Vissa immaterialrättsliga frågor

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 1, 3 och, observera, 8. Jag ska förklara varför det blir så. Att Vänsterpartiet inte har motionerat om Ipred vid detta tillfälle innebär faktiskt inte att vi har bytt åsikt, tvärtom. Vår kritik står fast. Efter diskussion i vår partigrupp har vi kommit fram till att stödja Miljöpartiets reservation. Det vill jag säga så att det står klart. Det är viktigt att poängtera att upphovsrätten är viktig för Vänsterpartiet. Vi försvarar upphovsmannens rätt att bestämma vem som tjänar pengar på att sprida ett verk och därmed möjligheten att ta betalt för den rätten. Vi har samtidigt tagit ställning för att bredda möjligheterna att kopiera för personligt bruk, att det blir tillåtet att tillgängliggöra upphovsrättsskyddat material så länge det inte sker kommersiellt. Vänsterpartiet vill se ett fördjupat utbud av fritt tillgänglig film och musik på nätet samt bättre ekonomiska villkor för filmare och musiker att arbeta på heltid. Därför har vi under allmänna motionstiden föreslagit att regeringen utreder möjligheten att bygga upp digitala bibliotek för film och musik där vem som helst kan ta del av innehållet över nätet och hur ett ersättningssystem bör utformas. Ett ersättningssystem motsvarande det som används i de vanliga biblioteken i dag, baserat på nedladdningsstatistik, skulle kunna fördela medel till dem som väljer att låta sina verk tillgängliggöras. Det är viktigt att de åtgärder som vidtas för att skydda upphovsrätten balanseras mot intresset av att skydda den personliga integriteten. Den som använder Internet i övrigt för fildelning ska inte behöva känna sig övervakad, som det är i dag. Hänsyn måste tas till att privatpersoners Internetabonnemang kan missbrukas av någon annan. Rättssäkerheten för enskilda behöver stärkas. Enligt min mening är det viktigt att det finns en rimlig proportion mellan de vidtagna åtgärderna och den skada brottet kan åstadkomma. Det är särskilt angeläget med proportionalitet i civilrättsliga processer där resursstarka organisationer kan komma att ställas mot enskilda individer. Jag menar att det finns en djupgående motsättning mellan regeringens syn på och jakt på fildelare och övrig brottsbekämpning på Internet och att effekterna av lagändringar kan befaras leda till ett utökat användande av anonymitetstjänster. Det kan innebära att olika typer av grov brottslighet blir omöjlig att spåra. I anslutning till Ipreddiskussionen har vi en annan fråga som tangerar den. Det är de ACTA-förhandlingar som pågår, alltså överläggningarna mellan USA, en hel del andra länder och EU om ett nytt handelsavtal som berör bland annat piratkopiering och varumärkesförfalskning. Vi menar från Vänsterpartiets sida att det är viktigt att förhandlingarna om ACTA sker i öppenhet och att Sverige bör verka för att så blir fallet. Det är på grund av sekretess omöjligt för utomstående att få exakt information om vad förhandlingarna rör sig om och vilka förslag som läggs fram. Det finns inte några begränsningar heller vad jag förstår för vilka förslag som kan föras fram i förhandlingsprocessen. Enligt vår mening finns det en risk för att starka intressen använder avtalet för att driva sina egna agendor, vilket också framgår av den diskussion som har förts över nätet under en lång tid. Eftersom ACTA-förhandlingarna är slutna är det viktigt att de inte resulterar i en överenskommelse som kräver svensk lagändring. Det bör säkerställas att det inte sluts något avtal som innebär inskränkningar i den svenska yttrande- och informationsfriheten vare sig det gäller genom censur eller att användare blockeras från Internet. Regeringen bör agera för att avtalet inte ska innebära krav på ytterligare integritetskränkande åtgärder vid gränskontroller eller på Internet. Regeringen bör dels offentliggöra så mycket den kan om förhandlingarna, dels verka inom EU för en öppenhet kring förhandlingarna. Regeringen bör också verka för att avtalet inte försämrar tillgången till billig medicin i fattiga länder. Det jag har sagt nu ryms inom den överenskommelse om sekretess som vi har varit med och fattat beslut om i näringsutskottet. Det handlar om information som jag har fått dels genom Svenska Dagbladet, dels genom den korrespondens som har pågått över Internet, där även ledamöter från borgerliga partier har gjort sina inlägg. Där är full offentlighet. Herr talman! För cirka en månad sedan samlades världens ledare i Köpenhamn för att försöka enas om hur de klimatförändringar som nu sker skulle kunna begränsas. Det lyckades inte, vilket vi måste anse vara ett stort misslyckande. Anpassningen till klimatförändringarna innebär att samhället måste förbereda sig på att hantera de negativa effekter som förändringarna kan medföra. Eftersom klimatförändringar redan sker och fattiga länder redan i dag påverkas av dessa är anpassningen en av de viktigaste aspekterna på hur man kan öka klimaträttvisan. För att minska klyftorna mellan rikas och fattigas miljöutrymme måste de rika industriländernas utsläpp minska kraftigt. Egentligen är det inte rätten till utsläpp som är den stora tvistefrågan utan rätten till utveckling. De rika länderna har resurser och förutsättningar att utvecklas trots kraftiga utsläppsminskningar. De fattiga länderna har inte samma möjligheter. Därför måste rika länder gå före och göra kraftiga minskningar av sina egna utsläpp i syfte att lämna en del utsläppsutrymme för utvecklingsländerna, men även för att stimulera snabb framväxt och efterfrågan på ny miljöteknik. För att utvecklingsländer ska ha några möjligheter att bromsa sina egna utsläpp och samtidigt utvecklas behöver de få tillgång till modern miljöteknik. Genom att förändra patentlagstiftningen skulle vi gynna tekniköverföringen. Låt oss ta vindkraftsindustrin som exempel. Ungefär 75 procent av den tekniken i världen kontrolleras av fyra företag. Tre är europeiska och ett är från USA. När utvecklingsländer vill bygga ut vindkraften måste de många gånger använda gammal teknik där patenträtten har gått ut. De har helt enkelt inte råd med den modernaste och miljövänligaste tekniken. Mot den bakgrunden anser Vänsterpartiet att vi bör göra en översyn av patent- och immateriallagstiftningen för att göra det lättare att sprida grön teknik till utvecklingsländerna.

Herr talman! Jag vill yrka bifall till reservation nr 3 och reservation nr 6. Jag står givetvis bakom övriga reservationer från Miljöpartiet, men för att inte ta alltför mycket tid vid voteringen nöjer vi oss med att yrka bifall till reservationerna nr 3 och nr 6. I själva sakfrågan vill jag börja med att säga att vi nu debatterar immaterialrätt. Det handlar mycket om upphovsrätt, men det finns många andra delar. Vi i Miljöpartiet menar att det är viktigt med immaterialrätt, och den är en omistlig del av ett bra samhälle. Samtidigt menar vi att vi inte har kommit till vägs ände där vi i dagsläget har den perfekta upphovsrätten eller den perfekta patenträtten. Vi menar att dessa måste utvecklas så att det blir bättre för rättighetsinnehavare och att det finns en rättssäkerhet för alla människor i samhället, inklusive rättighetsinnehavarna. Tyvärr har det på senare tid kommit en mängd förslag och beslut som motverkar detta. Det som är mest känt är Ipred. Vi har väckt en motion där vi menar att beslutet när det gäller upphovsrättslagen som fattades för nästan exakt ett år sedan i kammaren bör rivas upp. Jag ska inte repetera hela mitt anförande från den gången, men jag kan i korthet säga att den lagstiftning som vi då, tyvärr, beslöt att införa är rättsosäker och innebär en potentiell kränkning för många människors integritet, där oskyldiga riskerar att få skadeståndskrav på sig, utsättas för intrång i bostäder och genomgångar av hela deras liv - åtminstone den del som finns i deras datorer. Vi har sagt att detta inte är rimligt och att något annat måste göras. Utskottsmajoriteten har svarat att man visst inte måste göra som de vill men att det måste finnas något effektivt rättsmedel. Har den lag vi införde för ett år sedan verkligen varit effektiv? I början gick den illegala fildelningstrafiken enligt vissa undersökningar ned en hel del. Den har nu gått upp igen rejält. Det var en kortvarig effekt. Sedan har vi frågan om det har utdömts några domar i enlighet med lagen. Man har inte lyckats komma dit än. Sådant tar tid, men det är tveksamt om det är effektivt. Grundproblemet är att det är svårt att införa en lagstiftning som är effektiv och samtidigt rättssäker. Om vårt mål är att effektivt stoppa fildelningen kommer vi inte undan med mindre än införandet av en polisstat. Det kan knappast vara det som EU menar med att vi är skyldiga att införa effektiva rättsmedel - eller hur den exakta formuleringen nu var. Problemet är att vi är tvungna att göra en avvägning. Den avvägning som finns nu fungerar inte. Dels ger den inte den effekt man vill ha, dels skapar den rättsosäkerhet och kränker människors integritet. Förutom detta innebär den dessutom att Internetoperatören begränsar den tid uppgifter lagras. Det innebär att det blir svårare att begära ut IP-numren. IP-numren och adressuppgifterna kopplade till dem används inte bara till den här lagstiftningen utan även när grövre brott utreds. Det kan handla om terroristbrott, barnpornografibrott och olika brott kopplade till organiserad brottslighet. Den typen av brottslighet är nu väsentligt svårare att utreda. Det är inte heller en bra effekt av detta. Nog om Ipred. Vi har även en del andra frågor som vi ska ta ställning till. De handlar om hur vi ser på Internet i förhållande till andra delar av samhället. På Internet finns, som jag hoppas alla vet, sökmotorer. Vi i Miljöpartiet menar att det är rimligt att det är tillåtet att bedriva sökmotorverksamhet. Tyvärr har det visat sig att det inte är helt uppenbart att det faktiskt är lagligt i dagens Sverige. Vi menar att det är rimligt att riksdagen gör en markering. Det här är direkt jämförbart med till exempel en telefonkatalog i verkliga samhället. Man letar efter något, slår upp i ett register och får ett svar. Det är givetvis så att inte alla som står med i telefonkatalogen bedriver helt laglig verksamhet. Jag kan garantera att det finns människor som står listade i en telefonkatalog som också är brottslingar. Icke desto mindre innebär inte det att den som ger ut telefonkatalogen därmed blir medhjälpare. Brottslingen får förstås hjälp, men det är inte ett brottsligt handhavande att ge ut en telefonkatalog. Jag kan inte se att det finns någon principiell teknisk skillnad mellan en telefonkatalog och en sökmotor i det hänseendet. Därför hoppas jag att riksdagen väljer att tydliggöra detta. Något annat som också är tydligt är att Internetleverantörer tillhandahåller en viss infrastruktur, precis som Posten tillhandahåller infrastruktur. I båda fallen gäller det att skicka information på olika sätt. I några fall är det digital information, och i andra fall är det fysisk information. Det måste ändå vara en rimlig utgångspunkt att de som tillhandahåller en infrastruktur som är viktig för samhället - jag hoppas att vi är alla ense om att båda dessa infrastrukturer är viktiga för samhället - inte ska göras ansvariga för det som faktiskt skickas. Det är fullständigt orimligt. Det innebär att det i praktiken inte längre går att bedriva en verksamhet på ett bra sätt. Jag ska inte säga att det uppenbart är så att Internetleverantörer har gjorts ansvariga för trafiken, men vi är på väg mot ett gränsland där det inte är långt ifrån att de görs ansvariga. Jag tycker inte att utskottsmajoriteten har gett något bra svar på den folkpartimotion som vi i Miljöpartiet har yrkat bifall till. Vi menar att det är rimligt att göra en översyn så att det går att garantera att Internetleverantörer har möjlighet till neutralitet och så att enskilda människors informationsfrihet också kan garanteras. Det måste vara grunden i ett demokratiskt samhälle. Slutligen har vi frågan om ACTA. Det är fråga om förhandlingar om ett potentiellt handelsavtal. Dessa förhandlingar är hemliga. Det är vi alla här emot, och det uppskattar jag. Jag hade hoppats att vi kunde komma längre, men det finns förstås andra länder som vill ha kvar hemligheten. Men jag menar att det är tveksamt att ställa upp på och föra förhandlingar som är hemliga på detta sätt. Man kan visserligen säga att handelsavtal brukar göras upp i hemliga förhandlingar, men skillnaden är att detta också berör människors vardag och berör en hel del olika aspekter som påverkar människor direkt, till skillnad från till exempel tullnivåer i ett handelsavtal som kanske påverkar människor med olika pris på varor de köper. Jag menar att det i en demokrati är rimligt och viktigt att medborgarna kan ta del av en diskussion och en debatt där man tillsammans kommer fram till vad som är bra för alla människor, inte att man ställer människor inför fullbordat faktum med ett redan färdigt avtal som sedan blir offentligt. Det är inte ett rimligt sätt att handha det. Det finns inte heller någon praktisk möjlighet för riksdagen att säga nej till ett sådant avtal om det har godkänts av regeringen och människor inte har haft någon som helst möjlighet att debattera eller få insyn. Därmed vill jag, som sagt, yrka bifall till reservationerna 3 och 6.

