Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Trafikutskottets betänkande 2006/07:TU1

Var är ärendet nu?

Ärendet är avslutat

Beslutat: 13 december 2006

Beslut

Pengar till vägar, järnvägar och fortsatt trängselskatt i Stockholm (TU1)

Riksdagen sade ja till regeringens budgetförslag inom områdena transportpolitik, IT, elektronisk kommunikation och post. Merparten av de knappt 34 miljarder kronor som regeringen har avsatt går till byggande och underhåll av vägar och järnvägar. Riksdagen beslutade också att budgetanslaget för väghållning och statsbidrag får användas för utgifter kopplade till en fortsatt användning av trängselskatt i Stockholm. Vidare beslutade riksdagen att regeringen ska kunna ge Vägverket i uppdrag att teckna avtal om utrustning, system och tjänster för fortsatt trängselskatt.

Utskottets förslag till beslut: Bifall till propositionen utgiftsområde 22 Kommunikationer punkterna 2-9 och 11-23. Delvis bifall till propositionen utgiftsområde 22 Kommunikationer punkterna 1 och 10. Avslag på motioner. Bifall till initiativet om bemyndigande för trängselskatt.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Hela betänkandet

Betänkande 2006/07:TU1 (pdf, 1 MB) Betänkande 2006/07:TU1 (pdf, 1 MB)

Dokumentet är stort, klicka för att öppna på egen sida

Ärendets gång

Förslag

121 motioner, 1 proposition

Från regeringen

proposition 2006/07:1 Budgetpropositionen för 2007

Motioner från ledamöterna

motion 2006/07:Fi244 Den ekonomiska politiken av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (S)
motion 2006/07:MJ337 Miljö och landsbygd, jord och skog, i ett västsvenskt perspektiv av Anita Brodén m.fl. (FP)
motion 2006/07:MJ339 Stockholms miljö och infrastruktur av Kalle Larsson m.fl. (V)
motion 2006/07:MJ391 Klimatpolitiken av Peter Eriksson m.fl. (MP)
motion 2006/07:N202 Ny start för Norrbotten av Tobias Krantz (FP)
motion 2006/07:N294 Utvecklingen för Dalsland och Värmland av Anita Brodén och Nina Larsson (FP)
motion 2006/07:N298 Tillväxtkorridoren Oslo-Karlstad-Stockholm av Ann-Kristine Johansson m.fl. (S)
motion 2006/07:T204 Riksväg 50 genom Motala av Sonia Karlsson (S)
motion 2006/07:T206 Tung trafik genom Vadstena av Sonia Karlsson (S)
motion 2006/07:T208 Bohusbanans framtid av Lars Tysklind (FP)
motion 2006/07:T209 E 20 som nationellt prioriterad väg av Cecilia Widegren (M)
motion 2006/07:T211 Pendlingsmöjligheter mellan Uppsala och Stockholm av Cecilia Wikström i Uppsala (FP)
motion 2006/07:T212 Ny älvförbindelse och utbyggd infrastruktur i Västra Götaland av Lars Johansson och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S)
motion 2006/07:T213 Utbyggnaden av väg E 6 i Bohuslän av Lars Tysklind (FP)
motion 2006/07:T216 Väg- och järnvägssatsningar i Kalmar och Östergötlands län av Anders Åkesson och Staffan Danielsson (C)
motion 2006/07:T219 Tvärleden av Lars-Ivar Ericson och Karin Nilsson (C)
motion 2006/07:T220 Satsningar på Dalabanan m.m. av Kenneth Johansson och Jörgen Johansson (C)
motion 2006/07:T221 E 4 Sundsvall av Birgitta Sellén (C)
motion 2006/07:T223 Uppgradering av väg 181 av Lars Elinderson (M)
motion 2006/07:T226 Trollhättanpaketet av Peter Jonsson m.fl. (S)
motion 2006/07:T229 Viskadalsbanan av Alf Eriksson och Phia Andersson (S)
motion 2006/07:T234 Tågsträckan Värnamo-Landeryd av Carina Hägg (S)
motion 2006/07:T236 Österleden av Gustav Blix m.fl. (M)
motion 2006/07:T239 Riksväg 26/47 av Magdalena Andersson och Lars Elinderson (M)
motion 2006/07:T240 Dubbelspår mellan Falun och Borlänge av Jan Lindholm (MP)
motion 2006/07:T241 Sjöfarten som strategisk näring av Jörgen Johansson (C)
motion 2006/07:T247 E 4 genom Sundsvall av Agneta Lundberg och Susanne Eberstein (S)
motion 2006/07:T253 Järnvägen genom Sundsvalls centrum av Susanne Eberstein och Jasenko Omanovic (S)
motion 2006/07:T255 Hårt trafikerade vägar av Peter Danielsson (M)
motion 2006/07:T256 Trafikflödet i sydöstra Sverige av Karin Nilsson och Lars-Ivar Ericson (C)
motion 2006/07:T257 Förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör av Lennart Pettersson och Lars-Ivar Ericson (C)
motion 2006/07:T258 Trafiksäkerhet i norra Stockholms län av Per Lodenius (C)
motion 2006/07:T260 Motortrafikled mellan Västerås och Eskilstuna av Staffan Anger (M)
motion 2006/07:T262 Södertäljeslussen och Mälarhamnar av Agneta Berliner (FP)
motion 2006/07:T265 Fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör av Peter Danielsson (M)
motion 2006/07:T266 Ny Skurubro av Mats Gerdau (M)
motion 2006/07:T267 Europakorridoren av Peter Danielsson (M)
motion 2006/07:T268 Fast förbindelse över Gullmarn av Lars Tysklind (FP)
motion 2006/07:T270 Norrbotniabanan av Stefan Tornberg och Åke Sandström (C)
motion 2006/07:T272 Utbyggnaden av järnvägen mellan Örbyhus och Hargshamn av Solveig Zander (C)
motion 2006/07:T279 Riksväg 40 av Ulf Sjösten och Bengt-Anders Johansson (M)
motion 2006/07:T282 Infrastrukturen i Jönköpings län av Margareta Persson m.fl. (S)
motion 2006/07:T287 Kommunikationer i Kronoberg av Lars Wegendal (S)
motion 2006/07:T288 Väg 26/47 av Göte Wahlström och Margareta Persson (S)
motion 2006/07:T290 Europakorridoren av Carina Hägg m.fl. (S)
motion 2006/07:T293 Västra stambanan av Monica Green m.fl. (S)
motion 2006/07:T294 Kinnekullebanan av Urban Ahlin m.fl. (S)
motion 2006/07:T296 Europaväg 20 av Urban Ahlin m.fl. (S)
motion 2006/07:T298 E 4 Enånger-Hudiksvall som fyrfilig motorväg av Hans Backman (FP)
motion 2006/07:T302 Kollektivtrafiken av Peter Pedersen m.fl. (V)
