Verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård

Betänkande 2008/09:MJU20

2008/09:MJU20 Verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2008/09:MJU20

Verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2008/09:94 Verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård, en följdmotion och två motioner från de allmänna motionstiderna 2007 och 2008.

I propositionen lämnas förslag som syftar till att modernisera och klargöra det svenska regelverket inom djurens hälso- och sjukvård. Det föreslås att den nuvarande lagen (1994:844) om behörighet att utöva veterinäryrket ersätts av en ny lag om verksamhet i djurens hälso- och sjukvård. Genom den nya lagen legitimeras, förutom veterinärer, även djursjukvårdare. Den skyddade yrkestiteln ska vara djursjukskötare. För hovslagare och för humanmedicinska legitimationsyrken föreslås en behörighetsreglering genom ett godkännandeförfarande. Regeringen föreslår att de behörighetsreglerade yrkesutövarna benämns djurhälsopersonal.

I lagen finns bestämmelser om skyldigheter och ansvar för djurhälsopersonal och om tillsyn över den som tillhör djurhälsopersonalen samt bestämmelser om disciplinpåföljd och återkallelse av behörigheter. Det lämnas även förslag på vissa följdändringar i andra lagar. Lagarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2010.

Utskottet ställer sig bakom de bedömningar som regeringen gjort i propositionen och föreslår att riksdagen med vissa mindre redaktionella ändringar antar regeringens lagförslag och avslår motionsyrkandena.

I betänkandet finns 1 reservation.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Lagförslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård med den ändringen att i 3 kap. 6 § sista stycket ordet "sjukvården" ska ersättas med ordet "sjukvård" och att sista ordet i 3 kap. 10 § ska ersättas med ordet "jordbruksverk", 2. lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534), 3. lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.m. med den ändringen att rubriken ges lydelsen "Förslag till lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.m.", 4. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291), 5. lag om ändring i lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn, 6. lag om ändring i läkemedelslagen (1992:859), 7. lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän, 8. lag om ändring i lagen (1992:860) om kontroll av narkotika, 9. lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning, 10. lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168). Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2008/09:94.

2.	Djursjukskötare
	Riksdagen avslår motion 2008/09:MJ3.

Reservation (s, v)

3.	Godkännande av hovslagare
	Riksdagen avslår motion 2007/08:MJ230.

4.	Hästregister
	Riksdagen avslår motion 2008/09:MJ494 yrkande 12.

Stockholm den 10 mars 2009

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Anders Ygeman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anders Ygeman (s), Claes Västerteg (c), Jeppe Johnsson (m), Carina Ohlsson (s), Bengt-Anders Johansson (m), Anita Brodén (fp), Ann-Kristine Johansson (s), Sofia Arkelsten (m), Jan-Olof Larsson (s), Irene Oskarsson (kd), Rune Wikström (m), Lena Hallengren (s), Erik A Eriksson (c), Tina Ehn (mp), Staffan Appelros (m), Helén Pettersson i Umeå (s) och Jacob Johnson (v).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2008/09:94 Verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård, en följdmotion och två motioner från de allmänna motionstiderna 2007 och 2008. Motionsförslagen och regeringens förslag till riksdagsbeslut återfinns i bilaga 1.

Utskottet har i detta ärende uppvaktats av Svenska Equiterapeutförbundet och Sveriges Veterinärförbund. Benny Lindström, Dalum, m.fl. och Svenska Equiterapeutförbundet har kommit in med skrivelser i ärendet.

Utskottet har under beredningen av ärendet uppmärksammats på att ett par redaktionella ändringar bör göras i regeringens lagförslag som återfinns i bilaga 2. Vissa redaktionella ändringar föreslås därför i lagtexten. Vid återgivandet av regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:860) om kontroll av narkotika har lagts till en not där senaste lydelse anges.

Bakgrund

Djurens hälso- och sjukvård har utvecklats mycket snabbt under de senaste årtiondena och har inneburit en allt högre grad av specialisering. Många personalkategorier är i dag verksamma inom djurens hälso- och sjukvård men endast veterinäryrket är reglerat.

Svenska djursjukhusföreningen och Riksföreningen för anställda inom djursjukvården m.fl. har i skrivelser till Jordbruksdepartementet påtalat behovet av legitimering av högskoleutbildade djursjukvårdare. Mot denna bakgrund beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av behörighets- och ansvarsfrågorna inom djurens hälso- och sjukvård (dir. 2003:90). Tilläggsdirektiv beslutades i februari 2005 (dir. 2005:17). Dessa innebar att utredaren utöver det ursprungliga uppdraget skulle göra en översyn av bestämmelserna om specialistkompetens för veterinärer. Utredaren redovisade sitt betänkande Behörighet och ansvar inom djurens hälso- och sjukvård (SOU 2005:98) i november 2005.

Regeringen tillkallade i juni 2005 en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av den veterinära fältverksamheten och viss veterinär myndighetsutövning (dir. 2005:71). I mars 2007 redovisades betänkandet Veterinär fältverksamhet i nya former (SOU 2007:24). I propositionen behandlas utredarens förslag vad avser tillsyn av veterinär verksamhet.

