regeringen anser att statliga åtgärder är motiverade för att motverka denna brist och att en lämplig åtgärd är att ge SEK en tillfällig låneram i Riksgäldskontoret.

Statligt stöd till exportfinansiering kan erbjudas inom ramen för gällande system för statsstödda krediter. Löptider och räntevillkor fastställs med ledning av marknadsnoteringar för statsobligationer med ett visst påslag (commercial interest reference rate – CIRR). Systemet är internationellt etablerat och administreras i Sverige av SEK. Hittills har systemet utnyttjats i begränsad omfattning i Sverige, men kan enligt regeringen visa sig vara mer konkurrenskraftigt när alternativ finansiering begränsas eller dras in. Eftersom systemet erbjuder möjligheter till finansiering på villkor som nu kan bedömas vara förmånliga, både vad avser räntevillkor och möjliga löptider, är det angeläget att återfinansiering av sådan utlåning möjliggörs i tillräcklig utsträckning. Även om systemet administreras av SEK är det öppet för andra kreditgivare som i så fall kan ansöka om återfinansiering genom SEK. Systemet innebär inga risker för SEK men däremot för staten som ska täcka eventuella underskott som kan uppkomma. Den räntekompensation som Riksgäldskontoret begär för sådan utlåning till SEK ska utformas med utgångspunkt i denna förutsättning. Genom att anpassa räntan till villkoren i det statsstödda systemet minskar behovet av att därefter täcka underskott i systemets administration.

Den tidsbegränsade låneramen för återfinansiering av SEK:s kommersiella utlåning föreslås för att tillhandahålla ett marknadsmässigt alternativ till systemet för statsstödda krediter. Villkoret är att en marknadsmässig kostnad för SEK:s upplåning i Riksgäldskontoret är möjlig att fastställa. Marknadsmässighet innebär krav på kompensation för risk och administrativa kostnader och därutöver ett vinstelement.

För SEK:s kommersiella utlåning ska bolaget erlägga en fast avgift som motsvarar den del av låneramen i Riksgäldskontoret som är tillgänglig för detta ändamål och en marknadsmässig ränta på upplånat kapital. Kravet på marknadsmässighet innebär att SEK så långt möjligt ska vända sig till den öppna marknaden. Låneramen ska alltså inte vara ett förstahandsalternativ utan en bakomliggande försäkran om att marknadsmässiga lånebehov ska vara möjliga att tillgodose, under förutsättning att villkoren för sådan upplåning är möjliga att fastställa.

Upplåning som avser återfinansiering av SEK:s kommersiella utlåning ska ha löptider som inte överstiger tio år. Upplåning som avser återfinansiering av statsstödda exportkrediter ska ha löptider som motsvarar villkoren inom detta system, vilket innebär att dessa krediter kan komma att överstiga tio år.

Kreditgaranti för Svensk Exportkredit

Regeringen föreslår vidare att riksdagen ska bemyndiga regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Riksgäldskontoret att bevilja Svensk Exportkredit kreditgaranti i Riksgäldskontoret för sin långfristiga upplåning mot erläggande av en marknadsmässig avgift. Garantin ska avse upplåning som förfaller senast 2018.

Under en övergångsperiod kan villkoren för upplåning direkt på kapitalmarknaden bedömas variera, mot bakgrund av försämrad tillgång till alternativ finansiering, sägs det i propositionen. Staten har, som tidigare redovisats, genom riksdagsbeslut i november förstärkt den finansiella ställningen för SEK. Det innebär att SEK normalt har goda förutsättningar att låna upp medel på egen hand. Dessutom har SEK en ovillkorlig möjlighet att återfinansiera utlåning till exportföretag inom ramen för systemet för statsstödda krediter. De möjligheter att anskaffa kapital som SEK redan har bör dock, enligt regeringens mening, förstärkas genom införande av en möjlighet att köpa statlig garanti från Riksgäldskontoret för upplåning på marknaden. Villkoret är att en marknadsmässig avgift för garantin kan fastställas. Det innebär bl.a. att upplåning med hjälp av statlig garanti inte alltid ska vara det förmånligaste alternativet, jämfört med upplåning utan garanti och att SEK ska ha skäl att alltid pröva det senare alternativet.

