IT-politik och elektroniska kommunikationer
Betänkande 2006/07:TU11
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Under beredning
- 2007-02-27
- Debatt
- 2007-04-12
- Avgörande
- 2007-04-18
- Beslut fattades
- 2007-04-18
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Motioner om IT-politik och elektroniska kommunikationer (TU11)
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om IT-politik och elektroniska kommunikationer. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
- Utskottets förslag till beslut
- Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 8 motioner.
Från ledamöterna
- Motion 2006/07:Kr217 av Lars Lilja och Karl Gustav Abramsson (S) Tv- och telekommunikationer
- Motion 2006/07:T274 av Annie Johansson (C) Digital allemansrätt
- Motion 2006/07:T300 av Agneta Lundberg m.fl. (S) Skogslänskommunikationer
- Motion 2006/07:T356 av Peter Pedersen m.fl. (V) IT och bredband
- Motion 2006/07:T377 av Monica Green (S) IT-samhället
- Motion 2006/07:T383 av Sven Gunnar Persson (KD) Statliga bredbandsmedel
- Motion 2006/07:T408 av Ulrica Messing och Per Svedberg (S) Den statliga bredbandssatsningen
- Motion 2006/07:T409 av Ulrica Messing m.fl. (S) Resurser och befogenheter för PTS och Sitic
Beredning, Genomförd
Betänkandet kommer beredas 27 februari 2007, justerades 20 mars 2007 och fick trycklov 23 mars 2007.Reservationer: 3
Alla beredningar i utskottet
2007-03-13
Motioner om IT-politik och elektroniska kommunikationer (TU11)
Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om IT-politik och elektroniska kommunikationer. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2006/07:TU11
Webb-tv: IT-politik och elektroniska kommunikationer
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 133 Ingemar Vänerlöv (Kd)
Fru talman! Vi ska nu debattera trafikutskottets betänkande TU11 som handlar om IT-politik och elektroniska kommunikationer. Förkortningen IT står för informationsteknik. I betänkandet behandlas åtta motioner med 15 yrkanden från den allmänna motionstiden 2006.
Av förklarliga skäl är IT-politik ett relativt ungt politikområde. Dock kan man ändå säga att IT-frågor i någon mening behandlats av riksdagen så tidigt som under 1970- och 1980-talen, men då inom området "datapolitik". Under 1980-talet började begreppen "informationsteknik" och "informationsteknologi" att användas. Begreppet "IT-politik" började användas under det tidiga 1990-talet.
Jag bad riksdagens utredningstjänst om hjälp med lite historiska detaljer på området. Den första motion som utredningstjänsten har funnit i vilken IT-frågor delvis behandlats och där något av begreppen IT, informationsteknik eller informationsteknologi använts i rubrik eller yrkande avlämnades under riksmötet 1981/82 med en rubrik om kabel-tv. Den innehöll bland annat ett yrkande som gick ut på att man önskade att förslag snarast skulle läggas fram från regeringen om riktlinjer för teledataområdet i enlighet med Informationsteknologiutredningens förslag.
Vilken var då den första rena IT-motionen? Det är inte helt lätt att göra en sådan avgränsning, men under riksmötet 1993/94 avlämnades en motion som i huvudsak behandlade IT-frågor och som hade rubriken
Informationsteknologisk infrastruktur m.m
. I motionen sades bland annat följande: "Också denna nya informationsteknologi får och kommer att få djupgående samhälleliga följder."
Fru talman! Nu 13 år senare kan man inte säga annat än att det var en förutsägelse som slagit in till hundra procent! Under riksmötet året efter, 1994/95, avlämnades ett flertal motioner som i huvudsak behandlade IT-frågor. Flera av dessa behandlades i utskottsbetänkandet 1995/96:TU1.
När användes begreppet IT-politik första gången i ett utskottsbetänkande? Det lär ha varit i näringsutskottets betänkande 1990/91:NU35 med titeln
Näringspolitik
. Där skriver utskottet bland annat följande: "Regeringen har i mars 1991 bemyndigat industriministern att tillkalla fyra arbetsgrupper med uppgift att utreda svensk informationsteknologis möjligheter under 1990-talet och formulera förslag till riktlinjer för en IT-politik inom det näringspolitiska området enligt angivna riktlinjer."
Med denna lilla rapsodiska historik över IT-politiken i riksdagen under gången tid överlämnar jag ärendet till dem som ska debattera innevarande riksmötes IT-politiska betänkande som bland annat tar upp bredbandsutbyggnad och mobiltelefontäckning.
Anf. 134 Désirée Liljevall (S)
Fru talman! Vi svenskar är ett IT-älskade folk. Allt fler svenskar bloggar, har egna hemsidor, deltar i mötesdiskussioner, skickar e-post och sms. Svenskarna läser nyheter, bokar biljetter och resor, betalar sina räkningar och handlar böcker, kläder, musik och till och med mat på nätet.
I vårt land, Sverige, ska invånarna med hjälp av informationstekniken komma åt de tjänster de behöver när de vill och hur de vill oavsett var de befinner sig och var de bor.
Det är viktigt att Sverige fortsätter det ambitiösa arbetet att gå i bräschen som ett modernt informationssamhälle - det arbete som den socialdemokratiska regeringen inledde. För det krävs att svenska folkets kompetens inom IT-området ökar, att alla har tillgång till bredband och att utvecklingen rimmar med uppsatta klimatmål och miljöanpassning.
Min tioåriga dotter Mi som sitter här inne i kammaren i dag och lyssnar på debatten tillhör den generation som är uppväxt med IT. För Mi och hennes tjejkompisar är Internet något lika naturligt som att borsta tänderna. De chattar med varandra och surfar obehindrat på nätet.
För den äldre generationen har IT inte varit lika naturligt, men de följer i de ungas spår. Ett exempel är PRO i södra Kalmar län som nyligen höll en kurs i mobiltelefoni. Deltagarna fick både lära sig mobiltelefonens allmänna funktioner och att skicka korta sms till varandra.
Ett annat exempel är min gode vän Gösta Branting som är 78 år och bor i Kalmar. Han är en flitig Internetbesökare och använder sig av Internet dagligen. Förutom att han håller sig uppdaterad med det senaste på dagstidningarnas nyhetssidor använder han sig av e-post för att hålla kontakt med vänner och föreningskompisar.
Men alla är inte som Gösta eller som Mi. Det finns fortfarande många som inte kan eller inte vet hur man använder Internet, och framför allt är det många som inte har möjlighet att göra det. Enligt Dataföreningens beräkningar saknar 17 procent av de svenska hushållen tillgång till Internet. 10 procent av Sveriges befolkning har inte dator hemma. En tredjedel av svenskarna använder inte e-post, och ungefär hälften använder sig inte av bankernas tjänster på Internet. Det är ett faktum som är viktigt att känna till.
Det finns skillnader mellan olika svenskars IT-vanor och IT-kunskaper som är värda att beakta. Vi socialdemokrater har under många år arbetat för att överbrygga de så kallade digitala klyftorna, alltså de skillnader som finns mellan dem som har tillgång till dator och Internet och dem som inte har det. Det ska vi fortsätta göra. I Sverige ska invånarna känna att de går i takt med IT-utvecklingen. Alla ska få samma chans att bli en del av informationssamhället.
Under många år har Sverige varit ett föregångsland vad gäller befolkningens åtkomst till Internet. Internationellt sett har Sverige fortfarande en hög nivå av bredbandsuppkoppling, men jämför vi oss med de nordiska grannländerna så halkar vi efter. För tre år sedan låg Sverige på topp. I dag ligger vi på fjärde plats. Norge, Finland och Danmark ligger före. Enligt Post- och telestyrelsen saknar 136 000 hushåll i Sverige bredbandsuppkoppling. Det är mycket viktigt att vi fortsätter den ambitiösa strävan att hela Sverige ska få tillgång till bredband. Kalmar län, mitt hemlän, är ensamt om att ha en 100-procentig bredbandstäckning med fast telefoni. Självklart ska också resten av Sverige ha det. Från Ystad i söder till Kiruna i norr ska alla ha tillgång till bredband. Ett litet kundunderlag, tekniska hinder och bristande konkurrens får inte sätta käppar i hjulet och bromsa utvecklingen. Även om du bor eller arbetar på landsbygden eller i glesbygd ska du ha tillgång till bredband.