Regeringen föreslår en ny lag och lagändringar som föranleds av de ovan nämnda betänkandena. Därutöver föreslås en ändring i bestämmelsen om specialistkompetens för veterinärer. Behovet av ändringen påpekades av Statens jordbruksverk i samband med remissbehandlingen av betänkandet Behörighet och ansvar inom djurens hälso- och sjukvård (SOU 2005:98).

Förslagen har granskats av Lagrådet. Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag och dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten.

Enligt propositionen har det i den fortsatta beredningen framkommit behov av att ändra på kraven för legitimation som djursjukskötare från en djursjukskötarexamen till en examen inom djuromvårdnad från högskoleutbildning på grundnivå.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag som syftar till att modernisera och klargöra det svenska regelverket inom djurens hälso- och sjukvård. Det föreslås att den nuvarande lagen (1994:844) om behörighet att utöva veterinäryrket ersätts av en ny lag om verksamhet i djurens hälso- och sjukvård. Genom den nya lagen legitimeras, förutom veterinärer, även djursjukvårdare. Den skyddade yrkestiteln ska vara djursjukskötare. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att den som på annat sätt än genom examen i djuromvårdnad förvärvat motsvarande kompetens ska kunna, under en övergångsperiod på fem år, få legitimation som djursjukskötare. Vidare föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att föreskriva om vilka yrkeskvalifikationer som ska anses vara likvärdiga med en sådan examen. Arbetsuppgifter ska kunna delegeras till någon annan som tillhör djurhälsopersonalen och som har kompetens att utföra arbetsuppgiften. Den som har delegerat uppgiften ansvarar för sin bedömning av mottagarens förmåga att utföra uppgiften medan mottagaren har ansvaret för hur han eller hon utför arbetsuppgiften. För hovslagare och för humanmedicinska legitimationsyrken föreslås en behörighetsreglering genom ett godkännandeförfarande. Regeringen föreslår att de behörighetsreglerade yrkesutövarna benämns djurhälsopersonal.

I lagen finns bestämmelser om skyldigheter och ansvar för djurhälsopersonal. De ska bl.a. arbeta i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det blir även möjligt att delegera arbetsuppgifter mellan personer som tillhör djurhälsopersonalen. Lagen innehåller också bestämmelser om begränsningar i rätten att vidta åtgärder för den som yrkesmässigt arbetar inom djurens hälso- och sjukvård utan att tillhöra djurhälsopersonalen. En sådan person får t.ex. inte utföra operativa ingrepp på eller ge injektioner till djur.

I lagen finns bestämmelser om tillsyn över den som tillhör djurhälsopersonalen samt bestämmelser om disciplinpåföljd och återkallelse av behörigheter. Det införs också en möjlighet att besluta om en treårig prövotid för fortsatt behörighet. En sådan prövotid ska bl.a. meddelas den som varit oskicklig i utövningen av sitt yrke. Frågor om disciplinpåföljd, beslut om prövotid och återkallelse av behörighet m.m. ska prövas av Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård. Lagen innehåller bestämmelser om nämnden och handläggningen i nämnden.

Vidare föreslås straffbestämmelser bl.a. för den som yrkesmässigt arbetar inom djurens hälso- och sjukvård utan att tillhöra djurhälsopersonalen och som bryter mot begränsningarna i rätten att behandla djur eller som vid sådan verksamhet skadar eller framkallar fara för skada på ett djur oavsett om skadan beror på olämplig behandling eller på dröjsmål med veterinär vård.

Det lämnas även förslag på vissa följdändringar i andra lagar. Lagarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2010.

Utskottets överväganden

Lag om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag med vissa redaktionella ändringar. Motioner om att yrkestiteln bör vara djursjuksköterska för de legitimerade djursjukvårdarna (s) och om behovet av certifierade hovslagare (m) avslås.

Jämför reservation (s, v).

Propositionen

Behovet av och utgångspunkter för en förändrad behörighetsreglering inom djurens hälso- och sjukvård

Enligt regeringens bedömning har verksamheten inom djurens hälso- och sjukvård utvecklats och lagstiftningen är inte anpassad till nuvarande förhållanden. Det finns därför behov av att utvidga och förändra bestämmelserna om djurens hälso- och sjukvård.

En ny lag om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård

Enligt propositionen bör den nuvarande lagen om behörighet att utöva veterinäryrket ersättas av en ny lag om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård. Lagen ska syfta till att uppnå en god och säker vård och en god djurhälsa. Lagen ska också bidra till att samhällets krav på ett gott djurskydd, ett gott smittskydd och säkra livsmedel tillgodoses.

Det införs definitioner av begreppen djurens hälso- och sjukvård och djurhälsopersonal.

Med djurens hälso- och sjukvård avses åtgärder som vidtas i syfte att medicinskt förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom, skada eller därmed jämförligt tillstånd. Även utförande av operativa ingrepp på eller givande av injektioner till djur i andra syften än att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller skada omfattas av begreppet.