motion 2006/07:T304 Sjöfarten av Peter Pedersen m.fl. (V)
motion 2006/07:T307 Upprustning och utbyggnad av riksväg 50 för trafiksäkerhetens och miljöns skull av Gunnar Axén och Andreas Norlén (M)
motion 2006/07:T309 Bredare och längre sluss i Södertälje av Staffan Anger (M)
motion 2006/07:T313 Utbyggnaden av E 22 av Jeppe Johnsson m.fl. (M)
motion 2006/07:T314 Utbyggnad av E 22 av Anne-Marie Pålsson (M)
motion 2006/07:T315 Huvudstaleden av Gunnar Andrén (FP)
motion 2006/07:T316 Kommunikationerna i Roslagen av Gunnar Andrén (FP)
motion 2006/07:T317 Tåg i Bergslagen av Lennart Axelsson m.fl. (S)
motion 2006/07:T320 Kommunikationer i Mälardalen av Cecilia Wikström i Uppsala m.fl. (FP)
motion 2006/07:T322 Upprustning av E 18 mellan Örebro och Karlskoga av Johan Pehrson (FP)
motion 2006/07:T324 Västkustbanan genom Halland av Jan Ertsborn (FP)
motion 2006/07:T326 Utbyggnaden av E 6 mellan Trelleborg och Vellinge i Skåne av Anders Hansson (M)
motion 2006/07:T327 Vägarnas betydelse för ekonomin av Ulf Sjösten (M)
motion 2006/07:T335 Monopolet inom järnvägssektorn av Camilla Lindberg (FP)
motion 2006/07:T338 Södra stambanan av Irene Oskarsson (KD)
motion 2006/07:T340 Kommunikationer till Sturup av Ulf Nilsson och Allan Widman (FP)
motion 2006/07:T341 Utbyggnad av riksväg 40 till motorväg av Tobias Krantz (FP)
motion 2006/07:T343 Kommunikationer i södra Skåne av Ulf Nilsson (FP)
motion 2006/07:T345 Miljövänliga kommunikationer av Christer Adelsbo m.fl. (S)
motion 2006/07:T346 Roslagspilen av Fredrik Schulte (M)
motion 2006/07:T347 Vägtransporter i Kronobergs län av Karin Nilsson (C)
motion 2006/07:T348 Järnvägsspår i Kronobergs län av Karin Nilsson (C)
motion 2006/07:T351 Infrastrukturen i Östergötland av Staffan Danielsson m.fl. (C, M, FP, KD)
motion 2006/07:T354 Inlandsbanan av Dan Kihlström (KD)
motion 2006/07:T355 Trafik i Västsverige av Christer Winbäck m.fl. (FP)
motion 2006/07:T359 Utgiftsområde 22 Kommunikationer av Karin Svensson Smith m.fl. (MP)
motion 2006/07:T360 Ombyggnad av riksväg 26/47 av Tobias Krantz (FP)
motion 2006/07:T361 Tunnel i Helsingborg av Torkild Strandberg och Ulf Nilsson (FP)
motion 2006/07:T362 Trafik och infrastruktur i Södermanlands län av Michael Hagberg m.fl. (S)
motion 2006/07:T365 Förbifart och riksväg 55 av Fredrik Olovsson (S)
motion 2006/07:T371 E 20 av Holger Gustafsson m.fl. (KD, FP, M, C)
motion 2006/07:T373 E 6 mellan Trelleborg och Vellinge av Catherine Persson (S)
motion 2006/07:T374 Europabanan och Europakorridoren av Christin Hagberg m.fl. (S)
motion 2006/07:T376 Götalandsbanans betydelse för Sjuhäradsbygden av Hans Olsson m.fl. (S)
motion 2006/07:T378 Fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör av Mats Sander och Marie Weibull Kornias (M)
motion 2006/07:T381 Infrastrukturen i Blekinge av Kerstin Andersson m.fl. (S)
motion 2006/07:T384 Infrastrukturen mellan Borås och Varberg av Claes Västerteg (C)
motion 2006/07:T386 Pendlingsmöjligheter mellan Örebro och Stockholm av Johan Pehrson (FP)
motion 2006/07:T387 Förbifart Stockholm och Diagonal Ulvsunda av Désirée Pethrus Engström (KD)
motion 2006/07:T390 Norrbotniabanan av Kristina Zakrisson m.fl. (S)
motion 2006/07:T393 Infrastrukturen i Västra Götalandsregionen av Hans Rothenberg (M)
motion 2006/07:T394 Utbyggnaden av E 22 av Christer Adelsbo m.fl. (S)
motion 2006/07:T395 Vägbyggen och underhåll av halländska vägar av Lars Gustafsson (KD)
motion 2006/07:T399 Nya vägförbindelser över Göta älv av Annelie Enochson (KD)
motion 2006/07:T403 Riksväg 68 av Kurt Kvarnström och Raimo Pärssinen (S)
motion 2006/07:T404 Väg 363 i Västerbotten av Maria Lundqvist-Brömster (FP)
motion 2006/07:T407 E 4 mellan Enånger och Hudiksvall av Ulrica Messing och Per Svedberg (S)
motion 2006/07:T414 Utbyggnad av E 22 i Östergötland av Louise Malmström m.fl. (S)
motion 2006/07:T415 Tidigareläggning av Ostlänken av Johan Löfstrand m.fl. (S)
motion 2006/07:T416 Motorvägsstandard på riksväg 40 av Else-Marie Lindgren (KD)
motion 2006/07:T418 Utbyggnad av E 22 av Christer Nylander m.fl. (FP)
motion 2006/07:T419 Skånska järnvägars kapacitet av Ulf Nilsson (FP)
motion 2006/07:T422 Strömsholms kanal av Carin Runeson och Olle Thorell (S)
motion 2006/07:T424 Dubbelspår Nynäshamn-Norvik av Mikael Damberg och Anders Ygeman (S)
motion 2006/07:T425 Bergslagsdiagonalen av Lennart Axelsson m.fl. (S)
motion 2006/07:T426 Utbyggnad av E 20 av Monica Green (S)
motion 2006/07:T427 Tjälsäkring av grusvägarna i Dalsland av Jörgen Hellman m.fl. (S)
motion 2006/07:T428 Kombiterminalen i Älmhult av Lars Wegendal m.fl. (S)
motion 2006/07:T430 Dalabanan av Peter Hultqvist och Sven-Erik Österberg (S)
motion 2006/07:T431 Citybanan av Sven-Erik Österberg m.fl. (S)
motion 2006/07:T434 Infrastruktursatsningar i Mälardalen av Mats Berglind m.fl. (S)
motion 2006/07:T435 Slussen i Södertälje av Margareta Israelsson m.fl. (S)
motion 2006/07:T437 Förbifart Stockholm av Mikael Damberg och Sylvia Lindgren (S)
motion 2006/07:T439 Citybanan av Mikael Damberg m.fl. (S)
motion 2006/07:T440 Väg 51 av Eva-Lena Jansson m.fl. (S)
motion 2006/07:T441 Utgiftsområde 22 Kommunikationer av Lars Ohly m.fl. (V)
motion 2006/07:T443 Skånsk infrastruktur av Anne-Marie Pålsson m.fl. (M)
motion 2006/07:T445 Bohusbanan av Catharina Bråkenhielm m.fl. (S)
motion 2006/07:T446 E 22 av Johan Linander m.fl. (C)
motion 2006/07:T448 Trafik i Stockholmsområdet av Bosse Ringholm (S)
motion 2006/07:Ub258 Villkoren för jobb och företagande på Södertörn av Karin Pilsäter (FP)