Fru talman! För en dryg vecka sedan kom ytterligare en delrapport från FN:s klimatpanel. Prognoserna över vart vi är på väg blir allt dystrare. I sin rapport slår klimatpanelen fast att människans utsläpp av växthusgaser redan har påverkat livet på jorden. Om inget drastiskt görs riskerar över en miljard människor svält, vattenbrist och svåra översvämningar på grund av klimatförändringarna. Vi måste agera snabbt och effektivt.
IT:s möjligheter att påverka samhället är goda. Informationstekniken kan bidra till en bättre miljö. Svenska företag kan till exempel effektivisera transporter och resande, och i takt med att vi använder IT utanför kontoren, framför allt med mobiltelefoner, datorer och bredbandsuppkopplingar, kan vi arbeta flexiblare och på distans. Många fysiska möten kan ersättas av virtuella möten och spara både tid och kostnader för arbetsgivaren, och därmed minskar miljöbelastningen när arbetsresorna uteblir.
Bredband i hela landet gör det möjligt för företag att satsa på orter som tidigare inte skulle ha varit aktuella på grund av sitt geografiska läge. Det i sin tur bidrar till att långdistanspendlingen minskar och att landsbygden gynnas.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1. IT-kompetensen måste öka i Sverige. Bredbandsutbyggnaden måste fortsätta. IT-samhället måste ta sitt ansvar för att motverka de negativa klimatförändringarna.
Vi svenskar är ett IT-älskande folk. Allt fler svenskar bloggar, har egna hemsidor, deltar i nätdiskussioner, skickar e-post och sms, läser nyheter, bokar biljetter och resor, betalar sina räkningar och handlar böcker, kläder, musik och till och med mat via Internet - allt i god socialdemokratisk anda.
(Applåder)
Anf. 135 Peter Pedersen (V)
Fru talman! Jag är född 1954 och tillhör den generationen som, när man kom till första klass, skulle försöka forma åttor med hjälp av reservoarpennor som man fick sitta och doppa i bläck. När jag berättar det här för mina elever och mina barn - jag har fem stycken och jag har haft många elever genom årens lopp mellan 1981 och 1994 - tittar de på mig som om jag inte var född 1954 utan ungefär 1154, alltså på medeltiden. Menar du allvar med att ni hade sådana verktyg, säger de.
Det har alltså hänt fantastiskt mycket, måste jag säga, med just vad vi använder oss av när vi ska skriva. Bara att ta upp hur en skrivmaskin fungerar väcker viss förlustelse när man berättar hur man var tvungen att byta färgband och så vidare. Det har alltså hänt extremt mycket. Som marxist vill jag kalla det här för ett typiskt exempel på produktivkrafternas utveckling.
Jag tycker att Internet och IT är fantastiska uppfinningar. Från början hade man för sig att man skulle göra speciella datorer för lärare, kompisdatorer, som man skulle försöka sitta med. Då fick man gå på kurs och lära sig att loopa. Man skulle nästan vara programmerare och systemutvecklare för att kunna använda datorerna. Så även på det sättet har det hänt mycket när det gäller användarvänligheten.
Allt det här är jättebra, och är man intresserad av samhällsfrågor, idrott, film eller vad som helst så finns det en massa intressanta saker. Allt finns på nätet. Man kan hitta det där. Man behöver inte göra någonting själv, utan det finns där. Det finns en hemsida för nästan allting.
Men det finns något som jag tycker är lite trist. Vi tar upp ett förslag i ett särskilt yttrande om en Internetombudsman. Som fembarnsfar har jag väldigt svårt att förstå detta: Det som är skräp om det finns i tidningar är helt plötsligt inte ett så stort problem om det finns på Internet. Jag tycker att det finns förskräckliga saker på Internet. Jag skulle vilja rekommendera alla riksdagsledamöter att gå ut och leta lite skräp och se vad ni kan hitta där. Det värsta är då inte att ni vuxna kan hitta sidor där man lägger ut filmer där jag tycker att unga killar och tjejer prostituerar sig framför kameran.
Allt det här måste vi på något vis kunna komma åt, och därför vill vi ha en Internetombudsman som faktiskt kan gå in och vidta åtgärder. Lagar ska gälla även på Internet. Det finns lagstiftning som gäller även vad man får och inte får göra på Internet, men det finns problem med hur man ska upprätthålla ordningen där.
Det här handlar alltså inte bara om pornografi eller barnpornografi. Man kan få höra att man går in på sidor där man ser folk bli mördade. Och är det sant eller inte eller fejkat eller inte? Ett barn som ser det här har väldigt svårt att kunna avgöra: Är det här en inspelad film eller sker det i verkligheten?
Jag tycker att det är fullständigt oacceptabelt att man då säger: Vi överlåter det här till marknadens fria entreprenörer.
Det är som om de frivilligt ska åtgärda de här problemen. Jag tycker faktiskt att det finns anledning för oss att även avsätta samhälleliga resurser för att kunna gå in och skydda barns intressen. De ska inte behöva se sådant elände. De ska inte se det på tv, och de ska inte behöva titta på det när de går in i en pressbyråkiosk. Det gör de inte nu för tiden heller, om de inte tittar väldigt högt eller bakom disken. Men varför ska de behöva göra det när de går ut på Internet?
Väldigt många barn och ungdomar har tillgång till detta. När de kommer hem från skolan kan de sätta sig framför datorn och fara runt på Internet och titta på väldigt mycket saker som inte alls lämpar sig för deras utveckling, och vi föräldrar har väldigt små möjligheter att åtgärda det här. Då tycker jag faktiskt att det är rimligt att man på något sätt vidtar åtgärder för att skydda barns intressen, även för sådana saker som inträffar på Internet. Jag hoppas att vi kan komma dit någon gång.
Det är jättebra att man tar initiativ till att blockera sidor och så vidare och har en självsanering, men tyvärr: Det räcker inte. Det finns mycket skarpa och hårda krafter som styr det här. Man ser barn som en trevlig marknad även för den här typen av verksamhet.
Jag tycker att det ändå är viktigt att säga det här, så att vi inte bara hyllar detta utan också ser avigsidorna.
I övrigt håller vi från Vänstern fullständigt med om det som har sagts här från socialdemokratiskt håll om bredbandsutbyggnaden. Det är viktigt att den möjligheten finns i hela landet, inte minst ute på de orter och de glesbygder - långt från Stockholm och andra storstäder - där man faktiskt har minst lika stort behov av snabba uppkopplingar. Det kan faktiskt vara avgörande, till exempel om man ska starta ett litet tjänsteföretag, att man har en direktkoppling via Internet och IT till marknaden. Ska man kunna leva och bo på distans så måste det här fungera, annars får vi en fortsatt inflyttning mot centrumen, och det motverkar den regionala utvecklingen ute i landet.
Avslutningsvis, fru talman, ska jag ägna mig åt det som vi yrkar bifall till - enbart, så att jag inte får kritik för att ha yrkat bifall till för många reservationer. Det gäller reservation 2, som handlar om öppen källkod.
Det beskrivs i betänkandet på ett mycket pedagogiskt sätt. På s. 16 sägs nämligen att "öppen källkod innebär att användaren får fri tillgång till källkoden för programvaran. Användaren kan därigenom själv ändra eller förbättra programmet. Ett exempel på öppen källkod är operativsystemet Linux."
Det talas också om öppen standard, alltså att man har en gemensam öppen teknikstandard som alla kan tillgodogöra sig utan några speciella begränsningar som ger inlåsningseffekter. Vi tycker att det är en jämlikhetsfråga att inte lägga in en mängd begränsningar i själva programvaran, i tekniken, eftersom man då blir hänvisad till ett visst företag och dess marknadslösningar. Det gäller att ha så stor öppenhet som möjligt. Detta utvecklar vi i reservation 2.
Slutligen vill jag för protokollets skull nämna att vi i riksdagen har den ordningen att det aldrig går att få igenom en motion. Om utskottet stöder motionen kan den anses vara tillgodosedd och därmed avstyrks den. Därför är det mycket glädjande att vi nu, hoppas jag, inlett en ny era i trafikutskottet. Som framgår av exempelvis s. 9 och s. 19 säger utskottet att det kan instämma i det som framförs i motionerna, i detta fall Vänsterpartiets motioner.
Ifall någon om kanske tio år vill läsa vår debatt kan den personen undra vad det är för konstig reservation Vänstern har. Där sägs ju samma sak som i majoritetstexten. Faktum är att majoritetstexten anpassats till den text som finns i reservationen. Majoriteten instämmer alltså i det som står i motionen.