Utökad ram för Exportkreditnämndens exportkreditgarantier

Regeringen föreslår slutligen att riksdagen ska bemyndiga regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Riksgäldskontoret att under 2009 ikläda staten betalningsansvar intill ett totalt belopp om högst 350 miljarder kronor för exportkreditgarantier genom Exportkreditnämnden. Garantierna ska utformas i enlighet med nämndens gällande principer för garantiverksamhet och det internationella regelverket för exportfinansiering.

Riksdagen har nyligen beslutat om att bemyndiga regeringen att under 2009 ikläda staten betalningsansvar upp till ett belopp om högst 200 miljarder kronor för exportkreditgarantier (prop. 2008/09:1 utg.omr. 24 Näringsliv, bet. 2008/09:NU1). Exportkreditnämnden har för närvarande en kraftigt ökande efterfrågan, främst från de stora svenska exportföretagen. I rådande läge med stor finansiell oro efterfrågas Exportkreditnämndens tjänster särskilt från företag med stor exportomsättning. Med anledning av detta är det, enligt regeringen, påkallat att Exportkreditnämndens garantiram utökas. Alltfler exportföretag har blivit medvetna om att det är möjligt att erbjuda kredit när Exportkreditnämnden finns med i en affär.

De stora företagen har för närvarande planerade affärer till uppskattningsvis över 100 miljarder kronor, vilka kan komma att kräva Exportkreditnämndens medverkan. Det råder skarp internationell konkurrens mellan svenska och utländska företag inom dessa områden. Det är därför viktigt att Exportkreditnämnden snabbt kan uppfylla sin uppgift att främja svensk export genom att erbjuda exportkreditgarantier. Detta är bakgrunden till förslaget om att ramen för exportkreditgarantier ska höjas från nuvarande 200 till 350 miljarder kronor.

Finansiering

Förslagen i propositionen förväntas enligt regeringen inte belasta något anslag på statsbudgeten. Åtgärderna föreslås bli finansierade genom avgifter och villkor för lån.

Vissa kompletterande uppgifter

Information från Utrikesdepartementet

Statssekreterare Gunnar Wieslander, Utrikesdepartementet, lämnade – tillsammans med generaldirektör Karin Apelman, Exportkreditnämnden, och verkställande direktör Peter Yngwe, SEK, – upplysningar och synpunkter i ärendet vid utskottets sammanträde den 9 december.

Finansutskottets yttrande

Näringsutskottet har berett finansutskottet tillfälle att avge yttrande över propositionen jämte eventuella motioner. Finansutskottet behandlar i sitt yttrande (yttr. 2008/09:FiU6y, se bilaga 2) följande frågor:

– tidsbegränsning av låneramen till SEK samt behov av fleråriga bemyndiganden,

– den marknadsmässiga avgiften för SEK:s lån i Riksgäldskontoret,

– tidsbegränsning och beloppsgräns för bemyndigandet om en kreditgaranti för SEK,

– omfattningen av en höjd exportkreditgaranti för Exportkreditnämnden,

– förslagens statsfinansiella effekter,

– förslagens förhållande till 3 kap. 2 § tredje stycket riksdagsordningen.

Sammanfattningsvis välkomnar finansutskottet de åtgärder regeringen föreslår för att underlätta exportföretagens möjligheter att finansiera exportaffärer. Finansutskottet har dock vissa synpunkter på den föreslagna utformningen av bemyndigandena, som rör avsteg från ordinarie hantering av lån och kreditgarantier.

Finansutskottet tillstyrker förslaget om en låneram på högst 100 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för SEK men anser att bemyndigandet bör begränsas till att avse 2008 och 2009. Utskottet tillstyrker även att en marknadsmässig avgift tas ut på den låneram som SEK beviljas och att en marknadsmässig ränta tas ut på den del av låneramen som SEK utnyttjar.