Beredning

Senaste beredning i utskottet: 2006-11-23
Justering: 2006-11-30
Betänkande publicerat: 2006-12-04
Trycklov: 2006-12-04

Reservationer 3
Betänkande 2006/07:TU1

Alla beredningar i utskottet

2006-11-23, 2006-11-16, 2006-11-09

Pengar till vägar, järnvägar och fortsatt trängselskatt i Stockholm (TU1)

Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens budgetförslag inom områdena transportpolitik, IT, elektronisk kommunikation och post. Merparten av de knappt 34 miljarder kronor som regeringen har avsatt går till byggande och underhåll av vägar och järnvägar. Trafikutskottet föreslår också att budgetanslaget för väghållning och statsbidrag får användas för utgifter kopplade till en fortsatt användning av trängselskatt i Stockholm. Vidare föreslår trafikutskottet att regeringen ska kunna ge Vägverket i uppdrag att teckna avtal om utrustning, system och tjänster för fortsatt trängselskatt.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt

Debatt i kammaren: 2006-12-11

Webb-tv Debatt om förslag: Utgiftsområde 22 Kommunikationer

11 december 2006
Debatt om förslag 2006/07:1

Dokument från debatten

2006-12-11

Protokoll för debatten

Emma Henriksson (Kd)

Anf. 119 Emma Henriksson (Kd)

Fru talman! Ja, det är precis det jag vill. Många av de människor som i dag finns gömda i vårt land - de 13 000 människorna - har förmåga, kunskaper och erfarenheter och vill arbeta. Därför är det viktigt, tror jag, att nu snabba på processen med arbetskraftsinvandring för de här människorna så att de snabbt kommer ut i arbetslivet och finner en legal tillvaro.