Herr talman! Jag vill yrka bifall till reservation nr 3 och reservation nr 6. Jag står givetvis bakom övriga reservationer från Miljöpartiet, men för att inte ta alltför mycket tid vid voteringen nöjer vi oss med att yrka bifall till reservationerna nr 3 och nr 6. I själva sakfrågan vill jag börja med att säga att vi nu debatterar immaterialrätt. Det handlar mycket om upphovsrätt, men det finns många andra delar. Vi i Miljöpartiet menar att det är viktigt med immaterialrätt, och den är en omistlig del av ett bra samhälle. Samtidigt menar vi att vi inte har kommit till vägs ände där vi i dagsläget har den perfekta upphovsrätten eller den perfekta patenträtten. Vi menar att dessa måste utvecklas så att det blir bättre för rättighetsinnehavare och att det finns en rättssäkerhet för alla människor i samhället, inklusive rättighetsinnehavarna. Tyvärr har det på senare tid kommit en mängd förslag och beslut som motverkar detta. Det som är mest känt är Ipred. Vi har väckt en motion där vi menar att beslutet när det gäller upphovsrättslagen som fattades för nästan exakt ett år sedan i kammaren bör rivas upp. Jag ska inte repetera hela mitt anförande från den gången, men jag kan i korthet säga att den lagstiftning som vi då, tyvärr, beslöt att införa är rättsosäker och innebär en potentiell kränkning för många människors integritet, där oskyldiga riskerar att få skadeståndskrav på sig, utsättas för intrång i bostäder och genomgångar av hela deras liv - åtminstone den del som finns i deras datorer. Vi har sagt att detta inte är rimligt och att något annat måste göras. Utskottsmajoriteten har svarat att man visst inte måste göra som de vill men att det måste finnas något effektivt rättsmedel. Har den lag vi införde för ett år sedan verkligen varit effektiv? I början gick den illegala fildelningstrafiken enligt vissa undersökningar ned en hel del. Den har nu gått upp igen rejält. Det var en kortvarig effekt. Sedan har vi frågan om det har utdömts några domar i enlighet med lagen. Man har inte lyckats komma dit än. Sådant tar tid, men det är tveksamt om det är effektivt. Grundproblemet är att det är svårt att införa en lagstiftning som är effektiv och samtidigt rättssäker. Om vårt mål är att effektivt stoppa fildelningen kommer vi inte undan med mindre än införandet av en polisstat. Det kan knappast vara det som EU menar med att vi är skyldiga att införa effektiva rättsmedel - eller hur den exakta formuleringen nu var. Problemet är att vi är tvungna att göra en avvägning. Den avvägning som finns nu fungerar inte. Dels ger den inte den effekt man vill ha, dels skapar den rättsosäkerhet och kränker människors integritet. Förutom detta innebär den dessutom att Internetoperatören begränsar den tid uppgifter lagras. Det innebär att det blir svårare att begära ut IP-numren. IP-numren och adressuppgifterna kopplade till dem används inte bara till den här lagstiftningen utan även när grövre brott utreds. Det kan handla om terroristbrott, barnpornografibrott och olika brott kopplade till organiserad brottslighet. Den typen av brottslighet är nu väsentligt svårare att utreda. Det är inte heller en bra effekt av detta. Nog om Ipred. Vi har även en del andra frågor som vi ska ta ställning till. De handlar om hur vi ser på Internet i förhållande till andra delar av samhället. På Internet finns, som jag hoppas alla vet, sökmotorer. Vi i Miljöpartiet menar att det är rimligt att det är tillåtet att bedriva sökmotorverksamhet. Tyvärr har det visat sig att det inte är helt uppenbart att det faktiskt är lagligt i dagens Sverige. Vi menar att det är rimligt att riksdagen gör en markering. Det här är direkt jämförbart med till exempel en telefonkatalog i verkliga samhället. Man letar efter något, slår upp i ett register och får ett svar. Det är givetvis så att inte alla som står med i telefonkatalogen bedriver helt laglig verksamhet. Jag kan garantera att det finns människor som står listade i en telefonkatalog som också är brottslingar. Icke desto mindre innebär inte det att den som ger ut telefonkatalogen därmed blir medhjälpare. Brottslingen får förstås hjälp, men det är inte ett brottsligt handhavande att ge ut en telefonkatalog. Jag kan inte se att det finns någon principiell teknisk skillnad mellan en telefonkatalog och en sökmotor i det hänseendet. Därför hoppas jag att riksdagen väljer att tydliggöra detta. Något annat som också är tydligt är att Internetleverantörer tillhandahåller en viss infrastruktur, precis som Posten tillhandahåller infrastruktur. I båda fallen gäller det att skicka information på olika sätt. I några fall är det digital information, och i andra fall är det fysisk information. Det måste ändå vara en rimlig utgångspunkt att de som tillhandahåller en infrastruktur som är viktig för samhället - jag hoppas att vi är alla ense om att båda dessa infrastrukturer är viktiga för samhället - inte ska göras ansvariga för det som faktiskt skickas. Det är fullständigt orimligt. Det innebär att det i praktiken inte längre går att bedriva en verksamhet på ett bra sätt. Jag ska inte säga att det uppenbart är så att Internetleverantörer har gjorts ansvariga för trafiken, men vi är på väg mot ett gränsland där det inte är långt ifrån att de görs ansvariga. Jag tycker inte att utskottsmajoriteten har gett något bra svar på den folkpartimotion som vi i Miljöpartiet har yrkat bifall till. Vi menar att det är rimligt att göra en översyn så att det går att garantera att Internetleverantörer har möjlighet till neutralitet och så att enskilda människors informationsfrihet också kan garanteras. Det måste vara grunden i ett demokratiskt samhälle. Slutligen har vi frågan om ACTA. Det är fråga om förhandlingar om ett potentiellt handelsavtal. Dessa förhandlingar är hemliga. Det är vi alla här emot, och det uppskattar jag. Jag hade hoppats att vi kunde komma längre, men det finns förstås andra länder som vill ha kvar hemligheten. Men jag menar att det är tveksamt att ställa upp på och föra förhandlingar som är hemliga på detta sätt. Man kan visserligen säga att handelsavtal brukar göras upp i hemliga förhandlingar, men skillnaden är att detta också berör människors vardag och berör en hel del olika aspekter som påverkar människor direkt, till skillnad från till exempel tullnivåer i ett handelsavtal som kanske påverkar människor med olika pris på varor de köper. Jag menar att det i en demokrati är rimligt och viktigt att medborgarna kan ta del av en diskussion och en debatt där man tillsammans kommer fram till vad som är bra för alla människor, inte att man ställer människor inför fullbordat faktum med ett redan färdigt avtal som sedan blir offentligt. Det är inte ett rimligt sätt att handha det. Det finns inte heller någon praktisk möjlighet för riksdagen att säga nej till ett sådant avtal om det har godkänts av regeringen och människor inte har haft någon som helst möjlighet att debattera eller få insyn. Därmed vill jag, som sagt, yrka bifall till reservationerna 3 och 6.