Jag hoppas att det är en ordning som sprider sig även till andra utskott och att den ordningen kvarstår när vi bytt regering så att också den nya majoriteten då är så ödmjuk och trevlig mot oppositionen att den, om den hittar ett korn av sanning, kan hänvisa till deras motioner. Det vore en bra ordning. I dag har vi en märklig ordning när endast 1-2 procent av alla kloka riksdagsmotioner tillstyrks. I realiteten tillstyrks dock ganska många, men det sker genom att motionerna anses tillgodosedda eftersom man vidtar åtgärder. Detta gör att vi framstår som aningen fjantiga när vi skriver motioner trots att vi aldrig får igenom något. Vi kan faktiskt få igenom vissa saker. Det är ett steg i rätt riktning.
Anf. 136 Eliza Roszkowska Öberg (M)
Fru talman! Informationsteknik, som oftast kort kallas IT, genomsyrar våra liv. Vi använder e-post på jobbet för att kontakta våra kunder, leverantörer och kolleger på arbetsplatsen. Hemma mejlar vi bilder på våra barn, hundar eller bilar till våra vänner och familjemedlemmar. Mobiler ringer eller vibrerar i våra fickor och väskor.
IT har påverkat våra liv och hur vi kommunicerar och även vårt språk. Ord som mejla och sms:a används dagligen. Vi lägger till IT eller e- framför olika ord för att understryka att någonting är modernt och elektroniskt, till exempel IT-samhället och e-demokrati.
Alliansens politik koncentrerar sig på att skapa möjligheter. Den skapar möjligheter inte bara för fler jobb och ett friare liv utan även för en friare marknad och bättre konkurrens. Utifrån sådana förutsättningar kan IT växa och utvecklas samt skapa fortsatt tillväxt och välstånd i Sverige. Målet för IT-politiken är att Sverige ska vara ett hållbart informationssamhälle för alla.
Samtidigt måste vi komma ihåg att informationsteknik och elektronisk kommunikation är väldigt internationellt. Därför är det viktigt att harmonisera lagstiftningen och samarbeta med andra länder. För gränsöverskridande problem som e-brottslighet och spam behövs gränsöverskridande åtgärder.
Här skulle jag vilja nämna Enisa, Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet, som hjälper EU:s medlemsstater och institutioner med förebyggande arbete och riskhantering. Christer Winbäck kommer att berätta mer om IT-säkerhet, om IT och miljö samt även om öppen källkod. Ett annat exempel är det europeiska samarbetet inom ramen för initiativet i2010, det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning. Bland annat sätter i2010 upp mål om bättre e-förvaltning.
IT har blivit allt viktigare i demokratiska processer. Då används ofta e- framför orden. Vi talar om en mer effektiv e-förvaltning och om att stärka e-demokratin. För att kontakten mellan människor av kött och blod och myndigheter, kommuner och landsting ska fungera i elektronisk form, och dessutom upplevas som enkel, behövs stöd och samordning. E-demokrati innebär att det offentliga Sverige tack vare den nya tekniken är mer tillgängligt för människorna.
Som exempel kan jag blygsamt nämna riksdagsledamöter som via e-post och mobiltelefoni är närmare folket än någonsin tidigare. Jag tycker att det är dags att börja använda ett nytt begrepp - e-politiker. E-politikern svarar på frågor, möter kritik och intervjuas via e-post. E-politikern har sin webbsida eller blogg. E-politikern ökar människors insyn och deltagande i politiska processer och är en förebild för ett demokratiskt styre.
Som e-politiker - om jag får kalla mig det, fru talman - skulle jag vilja uttrycka min glädje över Sveriges framgångar på IT-området. Nyligen kunde man i Ny Teknik läsa att Sverige enligt en rapport från World Economic Forum är den näst bästa IT-nationen i världen. Trots att vi inte är på första plats, som togs av Danmark, är det en oerhörd förbättring från förra årets åttonde plats. Som Sveriges representant på olika internationella IT-konferenser känner jag stor stolthet när vårt land framhålls som förebild inom informationstekniken.
IT har blivit ett verktyg, en del av infrastrukturen. Tillgång till bredband är ofta en viktig förutsättning för att företag ska kunna skapas och växa, och det ger möjligheter till nya jobb. Utbyggnaden av bredband bör generellt ske enligt marknadens regler, där staten bör främja konkurrens och mångfald. När marknadsdriven utbyggnad av infrastrukturen inte är kommersiellt möjlig, till exempel i glesbygdsområden, behövs statligt bredbandsstöd. För att främja utbyggnaden har regeringen därför valt att förlänga bredbandsstödet. Post- och telestyrelsens rapport, med förslag till åtgärder för att alla ska få tillgång till bredband senast år 2010, bereds nu av regeringen.
En annan tjänst som används dagligen av både företag och privatpersoner är mobiltelefoni. En del kan säga att mobiltelefontäckningen i Sverige inte är tillräckligt bra eftersom den inte är hundraprocentig. Till dem vill jag säga att de har rätt; den är bara 97-98-procentig. Enligt PTS har 97-98 procent av befolkningen GSM-täckning där de bor, och den 1 december 2006 hade 99-100 procent av tillståndsvillkorens 8 860 000 personer 3 G-täckning. Räknat på hela befolkningen på drygt nio miljoner hade 97-98 procent täckning genom någon operatör. När de digitala 450-näten är färdigutbyggda, vilket sker redan i år, kommer de att täcka 80 procent av ytan i varje län och nå 100 procent av befolkningen.
Fru talman! Jag skulle vilja yrka avslag på samtliga motioner i betänkandet och bifall till utskottets förslag till beslut.
Låt mig, fru talman, avsluta med att påminna om att vi lever i ett IT-samhälle som bäst främjas av att tekniken får utvecklas på en stark och konkurrensutsatt marknad. Vi lever i ett IT-samhälle där ansvaret för fortsatt utveckling inte bara ligger på staten utan även på företag, organisationer, lokala samhällen och på var och en av oss.
(Applåder)
Anf. 137 Désirée Liljevall (S)
Fru talman! I mitt anförande berättade jag om 10-åriga Mi och 78-åriga Gösta som är ena riktiga hejare på IT och datorer. Jag nämnde hur de dagligen surfar runt på Internet, chattar och skickar e-postmeddelanden till nära och kära. Men jag pratade också om alla dem som inte har datorer, som inte har tillgång till Internet och som helt enkelt hamnar utanför den digitala världen.
E-demokrati, som Eliza Roszkowska Öberg nämnde i sitt anförande, är bra. De tjänster, den information och den service som samhället håller tillgängliga på Internet 24 timmar om dygnet ökar samhällets öppenhet. Men man får inte glömma bort att e-demokratin är nära förenad med digitala klyftor. Dessa informationsvägar kan utgöra hinder för dem som inte har dator eller tillgång till Internet eller på grund av funktionshinder, ålder, annan kulturell eller språklig bakgrund eller brist på utbildning inte kan använda sig av datorn som verktyg. Hur tänker e-politikern Eliza Roszkowska Öberg göra för att minska de digitala klyftorna och ge alla chansen till att bli första klassens IT-användare?
Anf. 138 Eliza Roszkowska Öberg (M)
Fru talman! Först och främst skulle jag vilja påminna om att bredbandsutbyggnaden fortfarande pågår. Det blir fler och fler användare för varje dag.
En annan sak, som kom i en av motionerna i betänkandet, är att man måste respektera även dem som inte vill använda dator eller Internet. Det är viktigt att det fortfarande, trots att vi har e-förvaltning och 24-timmarsmyndigheter, finns möjlighet för dem som inte har kunskaper inom IT att betala sina räkningar, få information och ställa frågor.
Anf. 139 Désirée Liljevall (S)
Fru talman! Det gläder mig att majoriteten arbetar för bredband åt alla. Visst är det så att det självklara målet för svensk IT-politik måste vara att alla svenska hushåll ska ha tillgång till dator och Internet. Därför var det förvånande att regeringen abrupt tog bort hem-pc-reformen vid årsskiftet. Det betyder att denna utmärkta socialdemokratiska reform försvann, en reform som verkligen såg till att göra det ekonomiskt möjligt för många att ha dator hemma och bidrog till att Sverige blev en IT-nation i täten. Hur ska Eliza Roszkowska Öberg verka för att alla svenska hushåll ska få tillgång till dator och Internet i hemmet?
Anf. 140 Eliza Roszkowska Öberg (M)
Fru talman! En gång till får jag påminna om att bredbandsstödet blev förlängt med ett år. Och det är inte så att pc-reformen försvann, för det blir skattereduktioner för höga anslutningskostnader till slutet av 2007. Det pågår fortfarande. Det försvann inte.