Anders Karlsson (S)

Anf. 121 Anders Karlsson (S)

Fru talman, ärade ledamöter och åhörare på läktaren! Jag har i dag äran att introducera en mycket intressant och viktig debatt, debatten om kommunikationer. Utgångspunkten för det vi så småningom ska fatta beslut om är trafikutskottets betänkande med anledning av utgiftsområde 22 i regeringens förslag till budgetproposition. Kommunikationer omfattar väldigt mycket som dagligen påverkar våra liv. Betänkandet innehåller också alla sorters trafik - möjligen utom Fuglesangska luftfärder. I övrigt gäller det all trafik men också IT, elektronisk kommunikation och post. 33,9 miljarder är den ram som vi här i riksdagen har fattat beslut om att området omfattar. Merparten av detta, ca 30,2 miljarder kronor, går till byggande och underhåll av både vägar och järnvägar. I det betänkande som vi ska diskutera finns tre reservationer och fem särskilda yttranden från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Dessutom finns det ett stort antal motionsförslag som handlar om upprustning och utbyggnad. Särskilda vägar och järnvägssträckningar pekas ut och satsningar i vissa regioner lyfts fram. Motionsförslagen visar vilket enormt intresse och engagemang som finns för upprustning och utbyggnad av infrastrukturen. Men vad som ska genomföras och hur och när det ska genomföras måste vara föremål för den långsiktiga planering som förs i trafikverken, regionerna och länen. Att motionsförslagen avstyrks i betänkandet ska alltså inte tolkas som att utskottet motsätter sig de förslag som lyfts fram. Tvärtom förutsätter utskottet att syftet med ett flertal motionerna kommer att tillgodoses. I betänkandet kan vi också konstatera att riksdagen vid flera tillfällen har efterlyst ett utvecklingsarbete som leder till tydligt uppställda mål som är lätta att följa. Vi välkomnar därför att regeringen har för avsikt att se över de transportpolitiska målen. Fru talman! Med i betänkandet finns också ett utskottsinitiativ för att möjliggöra en fortsättning med trängselskatt i Stockholm. Utskottet har konstaterat att regeringen i dag inte har något bemyndigande att ge Vägverket ett sådant uppdrag. Därför föreslår vi att riksdagen ger regeringen ett sådant bemyndigande. Jag vill också nämna att utskottet föreslår att drygt 144 miljoner kronor anvisas för att trygga funktionshindrades behov av telekommunikationer och posttjänster. 400 miljoner kronor föreslås till Posten AB för att upprätthålla grundläggande kassaservice i hela landet. Samtidigt kan vi i betänkandet konstatera att Posten mycket väl uppfyller minimikraven för befordringstider. Det är ju glädjande så här i julkortstider. Med de orden överlämnar jag ärendet till mina kolleger här i kammaren och hoppas på en jordnära och respektfull debatt.

Peter Pedersen (V)

Anf. 123 Peter Pedersen (V)

Fru talman! Vi från Vänstern deltog tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet i framtagandet av propositionen Moderna transporter . När den lades fram fick vi ett ganska stort erkännande från olika branschorganisationer, fackliga organisationer och så vidare, som tyckte att det var en ganska förutseende och framåtsyftande politik, medan de borgerliga politikerna hävdade att det bara var luft, att det bara var utredning på utredning och vision på vision. Man kan väl säga att det är ungefär vad ni nu gör när ni får lägga fram ert eget budgetförslag på trafikområdet. Det är inte speciellt mycket nymodigheter ni kommer med. Det ni dock gör är inte heller något nytt under solen. Ni bestämmer er för att satsa mer på väginvesteringar i stället för på järnväginvesteringar, till exempel. Det ska bli mycket intressant att se hur ni ska kunna förena detta med det som står på andra sidor i propositionen, nämligen en miljösatsning som tar hänsyn till en ekologiskt hållbar utveckling. Vi har i tidigare debatter fått höra Moderata samlingspartiet hävda att det i princip inte finns några transporter som är problematiska. Jag tror att ni är ganska ensamma om den åsikten även i den här kammaren, om man skulle höra diskussionerna bakom kulisserna. Fru talman! Vänsterpartiet presenterar en heltäckande budgetmotion med en helt annan inriktning för den ekonomiska politiken än den som regeringen presenterar i sin budgetproposition. Vi avvisar regeringens politik som bygger på skattesänkningar ämnade att gynna de redan gynnade, att de rika ska bli ännu rikare. Precis som Anders Karlsson tar upp omfattar det även trafikområdet. Det pågår nu en ganska intensiv diskussion och ett ifrågasättande av just privatisering av trafikförsäkring, som vi inte ska diskutera nu. Men jag vill bara nämna att även vi i Vänsterpartiet är djupt kritiska till denna överflyttning. Vi ser det som ett första steg mot att var och en ska ta hand om sina problem. Vi accepterar inte det synsättet. Vi vill stå för en generell välfärdspolitik. Nu ska jag till borgerlighetens heder säga att det inte var något som man mörkade i valrörelsen, utan man var ganska tydlig med att man skulle göra det här. Däremot var man kanske inte lika tydlig med vad det faktiskt skulle innebära i kostnader för den enskilde trafikanten. Vårt förslag till utgiftsramar på utgiftsområde 22 ligger faktiskt något högre än regeringens. Men eftersom finansutskottet fastställer ramar och vi ligger över ramarna, kan vi tyvärr inte yrka på vårt förslag. Jag kan ändå redovisa i korthet vad det går ut på. Till skillnad från regeringen vill vi vänsterpartister satsa mer på kollektivt resande, mer på järnväg och relativt sett mindre på väg. Vi lägger till exempel tillbaka 50 miljoner som majoriteten drar bort från Banverket. Vi motsätter oss nedskärningar av banunderhåll, alltså på järnvägssidan, med 160 miljoner per år, som vi tycker är helt fel väg att gå. Även om många spår runtom i landet är lågtrafikerade i dag, kostar det väldigt mycket att försöka lägga tillbaka spåren om man vill satsa på spårbunden trafik i framtiden, vilket vi tror är nödvändigt, inte minst på godssidan. Därför bör dessa sträckor säkerställas. Vi avsätter 1 miljard under en femårsperiod för att säkerställa att dessa banor inte läggs ned. Vi vill dessutom tillföra 2 250 000 000 kr till förbättrat banunderhåll för att se till att undvika de förseningar som finns i tågtrafiken. Det krävs alltså kraftfulla satsningar för att vi ska få en bra och väl fungerande spårtrafik. Ofta beror förseningarna på att underhållet är bristfälligt. Därför måste man åtgärda bristerna i stället för att bara gnälla och tycka att det är allmänt tråkigt med en järnvägstrafik som inte alltid fungerar som den ska. Vi lägger också pengar - visserligen mindre summor - på sjöfarten. Vi påpekar att Södertälje sluss är viktig både ur trafiksynpunkt och ur miljösynpunkt. Förslaget om 70 miljoner i ett första steg avslås, även om jag kan konstatera att utskottsmajoriteten i sin text är ganska positiv. Man kan därför hoppas att även den borgerliga sidan till slut kommer att inse att det krävs åtgärder för att säkerställa denna farled, både ur trafiksynpunkt och ur miljösynpunkt, så att det kan bli en riktig avrinning ut i havet från våra sjösystem när regnet öser ned. Vi vill också satsa rejäla summor på kollektivtrafiken. Här måste samhället återta kontrollen över trafiken och säkerställa att alla människor i landet ska kunna ta sig fram, inte bara om man bor i de största eller större städerna. Vi vill också satsa på kollektivtrafiken eftersom det visat sig att kvinnor i större omfattning än män nyttjar kollektivt resande. Då är det rimligt att man, om man står för mer jämställdhet, även inom trafikpolitiken ser till att gynna kvinnors resande. Det gör man om man stöttar och bygger ut kollektivtrafiken. Vi gör en mindre satsning också på glesbygdstrafik. Det är viktigt att man även i glest befolkade delar av landet kan ta sig fram, inte minst kollektivt. När det gäller den stora satsningen talar vi om 500 miljoner kronor år 2007 för kollektivtrafiken, 750 miljoner 2008 och 1 miljard 2009. Herr talman! Vi ser alla att transportsystemen står inför stora förändringar, och då krävs det ett teknikskifte, alltså att vi går från olja och andra fossila bränslen till mer miljövänliga, förnybara drivmedel. Vi satsar därför 100 miljoner kronor på Statens väg- och transportforskningsinstitut för att de ska kunna ta fram och vidareutveckla olika forskningsprojekt i den riktningen. Vi konstaterar att det talas om någon typ av miljöbilspremie och andra satsningar från den borgerliga regeringens sida, men vi ser väldigt få konkreta förslag. Det som vi tidigare anklagats för gör de nu själva, nämligen pekar på framtiden och säger att vi ska lösa dessa problem i framtiden. Vi hoppas att det verkligen kommer någon typ av konkreta förslag och att man inriktar stödet inte bara på att människor ska köpa miljöbilar utan på att det också ska bli ekonomiskt mer lönsamt att tanka bilarna med ett förnybart bränsle. Det är ju ingen vits att köra en miljöbil om man tankar den med bensin. Därför behöver skattesatserna ses över och man måste fundera på hur man till exempel beskattar bensin och diesel kontra etanol, biogas och så vidare. Dessutom behöver de frågorna drivas internationellt. Något som nämns på en rad olika ställen i budgetpropositionen är att man vill satsa på OPS, offentlig-privat samverkan. Här finns hallelujaupplevelsen av att om de snälla, privata kapitalisterna går in och satsar lite pengar, bygger vägar och i övrigt investerar i sådant som det offentliga inte gör så kommer allt att bli mycket billigare. I min värld brukar det vara så att om någon bedriver privat verksamhet vill man att det ska gå med vinst. Jag har ingenting emot den åsikten. Däremot tycker jag att det är lite av ett lurendrejeri att hävda att det på något vis skulle vara mer lönsamt för privata företag att låna upp pengar, bygga vägar och annan infrastruktur som staten och andra sedan kunde hyra. Att säga att det i slutändan blir billigare innebär att man glömmer att nämna att drifts- och underhållskostnader ofta tillkommer. Jag misstänker att de stora entreprenörerna förväntar sig att ta hem ganska fina vinster på just kostnaderna för drift och underhåll under kanske 20-25 år. Det nämns nästan aldrig i debatten. Också IT är en viktig och prioriterad fråga. Det är viktigt att de människor som i dag inte har tillgång till IT får det på ett bra sätt. Därför stöder vi folkbildningsförbunden som lagt fram förslag om en informations- och utbildningskampanj via olika medier just för att man ska kunna tillgodogöra sig IT på ett annat sätt. Vi avsätter 100 miljoner kronor för det ändamålet. När det gäller post- och kassaservice fick man nästan intrycket att regeringen nu satsar 400 miljoner. Ja, det gör de, men det är samma summa som satsats tidigare. Vi hävdar att detta är underfinansierat och att banksystemet åker snålskjuts på att olika kontor läggs ned. Vi menar att det är rimligt att i stället för att skattebetalarna varje år ska pumpa in ett antal hundra miljoner i Posten AB, som i sin tur sköter detta via sitt dotterbolag, ska de som har störst nytta av den, nämligen det finansiella systemet, kunna stå för kostnaden. Det är en i sammanhanget liten summa för att kunna ha en fungerande service, om man nu förvägrar vissa av sina kunder att till exempel öppna konto. För att inte glömma yrkar jag bifall till samtliga reservationer i betänkandet. Vänstern står alltså bakom samtliga, ibland tillsammans med Miljöpartiet och ibland tillsammans med både Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Jag yrkar därför bifall till reservationerna 1, 2 och 3 och avslag på utskottets förslag i betänkandet. Jag skulle slutligen, herr talman, vilja säga något om vår reservation 1, som vi har tillsammans med Miljöpartiet. Där konstaterar vi att om man menar allvar med klimatfrågorna måste man via politiska beslut försöka styra den framtida utvecklingen på ett sådant sätt att flera människor kan resa kollektivt med mer ekologiskt hållbara transportmedel, att de helt enkelt blir billigare, och att de transportmedel som inte uppfyller dessa krav, till exempel av miljöskäl, ska bli dyrare. Vi kallar detta för en transporthierarki, vilket innebär att vi genom vårt stöd gynnar den typ av transporter som är förhållandevis mer miljövänliga. Det mest miljövänliga är ju att inte förflytta sig alls, men vi tror att det kan vara nödvändigt att göra det i en föränderlig värld. Man ska åtminstone ha ambitionen att styra resurserna på ett sådant sätt att ett mer miljövänligt resande gynnas. Därför bör Sverige anta en sådan transporthierarki, och den ska också vägleda de politiska beslut vi fattar. Vidare tycker vi att det är trist att Sjöfartsverket inte, som vi ser det, riktigt lever upp till det sjätte transportpolitiska delmålet om en jämställd trafikpolitik. Vi anser att det ska uttryckas klarare i deras regleringsbrev så att det faktiskt tas på allvar även inom sjöfarten. Avslutningsvis tycker vi att det är mycket trist att borgerligheten nu lägger Citybanan inte på is men på - ja, på ytan. Vi tror inte att borgerligheten fattar den typen av beslut bara för att det ska ta längre tid och ge sämre lösningar, för alla inser ju att så blir fallet - även de lokala borgerliga företrädarna. Vi är rädda för att det i stället handlar om att man nu ska försöka hitta en annan typ av finansiering för Citybanan, till exempel en så kallad OPS-lösning. Det ska bli mycket intressant att höra vilka argument ni har. Varför ska ni förhala frågan när i stort sett samtliga experter är överens om att det krävs en tunnel för att kunna åtgärda de problem som finns i Stockholm? Detta är ingen lokal eller regional Stockholmsfråga, utan det handlar om att järnvägstrafiken ska fungera i hela Sverige. Om vi ska få en bra järnvägstrafik krävs det att den fungerar. Det håller inte att en eller två minuters förseningar i Stockholm medför förseningar på en halvtimme eller timme runtom i landet. Det är inget bra utgångsläge för att få flera att resa kollektivt.