Finansutskottet ställer sig också bakom förslaget att SEK beviljas en kreditgaranti för upplåning men anser att denna bör beloppsbegränsas. För att kunna ta ställning till hur denna beloppsgräns ska sättas har utskottet erhållit ett underlag från Regeringskansliet med en bedömning av storleken på garantibehovet för SEK. Enligt detta underlag har SEK för närvarande en balansomslutning på 300 miljarder kronor, som framöver kommer att behöva återfinansieras. Under den rådande turbulensen på finansmarknaden finns det risk att denna återfinansiering försvåras i det fall SEK inte har möjlighet att utnyttja en statlig garanti för upplåningen. Utöver det nämnda beloppet förväntas en betydande nyutlåning, med motsvarande upplåningsbehov. Därmed uppskattas behovet av en kreditgaranti för upplåning till 450 miljarder kronor. Finansutskottet bedömer därmed att ramen för den statliga kreditgarantin bör uppgå till 450 miljarder kronor. Utskottet anser också att kreditgarantin bör begränsas tidsmässigt till 2008 och 2009 på motsvarande sätt som för låneramen. Utskottet tillstyrker vidare att en marknadsmässig avgift tas ut för kreditgarantin.

Även den föreslagna höjningen av ramen för exportkreditgarantier genom Exportkreditnämnden till 350 miljarder kronor tillstyrks av finansutskottet. Utskottet anser dock att det av riksdagsbeslutet bör framgå att denna ram inkluderar tidigare gjorda åtaganden.

När det slutligen gäller finansiering och konsekvenser redovisar finansutskottet att det i budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1) har beräknats att Riksgäldskontorets nettoutlåning detta år uppgår till 11 miljarder kronor, vilket innebär att statsbudgetens saldo försämras med motsvarande belopp. Om SEK skulle utnyttja den föreslagna låneramen på 100 miljarder kronor fullt ut 2009 skulle det få en mycket stor påverkan på statens lånebehov. Vidare innebär en väsentligt utökad statlig garantigivning ökade risker för staten. Finansutskottet förutsätter mot denna bakgrund att regeringen under våren 2009 återkommer till riksdagen med en redovisning av hur exportfinansieringen utvecklas, hur låneramen respektive kreditramarna har utnyttjats och hur detta har påverkat marknaden.

Till finansutskottets yttrande har ett särskilt yttrande (s, v mp) lämnats.

Utskottets ställningstagande

Den rådande finanskrisen har fått stora konsekvenser för den svenska exportindustrin. De svenska exportföretagen har inte i första hand brist på order utan brist på finansiering av affärerna. Företrädare för Svensk Exportkredit (SEK) och Exportkreditnämnden (EKN) har inför utskottet redovisat den nuvarande svåra situationen. För en liten ekonomi som den svenska med ett stort exportberoende – exporten svarar för ca 50 % av BNP – är det helt avgörande att exporten inte hålls tillbaka på grund av svårigheter med finansiering. När exportindustrin har svårigheter med att finansiera sina exportaffärer kommer den svenska arbetsmarknaden att drabbas av ytterligare varsel och uppsägningar.

Mot denna bakgrund välkomnar utskottet – liksom finansutskottet – regeringens förslag om att förstärka exportfinansieringen genom Svensk Exportkredit och Exportkreditnämnden. Dessa båda aktörer är av central betydelse för den svenska exportindustrin. Med förslagen kommer svensk exportindustri att få tillgång till finansiering på långa löptider. Därmed stärks de svenska företagens konkurrenskraft.

Utskottet anser alltså att åtgärder av det slag som föreslås i propositionen snabbt bör vidtas. Riksdagen beslutade om förkortad motionstid, och behandlingen i finans- och näringsutskotten har forcerats fram. Utskottet menar samtidigt, i likhet med vad som anförs i finansutskottets yttrande, att bemyndigandena bör utformas så att det inte sker avsteg från ordinarie hantering av lån och kreditgarantier.