Med djurhälsopersonal avses personer som är verksamma inom djurens hälso- och sjukvård och som har legitimation eller annan behörighet enligt lagen.

Djurhälsopersonalens skyldigheter och ansvar

Den som tillhör djurhälsopersonalen ska enligt regeringens förslag utföra sitt arbete i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och vid utfärdande av intyg iaktta noggrannhet och omsorg samt föra journal. Den som tillhör djurhälsopersonalen ska vidare enbart utföra arbetsuppgifter som han eller hon har kompetens för samt ha ett eget ansvar för sina arbetsuppgifter. Arbetsuppgifter ska kunna delegeras till någon annan som tillhör djurhälsopersonalen och som har kompetens att utföra arbetsuppgiften. Den som har delegerat uppgiften ansvarar för sin bedömning av mottagarens förmåga att utföra uppgiften medan mottagaren har ansvaret för hur han eller hon utför arbetsuppgiften.

Tystnadsplikt ska gälla för alla som tillhör djurhälsopersonalen och för medhjälpare till sådan personal.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska kunna meddela föreskrifter om inskränkningar i rätten att överlåta arbetsuppgifter och om de ytterligare skyldigheter för djurhälsopersonalen som behövs för en god och säker vård.

Behörighetsreglering av vissa yrkesgrupper

Bestämmelserna i den nuvarande behörighetslagen om legitimation, skyddad yrkestitel och ensamrätt till yrket för veterinärer överförs enligt regeringens förslag i princip oförändrade till den nya lagen. Därutöver ska även djursjukvårdare omfattas av bestämmelser om legitimation och ha skydd för sin yrkestitel. Den skyddade yrkestiteln ska vara djursjukskötare.

Beteckningen legitimerad får i verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård endast användas av den som har fått legitimation enligt lagen. Det införs en möjlighet för hovslagare att bli godkända av Jordbruksverket. För sådana hovslagare införs ett skydd för beteckningen godkänd hovslagare.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska kunna meddela föreskrifter om att yrkesutövare som har legitimation för vissa yrken på hälso- och sjukvårdens område ska kunna godkännas av Jordbruksverket för arbete inom djurens hälso- och sjukvård. Beteckningen godkänd för verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård ska få användas endast av den som har godkänts av Jordbruksverket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska kunna meddela föreskrifter om tillfälligt tillhandahållande av tjänster för yrkesutövare som är etablerade i ett annat EES-land eller i Schweiz. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska vidare bemyndigas att meddela föreskrifter om avgifter för handläggningen av ärenden om legitimation, godkännande m.m.

Veterinärers specialistkompetens

I propositionen föreslås att Statens jordbruksverk efter ansökan ska pröva frågor om specialistgodkännande för veterinärer. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska kunna föreskriva om vilken vidareutbildning som krävs för sådant godkännande.

Endast den veterinär som är godkänd som specialist får i yrkesverksamhet inom djurens hälso- och sjukvård ange att han eller hon är specialist inom den gren av veterinäryrket som avses med specialiteten (skyddad specialistbeteckning).

Begränsningar i rätten att behandla djur

Den som yrkesmässigt arbetar inom djurens hälso- och sjukvård utan att tillhöra djurhälsopersonalen ska enligt propositionen inte få

–     utföra operativa ingrepp eller ge injektioner till djur

–     utföra andra behandlingar som kan orsaka ett inte obetydligt lidande,

–     behandla allvarliga smittsamma sjukdomar eller

–     behandla djur under allmän bedövning.

Bestämmelserna gäller inte för brådskande åtgärder. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska kunna meddela föreskrifter om ytterligare undantag från bestämmelserna.

Tillsyn inom området för djurens hälso- och sjukvård

Tillsynsmyndigheter

Regeringen föreslår att Statens jordbruksverk och länsstyrelserna ska utöva tillsyn över de yrkesutövare som tillhör djurhälsopersonalen. Ansvarsfördelningen mellan tillsynsmyndigheterna bestäms av regeringen.

En tillsynsmyndighet ska genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den som tillhör djurhälsopersonalen att fullgöra sina skyldigheter enligt lagen och enligt de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska kunna föreskriva om skyldighet för den som tillhör djurhälsopersonalen att lämna kontaktuppgifter till tillsynsmyndigheten.

Den som tillhör djurhälsopersonalen ska vara skyldig att till tillsynsmyndigheten lämna ut de handlingar, prover m.m. som begärs och att i övrigt lämna den hjälp som tillsynsmyndigheten behöver för sin tillsyn.

Enligt regeringens bedömning bör Jordbruksverket få i uppdrag att utveckla metoder för att förbättra tillsynen över djurhälsopersonal och ta fram strategier för sådan tillsyn, förankra dessa i länsstyrelserna samt förse länsveterinären med praktiska verktyg för tillsynen.

Hjälp av polismyndigheten

Regeringen föreslår att polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för utövande av tillsyn enligt den nya lagen. Hjälp av polismyndigheten får begäras endast när det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att tillsynen inte kommer att kunna utföras utan att polisens särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas eller det annars finns synnerliga skäl för begäran.