PTS jobbar fortfarande på att ta fram en rapport som ska visa hur utbyggnaden av IT-infrastrukturen ser ut i Sverige. Vi har bra kunskapsinhämtning, och när rapporten är klar kan vi fatta beslut.
Anf. 141 Peter Pedersen (V)
Fru talman! Jag vill till att börja med komma med ett tillrättaläggande, så att det inte blir helt obegripligt när man läser protokollet. Vi hade två reservationer från Vänstern, men kunde dra tillbaka dem därför att utskottsmajoriteten tillgodosåg dem. Det som står i motionen ska vara likalydande med utskottsmajoritetens text.
Jag har två frågor till Eliza Roszkowska Öberg. Den ena handlar om öppen källkod och öppen standard. Om man läser betänkandet ser man att utskottsmajoriteten ställer sig förhållandevis positiv till vårt förslag. Det är inte bara vårt förslag, utan det är många som kräver öppen källkod och öppen standard. Man säger i majoritetstexten att man nog kan gå före inom offentlig sektor och vidta åtgärder när det gäller öppen standard. Min fråga är: Om man ställer sig så pass positiv till öppen standard, varför kan man då inte åtminstone uttrycka en åsikt om att det även vore bra om man i ökad omfattning kunde använda sig av öppen källkod inom offentlig sektor? Jag vet att det inte är enbart vi som förfogar över systemen, men vi kan ändå driva på i båda riktningar. Det ena är ni positiva till, men det andra vill ni utreda. Vad är skillnaden? Jag har inte riktigt förstått det när jag läst texten.
Den andra handlar om vårt förslag om en Internetombudsman eller någonting liknande. Det kanske väcker onda känslor. Men på något vis måste man vidta åtgärder för att skydda barns intressen, integritet och hälsa från det skadliga material som kan finnas på Internet. Vad ser Moderaterna för faror i ett sådant system? Det kunde till exempel vara en underavdelning av Barnombudsmannen i och med att så många barn använder sig av den nya tekniken, vilket är jättebra. Men det finns problem med den nya tekniken. Vi vuxna och vi politiker bör försöka vidta åtgärder för att komma till rätta med de negativa sidorna inom den här världen, precis som i alla andra världar.
Anf. 142 Eliza Roszkowska Öberg (M)
Fru talman! Det blev många frågor. Jag hoppas att jag hinner svara på så många som möjligt.
Öppen källkod och öppna standarder är två olika saker, vilket också beskrivs i betänkandet. Öppna standarder betyder till exempel att man ska använda likadana lösningar för olika myndigheter. Öppen källkod är en annan sak. Det betyder att programvaran inte är skyddad, utan att man kan meka själv och ändra i koden. Öppen källkod är något jag har jobbat med. Man kan inte säga till alla myndigheter att de ska gå över till öppen källkod inom ett och ett halvt år. Det är väldigt mycket arbete och det är komplicerat. Dessutom tillkommer många problem genom att det oftast inte finns någon support eller garanti vid öppen källkod.
Den andra frågan gällde barns intressen och innehållet på Internet. Om man skulle filtrera allt innehåll på Internet - är det det Peter Pedersen menar? - skulle man kanske kunna stänga ned vissa webbsidor. Men det sker inte. Den lösning som finns nu är att teleoperatörerna kan stänga av webbplatser med till exempel barnpornografi om polisen anmäler dem.
Peter Pedersen nämnde barns integritet på nätet och vilka sidor de får besöka. Det finns lösningar på marknaden. Det finns operativsystem med vars hjälp man som förälder kan bestämma vilka webbsidor barnet ska kunna besöka och senare även se vilka webbsidor barnet har besökt.
Anf. 143 Peter Pedersen (V)
Fru talman! Jag tackar för svaret. Öppen källkod är visserligen inte samma sak som öppna standarder, men jag har svårt att förstå vad det skulle vara för negativt för teknikutvecklingen om man inom offentlig verksamhet i ökad omfattning använder öppen källkod för att kunna utveckla systemen och anpassa dem till de specifika krav som ställs inom olika verksamheter. Men det kan vi återkomma till.
När det gäller barns intressen pratar jag inte om filtrering och så vidare. Det jag vänder mig emot är framför allt att det i utskottsmajoritetens text hela tiden hänvisas till något slags självsanering och att man ska vidta ideella åtgärder. Jag tycker att det är en allvarlig och stor sak som berör så många människor att det finns all anledning att man försöker hitta ett system för att komma åt dem som ägnar sig åt brottslig verksamhet på Internet.
Det finns en viss tendens att säga: Om det finns på Internet kan vi inte göra någonting. Om det riktas spel mot Sverige via Internet gör det ingenting, för det är så svårt att komma åt - fast vi har en lag som säger att man inte får ägna sig åt lotteri- och spelverksamhet riktad mot Sverige från ett annat land. Om det förekommer på Internet är det inte mycket att göra åt. Den slappa attityden menar jag att vi inte kan ha. Det smutsar ned de goda sidor som finns på Internet om vi inte försöker vidta kraftfulla åtgärder mot det som är negativt. Man kan inte säga att det i huvudsak är frivilliga krafter som ska ta det ansvaret. Det är rimligt att samhället tar sitt ansvar. Exakt vilka lösningar man ska använda ska jag inte gå in på.
Vi är alla här beroende av Internet och IT. Trots att vi har avancerade system här på riksdagen som ska filtrera bort en massa spam händer det ganska ofta att det slinker igenom. Det kan vi vuxna leva med. Men jag tror inte att alla barn uppskattar att få porrmejl, reklam om penisförlängningar eller vad det kan vara för någonting som dyker upp i mejlboxen. Vi borde kunna hitta ett system för att få bort sådant.
Anf. 144 Eliza Roszkowska Öberg (M)
Fru talman! Jag går återigen till frågan om barns intressen. Jag har redan förklarat hur det fungerar. Om man skulle kunna ta bort vissa webbsidor som är olämpliga för barn skulle man behöva filtrera allt innehåll på Internet. Det är helt omöjligt.
Vem skulle säga vad som är tillåtet och vad som inte är tillåtet? Det skulle innebära censurering till hundra procent. Internet och ny teknik har utvecklats så fort och så mycket just tack vare att man kan lägga sina texter eller bilder på Internet.
Visst är det ett problem. Det kommer alltid att finnas nackdelar och fördelar med nya tekniker.
Anf. 145 Sven Bergström (C)
Fru talman! Det har sagts mycket närmast euforiskt om IT och alla dess möjligheter i de inledande inläggen i IT-debatten i dag. Det har också sagts ett och annat berättigat varningsord från bland annat Peter Pedersen om allt skräp som görs väldigt lättillgängligt för barn och ungdomar och alla som är ute och surfar.
Samtidigt tycker jag mig notera en lite ny ton i debatten. Möjligen har vi från allianspartierna också hjälpt till med detta. Som Peter påpekade har vi vinnlagt oss om det. Törs jag ta ordet ödmjukhet i min mun? Alla goda tankar tänks inte på en sida i den här kammaren. Det finns faktiskt ett och annat korn på båda sidor.
Det är ett väldigt fyrkantigt system vi har haft här i riksdagen där man inte har kunnat tillmötesgå kloka förslag i motioner. På detta sätt har vi markerat att man som parlamentariker i landets högsta beslutande församling ska arbeta på det sättet att man tar hand om alla goda förslag.
Jag hoppas att vi kan fortsätta på den vägen i trafikutskottet och därmed kanske också skapa bredare enighet om många saker som vi egentligen har en bred enighet om.
För mindre än ett år sedan, i juni 2006, presenterade den dåvarande regeringens IT-politiska strategigrupp sin framtidsbild av Sverige i världen. Så sent som i mitten av februari offentliggjordes Post- och telestyrelsens förslag till bredbandsstrategi för Sverige som vi också fick presenterat för oss i trafikutskottet.
Inom EU lade kommissionen förra året fram ett tungt dokument med rubriken
Bredband till alla 2010
. Det saknas alltså inte underlag och visioner för en medveten och framsynt politik på IT- och bredbandsområdet.
Men det räcker inte med visioner och framtidsplaner. Tjusiga löften om bredband till alla har vi hört förut. En del av ledamöterna i kammaren minns löftena om 98 procents täckning inom ett par år som gavs i samband med den med pukor och trumpeter lanserade IT-propositionen våren 2000. Då hette ministern Björn Rosengren. Det är bara sju år sedan.