Herr talman! De immaterialrättsliga frågorna är väldigt viktiga för tillväxt och välfärd, inte minst när globaliseringen framskrider allt snabbare. De är väldigt viktiga för en liten, kunskapsintensiv nation som Sverige som ska tjäna pengar genom att vara bättre än många andra på vissa saker. Jag ska inte fördjupa mig så mycket. Även om upprepning är inlärningens moder ska jag inte uppehålla mig så mycket längre vid detta, för min kollega Staffan Anger kommer att tala mycket mer om denna aspekt och affärsfrågorna. Det är också viktigt att komma ihåg att immaterialrätt är mycket mer än upphovsrätt. Det är varumärken, patent och många andra frågor som handlar om immateriella rättigheter. Det gäller rättigheten till något som man har skapat men som inte alltid går att ta på - det är det som är det immateriella. När det gäller gemenskapspatentet, alltså att vi inom EU ska kunna ta ett patent som ska gälla i hela EU, att man ska få ned kostnaderna och att det ska bli effektivare, är det någonting som vi i Sverige är väldigt angelägna om över alla partigränser, och har varit under mycket lång tid. Det beror bland annat på att vi som ett litet land med ett litet språk har så mycket att tjäna på detta jämfört med en del andra. Nu var det faktiskt så att vi under det svenska ordförandeskapet lyckades få ett stort genombrott i denna fråga i december. Vi är ännu inte framme, för språkfrågan inte är löst, men det var ett väldigt stort genombrott. Jag tycker att vi ska tacka alla regeringar och alla som har jobbat med frågan under mycket lång tid. Nästa punkt som har varit uppe till diskussion som jag tänkte ta upp handlar om Ipred, det civilrättsliga sanktionsdirektivet. Även där är det viktigt att påpeka att det inte alls bara gäller illegal fildelning av filmer och skivor, den typ av saker som mest förekommer i debatten. Det handlar om piratkopierade Gucciväskor, piratkopierade läkemedel och piratkopierade andra saker som kan komma med lastbil och annat. Det handlar inte om några nya vare sig straffsanktioner eller civilrättsliga straffmedel, utan det handlar om hur man ska kunna få fram information för att kunna gå vidare. Alla de lagtillägg som vi gjorde förra året har inte gällt så länge, men ändock sedan den 1 april. Om man jämför med hur debatten gick för ett år sedan kan man bara konstatera att än har inte helvetet brutit löst. Men det är mycket viktigt att vi följer dessa frågor noga och ser vilka olika typer av domar som kommer fram, om det inte fungerar, om det blir den typ av rättsövergrepp som man skulle kunna befara kan hända. Vi följer frågan noga genom en utredningskommitté som sitter. Den frågeställning som Eva-Lena Jansson bland annat lyfte fram gäller en integritetsombudsman, och vi på den borgerliga sidan tycker att det är en väldigt viktig och intressant fråga. Men den är bredare än att vi bara ska bevaka vad som händer just i den specifika frågeställningen, så vi tycker att det bör hanteras på annat sätt. Det vore dock bra om det kom fram. Sedan gäller det frågan om det som heter leverantörsneutralitet, som är ett obegripligt begrepp men som handlar om att den som levererar en tjänst i form av till exempel en Internetuppkoppling inte ska kunna göras ansvarig för vad kunderna gör med den, vilken information man skickar och så vidare. Lage Rahm lyfte fram det mycket noggrant och jämförde med en telefonkatalog. Vi tycker för vår del att det är väldigt noga genomgånget, bland annat inför den lagstiftningsändring som gjordes 2005, och att det inte är så att man kan bli ansvarig om man inte aktivt med råd eller dåd eller på annat sätt har varit medverkande. Det behövs därför inte någon utredning av gällande rätt. Om det däremot skulle visa sig att det kommer fram förslag som handlar om att skärpa upp detta och ge ett mer långtgående ansvar än vad man kan ge i dag måste det givetvis stoppas och hindras på alla upptänkliga sätt. Den sista frågan som jag tänkte ta upp är ACTA, som handlar om att inte bara inom ramen för EU utan bredare få en internationell överenskommelse om att länder ska följa de immaterialrättsliga regler som gäller. Det är väldigt viktigt för Sverige, för svenska företag och för konsumenterna. Det handlar om att företag och företagare som har fått fram en vara eller en tjänst som man har rättigheten till ska kunna tjäna pengar på den och kunna plocka hem sina utvecklingskostnader. Det handlar också om att konsumenterna ska veta vad de köper, att ett läkemedel, en reservdel och så vidare är det som den utger sig för att vara och inte någonting helt annat som man har stämplat ett varumärke på. Några av oss deltog i en EU-konferens i december som handlade om den här typen av frågor, och den var väldigt belysande. Debatten i Sverige handlar alldeles för mycket om att immaterialrätt gäller piratkopiering av filmer och skivor. Det är klart att även sådana kan ha sämre kvalitet. Om man till exempel köper en dvd på Hötorget kanske den inte är äkta och har sämre kvalitet, men det gör inte så mycket. Men om man köper ett läkemedel som är någonting helt annat, antingen farligt eller overksamt, kan det få allvarliga konsekvenser. Ett exempel som lyftes fram var hur oerhört stor andel av de flygolyckor som har inträffat på senare år som kan hänföras till att piratkopierade reservdelar inte motsvarar kvalitetskraven. Det här är alltså i synnerhet också ett intresse för konsumenter inte bara i Sverige utan generellt. Det är en stor tragik i detta, precis som Lage Rahm påpekade, att förhandlingarna förs under så stor sekretess. Även om det i dag inte är fullt så illa ställt som det var från början har vi definitivt inte nått så långt som vi behöver nå innan det här är klart. Näringsutskottet har som ombud för riksdagen, och riksdagen i sin tur som ombud för folket, kunnat ta del även av den sekretessbelagda informationen och har sedan kunnat ge regeringen förhandlingsmandatet att gå in i dessa överläggningar med de andra EU-länderna om ett gemensamt EU-mandat. Det är inte att gå utöver vad som är gällande svensk rätt i dag, utan ambitionen med det hela ska vara att försöka få upp efterföljandet av den typen av regelverk i andra länder som i dag inte bryr sig särskilt mycket om det. Det är det ena. Det andra är att Sverige ska fortsätta att driva på stenhårt för ökad öppenhet så långt det bara går och i så många former som det är möjligt. ACTA-förhandlingarna skiljer sig, precis som Lage Rahm påpekade, från de flesta andra handelsförhandlingar genom att de på ett mer direkt sätt också kan involvera frågor som berör privatpersoner i deras privata vardag, även om de andra frågorna om piratkopiering av till exempel läkemedel och reservdelar naturligtvis också kan beröra människor i deras direkta vardag. Genom att vi står enade bakom den här typen av krav över alla partigränser ger det den svenska regeringen en starkare ställning när den går till sina kamrater i EU för att övertyga dem om att vi måste gå vidare. Herr talman! Med de orden vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Jag vill börja med att fråga Karin Pilsäter någonting. Jag tyckte att det var lite oklart, även om oklart är bättre än givet dåligt, när det gällde frågan om Internetleverantörers ansvar. Vi i Miljöpartiet menar att det ska vara väldigt tydligt att Internetleverantörer inte ska göras ansvariga för den trafik som de förmedlar, utan det är de som orsakar trafiken, som gör själva trafiken, som ska vara ansvariga. Jag tror att vi allihop kan stå bakom den huvudprincipen. Men nu har det varit rättsfall där domstolar, som är de som tolkar lagen, till skillnad från riksdagen, har visat att det kanske inte är så tydligt på det här området. Om man nu anser att Internetleverantörer inte ska göras ansvariga för trafiken kan man fråga sig om det inte vore bättre att riksdagen tydliggjorde hur riksdagen menar att lagen ska se ut, om nu andra tolkar den annorlunda. Jag tycker att det vore väldigt bra att veta om vi inte är överens om att Internetleverantörer inte ska vara ansvariga för trafiken. Karin Pilsäter sade: Än har inte helvetet brutit löst när det gäller Ipred. Det är vi nog allihop väldigt glada över. Jag nämnde i mitt anförande i den debatten att det alltid finns en chans att det här blir verkningslöst. Jag nämnde specifikt att man då inte får alla de negativa effekterna. Men jag menade att det var svårt att få detta verkningsfullt utan att få de negativa effekterna. Det är just det som det här visar. I dagsläget verkar det vara ganska verkningslöst. På sikt kanske det blir verkningsfullt, och då får vi väldigt många negativa effekter, eller så kommer det att kvarstå som det är. Oavsett hur det blir är det inte en tillfredsställande situation.