Karin Svensson Smith (Mp)

Anf. 124 Karin Svensson Smith (Mp)

Herr talman! Jag skulle vilja yrka bifall till reservationerna 1 och 3. Reservation 1 har vi tillsammans med Vänsterpartiet och reservation 3 tillsammans med Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. I dag diskuterar vi ett budgetbetänkande på drygt 33 miljarder i utgifter för nästa utgiftsår. Det handlar huvudsakligen om investeringar och är en framskrivning av den framtidsplan som vi satte budgetramar för i riksdagen den 14 december 2001. Den propositionen hette Infrastruktur för ett hållbart transportsystem , och man kan säga att det är den etikett som präglat det rödgröna samarbetet i budgetfrågor fram till årets val. Det var en investeringsplan och en syn på trafiken som handlade om att klimat- och hållbarhetsfrågorna skulle få ett allt större inflytande samt att vi tog ansvar för kommande generationer och inte bara tänkte på vad som är bekvämt här och nu för dem som färdas i trafiken. Den här hösten har präglats av många nyheter om klimatet. Jag ska inte uppta tiden särskilt mycket med det. Jag vill bara påtala att det handlar om stort och smått. Expressen hade en artikel förra veckan som gick ut på att Vasaloppet kanske inte kommer att överleva - det är redan nu svårt att få fram tillräckligt mycket snö. Det kan vi förmodligen leva med. Betydligt besvärligare blir det att framöver klara av jord- och skogsbruket om klimatförändringarna fortsätter att framskrida såsom forskarna tror. Jag kommer från Skåne och det var sorgligt att se de svarta åkrar som inte ens gick att tröska på grund av de väderförhållanden vi hade förra sommaren. Det handlar inte längre enbart om enskildheter, utan det visar på en trend som beror på att människan släpper ut för mycket växthusgaser. För Sveriges vidkommande är transportsystemen det avgörande problemet såtillvida att 94 % av alla transporter i Sverige drivs med fossila bränslen. Trenden är en fortsatt ökning. Det borde egentligen vara utgångspunkten för hur vi fördelar våra utgifter på transportsektorn. Ser man det hela i ett vidare perspektiv visar det sig att man i den sydliga delen av halvklotet i mycket större utsträckning kommer att ha torka och vattenbrist. Delvis beror det på att vi unnar oss mer transporter, både godstransporter och persontransporter, av icke-klimatneutralt slag. Det måste vi göra någonting åt. Apropå målen har flera sagt kloka saker om dem. Jag skulle därför bara vilja tillägga att Oljekommissionens rapport nu är ute på remiss, och där finns ytterligare ett mål som egentligen borde införlivas som ett transportpolitiskt mål, nämligen att halvera användningen av fossila bränslen till 2020. Det är ett mål som Miljöpartiet stöder. Det ska bli intressant att se hur regeringen hanterar frågan när remissvaren kommit in. Man borde också se på vad Klimat- och sårbarhetsutredningen har kommit fram till. Vi kan i dag konstatera att tågen mellan Göteborg och Malmö och på flera andra sträckor är inställda eller försenade på grund av att banvallar och annat håller på att översvämmas. Tyvärr måste vi nog räkna med sådant i anslagen i framtiden. Vägverket och Banverket har inte tillräcklig beredskap för att reparera banvallar, broar och annat som kommer att översvämmas om Klimat- och sårbarhetsutredningen får rätt i sina förutsägelser. Vad borde vi då göra? Vi borde omfördela så att transportsystemet i mindre utsträckning påverkar klimatet. Det är också huvudpunkten i Miljöpartiets motion och reservation på det här området, liksom i vårt särskilda yttrande. Det handlar om mer pengar till kollektivtrafiken. Det handlar om möjligheten att bygga färdigt Ostlänken inom ramen för framtidsplanen för att minska biltrafiken från Stockholm söderut. Det handlar om att bygga järnväg hela sträckan mellan Göteborg och Borås för att minska den biltrafik som finns där. Det handlar om att satsa på spårvagnssystem i de tre största städerna, vilket är ett snabbt och effektivt sätt att erbjuda goda kollektiva resor för invånarna. Det handlar om att inte lägga ned någon av de lågtrafikerade banor som Banverket har utrett. Bohusbanan och andra banor är faktiskt hotade om Banverket inte får mer pengar till underhåll och infrastruktur för dessa lågtrafikerade banor. Banverket är tvunget att använda de pengar man har. Man har därför aviserat att tågen på Bohusbanan i den kommande tidtabellen tyvärr inte kommer att stanna i Tanum som förut, beroende på att Banverket har för lite pengar. Detta kan vi inte ta på vårt ansvar samtidigt som vi talar om klimatanpassning av transporterna. Den borgerliga regeringen blir svaret skyldig. Man drar in tågtrafiken och försöker sedan säga åt folk att de ska använda bilen mindre. Det är budskap som inte går ihop. Hur ska man då göra? I regeringens förslag heter det att man ska ha en mer samhällsekonomisk bedömning. Samhällsekonomisk analys ska i större utsträckning ligga till grund för kommande infrastrukturbeslut. Det kan jag hålla med om. Men jag kan inte hålla med om det andra som står, alltså att detta kommer att betyda större utrymme för vägbyggen. Hur får man detta att gå ihop med ett klimatanpassat transportsystem? Det finns ingen argumentation om detta, och jag hoppas att nästa talare kan upplysa mig om hur detta hänger ihop, för det övergår mitt förstånd. Förbifart Stockholm vill man satsa på - ett vägbygge som kostar någonstans mellan 20 och 25 miljarder. Andreas Carlgren sade att regeringen skulle satsa på det glesa vägnätet. Det kan ju inte handla om förbifarten. Jag undrar verkligen hur ni får ihop detta. Om man ser till vägplanen för förbifarten handlar detta projekt om att ge kapacitet för flera lastbilar. Det är där de stora så kallade vinsterna finns. Man flyttar över gods från järnväg och sjöfart till väg. Då undrar man hur kalkylerna ser ut. Det måste vara mycket gammaldags värderingar av koldioxid som ligger bakom detta. För att få råd med detta ska man använda trängselavgifter, vilket strider mot själva idén med trängselavgiftsförsöket och opinionen för det. Det gick ju ut på att man skulle göra transportsystemet mer praktiskt i Stockholm och ge utrymme för mer kollektivtrafik, och att luften skulle bli bättre i Stockholms stad, så att de barn som växer upp här ska vara lika friska som andra och ha lika starka och stora lungor. Då är det konstigt om intäkterna från trängselavgifterna inte skulle gå till kollektivtrafik, såsom vi i den rödgröna minoriteten nu vill. I stället ska de gå till att bygga flera vägar. Där haltar logiken. För att få ihop de 25 miljarder som Förbifart Stockholm är tänkt att kosta vill man belasta infrastrukturskulden. Detta kan jag heller inte förstå. I den borgerliga regeringens budget säger man att man vill minska ränteutgifterna för statsskulden. Många av de välfärdsförsämringar man föreslår motiveras med att man inte vill lägga så mycket pengar på räntor och amorteringar på statsskulden. Hur kan man säga detta den ena dagen och nästa dag säga att man ska låna mer till infrastruktur? För det är ju precis detta som OPS handlar om. Det framgår av s. 41 i betänkandet att år 2010 är den skuld vi redan har för vägar och järnvägar 60 miljarder kronor, och däri inräknas inte Arlandabanan och Öresundsbron. Ert förslag innebär att vi ytterligare ska öka den skulden. Det går inte ihop med att man vill minska utgifterna för räntor och amorteringar på statsskulden. OPS är ett system som har bytt namn. PPP blev alltför belastat. PPP stod för public-private partnership . Nu har man insett att detta kanske har fått lite negativ klang, och därför vill man att det ska ha en ny etikett för att kunna lanseras igen: OPS. Ser man till vad förslaget i praktiken innebär vore BBP en bättre förkortning - det står för att barnen betalar. Det är principen. Man lånar upp, men vem är det som ska amortera på lånen? Är det någon som tror att Skanska har tänkt amortera på lånen eller att de bedriver någon form av ideell verksamhet? Det tror inte jag. Räkningen kommer att få betalas av våra barn och barnbarn. Detta skulle kanske vara rimligt om det handlade om samhällsekonomiskt lönsamma och kloka investeringar i järnväg och liknande. Men varför ska våra barn och barnbarn betala för vägar som kommer att ge kapacitet för mer biltrafik och mer klimatpåverkan? Vi i Miljöpartiet pratar ofta om ett ekologiskt hållbart samhälle. Det har vi inte alls monopol på, och det vill vi heller inte ha. Men vi pratar mycket om att vi inte ska vältra över en miljöskuld på kommande generationer. Det är detta som trafikpolitiken handlar om för mitt vidkommande. Det är därför jag är aktiv i trafikutskottet. Men i det här fallet ska vi heller inte vältra över någon ekonomisk skuld på kommande generationer. Det är ju det man gör om man bygger på detta sätt. Västsvenska handelskammaren har precis puffat för att man vill ha 13 miljarder till nya vägar i Bohuslän. Man lånar upp de pengarna och skickar räkningen till dem som kommer efter oss. Detta är oetiskt och olämpligt om man vill ha en ekonomiskt och ekologiskt sund politik. Jag har ställt några frågor i detta anförande, och jag hoppas att ni har svar på dem, så att vi kan få en diskussion om detta.

Herr talman! Nej, vi vänsterpartister tycker inte heller att man ska ta död på transportnäringen. Vi försöker bara att analysera detta. När det gäller de transporter som är nödvändiga är vår absoluta övertygelse att vi måste försöka styra upp dem på ett sätt som gör att de utförs så miljövänligt som möjligt. Därför pratar vi om transporthierarki, och det åstadkommer man i hög grad med prissättning. Att en så stor del av godset nu transporteras på väg i stället för järnväg har inte att göra med att man har speciellt dålig punktlighet. Vi fick ju höra vid ett besök hos ett stort transportföretag som ägnar sig åt godstrafik på spår att man kommer i tid till ungefär 95 %. Det är ju väldigt bra, och jag tycker att det är glädjande. Jag tycker också att det är glädjande att Jan-Evert Rådhström och förhoppningsvis även Moderata samlingspartiet numera också tillhör dem som inser att det finns problem med transporter. Därmed inte sagt att alla transporter utgör problem, men det finns problem med transporter. Då måste vi försöka minimera och rikta in dem på ett vettigt sätt. När det gäller de ögon och öron som ser på ett eftersatt underhåll är det också glädjande att ni säger att av de pengar som vi nu ska lägga på vägar och föra ned på järnvägssidan så ska det vara mer som går till underhåll. Men lägg märke till att Vänsterpartiet inte har dragit ned på underhållet på vägsidan. Vi vill dock lägga mer på järnvägssidan. Jag tycker inte att detta rimmar riktigt med det som sagts från början, nämligen att man ska ha mer investeringar på vägsidan jämfört med spårsidan. Då pratar vi ju inte riktigt om underhåll. Om vi pratar om mer investeringar så pratar vi rimligtvis om nyinvesteringar i första hand. När det gäller OPS tycker jag fortfarande att den borgerliga sidan är svaret skyldig. Efter 20-25 år ska vi faktiskt titta på hur slutresultatet blev. Det är ungefär som när man köper ett hus och lånar pengar till en eller två procents högre ränta på ett ställe och får höra att det ändå kommer att löna sig eftersom vederbörande kommer att stå för ett bättre underhåll och att det kommer att bli mycket billigare i slutändan. Det återstår att se när dessa 20-25 år har gått. Och ni vet mycket väl att huvudproblematiken är vårt budgetsystem. Banverket och andra har sagt att det egentligen inte spelar någon roll hur man får pengarna bara man kan få dem lite snabbare. Då är det egentligen vårt budgetsystem som sätter stopp för att man kan ha en långsiktig betalning av stora investeringar, utan allt ska i princip betalas på ett eller två år. Då kan man tänka sig en annan lösning som innebär att staten lånar upp via Riksgälden. Då blir det minst lika billigt.