I detta sammanhang vill utskottet påtala att beredningen av regeringens förslag i propositionen uppenbarligen inte har varit tillräcklig. Det har varit nödvändigt att under den knappa tid som stått till förfogande för utskottsbehandlingen komplettera beslutsunderlaget och korrigera förslagen till riksdagsbeslut. Utskottet har dock, med stöd av finansutskottets yttrande, kunnat utforma förslagen till riksdagsbeslut så att de står i överensstämmelse med de krav som riksdagen ställer, utifrån vad som anges i lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning, lagen (1996:1059) om statsbudgeten och riksdagsordningen.

Sålunda bör det i förslagen till riksdagsbeslut göras preciseringar vad avser tidsgränser, beloppsgränser och villkor i enlighet med vad utskottet anför i det följande.

När det gäller låneramen på 100 miljarder kronor för SEK i Riksgäldskontoret bör bemyndigandet avse 2008 och 2009. SEK ska erlägga en marknadsmässig avgift på den låneram som SEK beviljas och en marknadsmässig ränta på den del av låneramen som SEK utnyttjar. För SEK:s kommersiella utlåning ska löptiden inte vara längre än tio år.

Även kreditgarantin för SEK bör begränsas tidsmässigt och avse 2008 och 2009. Beloppet för kreditgarantin bör begränsas till 450 miljarder kronor. Garantin ska avse upplåning som förfaller senast 2019. SEK ska erlägga en marknadsmässig avgift för garantin.

Beträffande den höjda ramen för exportkreditgarantier genom Exportkreditnämnden från 200 till 350 miljarder kronor bör det preciseras att denna ram inkluderar tidigare utfärdade garantier.

Slutligen bör regeringen under våren 2009 återkomma till riksdagen med en redovisning av hur exportfinansieringen utvecklas, hur låneramen respektive kreditramarna har utnyttjats och hur detta har påverkat marknaden.

Utskottet vill avslutningsvis också kort beröra frågan om förslagens förenlighet med EU:s statsstöds- och konkurrensregler. Som framgår av propositionen och som ytterligare har förtydligats genom utskottets ställningstagande och förslag till riksdagsbeslut ska låneram och kreditgaranti ställas till förfogande på marknadsmässiga villkor. Enligt utskottets bedömning kommer de föreslagna åtgärderna därmed inte att stå i strid med de nämnda EU-reglerna.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet förslagen i propositionen med de preciseringar som utskottet angett.

Särskilt yttrande

Åtgärder för förstärkt exportfinansiering (s, v, mp)

Tomas Eneroth (s), Carina Adolfsson Elgestam (s), Alf Eriksson (s), Kent Persson (v), Börje Vestlund (s), Renée Jeryd (s), Eva-Lena Jansson (s) och Lage Rahm (mp) anför:

Vi har ställt oss bakom utskottets ställningstagande. Vi anser att det är ytterst angeläget att se till att exportindustrin inte hålls tillbaka till följd av svårigheter med finansiering. Detta är viktigt för att den svenska arbetsmarknaden inte ska drabbas av ytterligare varsel och uppsägningar.

Vi är dock mycket kritiska till regeringens senfärdighet. Problemen för den svenska exportindustrin att få finansiering har varit kända en längre tid, vilket framkom vid SEK:s information till utskottet. De nu aktuella förslagen borde ha kommit till riksdagen samtidigt med den proposition om kapitaltillskott till SEK (prop. 2008/09:73), som riksdagen fattade beslut om i november.