Herr talman! När det gäller den sista frågan vill jag säga något om vår ambition när vi slog fast formuleringarna om balans i det här. Man kan inte komma hela vägen när det gäller någon av punkterna och samtidigt uppnå det andra. Man kan inte både få detta fullt ut verkningsfullt och fullt ut få respekt för all form av integritet, utan det måste vara en balans däremellan. Än så länge tycker jag att det har gått för kort tid. Hade vi hade haft en massa rättsfall där man fått nej på alla äskanden om att få ut information hade vi kunnat ha det att stå på för att säga: Nej, men det här verkar inte funka över huvud taget när det gäller att skydda. Och hade vi haft en massa rättsfall som vi hade tyckt varit alltför långtgående hade vi kunnat ha det att stå på. Men än så länge känns det som att det är för tidigt att luta sig åt något håll. Dessutom går tekniken när det gäller det Internetbaserade oerhört snabbt fram - det gör den kanske inte när det gäller lastbilstransporter av piratkopierade stora fysiska saker. Skulle vi först tillsätta en svensk utredning och sedan försöka arbeta igenom det på EU-nivå en gång till tror jag att vi skulle vara frånsprungna med ganska många varv runt banan innan vi skulle vara framme med någon ny lagstiftning. Därför tycker jag i dagsläget att vi gör klokast i, när det gäller de här frågorna, att avvakta ett tag till. Däremot gäller det att bevaka vad som händer på EU-nivå, vilka ytterligare mått och steg man vill gå vidare med. Vi har även Hadopi-lagen och annat som pågår, men det är inte från svensk horisont. Oj, nu tog min repliktid slut. Jag får återkomma till leverantörsansvaret.

Herr talman! Jag ser fram emot att få höra om leverantörsansvaret. Jag kan återknyta till det som Karin Pilsäter nämnde om Ipred. Jag kan hålla med om att det är svårt att utvärdera det helt och hållet som det nu ser ut. Jag menar att man inte ens ska ha en lagstiftning där det finns stora risker för att det går väldigt fel och där man hoppas att det inte gör det i domstolsprocessen. Det är inte ett bra sätt att stifta lagar. Men det är klart att det är mycket bättre om det inte går fel. Då kan man åtminstone vara halvnöjd. Sedan vill jag bara påpeka att vår motion bara berör upphovsrättsdelen av Ipredlagen. Jag är fullt medveten om att det finns betydligt mer. Det har jag alltid sagt. Det tror jag också att Karin Pilsäter vet, så det var ingen anmärkning. Men det finns någonting som man bör vara medveten om. Den här lagen, som riksdagen stiftade, har inte gett så mycket effekt. Man kan diskutera varför det har blivit så. Men några effekter har den ändå gett. I stort sett samtliga, tror jag, Internetleverantörer har kortat ned den tid som de lagrar abonnentuppgifter och IP-adresser ihopkopplade. Den tiden har de kortat ned rejält för att de vill garantera sina kunders integritet. Det tycker jag är någonting som är positivt. Men det här får också några negativa följder, som jag sade i mitt anförande, nämligen att det har blivit betydligt svårare att spåra och lagföra grövre brottslighet. Det här var någonting som också framfördes väldigt tydligt till näringsutskottet och andra av dem som just jobbar med att spåra grövre brottslighet. Jag tycker att det här är ett stort problem, eftersom det finns grov brottslighet på Internet som behöver lagföras. Jag hade hoppats att vi skulle vara eniga om det och att regeringen eller riksdagsmajoriteten ändå skulle försöka se över och lösa det på något sätt.

Herr talman! När det gäller lagringstiden kom det i den här diskussionen fram exempel på hur företag har lagrat väldigt personlig information, vem man har ringt, vart man har rest och så vidare, under oerhört lång tid. Jag tycker bara att det är bra att man slutar med det. När det gäller att bekämpa den grova brottsligheten, där det är befogat att lämna ut den här typen av väldigt integritetskopplad information, ska det här datalagringsdirektivet komma på plats. Det handlar om att den informationen då ska finnas åtskild från annan information och att man inte får använda den för någonting annat än just för att bekämpa grov brottslighet. Man ska inte kunna använda den till annat. Men då behöver man ha båda delarna på plats. När det gäller ansvar kan man vända på steken. Det är ju inte så att en Internetleverantör i alla lägen ska vara oansvarig för vad som sker. De här domarna ska överprövas i nästa instans. Dessutom handlar det inte bara om att de i största allmänhet hålls ansvariga för något som har skett utanför deras kontroll, utan man har gjort bedömningen att de har varit betydligt mer aktiva. Detta är någonting som jag tror att det är väldigt svårt att skriva en exakt lagstiftning om, på samma sätt som när det gäller väldigt mycket annat. Det måste ske en utveckling av rättspraxis, och det hoppas jag kommer fram. Som det är nu är det klart genomgånget att det i normalfallet inte föreligger något som helst ansvar, utan det krävs, som det heter, subjektiva rekvisit, att man på ett mer handfast sätt faktiskt har varit inblandad i att främja det här. Det kan säkert Johan Linander utveckla på ett betydligt bättre sätt. Men det har ju sina paralleller till när man kan hållas ansvarig för medhjälp i en hel rad andra typer av situationer.

Herr talman! Karin Pilsäter sade i sitt anförande att det är viktigt med den personliga integriteten. Vi har tidigare motionerat om en integritetsombudsman. Den frågan var uppe i samband med Ipreddebatten. Även nu pekar vi på behovet av en integritetsombudsman. Jag uppfattade att Karin Pilsäter tyckte att det skulle kunna vara viktigt men inte just i det här sammanhanget. Jag skulle vilja att Karin Pilsäter utvecklade varför man i det här läget är emot en integritetsombudsman, för jag tycker att vi har belyst väldigt bra varför det skulle vara på sin plats att inrätta en sådan. Karin Pilsäter tog också upp den konferens som vi båda deltog i - även Lage Rahm deltog. Det jag tyckte var tråkigt, utifrån att vi i utskottet har varit överens om att det är viktigt med öppenhet just när det gäller de immaterialrättsliga frågorna, var att det EU-mötet inte var öppet för allmänheten. Och det var en tydlig slagsida, kan man säga, åt dem som värnar och vill förstärka upphovsrättstider, patenthavare och så vidare. Jag tycker att det i alla fall kan vara på sin plats att vi från utskottets sida påpekar att det är viktigt med öppenhet - det har vi sagt i betänkandet också. Men när det gäller integritetsombudsmannen skulle jag vilja höra Karin Pilsäter belysa varför man är emot det. När det gäller upphovsrättskommissionen skulle man också kunna titta på de frågor som är kopplade just till Internet och utvecklingen och kunna följa det. Det var det vi pekade på. Precis som Karin Pilsäter säger pågår utvecklingen, men ändå finns inte den frågan med i det utredningsdirektiv som regeringen har gett till utredaren Jan Rosén. Varför inte utreda frågan mer brett?

Herr talman! När det gäller konferensen var det inte jag som gjorde vare sig programmet eller inbjudningslistan. Men det är klart att man kunde önska att mycket mer kunde vara öppet för allmänheten. Det är en fråga om lokaler och annat också. Visst kunde det ha varit så. Det var sagt specifikt att den konferensen skulle vara inriktad på andra immaterialrättsliga frågor än just upphovsrätten, för den diskuteras mycket ändå. De andra frågorna syns inte så mycket. Men vi fick många impulser och tankar. Även det som inte sägs har sitt värde för ens egen fortsatta process. När det gäller en integritetsombudsman menar vi att det är en frågeställning som är betydligt bredare än att bevaka vad som händer vid eventuella Ipredutlämnanden. Det bör plockas fram i en bredare ordning. Det är orsaken. Vi tycker att det är en för smal fråga för att man ska tillsätta en särskild myndighet, särskilt som Datainspektionen redan har det uppdraget. Vi hade diskussionen för ett år sedan också om vad det är för skillnad mellan en kommission och en utredning. Det som är tillsatt nu är för att följa tillämpningen av den här lagstiftningen för att man snabbt ska kunna slå larm och se om vi behöver justera det utifrån den balans som ändå var syftet. Precis som framgick vid den tidigare diskussionen handlar det om en balans mellan upphovsrättsinnehavarnas möjligheter och rättigheterna hos dem som misstänks för att ha gjort intrång. Det måste vara en avvägning. Det måste vara tillräckligt omfattande för att man ska lämna ut och så vidare, och det måste ske på ett tillräckligt rättssäkert sätt när det väl bedöms att det får lämnas ut. Ännu så länge är det som sagt var alldeles för tidigt att säga något över huvud taget, eftersom det inte har varit några domar att tala om.

Herr talman! När det gäller konferensen var det inte jag som gjorde vare sig programmet eller inbjudningslistan. Men det är klart att man kunde önska att mycket mer kunde vara öppet för allmänheten. Det är en fråga om lokaler och annat också. Visst kunde det ha varit så. Det var sagt specifikt att den konferensen skulle vara inriktad på andra immaterialrättsliga frågor än just upphovsrätten, för den diskuteras mycket ändå. De andra frågorna syns inte så mycket. Men vi fick många impulser och tankar. Även det som inte sägs har sitt värde för ens egen fortsatta process. När det gäller en integritetsombudsman menar vi att det är en frågeställning som är betydligt bredare än att bevaka vad som händer vid eventuella Ipredutlämnanden. Det bör plockas fram i en bredare ordning. Det är orsaken. Vi tycker att det är en för smal fråga för att man ska tillsätta en särskild myndighet, särskilt som Datainspektionen redan har det uppdraget. Vi hade diskussionen för ett år sedan också om vad det är för skillnad mellan en kommission och en utredning. Det som är tillsatt nu är för att följa tillämpningen av den här lagstiftningen för att man snabbt ska kunna slå larm och se om vi behöver justera det utifrån den balans som ändå var syftet. Precis som framgick vid den tidigare diskussionen handlar det om en balans mellan upphovsrättsinnehavarnas möjligheter och rättigheterna hos dem som misstänks för att ha gjort intrång. Det måste vara en avvägning. Det måste vara tillräckligt omfattande för att man ska lämna ut och så vidare, och det måste ske på ett tillräckligt rättssäkert sätt när det väl bedöms att det får lämnas ut. Ännu så länge är det som sagt var alldeles för tidigt att säga något över huvud taget, eftersom det inte har varit några domar att tala om.