Jan-Evert Rådhström (M)

Anf. 137 Jan-Evert Rådhström (M)

Herr talman! Det är lite synd att Peter Pedersen inte har någon ytterligare replik. Jag ska därför framföra ett resonemang. Det som Peter Pedersen säger om att vi med prisreglering måste se till att ta bort de onödiga transporterna är intressant att fundera på. Det är alltså Peter Pedersen och Vänsterpartiet och kanske något annat parti som ska vara de som på något sätt styr bort transporter genom att prisa ut dem. Då är frågan vilka transporter som drabbas. Jo, det är de som är priskänsliga. Det är transporter av basvaror och av varor ut till glesbygd och så vidare. Men detta får vi säkert anledning att återkomma till. Jag önskar inte att det är vi politiker som ska prisa ut en viss grupp av transporter och kallar dem för onödiga. När det gäller underhållet var Peter Pedersen glad över att vi vill satsa på underhållet. Han tycker också att det inte har gjorts några nedskärningar på detta. Det är märkligt att man så totalt kan glömma bort vad som har hänt under de senaste åren på infrastrukturområdet. Peter Pedersen har förvisso inte varit med under så många år i trafikutskottet, men även under de år som han har varit med har han varit med om att rösta ned de motionsförslag som alliansen då hade i opposition där vi försökte uppmärksamma den dåvarande regeringen på att den höll på med en kapitalförstöring i fråga om vårt vägnät som skulle stå oss dyrt. Och nu har vi nått den bistra sanningen. Och det är tyvärr vi som får ta hand om detta elände som den förra regeringen lämnade efter sig.

Herr talman! Jag tycker att det ändå är glädjande att man kan skönja en viss spricka i den borgerliga alliansen. Jag hörde tydligt Centern säga att vi kan använda kilometerskatt på ett sätt som gör att vi prissäter transporter så att vi förhoppningsvis får ett mer miljövänligt sätt att transportera. Det är bra att den diskrepansen ändå finns i den borgerliga alliansen. Ni försöker alltid ge sken av att ni håller ihop väldigt mycket. Jag kan alltså se att det finns klara skillnader. Moderaterna sade i princip att det är helt fel att vi genom politiska beslut ska försöka att via lagstiftning eller skatter påverka människors beteende. Då kan man fråga sig vad vi då behövs till om vi bara ska sitta och titta på när utvecklingen går framåt och sedan inrätta oss efter människors beteende och inse att det inte är så mycket att göra åt. På en rad olika områden fattar vi politiska beslut för att försöka styra utvecklingen i en viss riktning. Det skulle vara ett stort svek mot de barn och barnbarn som Karin Svensson Smith talade om, om vi bara skulle sitta och titta på och säga att marknaden får lösa problemen. Det finns nog inte någon som tror på den uppfattningen. Vi måste faktiskt via prissättning, skatter och andra politiska beslut försöka få en utveckling som är acceptabel även på transportsidan. Transportsidan måste ta sitt ansvar för att få ned de klimatpåverkande utsläppen.

Sven Bergström (C)

Anf. 150 Sven Bergström (C)

Herr talman! Jag har noterat att också åkeriföretagen är positiva till kilometerskatten som princip. Jag utgår ifrån att vi nog ska kunna prata ihop oss om det inom alliansen. Det förslag som har funnits till och från har ju inneburit att man har beskattat avstånd för skogsindustrin i norra Sverige på ett sätt som skulle få förödande konsekvenser för skogsindustrin och skogsnäringen. Det är inte acceptabelt. Man måste hitta en modell som funkar i alla delar av landet. Att man måste arbeta med olika instrument för att alla transportslag ska betala sina egna kostnader är verkligen ingen nyhet. Peter pratade om marknaden och att marknaden ska lösa olika problem. Då kommer vi osökt in på PPP och OPS som vi har varit inne på i debatten tidigare. Jag tillhör dem som inte alls är jätteentusiastiska och tror att PPP kommer att lösa alla problem. Det är en teknik som man kan använda för att tidigarelägga samhällsekonomiskt motiverade projekt. Sedan ska det betalas på något sätt. Det kan möjligen ge effektivitetsvinster som man har hävdat att det har gjort i Norge och Finland. Då vill vi också pröva det i Sverige. Tre-fem projekt, både väg- och järnvägsprojekt, har vi sagt vore lämpligt för att pröva detta. Då får vi egna erfarenheter. Men tro inte att det är en skänk från ovan eller att himlens portar öppnar sig. Det ska betalas. Vi kan möjligen göra effektivitetsvinster och då är det ett bra sätt att tidigarelägga angelägna samhällsekonomiskt riktiga satsningar.

Fru talman! Huvudstadsregionens relation till övriga landet är en relation mellan ömsesidigt beroende och ömsesidiga möjligheter. Det där tror jag att det är oerhört viktigt att komma ihåg. När nu infrastrukturprojekt som fysiskt, kan man säga, är förlagda till Stockholm och Stockholmsregionen får så stort utrymme i trafikdebatten handlar det inte bara om Stockholms län, utan det handlar om en betydligt större naturlig tillväxtregion, Stockholm-Mälardalen. Men det handlar också, som påpekats i debatten här, om hela det nationella trafiksystemet. Regeringens stadgande om att samhällsekonomiska analyser ska spela en viktig roll vid prioriteringar tillsammans med att man nu äntligen öppnar för samverkan mellan offentliga och privata investerare är det som nu lägger grunden för att man äntligen kan åstadkomma en lösning på de trafikpolitiska låsningarna i Stockholm - låsningar som drabbar stora områden. Vi vet att infrastrukturen är eftersatt. Sedan 1970-talet har de offentliga investeringarnas andel av bruttonationalprodukten kraftigt sjunkit, samtidigt som behoven ökar i kraft av en växande befolkning och en växande ekonomi. Sett till siffran bara för Stockholms län har det under de senaste 15 åren skett en ökning med ungefär 270 000 invånare. Trafiksystemet har sannerligen inte hängt med. Härtill ska vi också räkna in den befolkning i en betydligt vidare cirkel kring huvudstaden som i dag alltmer arbetspendlar hit till Stockholm. Runtom i landet kan vi nu se möjligheter i kraft av den nya politiken när det gäller att sätta i gång viktiga infrastrukturprojekt men också, som tidigare påpekats här, ta itu med det eftersatta underhållet. Mot bakgrund av detta har regeringen tillsatt en särskild förhandlingsman som ska finna en bred demokratiskt förankrad lösning för trafiksituationen i Stockholm. Jag tycker att det är ett bra och viktigt arbetssätt att man nu på det här sättet vill föra en dialog med hela regionen från regeringens och riksdagens sida innan man fattar beslut. Fru talman! Jag vill också säga att det här blir en test på Socialdemokraterna både här i kammaren och i regionen, för Socialdemokraterna kommer också att vara inbjudna till diskussionen med förhandlingsmannen. Då får ni göra ett vägval. Står ni till exempel upp för Förbifart Stockholm, som ju till och med den tidigare finansministern talade om som ett viktigt projekt? Vågar ni, som era partikamrater i Storbritannien, pröva PPP-lösningar? Labour har ju inte backat för att göra detta. Eller kommer Socialdemokraterna även fortsättningsvis att gömma sig bakom Karin Svensson Smiths trygga rygg och sedan titta fram ibland och säga ja, just det, men inte ha något mer eget i trafikpolitiken? Det blir spännande att se vilken väg ni väljer att gå. För att hålla ett högt tempo i det här arbetet har regeringen tagit initiativ till andra utredningar. Här har Citybanan tagits upp i debatten, inte minst i Pia Nilssons inlägg. Vad utredaren ska göra är att presentera hur möjligt ett ytspårsalternativ är och att belysa hållfastheten i de ekonomiska beräkningarna för Citybanan samt också redovisa vilka tekniska risker eller miljörisker som projektet kan innehålla. Det är faktiskt så att man inte kan bortse från att kostnadskalkylen formligen exploderade redan på ritbordet. Jag tycker att det är märkligt att man i debatten så lätt viftar undan ett sådant faktum som att det ökade från 7,5 miljarder till beräknade 13,7 miljarder. Att skylla det på Stockholms läns landsting tror jag nog att Pia Nilssons partikamrat Dag Larsson, som var ansvarig därifrån, skulle rynka på ögonbrynen över om han hörde. Fru talman! Man måste också redovisa vilka tillkommande investeringar som är nödvändiga för att en eventuell citybana ska kunna användas fullt ut. Kommer man till exempel från Västerås behöver man ju också Kallhällspåret. Det räcker inte med sex kilometer järnvägstunnel under Stockholms innerstad. Det är därför som den här utredningen nu görs, och den görs i högt tempo. Det är ett sätt att ta ansvar, tycker jag, för en stor investering. Det är faktiskt märkligt att det här är det enda som det har blivit en trepartireservation om från oppositionen. Det är ett illa valt symbolprojekt, om det nu är det som ni är ute efter, just att de komplicerade sex kilometerna järnvägstunnel under Stockholm inte får utredas en enda minut till. Den här utredningen borde ha tillsatts i maj månad, då förslag till avtal låg klart med regionen och sådana röster fanns, men det fanns inte något intresse av att göra det. Hade man gjort det då och sett till att utredaren hade hållit samma höga tempo som Hans Rode nu får göra, då hade hela underlaget legat klart före valet. Men det var helt tabu för den gamla regeringen och dess samarbetspartier att ens diskutera alternativ till Citybanan. Alla är ju överens om att järnvägskapaciteten genom Stockholm måste förstärkas, och alla är överens om att det är bråttom. Och datumet för Citybanan har hela tiden flyttats. Det vet jag eftersom jag själv har varit involverad från regionens sida. Först sade man att det skulle kunna vara möjligt 2009, sedan skulle det kunna vara möjligt 2011 och nu pratar man alltmer om 2016. Så länge kan man faktiskt inte vänta på att lösa problemen i Stockholmsregionen. Om vi misslyckas med det här och inte klarar att hålla investeringsramarna är det ett hot mot andra järnvägsinvesteringar. Det är ju inte så att vår politik är att sätta Citybanan i konflikt med byggandet av förbifarten till exempel, utan vår politik handlar om att värna investeringar inom både järnvägs- och vägtrafiken. Men ni i den gamla majoriteten har valt att lämna mycket av väginvesteringarna därhän. Därför är situationen väldigt akut på det området. Det syns också i Stockholmsregionen. Den lider brist på flera viktiga väginvesteringar. Huvudstaden är snart ensam om att sakna såväl förbifarts- som kringfartsled. Trafiken går rakt igenom tätt befolkade delar av staden. Stockholm behöver en förbifart och en östlig länk när väl Norra länken står klar. Förhandlingsmannen har tillsammans med regionen att klara ut såväl prioritering som finansiering av viktiga infrastrukturprojekt. Önskelistornas tid är förbi. Här handlar det om att gemensamt från staten och den regionala nivån göra prioriteringar men också ta ett gemensamt ansvar för finansieringen, och regeringen har aviserat nya möjligheter till detta. Trängselskatten kan ges karaktär av en brukaravgift, en vägavgift, där överskottet går tillbaka till bilistkollektivet. Dessa intäkter är inget ymnighetshorn som räcker till allt utan kan användas till en del av de finansieringar som behövs. Men det är långt ifrån tillräckligt, som man ibland kan tro när man lyssnar på den socialdemokratiska propagandan, för att detta överskott från en trängselskatt skulle kunna användas till nästan allting. Fru talman! Miljöfrågorna ingår som ett viktigt område i de transportpolitiska målen. Dessa frågor ställs ofta på sin spets i områden med hög koncentration av befolkning, som i sin tur kan skapa höga koncentrationer av miljöskadliga ämnen. Men man ska också hålla i minnet att storstaden i mångt är effektiv även för miljöfrågorna. Tre områden står särskilt i fokus: utsläppen av koldioxid, partiklar och buller. Dessa frågor måste finnas med i planeringen. Och regeringen har aviserat flera initiativ på dessa områden, bland annat att återkomma till riksdagen med förslag om stimulans av miljöbilar. Parallellt med detta måste frågorna kring infrastrukturen för miljöbilar lösas, så att bilarna faktiskt också kan köras och användas miljövänligt. Forskning, ny teknik och en samverkan mellan det offentliga och det privata ansvaret utgör vägen till framgång. Det visar alla erfarenheter. Fru talman! Låt mig här slå fast att en politik som leder till att man på olika sätt minskar människors möjligheter till transporter är en återvändsgränd. De främst drabbade av en sådan politik blir de som redan i dag måste avstå från transporter. Människors behov av och vilja till rörlighet kommer inte att minska i framtiden. Vår utmaning är att göra transportsektorn miljövänlig. Fru talman! Regeringens budget och tillsättandet av en förhandlingsman tillsammans med trafikutskottets betänkande ger nu regionen en närmast unik möjlighet att såväl påverka som åstadkomma en tidigareläggning av nödvändig infrastruktur - något som hela landet, långt utanför Stockholms stad, har stor nytta av.