Det är bättre med mobiltäckningen, precis som Eliza påpekade, även om den fortfarande har brister och besvärande vita fläckar, svarta hål eller vad man ska kalla det. När det gäller bredband till alla, som Björn Rosengren lovade, eller åtminstone till 98 procent, är det fortfarande väldigt mycket i övrigt att önska.
Nu är det en ny regering med en bestämd ambition att gå från ord till handling när det gäller att klara IT-infrastrukturen i form av bredband till alla. Det finns en del att ta itu med, eftersom utvecklingen på IT-området i Sverige stagnerat under senare år jämfört med andra länder.
Från att ha tillhört den absoluta världstoppen inom bredbandsområdet låg Sverige förra året på tionde plats i antalet bredbandsanslutningar per hushåll enligt statistik från OECD. Vi har alla andra länder i Norden framför oss, precis som Désirée Liljevall påpekade. Det var också klädsamt och ödmjukt att tala om det i meritlistan för den gamla regeringen.
Det är intressant att även Socialdemokraterna i detta betänkande när de nu är opposition öser på med en reservation där de blir alla goda gåvors givare. De skönmålar lite överslätande den tidigare regeringens insatser. Nu vill de motverka klyftan mellan tätbebyggda områden och glesbygd. Nu säger de att staten måste ta ansvar för att alla ska få tillgång till bredband.
Herr talman! Låt mig lyfta fram några grundläggande utgångspunkter samt min och Centerpartiets vision av hur informationssamhället bör utvecklas och byggas ut. En grundläggande och självklar utgångspunkt i det sammanhanget är att tekniken ska stå i människans tjänst. Det har också flera varit inne på här tidigare.
För det första ska nya och bättre tekniska lösningar och snabbare kommunikationer bidra till att förbättra människors vardag.
För det andra ska tekniken användas för att överbrygga klyftor och inte skapa nya klyftor. Andra har här varit inne på den digitala klyftan.
För det tredje ska tekniken nyttjas i arbetet för att forma ett ekologiskt anpassat långsiktigt hållbart samhälle.
Tekniken ska också stå i företagsamhetens tjänst. Den ska bidra till att göra det enklare och effektivare att driva företag oavsett om det är ett litet enmansföretag eller en större verksamhet och oavsett var den finns i geografin.
Informationstekniken ska enligt vår mening inte bara komma ett fåtal till del. Det är utomordentligt centralt för oss att alla oavsett kön, ålder, social och ekonomisk bakgrund eller var de bor i landet ska få tillgång till snabba och säkra förbindelser på likvärdiga villkor. Det är i detta sammanhang som vi brukar tala om en digital allemansrätt.
Fru talman! Sverige ska vara en av världens främsta IT-nationer. Det ska vara ett land där våra innovatörer stannar kvar och utvecklar sina idéer i företag som nyanställer och där utländska företag gärna investerar. Sverige ska vara det land där hela befolkningen har verklig nytta av IT i sin vardag och där begreppet digital allemansrätt fått en verklig innebörd. Sverige ska vara det land där myndighetskontakterna förenklas, där 24-timmarsmyndigheten blir verklighet och där sjuka kan få bättre vård tack vare en effektivt arbetande vårdapparat med klokt utnyttjande av modern IT-teknik.
Allt detta förutsätter ett väl utbyggt, öppet och operatörsneutralt bredbandsnät som kan nås av alla medborgare, alla myndigheter och alla företag. Det behövs en offensiv nationell bredbandsstrategi med kopplingar till frågor som tillväxt, effektivisering och livskvalitet. Strategin måste enligt min mening baseras på några viktiga nyckelord.
Ett första sådant ord är konkurrensneutralitet. Det är inte särskilt lyckat med slutna nät där användarna för lång tid knyts till en enda operatör som också är tjänsteleverantör. Öppenhet är en förutsättning för att små potentiella tillväxtbolag och den offentliga sektorn ska kunna använda de nya bredbandsnäten.
Ett andra nyckelord är skalbarhet. Nätet måste byggas framtidssäkert och dimensioneras för den nya bredbandstekniken, det vill säga som jag ser det med optofiber, och erbjuda den säkerhet och redundans som krävs.
Ett tredje nyckelord är likvärdighet. Det måste finnas möjlighet att få bredbandsuppkoppling på ungefär likvärdiga villkor i hela landet.
Fru talman! Utvecklingen inom bredband går nu mot så kallade
triple play
-nät där Internetaccess, telefoni och tv, inklusive den nya högupplösande hd-tv-tekniken, går över samma ledning till hemmet. Detta framtidssäkra nät borde vara ett område där Sverige skulle kunna återta ledningen. Men det förutsätter ett heltäckande optofibernät.
Åtgärder för byggande av en framtidssäker och öppen infrastruktur, forsknings- och utvecklingsstöd till företag och skapande av klara spelregler skulle främja utbyggnaden av den nya tekniken. Den kan då bli en primär form för tv-distribution och kunna utnyttjas även för avancerade samhällstjänster som ställer krav på bildöverföring och säkerhet.
Fru talman! Med en framsynt IT-politik kan vi säkra välfärd och tillväxt genom en konkurrenskraftig industri. Vi får en förhöjd livskvalitet för medborgarna, en effektivare och bättre offentlig sektor, ett mer regionalt jämlikt Sverige och positiva miljöeffekter. Detta betänkande kan vara en bra början på utvecklingen åt det hållet. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
Anf. 146 Désirée Liljevall (S)
Fru talman! I dag finns 136 000 hushåll och företag i Sverige som inte erbjuds bredband. De än hänvisade till telefonmodem när de vill gå ut på nätet. Post- och telestyrelsens förslag till bredbandsstrategi för Sverige som presenterades nyligen och som Sven Bergström lyfte fram i sitt anförande visar hur man kan göra för att minska skillnaden mellan bredbandstillgången på landsbygden och i tätorterna. Post- och telestyrelsen föreslår att staten ska besluta om ett långsiktigt mål för bredband med hög kapacitet i glesbygden.
Hur ska Sven Bergström se till att det finns finansiering för glesbygdens bredband så att skillnaderna mellan glesbygdernas och tätorternas bredbandstillgång minskar?
Anf. 147 Sven Bergström (C)
Herr talman! Om Désirée Liljevall hjälper till så att jag får bli minister och sitta på avtryckaren så får jag bättre möjlighet att förverkliga alla mina tankar om detta. Just nu är det inte så, och då får man genom debatter här i kammaren och på andra sätt bidra till opinionen och försöka stärka tankarna på hur det här skulle kunna gå till.
Självfallet måste det här som alltid vara fråga om en balansgång mellan olika sätt att främja en utveckling som man vill åstadkomma. Det behövs skattestimulanser och det behövs bredbandsstöd, som man har haft nu.
I mitt anförande var jag lite grann inne på det som vi skulle ha gjort annorlunda om vi hade suttit på makten från början i den här utveckling. Vi ville ha en digital allemansrätt där staten tar ansvaret för ett heltäckande optofibernät, ungefär som elnätet, telenätet, järnvägar och vägar i hela landet. Det här är infrastruktur som det är ett samhälleligt ansvar att stå för, enligt vårt synsätt. Sedan ska vi ha olika aktörer som opererar på de infrastrukturnät som finns.
Som Désirée påpekar är det fortfarande hundratusentals hushåll som står utanför trots att Björn Rosengren i den här talarstolen för sju år sedan sade: Inom ett par år har vi fixat det här. Då är 98 procent av alla med!
Det var ett fatalt misslyckande. Men nu måste vi gilla läget och göra det bästa av situationen. Jag skulle verkligen välkomna ett omtag i de här frågorna där vi kan få en hyggligt bred samsyn över blockgränserna. Jag tycker att tonläget i debatten så här långt i dag har indikerat att det kan vara möjligt.
Anf. 148 Désirée Liljevall (S)
Herr talman! Sven Bergström pratade i sitt anförande, och även nu, varmt om sin digitala allemansrätt. Sven Bergström måste nog fortsätta att kämpa för sin digitala allemansrätt, för mig veterligen är inte alliansen överens i den här frågan. Före valet sade Moderaterna och Folkpartiet att infrastrukturfrågan inte är en sak för staten. Kristdemokraterna har varit beredda på ett visst stöd, men utan att garantera en lika god överföringskapacitet till alla.
Men, herr talman, Sven Bergström och Centerpartiet har pläderat för en digital allemansrätt där staten garanterar bredband åt alla. På vilket sätt kommer Sven Bergström och Centerpartiet att hålla fast vid sin strävan att hela landet ska få bredband?