Herr talman! Frågan om en integritetsombudsman lyftes i samband med Ipreddebatten, men vi hade också påpekat i motionen, som var en partimotion, att det inte bara handlade om Ipred. Det handlade om utvecklingen i samhället över huvud taget, om de förändringar som har gjorts lagstiftningsvägen när det gäller många andra frågor som tangerar integritetsfrågan. Vi tyckte när Ipred kom att en integritetsombudsman skulle kunna följa rättspraxis. Även om inte en enda adress hittills har lämnats ut är det viktigt att det finns någon som kan bevaka och säkerställa frågorna kring Ipred. När det gäller upphovsrättskommissionen handlar den framför allt om att se över upphovsrätten. Det var därför vi lyfte fram den. I det här betänkandet finns det en fråga som tar upp ersättning till upphovsrättspersonerna. Det är viktigt hur man ska utreda det. Det fanns ett förslag från regeringen om att man skulle utreda den frågan. Vi menade att man borde utreda upphovsrätten mycket bredare. Det var det upphovsrättskommissionen skulle vara till. Den skulle då vara fristående. Därför lyfte jag fram den frågan också, herr talman. Vi socialdemokrater tycker fortfarande att det är viktigt med både en integritetsombudsman och en upphovsrättskommission för att de här frågorna också fortsättningsvis ska respekteras av medborgarna.

Herr talman! Jag är fullt medveten om att Socialdemokraternas förslag var mycket bredare än att bevaka Ipred, men nu får man vara lite tråkig formalist. Näringsutskottet har ingen möjlighet enligt riksdagsordningen att lägga fram ett förslag som är utanför näringsutskottets beredningsområde, i det här fallet Ipred. Jag tycker fortsatt att det är en bra idé, men att göra det inom vårt ansvarsområde när det gäller de här frågorna är att skjuta bredvid målet. Att göra det i det större formatet är inte på vårt bord.

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i näringsutskottets betänkande NU9. Sveriges export uppgår till 54 procent av vår bruttonationalprodukt. Sverige är förmodligen världens mest exporterande land. Utan export har vi ingen möjlighet att klara vår välfärd, vår utbildning, vår sjukvård och vår omsorg om de äldre. Exporten bygger på de fina företag i Sverige som byggts upp under lång tid med olika uppfinningar. Vi har telesystem, tetraedern, olika komponenter till bilindustrin, exempelvis på säkerhetssidan, med mera. Jag kan stå här flera timmar och räkna upp alla de uppfinningar som har skapat den välfärd som vi har i Sverige. Dessa produkter är unika och lyfter vår export worldwide. Det är alltså otroligt viktigt för Sverige som välfärdsland att immaterialrätten fungerar, inte bara i Europa utan också med rättssystem i USA och i Asien, i alla länder som vi har möjlighet att exportera till. Herr talman! I Europa har man arbetat med att få ett enhetligt patentsystem i många år. I höstas lyckades vår eminenta handelsminister Ewa Björling tillsammans med sina medarbetare att ena Europa kring ett enhetligt patentsystem med en domstol som ska ta hand om de olika tvistefrågorna utifrån en gemensam patentlag. Ett jättegrattis till handelsministern! Jag vill också ge en eloge till tidigare regeringar i Sverige som har jobbat med denna så viktiga fråga så att vi får det att fungera. Nu får spanjorerna lösa nästa fråga som är språkfrågan. Vilket språk ska den nya lagen omfatta? För oss svenskar kan det tyckas självklart att det räcker med engelska. De stolta fransmännen höll dock inte med oss. Med detta gemenskapspatent kommer en patentansökan till ett EU-land att gälla alla 27 medlemsländerna. Med säkerhet kommer det att bli en minskad kostnad om man tittar på alla länderna inkluderade. Det är otroligt viktigt för våra företag, inte minst våra småföretag i Sverige. Det finns en kraft bland små och medelstora företag när det gäller innovationer. Nu har man öppnat Europamarknaden med det gemensamma patentet. Det finns också en konvention om patentsamarbete, Patent Cooperation Treaty, PCT, som möjliggör för en uppfinnare att ansöka om patent samtidigt i flera av de anslutna länderna genom att ge in en så kallad internationell patentansökan. Det syftar till att göra det enklare och billigare att söka patentskydd också internationellt. Ett marknadsområde som växer mycket är bioteknik och miljöteknik. Där har det immaterialrättsliga skyddet väsentligt förbättrats och främjar innovation och kreativitet. Det är mycket viktigt för framtiden och speciellt för Sverige med våra företag inom den branschen. Herr talman! Som vi alla vet pågår i de asiatiska länderna mycket kopiering, inte bara av produkter och varumärken utan av hela processkedjor där produktionen sker. Tidigare var det mest mindre viktiga produkter som väskor och skor, men nu kopieras i stort sett allt, även bilar och reservdelar till bilar och flygplan. Kina och Taiwan tycks vara de länder som kopierar mest, men alla länder i Asien kopierar inom olika områden. Jag var för några år sedan själv inkopplad på ett case i Kina, där ett konkurrerande bolag hade plagierat inte bara vår kopparrörsprodukt utan även den tillverkning av rören som vi hade patent på. Rättstvisten gick till domstol, där vi förlorade. Men vi blev erbjudna ekonomisk kompensation efter en politisk uppgörelse. Att vinna ett patentmål i Kina är inte enkelt. Vi måste få med Kina mer i det internationella samarbetet. Det är av yttersta vikt att upphovs- och patenträtten skyddas. Annars får vi inga nya innovationer, och annars får Sverige problem. Herr talman! Sedan i juni 2008 pågår förhandlingar om ACTA. Det är ett plurilateralt handelsavtal mot piratkopiering och varumärkesförfalskning. De förhandlande parterna är Australien, EU och dess medlemsländer, Förenta staterna, Japan, Kanada, Marocko, Nya Zeeland, Schweiz, Singapore och Sydkorea. Huvudsyftet med ACTA är att förbättra respekten för redan befintliga immateriella rättigheter. Tyvärr sker ACTA-förhandlingarna bakom lyckta dörrar, vilket är beklagligt. Vi har alla arbetat för att öppna de dörrarna och få det helt öppet. Det är trots allt viktigt att förhandlingarna fortsätter. Vår utgångspunkt är att de rättsliga lösningarna i ACTA ska rymmas inom ramen för vad som vid aktuell förhandlingspunkt gäller här i Sverige - det är vårt synsätt som gäller - eller inom gemenskapen. Nu får vi väl säga gemenskapen. Vi arbetar för balanserade regler, metoder och samarbeten. Regeringens utgångspunkt är att de rättsliga lösningar som nu förhandlas fram ska rymmas inom ramarna för vad som gäller i Sverige. Som exempel kan jag nämna att ACTA-avtalet inte ska innebära att tullen ges utökade möjligheter att genomsöka personligt bagage på våra flygplatser. Sverige agerar i enlighet med den linje som har starkt stöd av många andra stater och av EU. När det gäller tillgången till billiga läkemedel i fattiga länder kommer ACTA-avtalet att vara förenligt med WTO:s avtal om handelsrelaterade aspekter inom immaterialrätten. TRIPS-avtalet gäller bland annat tvångslicensiering, i huvudsak för landets egna behov. Det är också en mycket viktig fråga. En särskild utredare har nu tillsatts för att utvärdera de lagändringar som gäller skyddet av immateriella rättigheter på Internet. Vi väntar på det svaret. När det gäller privatkopieringsersättningar avvaktar regeringen arbetet inom EU. Herr talman! De immateriella frågorna är oerhört viktiga för ett land som Sverige. Sverige har flera stora innovativa företag som framgångsrikt etablerat sig på världsmarknaden. Även bland medelstora och mindre företag i Sverige finns framgångsrika företag som nu säljer sina produkter worldwide. Det finns småföretag med mindre än 100 anställda som exporterar till 50 länder. Vi måste följa utvecklingen och se till att de immateriella rättigheterna blir sådana att vi klarar svensk export och ekonomisk tillväxt och kan fortsätta att bygga föregångslandet Sverige.

Herr talman! Staffan Anger visar stor sympati för varumärken, patent och upphovsrätt. Frågan är om hans parti gör det. Det finns ju varumärken som är inarbetade på olika sätt. Ett exempel är mitt parti som på valsedeln använder sig av beteckningen Arbetarepartiet - Socialdemokraterna. Som jag har förstått finns det ett parti i riksdagen som väljer att kalla sig det nya arbetarpartiet. Min fråga till Staffan Anger är: Anser du att det är varumärkesintrång eller bara renommésnyltning? Tycker du att det är acceptabelt att man gör så?

Herr talman! Jag kan inte hålla med om att detta ligger stenhårt i varumärkesområdet. Det är ju mer ett sätt att sälja sin politik. Det är väldigt svårt att sälja sin politik utan att tala om det som vi båda vill, nämligen skapa jobb i Sverige och ha en arbetande befolkning. Hela vår ekonomi bygger på det. Jag är glad att du tar upp detta. Vi måste ha ett arbetande folk i Sverige.

Herr talman! Det är intressant att höra Staffan Angers svar. Svaret är egentligen att det är okej att göra varumärkesintrång och renommésnyltning om man tycker att man kan tjäna på det. För övrigt anser jag att det är viktigt med upphovsrätt. Jag tror att jag var tydlig med det tidigare också, så jag har ingenting att tillägga.

Herr talman! Vi i Moderaterna tycker att det är viktigt att titta på individens integritet och frihet. Vi tittar nu genom den här utredningen på hur det kommer att bli med Internet och de immateriella tillgångarna i framtiden. Vi har inte släppt det. Men det måste vara balans mellan upphovsrätten och individen så att det fungerar. Med mitt anförande ville jag förklara hur viktigt det är att vi har de reglerna i världen för att Sverige ska kunna utvecklas och för att vi ska kunna ha det bra.