Åtgärder mot djurhälsopersonal

Tillsynsmyndigheten ska enligt propositionen ha rätt att meddela de förelägganden som behövs för att lagen och de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen ska följas. Förelägganden ska kunna förenas med vite.

Om en länsstyrelse anser att det finns skäl för disciplinåtgärd ska länsstyrelsen anmäla detta hos Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård. Om Jordbruksverket anser att det finns skäl för beslut om prövotid, återkallelse av legitimation eller annan behörighet eller begränsning av veterinärs förskrivningsrätt ska verket anmäla detta hos Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård.

Den nuvarande lagens bestämmelser om skyldighet för tillsynsmyndigheten att göra anmälan till åtal om det är föreskrivet fängelse för brottet ska överföras till den nya lagen och göras tillämplig på alla som tillhör djurhälsopersonalen.

Sanktioner vid fel i yrkesutövningen

Regeringen föreslår att den nuvarande behörighetslagens bestämmelser om disciplinpåföljder, dvs. erinran och varning, förs över till den nya lagen och ska gälla all djurhälsopersonal.

Disciplinpåföljd ska inte åläggas en yrkesutövare senare än tio år efter den anmälda förseelsen. Disciplinpåföljd ska vidare inte meddelas om vite har dömts ut för samma gärning.

En treårig prövotid för fortsatt behörighet ska meddelas den som tillhör djurhälsopersonalen om denne har varit oskicklig vid utövningen av sitt yrke eller genom sitt förfarande på annat sätt visat sig vara olämplig för yrket och varning inte framstår som en tillräckligt ingripande åtgärd. Prövotid ska också kunna beslutas om det på grund av sjukdom eller någon liknande omständighet kan befaras att den behörighetsreglerade inte kommer att kunna utöva sitt yrke tillfredsställande.

Den nuvarande behörighetslagens bestämmelse om återkallelse av legitimation överförs till den nya lagen och ska gälla för alla legitimerade yrken samt för återkallelse av andra behörigheter. Bestämmelsen ska dock kompletteras med två nya grunder: dels en som innebär att legitimationen eller behörigheten ska återkallas om den legitimerade eller den som har fått behörigheten själv begär det, dels en som innebär att behörigheten ska återkallas om den som står under prövotid begår en ny förseelse.

Bestämmelsen om möjlighet att meddela inskränkningar i veterinärs rätt att förskriva läkemedel överförs till den nya lagen.

Regeringen föreslår vidare att bestämmelsen om rätt för en veterinär att återfå en återkallad legitimation överförs till den nya lagen och görs tillämplig på samtliga behörighetsreglerade yrken.

En förändrad ansvarsnämnd

Veterinära ansvarsnämndens verksamhet utvidgas enligt förslaget så att alla ärenden som gäller djurhälsopersonal prövas av samma nämnd. Nämndens namn ändras till Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård.

Ansvarsnämnden ska bestå av en ordförande och sju andra ledamöter. Ordföranden ska vara eller ha varit ordinarie domare. Två ledamöter ska vara veterinärer. Övriga ledamöter utses bland personer som har erfarenhet från djurens hälso- och sjukvård, som har insikt i djurhållning eller som kan anses företräda allmänhetens intressen. Ansvarsnämnden är beslutför med ordföranden och minst fem andra ledamöter.

Tillsynsmyndighet samt ägaren eller annan som har det eller de djur som saken gäller i sin vård ska ha rätt att inleda ett ärende om disciplinpåföljd. När Statens jordbruksverk har anmält ett ärende för verket det allmännas talan. Ärende om återkallelse av legitimation eller annan behörighet samt om prövotid ska kunna inledas av Jordbruksverket.

Den nuvarande behörighetslagens bestämmelser om ansvarsnämnden och handläggning i ansvarsnämnden överförs i övrigt i huvudsak oförändrade till den nya lagen.

Straffbestämmelser m.m.

Den nuvarande lagens straffbestämmelser för personer som utövar veterinäryrket trots att deras veterinärlegitimation har återkallats och om överträdelse av bestämmelserna om veterinärers specialistkompetens överförs enligt regeringsförslaget till den nya lagen.

Den som utan att vara berättigad till det använder sig av beteckningen legitimerad, av en skyddad yrkestitel eller av beteckningen godkänd eller av en titel som kan förväxlas med sådan ska dömas till böter.

Straffet ska vara böter eller fängelse i högst ett år för den som vid utövning av verksamhet som omfattas av djurens hälso- och sjukvård utan att tillhöra djurhälsopersonalen bryter mot begränsningarna i rätten att utföra vissa behandlingsåtgärder eller skadar eller framkallar fara för skada på ett djur, oavsett om skadan eller faran beror på olämplig behandling eller på avbrott i eller dröjsmål med veterinärvård.

Överklagande

Den nuvarande lagens bestämmelser om överklagande och omedelbar verkställighet av Veterinära ansvarsnämndens beslut förs enligt förslaget i huvudsak oförändrade till den nya lagen.

Statens jordbruksverks och länsstyrelsens beslut om legitimation och annan behörighet samt om förelägganden ska kunna överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Sådana beslut ska gälla omedelbart om inte annat bestäms.