Anf. 149 Sven Bergström (C)
Herr talman! Jag gläder mig åt att Désirée Liljevall, precis som Claes-Göran Brandin i den tidigare sjöfartsdebatten, har höga förväntningar på den nya regeringen och allt som den ska åstadkomma. Det stärker oss i ambitionen att nu lägga fram våra förslag och gå fram med en offensiv hållning i en rad olika frågor.
Men precis som Désirée påpekar är inte de fyra allianspartierna överens om allting. Vi hade ett antal färdigförhandlade program när vi gick till val, som vi vann valet på. Nu har vi sjösatt dessa, gjort en regeringsdeklaration omkring dem och så vidare. Men på ett antal områden har vi inte förhandlat.
Vi får väl gå till Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänstern och be om goda råd om hur man gör på de återstående områden där alliansen ännu inte har breda heltäckande överenskommelser. Ni har ju lång erfarenhet av att hantera frågor lite ad hoc. Ni hade inte inför något val ett gemensamt program på något område.
Koalitionsregerandets villkor är just dessa - man är överens i ett stort antal frågor i bästa fall, och i ett antal andra frågor får man resonera under resans gång. Nu har vi fyra år på oss, och jag är alldeles övertygad om att vi har goda förutsättningar att göra ett gott jobb för att se till att förverkliga det som jag vill kalla den digitala allemansrätten. Jag har också goda förhoppningar om att vi kan få en bred enighet inom alliansen - kanske också med hjälp av Socialdemokraterna över blockgränsen - för att komma vidare på det här viktiga området.
Anf. 150 Christer Winbäck (Fp)
Herr talman! Låt mig inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motioner och reservationer.
IT har en lång historia. Ingemar Vänerlöv försökte inledningsvis prata om när vi började använda IT som begrepp här i kammaren. IT är väsentligt mycket äldre än så. Redan Gutenberg på sin tid, när han gjorde tryckpressarna, skapade en teknik att sprida information på ett lättvindigt sätt.
IT-politiken har stor betydelse för att skapa fortsatt tillväxt och välstånd i hela landet. Sveriges ställning på IT-området är någorlunda stark, men måste försvaras och förbättras. Ett av de områden där vi kan använda IT till att förbättra Sverige är miljöområdet, som en tidigare talare har nämnt. Möjligheterna att med ny teknik minska miljö- och energibelastning inom samhällsplanering och transporter är mycket goda. IT som verktyg för att stödja ansträngningarna att komma till ett hållbart samhälle utvecklar informationsteknikens betydelse i miljöarbetet.
Vänsterpartiet framhåller i en motion att IT kan minska pappersåtgång och lokala transportbehov, men det sker inte av sig självt. För att IT ska minska transportbehov krävs aktiv styrning. Låt mig försäkra Peter Pedersen om att mycket av detta sker av sig självt. Om det finns en vinst att hämta tas vinsten hem. Det är det som kallas för marknadskrafter. Däremot är det viktigt att vi ser till att förse marknaden med verktyg på olika sätt. Det är utvecklingen i IT som är så viktig att främja på olika sätt.
Offentlig sektor kan gärna gå före i olika frågor. Vi har nämnt virtuella möten, e-tjänster, distansutbildning och så vidare. Det gäller att tydligt sätta upp mål, mäta och synliggöra effekter som man kan åstadkomma vad gäller energiförbrukning, minskad miljöbelastning etcetera. Naturligtvis ska också FoU-insatser och en god utbildning riktad mot området främjas.
Herr talman! Angående IT-säkerhet har s i en motion blivit varse att IT också är sårbart. Man konstaterar att man bör ge PTS och Sitic ökade anslag för att de ska kunna ta ansvar för IT-säkerhet. Man räknar upp många exempel på vad de kan och bör göra.
Pengar löser inte allt. Prioriteringar av vad som ska göras är långt viktigare. En utredare gavs i uppdrag av den förra regeringen att föreslå förbättringar för bland annat samordning av utveckling av standard inom IT etcetera, vilket var bra. I ett tilläggsdirektiv i november förra året gav nuvarande regering en utredning i uppdrag att utreda förutsättningar för bland annat e-förvaltning och för att informationssäkerhetsfrågor ska ges en framträdande roll.
Det är angeläget med en nationell strategi för informationssäkerhetsarbetet där frågor om sårbarhet, e-brottslighet etcetera hanteras. Det är positivt att PTS har lämnat förslag på en strategi för säkrare Internet i Sverige och hur det kan prioriteras och utvecklas. PTS har också i regleringsbrevet för året fått i uppdrag att bistå Regeringskansliet i arbetet med just informationssäkerhet. Det gäller varningssystem, samverkansformer med andra samhällsfunktioner och så vidare, bland annat med EU:s internationella expertcentrum Enisa, som nämndes tidigare.
KBM har en sammanhållande roll i IT-säkerhetsfrågan. Där ska de frågorna ges en framträdande plats. Men vi ska komma ihåg att varje förvaltningschef, varje myndighetsledning och varje företag också har ansvar för frågorna. En kedja är aldrig starkare än dess svagaste länk, så varje användare har också ett personligt ansvar för säkerhet. Detta kan aldrig nog betonas.
När den utredning som kommer att lägga fram förslag under våren tas om hand kommer vi att se hur vi kan arbeta med IT-säkerheten och skärpa den ytterligare. Vi hoppas att även oppositionen kan ställa upp på de förslag som kommer.
Herr talman! Jag ska säga lite grann om öppen källkod. I en motion av Peter Pedersen behandlas frågan om öppen källkod och öppna standarder. Motionären anser att IT måste vara ett område där alla ges tillgång att fritt utveckla sin kreativitet och att använda program efter eget huvud. Varje människa har rätt att anpassa program efter de behov man har och som individ har man rätt att dela med sig av program och så vidare, tycker Peter Pedersen. Det innebär i princip att ingen ska tjäna pengar på något. Samtidigt driver man frågan om löner och säger att många tjänar för lite. Men vissa ska uppenbarligen inte tjäna någonting alls. Det är företagsfientligt. Ska alla vara löntagare? Är det ordet "företag", Peter Pedersen, som smakar illa eller är det ordet "privat"?
Man säger också att fildelning i sig knappast är ett problem. Det är bara ett av många sätt att ta del av digitalt material. Problem uppstår ju om man laddar ned material utan någons tillstånd. Men, Peter Pedersen, det är faktiskt just det som debatten rör sig om. Har Vänstern missat det? Nyss sade ni ju dessutom att ingen skulle tjäna pengar på digitalt material, men samtidigt säger ni att ni står bakom upphovsrättslagen men anser att det krävs nya lösningar utan att det inskränker upphovsrättsinnehavarens rätt till ersättning och att det måste utredas vidare. Grattis! Det sade ni faktiskt nej till häromåret när jag i en debatt med Vänsterns Tasso Stafilidis krävde just detta. Det är bra. Då kan vi gå vidare med frågan. En utredning som den förra regeringen tillsatte pågår just för att se över upphovsrätten.
Sedan blandar man in öppna standarder i frågan. Det är någonting helt annat, som Eliza Roszkowska Öberg också redogjorde för. Det pågår ett arbete med standard och samordning i Regeringskansliet. Jag ser fram emot att ta del av de resultaten. Där kan den offentliga sektorn gå före. Det håller jag med om. Man kan vara ett föredöme och införa öppna standarder när detta är möjligt och lämpligt.
Anf. 151 Peter Pedersen (V)
Herr talman! Till att börja med kan jag hålla med om att vi kunde ha varit lite tydligare i den motion som vi skrev i ämnet så att man inte får intrycket av att det här med öppen källkod och öppen standard är ungefär samma sak. Men jag tycker att det har blivit klart förtydligat i den reservationstext vi har och i det klargörande som finns från kansliet. Ingen är ofelbar, inte heller Vänsterpartiet när det gäller detta. Det finns mycket att lära sig på det här området.
Det finns ju de som tar fram dataprogram, och vi tycker att det är rimligt att de kan få ersättning för det. Men de ska inte hålla på själva programvaran och ha en evig rätt så att man inte får göra någonting och att det ska vara på ett visst sätt. Den möjligheten finns. Redan i dag tar man fram öppen mjukvara. Då blir det en annan diskussion om hur man ska få ersättning för det. Man bör ändå ha den ödmjukhet som Sven Bergström pratade om tidigare. Några andra kanske kan tillföra det här programmet någonting, och det ska inte ses som en brottslig handling om man gör det. Om vi sedan kan utveckla det på ett bättre sätt får vi försöka att återkomma med det till nästa år.