Herr talman! Det var intressant att lyssna på Staffan Anger. Jag och Vänsterpartiet håller med om att det är viktigt att även i lagstiftningen skydda och värna upphovsrättsinnehavarens rättigheter. Det gäller även patent. Jag blir lite förvånad när Staffan Anger säger att en fungerande patentlagstiftning är viktig för att vi ska ha en svensk export. Det är väl inte därför vi har patentlagstiftning utan för att vi ska ha någorlunda ordning på världsmarknaden med handel mellan länder och framför allt för att företag ska kunna få igen utvecklingskostnader och investeringar som de har gjort i nya uppfinningar. Vi har en patentlagstiftning för att man på det sättet ska få igen det. Man kan diskutera hur länge ett patent ska gälla. Det är bland annat den frågan som jag har försökt beröra i mitt anförande när det gäller spridningen av grön teknologi till framför allt utvecklingsländerna. Det visar sig att de, för att kunna göra investeringar och bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna, måste använda gårdagens teknik eftersom de inte har råd att köpa den nya tekniken eftersom spridningen av den är skyddad. Man skulle kunna göra en översyn av immaterialrätten för att göra det lättare för utvecklingsländerna att få tillgång till den nya tekniken och på det sättet bidra till en positiv utveckling inte bara i det egna landet utan i hela världen när det gäller klimatrelaterade frågor.

Herr talman! Det är helt riktigt att världshandeln inte skulle fungera utan dessa immateriella regler. Det skulle inte fungera alls. Vi skulle inte ha någon tillväxt, och vi skulle producera på ställen där vi inte borde producera. Det har en väldig betydelse för tillväxten och ekonomin i världen, framför allt i de fattiga länderna om det hanteras riktigt. Där är vi helt överens. Detta är en förutsättning för handel och tillväxt i ekonomin och därmed för att få bort fattigdomen i många länder. Det håller jag helt med dig om. Det är också ett skydd för den som utvecklar. Tekniken sprider sig snabbt i världen. Ett flertal studenter från hela världen studerar i Sverige och framför allt i Amerika. Det kommer att gå mycket snabbare än vi tror. Det gör att teknikinnehållet kommer att öka i de underutvecklade länderna. Det är självklart bra att de länderna kan söka patent och få sina produkter skyddade. Det kommer att se helt annorlunda ut inom en 20-årsperiod. Sedan handlar det om hur man ska skydda vissa länder. På läkemedelssidan har vi vissa möjligheter. Jag håller helt med om att vissa länder måste få möjlighet att producera läkemedel, till exempel där aidssituationen är hemsk. Det är klart att det kommer att finnas sådana undantag för att undvika sjukdomar och världssvält. Vi är ganska nära varandra. Det gläder mig att även Vänsterpartiet förstår frågan om handel, innovation och företagande. Det går åt rätt håll.

Herr talman! Det är intressant att Staffan Anger säger att utvecklingsländer ska kunna producera patentskyddade läkemedel under vissa villkor och i vissa fall. Gäller det också spridningen av grön teknologi i utvecklingsländer när de ska vara med och ta sin del av klimatansvaret? Är Staffan Anger och Moderaterna då också beredda att verka för undantag när det gäller patentlagstiftningen så att utvecklingsländerna har möjlighet att ta del av ny teknologi och på det sättet utveckla en ny industri och nå nya utvecklingsnivåer? Det skulle vara intressant att höra. I så fall välkomnar jag Moderaterna och Staffan Anger i Vänsterpartiet.

Herr talman! Det första steget är naturligtvis att vi överför teknologin på det sätt vi gör. Vi har ett utbyte av studenter. Vi har också ett enormt stort utbyte mellan universiteten i de fattiga länderna och de rika länderna. Det är den naturliga situationen. Jag nämnde läkemedel av speciella orsaker. Det finns kritiska situationer med miljoner som dör på grund av sjukdom. Det kommer att gå automatiskt. När det här rullar i gång - det rullar redan - kommer det att gå mycket snabbare. Indien, Kina med flera länder samt ett land med 250 miljoner invånare, nämligen Indonesien, utvecklar också sin teknik inom miljöområdet och andra områden. Det kommer att gå väldigt bra. Vi är överens om att förutsättningarna är de immateriella rättigheterna. På något sätt måste vi få in Kina i samarbetet på ett bättre sätt, annars kommer det inte att gå bra.

Herr talman! Jag skulle vilja ställa en fråga som är ganska kort till Staffan Anger, och jag hoppas att jag kan få ett kort svar. Frågan gäller ACTA. Det lät på Staffan Anger som om det ändå var bra att vi höll på med denna process. Jag undrar om det är värt att processen är vad jag kallade odemokratisk i mitt anförande eftersom vi i processen jobbar för oförändrade regler. Är det därför som det är värt det?

Herr talman! Ju fler som är med i ACTA, desto bättre är det, och ju öppnare ACTA är, desto bättre är det. ACTA bygger på de regler som numera finns i Europa, i Amerika och i vissa länder i Asien också. För att få med dessa länder i fråga om dessa produkter i en vid uppgörelse måste ACTA arbeta vidare och se till att det är öppet och sjyst, så att folk sedan förstår detta och är med på det. Jag hoppas att det var svar på frågan.

Herr talman! Jag tyckte inte att jag riktigt fick något svar från Staffan Anger, även om jag förstår hur Staffan Anger helst skulle vilja att det var. Det är förstås inte en helt osmaklig vision. Det är positivt. Däremot ser verkligheten inte ut riktigt så. Vi har förhandlingar som är väldigt slutna och som jag skulle vilja kalla odemokratiska. Är det inte rimligt att man tar konsekvenserna av det och ser över detta och funderar på om man verkligen ska sluta den typen av avtal?

Herr talman! Nej, man kan inte göra det. Det är för mycket som står på spel för alla länder i detta sammanhang. Men man ska naturligtvis sätta en enorm press från EU och från andra länder så att det blir en öppen förhandling. Om man inte har haft öppna förhandlingar och för tillbaka information kommer det inte att bli legitimitet för världens befolkning. Det är en naturlig sak. Men ACTA-förhandlingarna i sig är oerhört viktiga för att det ska bli tillväxt i världsekonomin, inte bara för Sverige som är en liten spelare i detta sammanhang.