Sten Nordin (M)

Anf. 179 Sten Nordin (M)

Fru talman! Flera borgerliga ledamöter har här stått och pratat om hur viktigt det är med dialog med aktörer. Det håller jag med om. Det var faktiskt också något som präglade det rödgröna samarbetet. Innan vi lade fast planerna för järnväg och väg och gjorde propositionen inbjöd vi alla län att komma och tala om vad som var viktigast just i deras region när det gällde vägar och järnvägar. Stockholms och sex ytterligare län samlade sig kring ett enda projekt som alla satte högst på dagordningen, nämligen Citybanan. Länen företräddes gemensamt. Alla sex övriga avstod ordet för att landshövdingen i Västmanlands skulle kunna företräda dem, en landshövding med ett tidigare moderat förflutet som med tung röst talade för samtliga sju regioner och sade: Det här är det viktigaste projektet, alla vägar och järnvägar inkluderat. Det är viktigast för persontransporterna och det är viktigast för godstransporterna. Det var vad den dialogen gav oss. Det var också det som vi lade fram i en proposition. Jag undrar om Sten Nordin har tittat på detta med fokus på företagande och tillväxt som ska prägla regeringen när det gäller Green Cargo. Har Green Cargo yttrat sig om detta? Även godstransporterna på järnväg behöver ju ytterligare kapacitet, och då är tredje spåret ett klart sämre alternativ än Citybanan. Jag har också en fråga om Sten Nordin har någon känsla för stadsmiljön i Stockholm. Det borde kanske ligga mer nära för dig än för mig som faktiskt inte bor här annat än på vardagarna. Vilka hus har regeringen tänkt riva för att få plats med det tredje spåret? En av anledningarna till att det här alternativet avfärdades var att man inte tyckte att husen på Riddarholmen skulle offras för järnvägens skull. Samhällsekonomi är jättebra, men en av anledningarna till att ni vill förbilliga Citybanan är ju att få pengar över till förbifarten. Finns det någon transportekonom i Sverige som förordar den? Jag har inte hittat en enda, och jag har läst ganska många transportekonomers utlåtande om förbifarten.

Karin Svensson Smith (Mp)

Fru talman! Jag behövde faktiskt inte läsa i tidningen om den 1 november. Jag stod på pendeltåget, ett av alla de pendeltåg som var en timme och tjugo minuter försenade. Jag upplevde det i realtid. Det är klart att det kostar när man inte gör någonting. Men det kostar också om man gör fel saker och om det är så att vi får en ännu större kostnadsexplosion. Om det är så att man, när man är halvvägs in i byggtiden, kommer fram till att det inte fungerar alls blir det ännu dyrare. Jag säger inte att den ena lösningen är bättre än den andra, men jag säger att vi måste veta att det här är det rätta innan vi sätter i gång på allvar. Det finns för mycket osäkerhet i dag för att vi faktiskt ska kunna säga att det här är det rätta. Ni tar inte varningsklockorna på allvar, och det gör mig bekymrad.

Christina Axelsson (S)

Anf. 204 Christina Axelsson (S)

Fru talman! Vi tar alla varningsklockor på allvar, Emma Henriksson. Vi har tittat på den här frågan. Vi har vänt den både framlänges och baklänges. Vi har tittat om det räcker med ett tredje spår i ytläge. Nej, det gör inte det om vi ska bygga för framtiden. Du vet liksom jag, Emma Henriksson, att vi inte har fått någon ökad spårkapacitet genom getingmidjan sedan 1871. Nu har vi 2006. Vi måste bygga för framtiden. Då måste man bygga för att åtminstone klara den kapacitetsökning som vi nu kan se att vi kommer att behöva. Det kommer att behöva göras mycket. Man behöver laga växlar och se till att spår är öppna när det blir kallt och så vidare. Jag lyckades inte åka med pendeltåget eftersom de hade slutat gå den 1 november. Jag stod vid Fruängens station i tre och en halv timme och väntade på en buss som kom så småningom. Det kan vi orda om. Det kostar att inte göra någonting. Nu är det Moderaterna som har bollen. Det är Moderaterna som har bollen här i riksdagen och i regeringen. Det är Moderaterna som har bollen i landstinget. Det är Moderaterna som har bollen i Stockholms stad. Jag förutsätter att ni, precis som Kristina Axén Ohlin, tycker att det enda vettiga just nu är att fortsätta detta bygge som man redan har påbörjat och som man har varit överens om. Jag tycker att det är mycket märkligt att man nu gör den här kovändningen. Det är det som vi ska kampanja om och berätta för väljarna runtom i länet och staden. Det är den här kovändningen som Moderaterna faktiskt har gjort nu i spetsen på den borgerliga regeringen.