Det läggs även till att om verkställigheten av ett beslut om prövotid har varit inhiberat under en period, ska enbart den tid under vilken prövotid pågått räknas in i prövotiden.

Vad gäller partställningen i mål där ansvarsnämndens beslut överklagats ska anmälaren vara motpart till den yrkesutövare som har överklagat ansvarsnämndens eller domstols slutliga beslut. Om en enskild har anmält disciplinärendet ska dock också Jordbruksverket vara yrkesutövarens motpart. Om Jordbruksverket har överklagat beslutet för verket det allmännas talan i domstol.

Vidare föreskrivs att ansvarsnämnden inte ska vara part i mål där ansvarsnämndens beslut har överklagats.

Övriga lagändringar

Djurskyddslagens krav på att anlita djurhälsopersonal

Regeringen föreslår att bestämmelsen i 11 § djurskyddslagen om att veterinär ska anlitas för vissa behandlingar utvidgas till att avse veterinär eller annan som tillhör djurhälsopersonalen.

Veterinär eller annan som tillhör djurhälsopersonalen ska, utöver för operativa ingrepp, givande av injektioner eller behandlingar som kan medföra lidande, även tillkallas för behandling av djur under allmän bedövning eller under lokal bedövning genom injektion.

Anmälningsskyldighet enligt djurskyddslagen, smittskyddslagen m.m.

Bestämmelserna i veterinärinstruktionen om anmälningsskyldighet för veterinärer förs till de lagar som reglerar sakfrågan.

I djurskyddslagen föreskrivs att den som tillhör djurhälsopersonalen och som i sin yrkesutövning finner anledning att anta att djur inte hålls eller sköts i enlighet med djurskyddslagstiftningen ska anmäla detta till kontrollmyndigheten, och i smittskyddslagen föreskrivs att en veterinär utan dröjsmål ska underrätta smittskyddsläkaren om iakttagelser som kan vara av betydelse för smittskyddet.

JO:s och JK:s talerätt

Riksdagens ombudsmän (JO) och Justitiekanslern (JK) ska enligt regeringens förslag ha möjlighet att föra det allmännas talan i mål om disciplinansvar eller återkallelse av behörighet för veterinärer. Med anledning av att antalet behörighetsreglerade yrken utökas ska bestämmelserna om JO:s och JK:s talerätt utökas till att även avse de nya yrkena.

Lagen om offentlig anställning

Undantaget från bestämmelserna om disciplinpåföljd i 21 § lagen (1994:269) om offentlig anställning ska utökas från att enbart avse veterinärer till att avse all djurhälsopersonal.

Tekniska följdändringar

Med anledning av att Veterinära ansvarsnämnden byter namn till Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård ska gällande hänvisningar till nämnden ändras i ett antal författningar.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringen föreslår att den nya lagen ska träda i kraft den 1 januari 2010.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att den som på annat sätt än genom examen i djuromvårdnad förvärvat motsvarande kompetens ska kunna, under en övergångsperiod på fem år, få legitimation som djursjukskötare. Vidare föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att föreskriva om vilka yrkeskvalifikationer som ska anses vara likvärdiga med en sådan examen.

Beslut om prövotid får inte meddelas enbart på grundval av omständigheter som hänför sig till tid före lagens ikraftträdande. För förseelser som är begångna före den nya lagens ikraftträdande ska äldre bestämmelse om preskription tillämpas.

Ärenden som har anmälts till Veterinära ansvarsnämnden före lagens ikraftträdande ska handläggas enligt äldre bestämmelser. Detsamma gäller för överklaganden av Veterinära ansvarsnämndens beslut som har inletts före den 1 januari 2010.

Konsekvenser av regeringens förslag

Enligt regeringens bedömning innebär förslagen om djurhälsopersonalen en ökad samhällsnytta eftersom de leder till en effektivare och säkrare vård, vilket innebär bättre djurhälsa, ökat djurskydd och en lägre risk för den som anlitar någon som tillhör djurhälsopersonalen. Förslagen att inrätta nya behörighetsreglerade yrken kommer att innebära vissa kostnader i form av ökad administration för Statens jordbruksverk, särskilt i ett övergångsskede och en mindre kostnadsökning för länsstyrelsernas tillsynsverksamhet. Såväl Jordbruksverkets som länsstyrelsernas kostnader bör finansieras inom ramen för befintliga medel.

Motionerna

I motion 2008/09:MJ3 (s) framhålls att titeln legitimerad djursjuksköterska är en adekvat titel för de legitimerade djursjukvårdarna. Benämningen sjuksköterska är i dag väl etablerad inom humanvården för såväl manliga som kvinnliga utövare. Titeln visar också att ansvaret och befogenheterna är ungefär desamma som inom humansjukvården. Den av regeringen föreslagna yrkestiteln legitimerad djursjukskötare kan leda till missförstånd om vilken kompetens personen i fråga har.

Enligt motion 2007/08:MJ230 (m) bör certifiering av hovslagare införas. Certifiering skulle stärka yrkeskunskapen, förbättra djurens situation och hjälpa hästägare att hitta kompetenta och kunniga hovslagare till sina hästar.