Skälet till regeringens senfärdighet har uppenbarligen inte varit omsorg om att beredningen av den nu aktuella propositionen skulle vara grundlig. Vi är – i likhet med vad som sägs i det särskilda yttrandet (s, v, mp) till finansutskottets yttrande (yttr. 2008/09:FiU6y) – mycket kritiska till det underlag som presenteras i propositionen. Det finns stora såväl sakliga som formella brister. De upplysningar som i sista minuten inkom som grund för utskottets beslut om kreditramen för SEK borde ha funnits med i propositionen. Det är mycket otillfredsställande att riksdagen fattar beslut om så stora belopp och med så högt risktagande för staten som det här rör sig om utifrån ett så bristfälligt underlag

Vi vill också erinra om att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet tidigare i olika sammanhang har kritiserat regeringen för passivitet i hanteringen av den ekonomiska krisen. Nyligen skedde det i partimotioner från våra tre partier som väcktes med stöd av 3 kap. 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt. I dessa motioner lades fram förslag om olika stimulansåtgärder för att möta krisen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2008/09:86 Åtgärder för förstärkt exportfinansiering:

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Riksgäldskontoret

1.    att bevilja AB Svensk Exportkredit (SEK) en låneram intill ett belopp om högst 100 miljarder kronor. Med undantag för anskaffning av medel till gällande system för statsstödda krediter ska SEK erlägga en marknadsmässig avgift för den del av låneramen som tas i anspråk samt en marknadsmässig ränta vid ett eventuellt utnyttjande av delar av eller hela låneramen,

2.    att bevilja SEK kreditgaranti för upplåning mot erläggande av en marknadsmässig avgift samt

3.    att under 2009 ikläda staten betalningsansvar intill ett totalt belopp om högst 350 miljarder kronor för exportkreditgarantier genom Exportkreditnämnden.

Bilaga 2

Finansutskottets betänkande

2008/09:FiU6

Åtgärder för förstärkt exportfinansiering

Till näringsutskottet

Näringsutskottet beslutade den 9 december 2008 att bereda finansutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 2008/09:86 Åtgärder för förstärkt exportfinansiering samt de motioner som kan komma att väckas med anledning av propositionen.

Finansutskottet tar upp följande frågor i yttrandet:

–     tidsbegränsning av låneramen till AB Svensk Exportkredit,

–     den marknadsmässiga avgiften för AB Svensk Exportkredits lån i Riksgäldskontoret,

–     tidsbegränsning och beloppsgräns för bemyndigandet om en kreditgaranti för AB Svensk Exportkredit,

–     omfattningen av en höjd exportkreditgaranti för Exportkreditnämnden,

–     förslagens statsfinansiella effekter samt

–     förslagens förhållande till 3 kap. 2 § tredje stycket riksdagsordningen.

Utskottets överväganden

Finansutskottet välkomnar de åtgärder regeringen föreslår för att underlätta exportföretagens möjligheter att finansiera exportaffärer. Utskottet delar regeringens bedömning att åtgärderna är nödvändiga i nuvarande finansiella kris och att de snabbt måste genomföras. Utskottet har således inget att invända i sak mot de åtgärder som regeringen föreslår men har däremot vissa synpunkter på utformningen av bemyndigandena som rör avsteg från ordinarie hantering av lån och kreditgarantier.

Låneram för AB Svensk Exportkredit

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att bevilja AB Svensk Exportkredit (SEK) en låneram intill ett belopp om högst 100 miljarder kronor. Med undantag för anskaffning av medel till gällande system för statsstödda krediter ska SEK erlägga en marknadsmässig avgift för den del av låneramen som tas i anspråk samt en marknadsmässig ränta vid ett eventuellt utnyttjande av delar av eller hela låneramen. För upplåningen ska löptiden inte vara längre än tio år.

Tillkommande upplysningar

Överlåtelsen av aktierna i Venantius AB till SEK samt kapitaltillskottet på 3 miljarder kronor har gett SEK en utökad kapitalbas, vilket möjliggör utökade krediter. Ett mycket stort behov av sådana utökade krediter föreligger i och med finanskrisen då i stort sett alla de stora exportbolagen har vänt sig till SEK för finansiering. Även SEK har dock svårigheter att få mer långfristig upplåning på marknaden varför en låneram i Riksgäldskontoret samt statliga garantier är nödvändiga för att SEK ska kunna möta efterfrågan.