Emma Henriksson (Kd)

Anf. 205 Emma Henriksson (Kd)

Fru talman! Jag kan inte låta bli att fortsätta att fascineras. Vi är överens. Och det är precis som Christina Axelsson säger att det är vi som har bollen, och då är det inte Moderaterna själva, utan det är vi i alliansen som har bollen. Vi har bollen i riksdagen, landstinget och Stockholms stad. Vi har kommit fram till att det är viktigt att man tar ett steg tillbaka, stannar upp och ser vad som är bäst. Ni är väldigt noga med att det ska läggas in en hög växel. Men under det decennium som ni har haft möjligheten har ni inte gjort något. Jag hoppas att ni också, när ni går ut och berättar, faktiskt också berättar om alla de problem som kan uppstå, för dem vet jag att väljarna i Stockholms län inte känner till. De känner inte till alla problemen med de lösningar som vi diskuterar. Vi i alliansen är helt och hållet överens om att det måste komma till en långsiktigt hållbar lösning som ger den kapacitet som behövs långsiktigt. Men vi är också beredda att faktiskt ta det beslutet med väldigt mycket eftertänksamhet.

Beslut

Beslut: 2006-12-13

15 förslagspunkter, 13 acklamationer, 2 voteringar

Webb-tv: Beslut

13 december 2006

Protokoll med beslut

2006-12-13

Riksdagsskrivelse

Riksdagsskrivelse 2006/07:35

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Mål- och resultatfrågor för politikområdet Transportpolitik

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner vad utskottet anfört.
Därmed avslår riksdagen motionerna
2006/07:T302 av Peter Pedersen m.fl. (v) yrkande 1,
2006/07:T304 av Peter Pedersen m.fl. (v) yrkande 11,
2006/07:T359 av Karin Svensson Smith m.fl. (mp) yrkandena 1 och 2 samt
2006/07:MJ391 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkandena 17 och 18.

Reservation 1 (v, mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 (v, mp)
s	105	0	5	20
m	87	0	0	10
c	26	0	0	3
fp	20	0	0	8
kd	19	0	0	5
v	0	18	0	4
mp	0	16	0	3
Totalt	257	34	5	53
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

2. Mål- och resultatfrågor för politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner vad utskottet anfört.

3. Anslagsfrågor inom utgiftsområde 22 Kommunikationer

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen
a) bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 36:2 Vägverket: Väghållning och statsbidrag ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 59 000 000 000 kr efter 2007 (avsnitt 5.6.2),
b) godkänner att regeringen för 2007 får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 20 500 000 000 kr för Vägverket för investering i närtid, E 6 Svinesundsförbindelsen, prioriterade vägprojekt och de s.k. storstadspaketen i Stockholm och Göteborg m.m. (avsnitt 5.6.2),
c) bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 70 000 000 000 kr efter 2007 (avsnitt 6.7.2),
d) godkänner att regeringen för 2007 får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 17 300 000 000 kr för Banverket för investeringar i eldriftsanläggningar och prioriterade järnvägsprojekt m.m. (avsnitt 6.7.2),
e) bemyndigar regeringen att under 2007 för Botniabanan ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 000 kr efter 2007 (avsnitt 6.7.2),
f) godkänner att regeringen för 2007 får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 12 500 000 000 kr till Botniabanan AB för fortsatt utbyggnad av Botniabanan (avsnitt 6.7.2),
g) bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling ingå ekonomiska förpliktelser, i samband med upphandling av transportpolitiskt motiverad trafik som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 6 500 000 000 kr under 2008-2018 (avsnitt 9.6.2),
h) bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 37:2 Ersättning för särskilda tjänster för funktionshindrade besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 210 000 000 kr under 2008-2011 (avsnitt 11.10.2),
i) för budgetåret 2007 anvisar anslagen under utgiftsområde 22 Kommunikationer i enlighet med regeringens förslag i bilaga 1.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 22 punkterna 2-7 och 21-23 samt avslår motionerna
2006/07:T359 av Karin Svensson Smith m.fl. (mp) yrkandena 8 och 22,
2006/07:T441 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 2 och
2006/07:MJ391 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 24.

4. Statens Väg- och Baninvest

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner att Statens Väg- och Baninvest avvecklas.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 22 punkt 8.

5. Arlandabanan Projekt AB

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att överföra förvaltningen av Arlandabanan Projekt AB från Banverket och Luftfartsverket till regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 22 punkt 9.

6. SVEDAB AB

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att överföra förvaltningen av Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB från Banverket och Vägverket till regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2006/07:1 utgiftsområde 22 punkt 10.

7. Affärsverket Statens järnvägar

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen
a) godkänner de ekonomiska målen för Statens järnvägar och finansieringsmodell samt bemyndigar regeringen att för 2007 ge Statens järnvägar finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 6.7.5) och
b) godkänner förslaget till investeringsplan för Statens järnvägar för 2007-2009 (avsnitt 6.7.5).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 22 punkterna 11 och 12.

8. Sjöfartsverket

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen
a) godkänner de ekonomiska målen för Sjöfartsverket och föreslagen prisrestriktion och bemyndigar regeringen att besluta om utdelning och skattemotsvarighet för Sjöfartsverket i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 7.7.1),
b) bemyndigar regeringen att för 2007 ge Sjöfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 7.7.2) och
c) godkänner förslaget till investeringsplan för Sjöfartsverket för 2007-2009 (avsnitt 7.7.3).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 22 punkterna 13-15 och avslår motion
2006/07:T441 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 1.

Reservation 2 (v)

9. Kostnader med anledning av M/S Estonias förlisning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner att de medel som avsatts för kostnader i samband med M/S Estonias förlisning ska kunna användas för kostnader under 2007 föranledda av utredningar och åtgärder med anknytning till M/S Estonias förlisning i enlighet med vad regeringen föreslår.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 22 punkt 16.

10. Luftfartsverket

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen
a) godkänner de ekonomiska målen för Luftfartsverket och föreslagen prisrestriktion och bemyndigar regeringen att besluta om utdelning och skattemotsvarighet för Luftfartsverket i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 8.7.1.1),
b) bemyndigar regeringen att för 2007 ge Luftfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 8.7.1.2),
c) godkänner förslaget till investeringsplan för Luftfartsverket för 2007-2009 (avsnitt 8.7.1.3).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 22 punkterna 17-19.

11. Luftfartsstyrelsen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner de ekonomiska målen för Luftfartsstyrelsen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 22 punkt 20.

12. Stöd till kommuner för anläggning av telenät

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:1335) om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av telenät.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 22 punkt 1.

13. Bemyndigande för trängselskatt

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen ger regeringen till känna att det särskilda beställningsbemyndigande som är kopplat till anslag 36:2 Väghållning och statsbidrag får användas även för åtaganden som syftar till en fortsatt användning av trängselskatt i Stockholm.

14. Citybanan m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkandena 56 och 57,
2006/07:T431 av Sven-Erik Österberg m.fl. (s),
2006/07:T439 av Mikael Damberg m.fl. (s) och
2006/07:T448 av Bosse Ringholm (s).

Reservation 3 (s, v, mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 3 (s, v, mp)
s	0	110	0	20
m	87	0	0	10
c	26	0	0	3
fp	20	0	0	8
kd	20	0	0	4
v	0	18	0	4
mp	0	16	0	3
Totalt	153	144	0	52
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

15. Särskilda infrastrukturåtgärder m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Var är ärendet nu?

Beslut

Pengar till vägar, järnvägar och fortsatt trängselskatt i Stockholm (TU1)

Hela betänkandet

Ärendets gång

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Alla beredningar i utskottet

Pengar till vägar, järnvägar och fortsatt trängselskatt i Stockholm (TU1)

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Mål- och resultatfrågor för politikområdet Transportpolitik

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

2. Mål- och resultatfrågor för politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post

3. Anslagsfrågor inom utgiftsområde 22 Kommunikationer

4. Statens Väg- och Baninvest

5. Arlandabanan Projekt AB

6. SVEDAB AB

7. Affärsverket Statens järnvägar

8. Sjöfartsverket

9. Kostnader med anledning av M/S Estonias förlisning

10. Luftfartsverket

11. Luftfartsstyrelsen

12. Stöd till kommuner för anläggning av telenät

13. Bemyndigande för trängselskatt

14. Citybanan m.m.

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

15. Särskilda infrastrukturåtgärder m.m.