Vi var också inne på fildelning. Nu har vi en generation av ungdomar som ägnar sig åt att skaffa musik genom så kallad fildelning. Jag tror inte att vi kan komma till rätta med det genom en repressiv lagstiftning och göra alla till brottslingar. Jag har själv, tillsammans med en annan vänsterpartist, skrivit en motion som går ut på att vi ska ha en mer tekniköppen och vänlig attityd och försöka hitta ett sätt via tekniken för att se till att ungdomar, och även vi vuxna, som vill söka bra musik på nätet kan göra det. Men vi måste se till att de som har gjort musiken får en rimlig betalning. Ett lämpligt sätt som också är på gång är att de som lägger ut musiken inte tar så hutlöst betalt för varje låt utan sänker priset. Det är bra om tio miljoner laddar ned en låt för tio öre. Det blir ganska mycket pengar.
Anf. 152 Christer Winbäck (Fp)
Herr talman! Det gläder mig att Vänstern är ödmjuk i den här frågan. Det tycker jag att vi alla ska vara inför den här nya tekniken som också kräver att vi tänker annorlunda i vissa fall och tänker lite längre än vi kanske gjort tidigare.
När det gäller öppen källkod vill jag säga att den som konstruerar program är den som har rätten att antingen ta betalt för det eller att ge det fritt till dem som önskar använda det. Det är det som är skillnaden. Ska vi kräva att man gör det, eller ska vi främja att de som vill gör det? Det är fortfarande så att de som vill ha betalt för någonting som de har konstruerat har rätt att göra det oaktat om man har gjort smörknivar i trä, musik eller dataprogram. Jag tycker att det är viktigt att det är upphovsrättsinnehavaren som bestämmer över den produkt man har tagit fram.
Jag håller också med om att det är väldigt viktigt att vi kriminaliserar en hel generation ungdomar. Jag är helt med på att diskutera och hitta sätt för hur vi ska se till att copyrightinnehavaren får betalt på ett vettigt sätt. Sedan kanske vi inte har riktigt samma syn på hur lösningarna ska se ut.
Men jag tror ändå att musikbranschen har förskjutit sin inställning till detta under de senaste åren. För några år sedan sade man hårdnackat nej till detta, och nu hörde jag att en av de stora musikrättsinnehavarna faktiskt tar bort copyrightskyddet på den musik som de säljer för att underlätta en fortsatt konsumtion av musik. Men det är viktigt att vi ser till att de som äger programmen eller musiken i det här fallet också har möjlighet att ta betalt.
Anf. 153 Peter Pedersen (V)
Herr talman! För protokollet vill jag säga att Vänsterpartiet anser att det är mycket viktigt att de som ägnar sig åt konstnärlig verksamhet, till exempel skriver ett musikverk eller en bok, ska ha ersättning för det. Vi säger att vi ska försöka hitta ett system där vi kan använda tekniken på ett sätt som möjliggör både-och så att vi gör både konsument och producent lyckliga. Det verkar nu som om verkligheten har kommit i kapp de stora musikdrakarna.
Jag konstaterar också att det finns undersökningar som visar att de som fildelar också är de som köper mest musik. Man upptäcker musik som man inte visste om, och så går man och köper den i en affär. Jag tror inte att det här behöver vara en motsättning. Vi har reagerat lite grann med ryggraden och sagt att det här ska vi stoppa. Jag tror inte att det är en möjlig åtgärd. Där kan vi nog hitta fram till ett sätt. Det innebär inte att Vänstern anser att det här är ett litet problem. Det är ett stort problem. Men vi bör använda tekniken för att komma till rätta med problemet i stället för att se tekniken i sig som ett problem. Vi kan inte inta den ståndpunkten.
När det gäller öppen källkod tycker vi att statliga myndigheter ska gå före och köpa in den typen av program som innebär öppen källkod där man har rätt att anpassa varan när man väl har köpt den. Det är det vi säger. Det är vår poäng att vi kan gå före inom offentlig sektor både vad gäller öppen källkod och öppen standard.
Anf. 154 Christer Winbäck (Fp)
Herr talman! Det är viktigt att kunna ta betalt även för ettor och nollor på nätet. Oaktat om det är musik eller program ska de som gör det hela och vill ta betalt också kunna göra det, annars kan man inte tillägna sig deras produkter. Det är inte tillåtet.
Jag tycker att det är viktigt att man hittar former som gör att konsument, producent och distributör av musik, program och annat kan få en rimlig ersättning för det de gör. Hur vi utformar regelverket kan vi alltid återkomma till. Jag håller helt med om det. Den utredning som jag nämnde tidigare som jobbar inom Regeringskansliet med öppna standarder har också med öppen källkod som en komponent i den utredningen. Jag har ingenting emot att man försöker, där det så är lämpligt och där det finns behov av det, hitta program med öppen källkod. Men jag tycker inte att man ska kräva det, utan det är någonting som får växa fram.
Anf. 155 Monica Green (S)
Herr talman! Chips på er brudar! S-kvinnor höll en folkbildningssatsning för många år sedan. Det var flera här som tidigare gjorde en historisk tillbakablick. När datasamhället var på ingående i Sverige var det många som var oroliga för att just kvinnor skulle hamna utanför IT-samhället. S-kvinnor tog det på stort allvar och genomförde en folkbildningskampanj i hela landet för att kvinnorna skulle haka på, och det har ju också visat sig att kvinnorna är med i IT-samhället. Men alla kvinnor är inte med. Det finns fortfarande kvinnor som står utanför. Ofrivilligt eller frivilligt står man utanför. Det är ett problem i sig. Dessa kvinnor borde få hjälp att ta steget in i IT-samhället.
Det finns även andra, som Désirée Liljevall så tydligt påpekade, som står utanför. Det finns människor i glesbygd, en del invandrare och en del äldre som fortfarande står utanför IT-samhället. Det borde vi ändra på. Vi borde fortsätta med folkbildningskampanjer. Vi borde ha en IT-satsning där folkhögskolor, studieförbund med flera får satsa på studiecirklar och uppsökande verksamhet i de områden där man fortfarande inte tagit steget in i IT-samhället.
I stället för en tv-kock skulle vi kunna ha en IT-Martina i tv som kan lära oss att surfa i datavärlden. Vi skulle kunna göra mycket mer.
Vi behöver också ha en utbyggnad i hela landet. Det behövs både för bredband med höga hastigheter och för mobiltelefoni. De områdena flyter ju ihop nu. Telefoner, datorer och tv flyter ihop. Vi har inte bara en telefon i fickan. Vi har faktiskt en tv i litet format. Vi kan titta på tv och lyssna på radio. Vi kan till och med lyssna på debatten i kammaren när vi är ute i skogen och plockar bär eller lyssnar på fåglarna. Då kan vi ha på debatten från kammaren. Det är fantastiskt, tycker jag.
Det visar hur snabbt IT-utvecklingen går. Det visar också hur viktigt det är att alla får chansen. Vissa väljer kanske fortfarande att stå utanför, men alla borde få chansen. Så är det inte i dag.
Det gläder mig mycket att utskottet delar uppfattningen i min motion om att parlamentet har en nyckelroll. Vi måste gå före och utveckla e-demokratin i Sverige och i Europa och se till att myndigheter finns tillgängliga 24 timmar om dygnet. Vi kan också gå före när det gäller sjukvård, hemsjukvård, telemedicin, digitala läkare, röntgenbilder från hemmen och så vidare. Då är det viktigt att vi har höga hastigheter.
Sverige ligger i framkant jämfört med andra länder tack vare den socialdemokratiska regeringen och tack vare de satsningar som vi har gjort bland annat genom att mycket stort bidra till hem-pc-reformen. Den avskaffade den borgerliga högerregeringen vid årsskiftet. Det beklagar jag. Vi ligger också i framkant därför att vi har satsat på bredbandsstöd. Utbyggnaden har skett i samklang med den privata marknaden, kommuner och staten.
Vi införde detta trots att Moderaterna och Kristdemokraterna var så fruktansvärt emot det. De protesterade vilt med argumentet att marknaden ska fixa allt. Vi fick höra marknadens lov här i kammaren.