Utskottets ställningstagande

Regeringen inhämtar årligen, i samband med budgetpropositionen, ett särskilt bemyndigande som innebär att regeringen får ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning. Enligt lagens 1 § lämnas bemyndigandet för ett budgetår i sänder och innebär att regeringen eller efter regeringens bestämmande Riksgäldskontoret får ta upp lån till staten för att bl.a. tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om. Riksdagen har gett regeringen ett sådant bemyndigande för 2009 i samband med beslut om utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:FiU1, rskr. 2008/09:46).

Bemyndigandet om statens upplåning gäller för 2009 och detta gäller konsekvent även för samtliga övriga begärda bemyndiganden som påverkar Riksgäldskontorets in- eller utlåning. Regeringen föreslår ingen tidsgräns för bemyndigandet om en låneram för SEK utan anger att löptiden för upplåningen inte ska vara längre än tio år. Utskottet har fått information om att det kan vara problematiskt att tidsbegränsa låneramen på vanligt sätt då de lånelöften SEK behöver ge till exportföretagen är fleråriga och åtagandet innebär ett behov av upplåning under flera år. En ettårig låneram skulle därmed skapa problem. Utskottet har dock svårt att se att ett system med ettåriga rullande bemyndiganden om lån i Riksgäldskontoret skulle hindra SEK från att göra långsiktiga åtaganden i sin verksamhet. Det finns således inga skäl att frångå den ordinarie ordningen med ettåriga bemyndiganden om låneramar, utan riksdagen bör tidsbegränsa låneramen till 2008 och 2009.

Regeringens förslag innebär att en marknadsmässig avgift ska tas ut för den del av låneramen som tas i anspråk och att en marknadsmässig ränta ska tas ut vid ett eventuellt utnyttjande av delar av eller hela låneramen. Innebörden av detta är att den marknadsmässiga avgiften ska tas ut på hela den låneram som regeringen beviljar SEK medan räntan utgår på utnyttjad del av låneramen. Utskottet har inget att invända mot denna ordning.

Utskottet tillstyrker därmed förslaget om en låneram på högst 100 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för AB Svensk Exportkredit men anser att bemyndigandet bör begränsas till att avse 2008 och 2009. Utskottet tillstyrker även att en marknadsmässig avgift tas ut på den låneram som SEK beviljas och att en marknadsmässig ränta tas ut på den del av låneramen som SEK utnyttjar.

Kreditgaranti för AB Svensk Exportkredit

Propositionen

Regeringen föreslår att regeringen bemyndigas att bevilja AB Svensk Exportkredit kreditgaranti i Riksgäldskontoret för sin långfristiga upplåning mot erläggande av en marknadsmässig avgift. Garantin ska avse upplåning som förfaller senast 2018.

Syftet är att förstärka SEK:s möjligheter att anskaffa kapital genom en möjlighet att köpa statlig garanti från Riksgäldskontoret för upplåning på marknaden. Villkoret är dock att en marknadsmässig avgift för garantin kan fastställas.

Utskottets ställningstagande

Enligt 14 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer. När det finns särskilda skäl får åtagandet enligt riksdagens bestämmande göras utan att beloppet begränsas.

Förslaget i propositionen innebär att kreditgarantin till AB Svensk Exportkredit skulle bli beloppsmässigt obegränsad. En sådan ordning avviker från huvudregeln i budgetlagen och vad som i övrigt gäller för statliga kreditgarantier. Regeringen har inte angivit några skäl för att gällande ordning ska frångås i det här fallet.