Herr talman! Jag ska börja med att be om ursäkt för att jag inte har lyssnat på alla inlägg. Jag var tvungen att hämta ett sjukt barn på dagis, fixa barnpassning och annat. Men jag kom åtminstone i tid för att hålla mitt eget anförande, och det känns bra. Jag vet dock inte vad många av er andra som är med i denna debatt har sagt tidigare, och det kan därför bli lite upprepningar. I så fall ber jag om ursäkt för detta. Dagens debatt handlar om en lång rad olika immaterialrättsliga frågor. Det är viktigt att påminna om, precis som Staffan Anger gjorde, behovet av immaterialrätten och vad den egentligen innebär. Man brukar dela upp immaterialrätten i fyra områden: patent, designskydd, varumärkesskydd och upphovsrätt. Grundtanken med det immaterialrättsliga skyddet är att den som skapar något nytt ska ha rätt att under en viss tid bestämma över sin skapelse och också tjäna pengar på den. Det immaterialrättsliga skyddet är viktigt för samhällets utveckling. Det gäller allt från teknisk utveckling till nya mediciner. Det ska vi inte glömma bort när vi debatterar immaterialrätten. Men är nuvarande lagstiftning bra i alla delar? Mitt och Centerpartiets svar är nej. Immaterialrätten, och då tänker jag särskilt på upphovsrätten, bygger på gamla principer och har inte förnyats i takt med teknikutvecklingen. Det finns också andra behov, till exempel när det gäller hur patentsystemet fungerar. Redan under den förra mandatperioden, när den socialdemokratiska regeringen med dåvarande justitieminister Thomas Bodström i spetsen drev igenom den så kallade fildelningslagen, krävde Centerpartiet en bred översyn och en modernisering av upphovsrätten. Vi fick inte gehör för vårt förslag då. Men nu ser jag att till och med Socialdemokraterna ställer sig bakom en upphovsrättskommission. Det är alltid glädjande när andra partier kopierar Centerpartiets förslag. Just för att göra det lättare att kopiera Centerpartiets förslag och för att markera behovet av en ny upphovsrätt har Centerpartiet som första parti lagt sin hemsida under en så kallad Creative Commons-licens. Vem som helst får numera fritt använda texter, bilder, filmer och annat som vi i Centerpartiet har upphovsrätt till. Det enda kravet är att man hänvisar till varifrån materialet kommer. Detta är för oss att leva som vi lär, på samma sätt som Centerpartiet blev det första miljöcertifierade partiet. Herr talman! På tal om att leva som man lär och hålla sig till en linje tycks det ibland vara svårare inom socialdemokratin. I valrörelsen inför Europaparlamentsvalet i juni var Socialdemokraternas första namn, före detta kulturministern Marita Ulvskog, tydlig med att Ipred skulle bort. Sedan gick sommaren, och redan i september meddelade Ulvskogs efterträdare som kulturminister, Leif Pagrotsky, som är Socialdemokraternas nuvarande kulturpolitiske talesperson, att Ipred behövs och inte ska tas bort. I reservation 4 är Socialdemokraterna mycket tydliga med "att de förändringar av upphovsrättslagen som beslutades av riksdagen i februari 2009 inte ska upphävas". Vi i Centerpartiet vill inte på något sätt vara så kategoriska. Vi ser problem med Ipred. Därför har regeringen tillsatt en särskild utredare, kammarrättslagman Helena Jäderblom, som ska utvärdera lagändringarna som gäller skyddet av immateriella rättigheter på Internet. Vi avvaktar nu denna utredning. Visar den att Ipred inte har gett några effekter eller kanske till och med har gett negativa effekter är vi i Centerpartiet inte på något sätt motståndare till att förändra lagstiftningen. Ipred är bara ett exempel på hur oenig den rödgröna vänsterkartellen är även i de immaterialrättsliga frågorna. För eventuella tittare och lyssnare som inte har det aktuella betänkandet framför sig kan jag berätta att det i detta betänkande inte finns en enda reservation som samtliga tre vänsterpartier står bakom. En fråga som däremot alla de sju partierna är överens om, men som Vänsterpartiet och Miljöpartiet ändå av någon anledning har en reservation om, är öppenheten i ACTA-förhandlingarna. Från första början har Centerpartiet lyft fram behovet av öppenhet just av det skäl som Staffan Anger var inne på, nämligen att vi inte får legitimitet i resultatet av förhandlingarna om människor inte känner att de har varit delaktiga i processen. Dessutom finns det ett enormt behov av att lyfta på locket för att få bort de missförstånd och den ryktesspridning som sker i och med att förhandlingarna är bakom lyckta dörrar. Det är också regeringens och EU:s linje att öppna upp förhandlingarna. I själva sakfrågan är det betydligt svårare att debattera ACTA eftersom vi har tystnadsplikt när det gäller de dokument som vi får ta del av. Men en sak kan man utan större problem konstatera, och det är att mycket av det som debatteras i fråga om ACTA tyvärr inte stämmer med verkligheten. Framför allt är det enstaka länders förslag som lyfts fram i bloggosfären med mera som om det vore resultatet av ACTA-förhandlingarna, vilket det inte är. Jag kan inte heller låta bli att kommentera Eva-Lena Janssons nästan komiska replik tidigare om hur man ska få använda ordet "arbetarpar-tiet". Jag blev lite bekymrad över om Socialdemokraterna menar att man skulle kunna skydda ett ord och att andra partier inte skulle få använda ett visst ord även om de är arbetarpartier. Arbetarpartiet kommunisterna skulle kunna ta något slags varumärkesskydd, och då får inte Socialdemokraterna använda ordet "arbetarpartiet" heller. Det kanske till och med är så att Kristdemokraterna inte skulle få heta det eftersom Socialdemokraterna redan har använt ordet "demokraterna". Så kan man naturligtvis inte ha det, och något sådant skydd ska inte finnas. Vem som än vill använda dessa ord ska självklart få göra det. Jag tror egentligen inte att Socialdemokraterna menar någonting annat heller. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Herr talman! Jag ska ge ett svar beträffande det sista som Johan Linander sade så att det med en gång görs klart. Självklart kan man inte bestämma över ett enskilt ord, förutsatt att det inte används i ett visst sammanhang där risken finns att det används som renommésnyltning. Det är vad det handlar om. Jag har frågat personer som jobbar med de här frågorna hur de ord hanteras som skulle kunna vara förknippade med någonting särskilt. Det är ganska uppenbart att anledningen till att Moderaterna använde ordet "arbetarpartiet" var att man försökte renommésnylta på Socialdemokraternas ord. När det gäller frågor om Ipred och den personliga integriteten har vi tyckt det vara viktigt med en upphovsrättskommission. Det stämmer att vi tyckte att Centerpartiet hade ett väldigt bra förslag. Vi yrkade bifall till Annie Johanssons motion i samband med att vi hanterade Ipredlagen. Det är mycket viktigt att tala om att vi stod bakom den motionen, som vi alltså tyckte var bra. Därför blir det konstigt att nu höra att Centerpartiet tycker som vi men att man inte yrkar bifall till förslaget om en upphovsrättskommission. Man tycker att det är viktigt med personlig integritet men vill inte ha en integritetsombudsman. Johan Linander säger här att vi på den rödgröna sidan är splittrade. Då blir min fråga: Betyder det Johan Linander nu sagt att de fyra borgerliga partierna är för att Ipredlagen ska rivas upp? Är det så jag ska tolka ditt inlägg här, Johan Linander?

Herr talman! Ja, det stämmer att det var vi i Centerpartiet som först kom med förslagen om en upphovsrättskommission och om en integritetsombudsman. Vårt förslag om en integritetsombudsman skiljer sig dock en del från Socialdemokraternas. Vår tanke var, åtminstone från början, att Datainspektionen skulle ges ett bredare mandat och därmed skulle bli en integritetsombudsman. Men hur det ska se ut tycker jag att man får titta på betydligt närmare. Givetvis fortsätter vi att jobba med frågan. Det är inget problem att de tre partierna på den rödgröna sidan tycker lite olika. Det gör också vi inom alliansen. Det viktiga är att man inför väljarna kan redovisa vad som är det gemensamma alternativet så att man i förväg inför väljarna kan spela med öppna kort och säga: Det här blir den kompromiss som vi ska jobba med. Jag hoppas att de rödgröna redovisar det bättre än som gjordes i den senaste försvarsöverenskommelsen mellan de rödgröna partierna - en överenskommelse som väl innebär att en utredning kan göras.

Herr talman! Det är intressanta svar man får. Jag frågade: Betyder Johan Linanders inlägg här att de fyra borgerliga partierna i riksdagen står bakom att Ipredlagen ska rivas upp? Det vore intressant att få reda på hur det är eftersom man så kraftfullt har stöttat i det avseendet. Man ville inte gå med på de ändringar som vi föreslog när vi pekade på detta med en integritetsombudsman och på ett antal frågor som vi tyckte borde lösas inom ramen för Ipredlagen. Om det visar sig att Ipredlagen har fått de konsekvenser som vi befarat att den skulle få är jag alls inte främmande för att riva upp lagen och för att göra de förändringar som behöver göras. Men vi har också pekat på att det finns saker i Ipredlagen som till exempel handlar om varumärkesförfalskning, intrång på patent och förfalskade läkemedel. I de delarna är det mycket viktigt att säkerställa att konsumenterna inte skadas. De delarna måste finnas kvar. När det gäller integritetsombudsmannen har vi tyckt att det är viktigt att en sådan myndighet inrättas. Därför har vi vidhållit det förslaget. Jag skulle alltså vilja veta om det är fråga om Johan Linanders eget förslag eller om det är de fyra borgerliga partierna som nu för fram att man tänker riva upp Ipredlagen.

Herr talman! Den frågan skulle jag tidigare ha svarat på, men jag tappade bort mig lite grann där. Jag ber om ursäkt för det. En särskild utredare är tillsatt, kammarrättslagman Helena Jäderblom, som nu utvärderar de lagändringar som gjorts. Det vore mycket märkligt att tillsätta en särskild utredare som ska göra en översyn och att samtidigt säga: Oavsett vad utredaren kommer fram till tycker vi på ett visst sätt. Vad jag sade - vilket står för Centerpartiet eftersom jag debatterar för Centerpartiet - är att om utredaren vid utvärderingen kommer fram till att Ipredlagen haft negativa effekter eller inte haft de effekter som förväntas av lagstiftningen är vi öppna för att göra de förändringar som krävs. Vad Socialdemokraterna står för känns däremot betydligt osäkrare. Nu säger ju Eva-Lena Jansson att hon mycket väl kan se förändringar i den så kallade Ipredlagstiftningen när det gäller de förändringar av upphovsrättslagen som gjordes i februari 2009. Jag kan återigen citera ur reservation 4 i betänkandet. Där står det att Socialdemokraterna "anser att de förändringar av upphovsrättslagen som beslutades av riksdagen i februari 2009 inte ska upphävas". Ni har verkligen satt ned foten. I och för sig är det bra att säga vad man tycker. Det kan inte - oavsett vad den särskilda utredaren kommer fram till - uppfattas på annat sätt än att ni säger: Vi tycker så här nu, men utredaren tycker kanske någonting annat. Det känns alltså lite osäkert vad Socialdemokraterna står för. Å andra sidan är det inte första gången det är så. I Europaparlamentsvalrörelsen sade Marita Ulvskog mycket tydligt att Ipredlagen skulle upphävas, att alltihop skulle bort - detta möjligtvis för att vinna en och annan väljare. Men sedan efter ett par månader sade Leif Pagrotsky raka motsatsen. Så kan det tyvärr vara i politiken.

Herr talman! Jag uppskattar att Johan Linander debatterar för Centerpartiet eftersom han nu representerar Centerpartiet - det är ju inte alltid som alla debatterar för sitt parti, så det känns bra. Däremot är det lite konstigt att höra Johan Linander säga att det inte är bra som det är i dag med upphovsrättslagstiftningen, att det inte utvecklats ett alternativ när det gäller teknikutvecklingen och så vidare samt att det krävs en bred översyn och en modernisering. Vi i Miljöpartiet håller verkligen med om detta. Men det är väldigt mycket prat samtidigt som mycket lite händer. När det gäller den översyn som gjorts på de här områdena har det snarare gått åt andra hållet. Centerpartiet har röstat för. Just därför tycker jag att det, som Johan Linander sade, är relevant att i förväg inför väljarna spela med öppna kort. Han uppmanade också oss i de rödgröna partierna att tala om hur vi kommer att göra inför nästa val. Ja, det är klart. Jag tycker att vi spelar med öppna kort eftersom vi säger vad våra respektive partier vill. Dessutom har vi en del överenskommelser. Men det är klart att vi inte är helt eniga om allt. Inför förra valet, 2006, kan man inte säga att Centerpartiet på de här områdena inför väljarna spelade med öppna kort, särskilt som man nu säger att det inte är i takt med tiden och man talar om en integritetsombudsman, om en upphovsrättskommission och så vidare. Inget sådant har genomförts - för att inte tala om exempelvis signalspaningen och Försvarets radioanstalt! Där är det helt uppenbart att Centerpartiet snarast bedrog väljarna. Åtminstone är det så de flesta väljare uppfattat situationen. Därför tycker jag att det är lite av överord här. I stället borde vi prata om vad Centerpartiet kan göra i den nuvarande regeringen för att förbättra när det gäller den ohållbara situationen i dag.