Centern var på rakt motsatt linje mot sina nuvarande kamrater och ville satsa närmare 80 miljarder, tror jag, på den digitala allemansrätten. Det fick de inte igenom då. Jag hörde att Sven Bergström inte riktigt litade på sin partikamrat Åsa Torstensson, utan hellre själv ville bli minister för att lösa frågan. Det är ju synd att du inte litar på din partikamrat och på att hon kan få igenom mer pengar till bredbandssatsningen. Vi brukar lita på varandra inom partiet. Det gjorde inte Sven Bergström.
Ni har också avskaffat den IT-politiska strategigruppen. Det var en av de åtgärder som den socialdemokratiska regeringen tog till för att parlamentet och regeringskanslierna skulle kunna jobba tillsammans för att riva murarna, ta bort trösklarna och se till att man kan prata med samma digitala språk, eller ettor och nollor, som Christer Winbäck uttryckte det. Man behöver inte ha samma system, men systemen måste kunna prata med varandra.
Den strategigruppen har den borgerliga högerregeringen avskaffat. Det beklagar jag.
Vi ska ha bredband åt alla senast 2010. Vi behöver fortsätta satsningen. Nu har den borgerliga högerregeringen satsat ett år med de bredbandspengar som vi hade avsatt i den budget som vi hade tänkt lägga fram. Ni antog budgeten att satsa på den kommunala bredbandsutbyggnaden ytterligare ett år. Men det är bara ett år. Sedan vet vi inte hur det blir. Vi vet inte hur framtiden ser ut.
Jag tycker att vi alla här i kammaren kan ta till oss den bredbandsstrategi som PTS har tagit fram för att nå alla. Kort sagt behöver vi fortsatt en miljövänlig tillväxt. Vi vill ha tillgång för alla, inte bara för några få. Vi behöver ha ett IT-samhälle för alla.
Anf. 156 Christer Winbäck (Fp)
Herr talman! Det är alltid trevligt att lyssna på Monica Green, åtminstone vissa delar av det hon säger. Hon har ofta tankar och visioner om IT. Det är trevligt.
Grupper som står utanför är en viktig sak. När vi satt i opposition poängterade vi att det är viktigt att få med alla så gott det går. Vi har sett att det finns en del grupper - äldre och invandrare till exempel - som har halkat efter i IT-användningen. Enligt en rapport som jag har läst har kvinnor däremot kommit i kapp. Monica Green är ett utmärkt exempel på sådana som använder IT väldigt mycket.
Folkbildning är en viktig fråga för att få användarna att använda tekniken på ett bra sätt. Det finns olika sätt att lösa det. Jag vill poängtera att även vi har diskuterat hur utbildningen ska kunna komma ut till dem som använder IT.
Monica Green nämnde konvergensen. Olika teknikplattformar smälter ju ihop i dag. Man kan titta på tv i mobilen och man kan, om man vill, lyssna på kammaren när man är ute och plockar svamp. Det hoppas jag att jag slipper. Jag tror att det är viktigt att vi från offentlighetssidan kan gå före och driva tekniken framför oss.
Det är självklart viktigt att få fram höga hastigheter, så höga som behövs för att man ska kunna ta till sig tekniken på ett bra sätt. Ju högre hastigheter vi får desto mer driver det de saker vi nyttjar IT till. Till slut är den kapaciteten slut. Jag brukar skämtsamt säga om hårddiskar av den kapaciteten att det finns två typer av hårddisk: ny och full. Man utnyttjar allt tillgängligt utrymme.
Jag får ta resten i nästa replikrunda.
Anf. 157 Monica Green (S)
Herr talman! Jag uppfattade inte att Christer Winbäck ställde någon fråga till mig, men han vill gärna prata lite med mig. Det är trevligt.
Jag kan ju fortsätta att prata om hur viktigt det är att vi bygger ut i hela landet, hur viktigt det är för den ekonomiska tillväxten och att vi skapar tjänster och har nya investerings- och arbetsmöjligheter som IT skapar. Jag tror att vi är överens på det området.
Däremot är vi inte överens när det gäller hem-pc-reformen som ni har avskaffat. Man kan faktiskt säga att ni avskaffar en bra reform som har gjort det möjligt för betydligt fler i landet att ha en dator hemma. Med hjälp av den reformen gjorde vi det möjligt för IT-tekniker och andra att få jobb när man installerade. Man kunde jobba med
help desk
och så vidare. Nu har de tyvärr fått sluta. Ni inför andra subventioner i stället. Ni tycker att det är viktigare att man städar i hemmet än att man har en dator i hemmet. Det beklagar jag. Det är att gå från en IT-nation till en städnation. Det är den borgerliga regeringen i ett nötskal.
Anf. 158 Christer Winbäck (Fp)
Herr talman! Även en hårddisk behöver städas ganska ofta.
Hem-pc-reformen finns ju kvar, även om den i dag är förmånsbeskattad. Det stämmer inte riktigt det som Monica Green säger. Jag har inte sett några siffror på om det har blivit någon jättearbetslöshet bland IT-tekniker. Jag vet att det förespåddes inför den diskussion vi hade. Jag har inte sett några uppgifter på hur det ser ut. Jag skulle vara glad att ta del av de uppgifterna om Monica Green har dem.
Monica Green nämnde att vi hade avskaffat den IT-politiska strategigruppen och ordade en stund om det. Vi har för närvarande inte någon IT-politisk strategigrupp. Vi funderar på hur man ska se på IT-frågorna framdeles. Om vi kommer att tillsätta en strategigrupp eller en rådgivande grupp ber vi att få återkomma till. Även s-regeringen avsatte ju en tidigare strategigrupp i utbyte mot den som ni tog senare. Det är inga konstigheter i att se över formerna för hur samråd ska se ut. Jag ser det som positivt att vi har chans att ta fram direktiv till en sådan grupp som vi vill ha.
Vad gäller hem-pc säger jag om igen att reformen finns kvar, även om den i dag är förmånsbeskattad.
Anf. 159 Monica Green (S)
Herr talman! Ni har ju beskattat det området högt. Ni beskattar de områden som ni tydligen tycker ska avskaffas, och ni skattesubventionerar sådana områden som ni tycker är viktiga. Med en borgerlig regering går vi från att vara en IT-nation i framkant till att i stället subventionera hushållsnära tjänster. Det tycker ni är viktigare. Jag beklagar det. Jag vill leva i en nation där vi satsar på utbildning, där vi satsar på bra jobb för alla och där vi ser till att människor har bra löner som de kan leva på i stället för att vi subventionerar dessa låglönegrupper, vilket ni tänker göra.
Nej, vi hade kunnat fortsätta med en bra bredbandsstrategi för alla för att få bra tillgänglighet och insatser från den offentliga verksamheten, för att se till att satsa på likabehandling och få en tillväxt i hela landet och höga hastigheter. Det skulle vi verka för, och vi kommer att jobba för det när vi tar över om tre och ett halvt år.
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 18 april 2007.Förslagspunkter: 6, Acklamationer: 4, Voteringar: 2.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelser
Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.
Förslagspunkter och beslut i kammaren
IT-politiska utgångspunkter
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2006/07:T356 av Peter Pedersen m.fl. (v) yrkandena 3 och 4 samt
2006/07:T377 av Monica Green (s).Bredbandsutbyggnad
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2006/07:T274 av Annie Johansson (c),
2006/07:T300 av Agneta Lundberg m.fl. (s) yrkande 13,
2006/07:T356 av Peter Pedersen m.fl. (v) yrkandena 1 och 2,
2006/07:T383 av Sven Gunnar Persson (kd) och
2006/07:T408 av Ulrica Messing och Per Svedberg (båda s).- Reservation 1 (s, v, mp)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s, v, mp) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 0 105 0 25 m 83 0 0 14 c 20 0 0 9 fp 22 0 0 6 kd 20 0 0 4 v 0 17 0 5 mp 0 16 0 3 Totalt 145 138 0 66 Öppen källkod m.m.
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2006/07:T356 av Peter Pedersen m.fl. (v) yrkandena 6-8.- Reservation 2 (v, mp)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (v, mp) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 104 1 0 25 m 83 0 0 14 c 20 0 0 9 fp 22 0 0 6 kd 20 0 0 4 v 0 18 0 4 mp 0 16 0 3 Totalt 249 35 0 65 IT och miljön
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2006/07:T356 av Peter Pedersen m.fl. (v) yrkande 9.IT-säkerhet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2006/07:T409 av Ulrica Messing m.fl. (s).Mobiltelefontäckning
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2006/07:Kr217 av Lars Lilja och Karl Gustav Abramsson (båda s) yrkande 2.- Reservation 3 (s, v, mp)
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.