För närvarande är det endast två utestående kapitaltäckningsgarantier (till A-Banan Projekt AB och Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB) som inte är beloppsbestämda. Dessa utfärdades innan den nuvarande garantimodellen infördes 1997. Vidare är insättningsgarantin och investerarskyddet beloppsbestämt per kund och institut men däremot inte i form av en total ram. Riksdagen beslutar i övrigt regelmässigt om en högsta ram för kreditgarantier. En begräsning i belopp är även en förutsättning för att Riksgäldskontoret ska kunna beräkna en riskavspeglande avgift. En jämförelse bör här göras med Exportkreditnämnden (EKN) som har en av riksdagen beslutad ram för exportkreditgarantier och en ram för investeringsgarantier. Bemyndigandet om dessa ramar lämnas för ett år i sänder. I enlighet med bestämmelsen i budgetlagen och gällande ordning för kreditgarantier anser utskottet att bemyndigandet om en kreditgaranti för SEK bör innehålla en beloppsgräns. Utskottet har erhållit ett underlag från Regeringskansliet med en bedömning av storleken på garantibehovet för SEK. Enligt underlaget har SEK i dag en balansomslutning på 300 miljarder kronor, som framöver kommer att behöva återfinansieras. Under den rådande turbulensen på finansmarknaden finns det risk att denna återfinansiering försvåras i det fall SEK inte har möjlighet att utnyttja en statlig garanti för upplåningen. Utöver dessa 300 miljarder kronor förväntas en betydande nyutlåning, med motsvarande upplåningsbehov. Därmed bedöms behovet av en kreditgaranti för upplåning till 450 miljarder kronor. Utskottet finner därmed att ramen för den statliga kreditgarantin bör uppgå till 450 miljarder kronor.

Utskottet tillstyrker således att SEK beviljas statlig kreditgaranti för upplåning men anser att denna bör beloppsbegränsas till 450 miljarder kronor. Därtill bör kreditgarantin begränsas tidsmässigt till 2008 och 2009 på samma sätt som låneramen. Utskottet tillstyrker vidare att en marknadsmässig avgift tas ut för kreditgarantin.

Statens möjlighet att ikläda sig ökat betalningsansvar för 2009 för exportkreditgarantier genom Exportkreditnämnden

Propositionen

Regeringen föreslår att regeringen bemyndigas att under 2009 ikläda staten betalningsansvar intill ett totalt belopp om högst 350 miljarder kronor för exportkreditgarantier genom Exportkreditnämnden. Garantierna ska utformas i enlighet med Exportkreditnämndens principer för garantiverksamhet och det internationella regelverket för exportfinansiering.

Förslaget innebär en höjning av ramen för exportkreditgarantier från nuvarande 200 miljarder kronor till 350 miljarder kronor.

Utskottets ställningstagande

Av budgetpropositionen för 2009 framgår att den där föreslagna ramen på 200 miljarder kronor är beräknad inklusive tidigare utfärdade garantier. Förslaget i föreliggande proposition är att ramen för 2009 höjs från 200 miljarder kronor till 350 miljarder kronor. Utskottet anser att det bör tydliggöras att även den nya ramen innefattar tidigare gjorda åtaganden och att detta bör framgå av riksdagsbeslutet. En sådan ordning tillämpas t.ex. beträffande u-kreditgarantier från Sida inom utgiftsområde 7 och förvärvsgarantier vid förvärv av bostad inom utgiftsområde 18.

Utskottet tillstyrker därmed den föreslagna höjningen av ramen för exportkreditgarantier genom Exportkreditnämnden till 350 miljarder kronor men anser att det av riksdagsbeslutet bör framgå att denna ram är inklusive tidigare gjorda åtaganden.

Finansiering och konsekvenser

Propositionen

Förslagen förväntas inte belasta något anslag på statsbudgeten. Åtgärderna finansieras genom avgifter och villkor för lån. Regeringen anger vidare att vid utnyttjandet av den föreslagna låneramen ökar statens lånebehov, medan finansiellt sparande inte påverkas. När statens lånebehov ökar vid ett utnyttjande av låneramen kommer avgiften och marknadsräntan att kompensera staten för dess merkostnader.

SEK förutsätts i sin kreditgivning fortsätta att verka på fullt kommersiella villkor, och inga avsteg görs från gällande avkastningspolicy.