Utskottets ställningstagande

En ny lag om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård

Verksamheten inom djurens hälso- och sjukvård har utvecklats snabbt under de senaste årtiondena och som anförs i propositionen är lagstiftningen inte anpassad till nuvarande förhållanden. Inom dagens hälso- och sjukvård för djur arbetar, liksom inom humansjukvården, olika yrkeskategorier i arbetslag. Utbildningsnivån hos t.ex. djursjukvårdare har höjts betydligt så att de i dag utför åtgärder på djur som tidigare enbart gjordes av veterinärer. Samtidigt är det endast veterinärer som står under samhällets tillsyn och vars åtgärder kan bli föremål för behandling av Veterinära ansvarsnämnden. I praktiken innebär detta att veterinärer ansvarar för samtliga utförda behandlingar på t.ex. ett djursjukhus. Detta gäller oavsett om veterinären är närvarande eller inte. Lagstiftningsbehovet är därför omfattande. Utskottet anser därför, liksom regeringen, att den nuvarande lagen bör ersättas av en lag om yrkesverksamhet inom djurens hälso- och sjukvård som bättre speglar verksamheten inom området.

Den nya lagen bör syfta till att tillgodose samhällets mål om en god och säker vård av djur och en god djurhälsa. Lagen bör dessutom bidra till samhällets krav på ett gott djurskydd, ett gott smittskydd och säkra livsmedel.

Med att vården ska vara god och säker avses att det enskilda djuret som är sjukt eller skadat och i behov av vård ges adekvat behandling av personal med relevant utbildning och som har tillgång till ändamålsenlig utrustning. I begreppet god och säker vård ingår även att vården ska bedrivas med iakttagande av ett starkt djurskydd. Vid vård av svårt sjuka och skadade djur är det angeläget att en bedömning görs om det är djurskyddsmässigt acceptabelt att fortsätta en behandling av ett djur som t.ex. är utsatt för ett omfattande lidande eller om djuret bör avlivas. Med målet en god djurhälsa avses att verksamheten i sin helhet och vården av enskilda djur eller djurbesättningar bör bidra till ett allmänt gott djurhälsotillstånd i landet.

Utskottet anser i likhet med regeringen att begreppet djurens hälso- och sjukvård bör definieras som åtgärder som vidtas för att medicinskt förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom, skada eller därmed jämförligt tillstånd hos djur. Begreppet djurens hälso- och sjukvård ska som anförs i propositionen även inkludera utförande av operativa ingrepp på eller givande av injektioner till djur som utförs i andra syften än de som vidtas för att medicinskt förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom, skada eller därmed jämförligt tillstånd. Det kan bl.a. handla om avlivning av djur av skäl som inte är veterinärmedicinskt befogade och om kastrering av djur. Från definitionen ska dock djurförsök undantas.

Behörighetsreglering av vissa yrkesgrupper

Djursjukskötare

Som anförs i propositionen är djursjukvårdarnas arbetsuppgifter av stor betydelse för de övergripande målen en god och säker vård och ett gott djurhälsotillstånd. Såväl arbetsuppgifternas natur som utbildningens innehåll motiverar en behörighetsreglering i form av legitimation. Utskottet instämmer med regeringen och anser att det finns starka skäl att införa behörighetsreglering i form av legitimation för djursjukvårdare. I hög grad handlar det om att anpassa nuvarande lagstiftning till den verklighet som gäller för djurens hälso- och sjukvård. Genom legitimation av djursjukvårdare åstadkoms en situation på djursjukhus och kliniker som innebär att arbetet kan genomföras effektivt genom att djursjukvårdarnas kompetens bättre tas till vara. Den föreslagna lagstiftningen klargör ansvarsförhållanden och skapar en möjlighet att delegera arbetsuppgifter, vilket innebär en ökad trygghet inte bara för de aktuella yrkesgrupperna utan även för djurägarna.

I propositionen föreslås att yrkestiteln ska vara legitimerad djursjukskötare. Utskottet anser att yrkestiteln bör bidra till att den legitimerade yrkesgruppen klart kommer att kunna särskiljas från de djursjukvårdare som av olika skäl inte kommer att omfattas av behörighetsregleringen och därmed stå utanför kretsen av djurhälsopersonal. Den aktuella yrkesgruppen kommer att ha arbetsuppgifter och ansvar som i hög grad motsvarar humansjukvårdens sjuksköterskor. I motion 2008/09:MJ3 (s) föreslås att titeln ska vara legitimerad djursjuksköterska. Utskottet delar regeringens uppfattning att den behörighetsreglerade yrkestiteln ska vara den mer könsneutrala titeln djursjukskötare och avstyrker därmed motionen.