Herr talman! Det var kanske inte så mycket frågor i den senaste repliken. Några kommentarer kan jag ändå göra. När fildelningsdiskussionen var som hetast och när vi ändrade lagstiftningen och den så kallade fildelningslagen kom till var det mycket riktigt så som Lage Rahm är inne på, nämligen att Miljöpartiet ställde sig bakom Centerpartiets reservationer i det dåvarande lagutskottet som hanterade frågorna. Det var mycket positivt att vi stod på samma sida. Egentligen är nog mycket av våra partiers politik på de här områdena fortfarande ganska lika. Att vi sedan över tid i en och annan fråga står på var sin sida om blockgränsen är en annan sak. Centerpartiet har självklart inte alls bedragit några väljare. Givetvis finns det några som vill framställa det som att vi gjorde det, men så är inte fallet. Det framgår om man tar del av vad vi tidigare sagt och av de beslut som vi varit med på. Man ska vara helt uppriktig gentemot alla väljare oavsett om det är valrörelse eller om det är en debatt här i kammaren. När man samarbetar tvingas man till kompromisser. Allt tycker man inte är väldigt bra. I samband med kompromissen om Ipred skrev jag på min blogg att det inte var en av de bästa dagarna i mitt liv. Jag var inte alls speciellt glad över den kompromiss som gjordes. Det kan jag helt ärligt säga, men man tvingas till sådant. I den kompromissen fick vi med - och det tycker jag är väldigt bra - att vi inte ska ha någon avstängning från Internet. När vi fick igenom det beslutet var det inget hett ämne, men sedan dess har det blivit en betydligt intressantare fråga både på EU-nivå och i ACTA-förhandlingar, där det har kommit upp som förslag. Det är alltså viktigt att ha med sig att man måste kompromissa. Tror man något annat ska man inte gå in i samarbete med andra partier över huvud taget.

Herr talman! Jag ställde trots allt en fråga, men den undvek Johan Linander att besvara. Det kanske är för att han inte uppfattade den; den ställdes precis i slutet. Det handlade om vad Centern kunde göra i regeringen för att förbättra situationen. Det vore intressant att veta om Centerpartiet över huvud taget kan göra någonting i denna regering för att förbättra situationen på området. Jag delar annars uppfattningen att man tvingas till kompromisser. Man inte bara tvingas, utan det är så det fungerar och ska fungera. Sedan kan det förstås ifrågasättas på vilket sätt en kompromiss går till. Det är klart att det är bra att vi inte tvingas stänga av från Internet, men man kan ju fabulera ihop en mängd olika förslag som man sedan kan kompromissa om att inte genomföra. Då kan man komma långt och ha fått igenom mycket, eftersom man har fått igenom att mycket dåligt inte genomförs. Varje dag är det dock extremt många dåliga förslag som inte genomförs i riksdagen. Det är vi förstås tacksamma för, men det finns alltså någon sorts gräns för hur mycket man kan ta åt sig äran för när det gäller den typen av faktorer. Jag vill ändå säga att jag tycker att det har hänt alldeles för lite på detta område. Jag uppskattar att Centerpartiet ursprungligen, som jag tyckte, hade en hel del bra förslag på detta område, men jag är rätt besviken på hur det har gått till hittills. Det är trots allt resultaten som räknas, inte vad man säger. Jag tycker att det vore på sin plats att vi får höra vilka positiva och framtidsinriktade resultat vi faktiskt kan få på detta område.

Herr talman! När det gäller att hitta på förslag vet Lage Rahm lika väl som jag att det var ett mycket tydligt förslag från Cecilia Renfors utredning att man skulle kunna införa avstängning från Internet för dem som hade ägnat sig åt omfattande kopiering och spridning av upphovsrättsskyddat material. Det var alltså ett förslag som var mycket tydligt och framlagt i en utredning som skulle behandlas. Vad som komma skall kan jag inte stå och säga här. Vi har tillsatt en lång rad alliansarbetsgrupper som jobbar fram politiken för nästa mandatperiod. Jag sitter själv i den rättspolitiska men har inte hand om just de här frågorna; de tas upp i en annan grupp. Vad dessa grupper kommer fram till kommer den rödgröna vänsterkartellen och svenska folket att få se under våren och längre fram mot valet. Vi kan lova att det kommer väldigt många bra förslag, men exakt vad får ni se senare. Vi ser också fram emot att se vilka förslag ni kommer med som är tydliga och som ger väljarna en möjlighet att ställa två tydliga regeringsalternativ mot varandra. Blir det en fortsatt alliansregering eller en rödgrön röra som tar över det här landet? Det får vi se.

Herr talman! Det är inte utan att jag känner mig ganska road när jag lyssnar på Johan Linander. Jag kan säga att hela livet faktiskt är en kompromiss. Johan har själv kompromissat i dag och valt barnet före att vara här och lyssna på debatten. Jag tycker att det var en rimlig och bra kompromiss, men den innebar att Johan Linander missade en del anföranden, bland annat det jag höll. Johan sade att det inte finns någon gemensam linje när de rödgröna går upp i talarstolen i dessa frågor. Johan Linander har även påtalat att alliansen kommer att ge besked så småningom, när de har kompromissat färdigt i de olika arbetsgrupperna. Ja, det kommer vi också att göra, tillsammans med Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Det är självklart. Skillnaden är att alliansen begär att vi ska lämna besked i dag medan Johan Linander förnöjt står och säger att de kommer att lämna klara och tydliga besked så småningom, när de är färdiga. Jag kan konstatera att Centerpartiet har kompromissat bort en upphovsrättskommission och en integritetsombudsman. Frågan är vad man kommer man att kompromissa bort härnäst, när utredningen som är tillsatt och som ska se över Ipredlagstiftningen och konsekvenserna därav är färdig. Vad är alliansens linje där? Johan Linander säger här klart och tydligt att lagen ska ändras och förbättras om det finns negativa effekter. Det är bra. Frågan är dock vad alliansens linje är. Det skulle vara intressant att få besked om, för det representerar inte bara Centerpartiet utan utskottets majoritet och det betänkande som ni står bakom.

Herr talman! Det skulle vara intressant att höra vilken av de rödgröna arbetsgrupperna, åtminstone de som är offentliga, som ska ta hand om den här typen av frågor. Jag jobbar normalt i justitieutskottet med de rättspolitiska frågorna, och där finns inte ens någon rödgrön arbetsgrupp tillsatt som i förväg ska förklara hur svensk brottsbekämpning - polis, domstolar och annat såsom kriminalvård - fungerar. Det vore intressant att höra från Kent Persson vilken tillsatt grupp som ska ge dessa svar före valet. När det gäller vad alliansen kan tänkas göra är det självklart så att vi inte hade begärt en utvärdering av hur lagstiftningen fungerar om vi, Centerpartiet och alliansen, inte hade varit beredda att göra förändringar efter att vi har fått svaret från den utvärderingen. Vi är dock inte beredda att innan den är färdig säga vilka förändringar som ska göras. Det kan inte vara så svårt att förstå att vi avvaktar utvärderingen men kommer att lyssna på vad den kommer fram till och därefter återkomma med förslag utifrån det.

Herr talman! Jag är givetvis medveten om att du jobbar i justitieutskottet, Johan Linander. Det är inte mina frågor, och jag tänker inte diskutera dem. Jag vet dock också att de rödgröna i justitieutskottet har en gemensam politik inom en rad områden, och det finns i reservationstexten. Det känns lite grann som att det var under galgen som alliansen lade fram förslaget om att en oberoende utredare ska se över effekterna. Jag kan inte känna att det är på något annat sätt. Nu tycker jag att det är bra att det finns, givetvis. Det är bra att man följer upp detta noga och också redovisar till riksdag och utskott vad man kommer fram till. Vi har inte fått någon sådan utredning presenterad för vår del, även om man från regeringens sida var väldigt tydlig med att detta skulle ske skyndsamt och att det man kom fram till snabbt skulle redovisas för riksdagen. Frågan är i alla fall vad det är vi representerar här. Jag representerar Vänsterpartiet och Vänsterpartiets linje, och hade Johan Linander läst motiveringen i den text som finns i betänkandet hade han sett att det klart och tydligt står att vi inte har ändrat uppfattning när det gäller Ipred och Ipredlagstiftningen. Vi står fast vid den. Vi har diskuterat detta och också yrkat bifall till den motion som Miljöpartiet har. Det säger jag bara som information. Motiveringstexten är dock klar och tydlig när det gäller vad vi tycker och tänker i denna del, och för att ytterligare tydliggöra det för eventuell allmänhet har jag också yrkat bifall till den.

Herr talman! Det är väl ingen tvekan om att splittringen inte finns mellan Vänsterpartiet och Miljöpartiet i första hand utan mellan Socialdemokraterna å ena sidan och Vänsterpartiet och Miljöpartiet å den andra. Det är i många frågor vi ser den tendensen, och så är det även inom det rättspolitiska området. Det finns inte så mycket mer att tillägga. Det är viktigt att vi får en utvärdering av Ipred. När den har kommit kommer vi att följa upp den och lägga fram de förslag som behövs för att få en bättre lagstiftning och förändra om det behövs. Hela paketet och hela upphovsrättslagstiftningen är så mycket mer än bara Ipred. Där kommer Centerpartiet att fortsätta att jobba för att vi ska få till en stor utredning eller upphovsrättskommission, om vi väljer det ordet, så att vi kan få en modern upphovsrätt som fungerar i det samhälle som vi lever i. Då pratar vi om både det digitala samhället och det samhälle som gäller fysiska produkter. Så är det tyvärr inte i dag. Det här är ett arbete som behöver göras internationellt. Vi är bundna av många överenskommelser både inom EU och internationellt. Sverige kan inte ensidigt förändra, utan vi måste jobba på det internationella planet. Då är det extra viktigt att vi tar en aktiv del inom till exempel EU, som Vänsterpartiet å andra sidan vill lämna.