Konsekvenserna av att EKN:s garantiram utökas från 200 miljarder kronor till 350 miljarder kronor och att staten därigenom ikläder sig ett ökat betalningsansvar under 2009, ger i sig ingen omedelbar påverkan på statsbudgeten.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har godkänt beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för 2009 i samband med beslutet om utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:FiU1, rskr. 2008/09:46). Skulle den låneram som föreslås i propositionen utnyttjas innebär det en ökad utlåning från Riksgäldskontoret (RGK) och en påverkan på statens lånebehov, dvs. även på statsbudgetens saldo. När Riksgäldskontorets nyutlåning överstiger amorteringarna, innebär det att statsbudgetens utgiftssida ökar. Det omvända gäller när amorteringarna överstiger nyutlåningen. Vidare innebär förslagen ökade inkomster av avgifter och räntor till staten.

Enligt riksdagsordningen får en proposition om statens inkomster eller utgifter för det närmast följande budgetåret lämnas efter budgetpropositionen endast om regeringen anser att det finns synnerliga ekonomisk-politiska skäl (RO 3:2). Den situation som nu råder på finansmarknaderna och som föranlett förevarande proposition får anses utgöra sådana skäl. Samtidigt är det viktigt att framhålla att detta är ett undantag från den ordning som normalt ska gälla. Enligt utskottets mening borde regeringen därmed ha hänvisat till bestämmelsen i riksdagsordningen i propositionen på motsvarande sätt som i propositionen om stabilitetsstärkande åtgärder för det svenska finansiella systemet (prop. 2008/09:61).

I budgetpropositionen för 2009 beräknas Riksgäldskontorets nettoutlåning till 11 miljarder kronor 2009. Om AB Svensk Exportkredit skulle utnyttja den föreslagna låneramen på 100 miljarder kronor fullt ut 2009 skulle det få en mycket stor påverkan på statens lånebehov. Vidare innebär en väsentligt utökad statlig garantigivning ökade risker för staten. Utskottet förutsätter att regeringen under våren 2009 återkommer till riksdagen med en redovisning av hur exportfinansieringen utvecklas, hur låneramen respektive kreditramarna har utnyttjats och hur detta har påverkat marknaden.

Stockholm den 11 december 2008

På finansutskottets vägnar

Stefan Attefall

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Stefan Attefall (kd), Thomas Östros (s), Bertil Kjellberg (m), Anna Lilliehöök (m), Sonia Karlsson (s), Lars Elinderson (m), Hans Hoff (s), Peder Wachtmeister (m), Agneta Gille (s), Emma Henriksson (kd), Mikaela Valtersson (mp), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (m), Jörgen Hellman (s), Christina Zedell (s), Per Åsling (c), Gunnar Andrén (fp) och Siv Holma (v).

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttrande.

Tidpunkten för propositionen och dess kvalitet (s, v, mp)

Thomas Östros (s), Sonia Karlsson (s), Hans Hoff (s), Agneta Gille (s), Mikaela Valtersson (mp), Jörgen Hellman (s), Christina Zedell (s) och Siv Holma (v) anför:

Den finansiella krisen har inneburit att behovet av krediter hos AB Svensk Exportkredit har ökat dramatiskt. I stort sett alla de stora exportbolagen har vänt sig till AB Svensk Exportkredit för finansiering. Den finansiella krisen sätter djupa spår på den svenska exportmarknaden. Vi anser därför att regeringens förslag om en utökad kreditgaranti är mycket viktig.

Vi vill dock poängtera att detta är den andra propositionen på mycket kort tid som regeringen kommer med till riksdagen om utökning av exportkrediter. Det hade varit betydligt bättre om regeringen hade haft bättre framförhållning och på ett betydligt tidigare stadium hade insett den ekonomiska krisens vidd och djup.

Vi är dessutom mycket kritiska till det underlag som regeringen presenterat i propositionen. De upplysningar som i sista minuten inkom till utskottet, som grund för utskottets beslut om kreditramen för SEK, borde kommit tidigare och dessutom varit fylligare. Det är mycket otillfredsställande att riksdagen kommer att fatta beslut om så stora belopp och med så högt risktagande för staten utifrån ett så bristfälligt underlag.