Hovslagare

I propositionen redovisas att hovslagaryrket redan i dag delvis är reglerat genom att det i djurskyddslagen finns en möjlighet att meddela bestämmelser om godkännande av hovslagare. Regeringen angav i förarbetena till bestämmelsen (prop. 1993/94:68 s. 28) att det är betydelsefullt att hovslageriverksamhet bedrivs på ett djurskyddsmässigt godtagbart sätt eftersom oriktigt utförda ingrepp kan medföra skada och lidande för djuren. Enligt Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2004:26) om godkännande av hovslagare kan hovslagare som genomgått godkänd utbildning, eller annan utbildning och examination som har bedömts vara likvärdig, godkännas. För godkännande krävs genomgången hovslagarutbildning som har godkänts av den ansvariga myndigheten eller utbildning och examination som av myndigheten bedömts ge motsvarande kunskaper. Den som har blivit godkänd får kalla sig certifierad hovslagare.

Det framgår av propositionen att systemet med certifiering av hovslagare inte fått något större genomslag i yrkeskåren. För närvarandet har endast ett fyrtiotal hovslagare av de mellan 1 000 och 2 000 hovslagare som i varierande grad arbetar inom yrket ansökt om godkännande. Ett skäl till detta kan vara att när det gäller frågor om skyldigheter och ansvar för arbetsuppgifterna innebär det inte någon skillnad att vara certifierad eller inte för den enskilde hovslagaren.

Utskottet konstaterar att yrkesrollen som hovslagare är väl avgränsad och definierad och att det är ett yrke som förutsätter direktkontakt med djur och djurägare. Hovslagaryrket är vidare mycket självständigt och kräver kvalificerade bedömningar. Felaktigt utförda ingrepp kan leda till skada och lidande för djuret. Många verksamma hovslagare saknar dock formell utbildning.

Utskottet anser liksom regeringen att yrkesrollen motsvarar de krav som bör ställas på ett legitimationsyrke, men att utbildningskriteriet för legitimation för närvarande inte är uppfyllt i tillräckligt hög grad. Dagens utbildning är inte på högskolenivå och utbildningen vilar inte heller i första hand på vetenskaplig grund.

Utskottet anser dock att hovslagaryrket är av sådan karaktär att det bör komma i fråga för en behörighetsreglering med det ansvar och de skyldigheter som följer av en sådan reglering. En reglering kommer att vara positiv och öka tryggheten för såväl hovslagarna som djurägarna eftersom lagstiftningen innehåller tydliga bestämmelser avseende bl.a. ansvarsfrågor när en person som tillhör djurhälsopersonalen anlitas. Som regeringen föreslår ska en hovslagare av dessa skäl efter ansökan kunna godkännas som hovslagare. Ett sådant godkännande ska dock inte meddelas om det föreligger sådana förhållanden som innebär att ett godkännande skulle ha återkallats om sökanden varit godkänd. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett skydd för beteckningen ”godkänd hovslagare”.

Utskottet anser att det är angeläget att de hovslagare som behörighetsregleras genom godkännande har en gedigen utbildning och dokumenterad praktisk erfarenhet av hovslagaryrket på det sätt som redovisas i propositionen. Rätten till godkännande bör som föreslås knytas till hovslagarexamen. Med detta ställningstagande anser utskottet att motion 2007/08:MJ230 (m) i sin helhet är tillgodosedd. Motionen bör lämnas utan vidare åtgärd.

Lagförslagen

Sammanfattningsvis ställer sig utskottet bakom de bedömningar som regeringen gjort i propositionen och tillstyrker regeringens förslag.

Under hanteringen av detta lagstiftningsärende har uppmärksammats att vissa redaktionella ändringar bör göras i 3 kap. 6 och 10 §§ i regeringens förslag till lag om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård. I 3 kap. 6 § sista stycket bör i den föreslagna lagtexten ordet ”sjukvården” ändras till sjukvård” och i 3 kap. 10 § bör namnet på myndigheten vara Statens jordbruksverk. Vidare föreslår utskottet att rubriken i förslaget till lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.m. justeras. Utskottet tillstyrker med dessa redaktionella ändringar regeringens lagförslag i proposition 2008/09:94.

Hästregister

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion (s) om hästregister.

Motionen

Enligt motion 2008/09:MJ494 (s) yrkande 12 är registrering av hästar en åtgärd som kan underlätta i kampen mot smittsamma sjukdomar. I dag saknas kontroll över var de cirka 300 000 svenska hästarna finns. De flyttas ofta runt i landet, vilket ökar risken för spridning av smitta.

Utskottets ställningstagande

I Sverige har sedan 2002 gällt en skyldighet att skaffa pass till hästar födda efter den 1 mars 2002, jfr kommissionens beslut 93/623/EEG och 2000/68/EG, lag (1992:1683) om provtagning på djur, m.m., prop. 2000/01:60, bet. 2000/01:MJU14, rskr. 2000/01:193. Vidare har det krävts hästpass vid ägarbyte, införsel eller utförsel ur landet samt vid slakt. Från den 1 januari 2006 utökades kravet på hästpass till att gälla alla hästar (dvs. pass krävs oavsett hästens ålder, ras och användning). Enligt 14 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:82, omtryckt SJVFS 2005:71) ska alla hästar åtföljas av en identitetshandling eller ett hästpass och registreras hos en av Jordbruksverket godkänd register- eller stambokförande förening. Hästpassen registreras och utfärdas av de rasföreningar och avelsorganisationer som finns. Svenska Hästavelsförbundet registrerar hästar som inte tillhör någon speciell ras eller vars härstamning är okänd.

Bakgrunden till systemet är enligt regeringens skrivelse (2003/04:54) Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn att man vill skydda konsumenterna mot skadliga restsubstanser från veterinärmedicinska läkemedel i hästkött (bet. 2003/04:MJU15). Hästpassbeslutet innebär att det blir möjligt att tillåta behandling av hästar med läkemedel som inte har prövats från restsubstanssynpunkt, under förutsättning att behandlingen noteras i hästens pass och att det av passet framgår att hästen inte ska användas för livsmedelsändamål. Även om systemet med hästpass inte har så stor betydelse ur livsmedelsperspektiv i Sverige, får hästpassen en positiv effekt på svensk hästhållning. Systemet medför att samtliga hästar på sikt kommer att vara registrerade och ha ett unikt identitetsnummer, vilket är av värde ur t.ex. avelsperspektiv.

Den 1 juli 2009 träder Europeiska kommissionens förordning 504/2008/EG av den 6 juni 2008 om tillämpning av rådets direktiv 90/426/EEG och 90/427/EEG avseende metoder för identifiering av hästdjur i kraft. Dessa bestämmelser innebär krav på att alla hästar i EU ska ha pass (med undantag för vildhästar samt hästar under ett år som förs till slakt direkt från uppfödaren) och vara märkta med mikrochip eller annan märkningsmetod som gör det möjligt att identifiera hästen säkert. Rättsakten överlämnar till varje medlemsland att själv besluta om den information som rasföreningar och avelsorganisationer har ska samlas i en central databas.

Genom beslut den 26 februari 2009 överlämnade regeringen proposition 2008/09:143 Djurskyddskontrollregister till riksdagen. I propositionen föreslås att ett för landet centralt register med uppgifter om den som är föremål för djurskyddskontroll, ett s.k. djurskyddskontrollregister, ska inrättas. Syftet med ett centralt djurskyddskontrollregister är att det ska bidra till en effektivare kontroll på djurskyddsområdet och medföra en bättre samordning av kontrollmyndigheterna. Uppgifterna i registret ska även kunna användas till att förbättra kontrollen av de s.k. tvärvillkoren och olika ekonomiska stöd på jordbruksområdet. Ett sådant register kan enligt uppgift från Jordbruksverket innehålla vissa uppgifter om hästar.

Det anförda tillgodoser i huvudsak syftet med motion 2008/09:MJ494 (s) yrkande 12 om registrering av hästar. Motionen bör lämnas utan vidare åtgärd.

Reservationen

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Djursjukskötare, punkt 2 (s, v)

av Anders Ygeman (s), Carina Ohlsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Jan-Olof Larsson (s), Lena Hallengren (s), Helén Pettersson i Umeå (s) och Jacob Johnson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2008/09:MJ3.

Ställningstagande

Vi instämmer i att en ny lagstiftning behövs för att strukturera den ökande sektor som arbetar med djurhälsa och djurskydd. Fler yrkesgrupper inom djursjukvården bör legitimeras och få tydligare behörighet.

Regeringen föreslår att en ny yrkestitel införs för de legitimerade djursjukvårdarna, nämligen legitimerad djursjukskötare. Vi anser att det är en titel som kan skapa problem. Benämningen djurskötare inom djursjukvården – liksom benämningen skötare inom humanvården – används vid de arbeten som kräver minst utbildning. Regeringens förslag kan därför lätt leda till missförstånd om vilken kompetens personen i fråga har.

Utredningen Behörighet och ansvar inom djurens hälso- och sjukvård (SOU2005:98), som ligger till grund för regeringens proposition, föreslår i sitt betänkande titeln legitimerad djursjuksköterska. Vi anser att det är en adekvat titel. Benämningen sjuksköterska är i dag väl etablerad inom humanvården för såväl manliga som kvinnliga utövare. Titeln visar också att ansvaret och befogenheterna är ungefär desamma som inom humansjukvården.

Regeringen bör återkomma med förslag om ändring i lagen om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård för att ändra yrkestiteln legitimerad djursjukskötare till legitimerad djursjuksköterska. Detta bör ges regeringen till känna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2008/09:94 Verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård:

Riksdagen antar regeringens förslag till

lag om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård,

lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534),

lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.m.,

lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),

lag om ändring i lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn,

lag om ändring i läkemedelslagen (1992:859),

lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän,

lag om ändring i lagen (1992:860) om kontroll av narkotika,

lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning,

lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168).

Följdmotionen

2008/09:MJ3 av Anders Ygeman m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om legitimering av djursjuksköterskor inom djurens hälso- och sjukvård.

Motion från allmänna motionstiden hösten 2007

2007/08:MJ230 av Cecilia Widegren (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en certifiering av hovslagare.

Motion från allmänna motionstiden hösten 2008

2008/09:MJ494 av Anders Ygeman m.fl. (s):

12.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett hästregister.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag