Tilläggsbudget 1 för 2007

Finansutskottets betänkande 2006/07:FiU21

Var är ärendet nu?

Ärendet är avslutat

Beslutat: 20 juni 2007

Beslut

Kommunerna får extra pengar för flyktingmottagande (FiU21)

Riksdagen sade ja till regeringens förslag till tilläggsbudget för 2007. Beslutet innebär att totalt 1 743 miljoner kronor skjuts till statsbudgeten för 2007. Beslutet innebär bland annat följande: Kommunerna får 1,1 miljarder kronor extra för att ta emot flyktingar, delvis beroende på att antalet asylsökande ökar i Sverige. Pengarna behövs också med anledning av nya riktlinjer för ersättningar för mottagande av ensamkommande barn och ett nytt återetableringsstöd till vissa utlänningar. Kommunerna får samtidigt extra pengar för att ta till åtgärder så att flyktingar kommer in snabbare på arbetsmarknaden. 100 miljoner kronor går till att finansiera så kallat instegsjobb för personer som nyligen invandrat till Sverige. Drygt 480 miljoner kronor avsätts till akademisk fortbildning för lärare. Pengar reserveras också för att skydda havsmiljön samt till att införa en miljöbilspremie som ska stimulera användningen av miljöanpassade bilar. Ett nytt bidrag till kommunala hyresgarantier införs. Försvarsmaktens rätt att ingå ekonomiska åtaganden för materielanskaffning utökas med hänsyn till bland annat en ombyggnad av JAS-plan. Finansutskottet vill att regeringen i kommande budgetproposition redovisar de ekonomiska konsekvenserna av Försvarsmaktens beställningar av materiel.

Utskottets förslag till beslut: Bifall till propositionen och avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

Hela betänkandet

Betänkande 2006/07:FiU21 (pdf, 2 MB)

Dokumentet är stort, klicka för att öppna på egen sida

Ärendets gång

Förslag

3 motioner, 1 proposition

Från regeringen

proposition 2006/07:100 2007 års ekonomiska vårproposition

Motioner från ledamöterna

2007 års ekonomiska vårproposition Motion 2006/07:Fi10 av Mona Sahlin m.fl. (S)
2007 års ekonomiska vårproposition Motion 2006/07:Fi11 av Maria Wetterstrand m.fl. (MP)
2007 års ekonomiska vårproposition Motion 2006/07:Fi7 av Lars Ohly m.fl. (V)

Beredning

Beredning i utskottet: 2007-05-24
Justering: 2007-06-05
Betänkande publicerat: 2007-06-12
Trycklov: 2007-06-12

Reservationer 10
Betänkande 2006/07:FiU21

Kommunerna får extra pengar för flyktingmottagande (FiU21)

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag till tilläggsbudget för 2007. Förslaget innebär att totalt 1 743 miljoner kronor skjuts till statsbudgeten för 2007. Förslagen i tilläggsbudgeten innebär bland annat följande:

Kommunerna får 1,1 miljarder kronor extra för att ta emot flyktingar, delvis beroende på att antalet asylsökande ökar i Sverige. Pengarna behövs också med anledning av nya riktlinjer för ersättningar för mottagande av ensamkommande barn och ett nytt återetableringsstöd till vissa utlänningar. Kommunerna får samtidigt extra pengar för att ta till åtgärder så att flyktingar kommer in snabbare på arbetsmarknaden.
100 miljoner kronor går till att finansiera så kallat instegsjobb för personer som nyligen invandrat till Sverige.
Drygt 480 miljoner kronor avsätts till akademisk fortbildning för lärare.
Pengar reserveras också för att skydda havsmiljön samt till att införa en miljöbilspremie som ska stimulera användningen av miljöanpassade bilar.
Ett nytt bidrag till kommunala hyresgarantier införs.
Försvarsmaktens rätt att ingå ekonomiska åtaganden för materielanskaffning utökas med hänsyn till bland annat en ombyggnad av JAS-plan. Finansutskottet vill att regeringen i kommande budgetproposition redovisar de ekonomiska konsekvenserna av Försvarsmaktens beställningar av materiel.

Med anledning av att Myndigheten för skolutveckling har beslutat om vissa utgifter utan tillstånd från riksdagen betonar finansutskottet det allvarliga i att en myndighet gör åtaganden utan att det finns grund för det i ett särskilt bemyndigande från riksdagen. Finansutskottet ser samtidigt positivt på att man arbetar med att stärka den interna kontrollen och styrningen på statliga myndigheter.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt

Debatt i kammaren: 2007-06-20

Webb-tv Debatt om förslag: Tilläggsbudget 1 för 2007

29 augusti 2022
Debatt om förslag 2006/07:FiU21

Dokument från debatten

Protokoll 2006/07:130

Protokoll för debatten

Anna Lilliehöök (M)

Anf. 152 Anna Lilliehöök (M)

Herr talman! Kammaren ska nu debattera finansutskottets betänkande som behandlar Tilläggsbudget 1 för 2007. Finansutskottet föreslår att riksdagen beslutar om förändrade anslag som avser kostnader under innevarande år med netto 1,9 miljarder. Vidare föreslås ändrade bemyndiganden, det som avser beslut som fattas i år men ger kostnader under år framöver. Det gäller beställning av ombyggnad av JAS-plan. På förekommen anledning av bemyndigande för Myndigheten för skolutveckling tar utskottet upp att det är oacceptabelt att statliga verksamheter gör framtida åtaganden utöver de bemyndiganden som beslutats av riksdagen. Om förutsättningarna för statens verksamheter och anslag ändras under budgetåret har regeringen möjlighet att begära att riksdagen beslutar om ändrade anslag. Den begäran ska motiveras noga. Budgeten för 2007 beslutades i december förra året. Exempel på förutsättningar som har förändrats sedan dess där tilläggsanslag föreslås är ökade anslag till kommunernas flyktingmottagande på grund av ett ökat antal flyktingar som söker sig till Sverige. Därutöver har regeringen infört nya riktlinjer, bland annat vad gäller mottagande av ensamkommande barn och åtgärder för att flyktingar snabbare ska kunna få arbete genom så kallade instegsjobb. En omfattande satsning på fortbildning för lärare medför att regeringen begär ökade anslag med nära ½ miljard. Andra större ökningar i anslag avser införandet av miljöbilspremie och trängselskatt i Stockholm. Till betänkandet finns tio reservationer anmälda.

Hans Hoff (S)

Anf. 153 Hans Hoff (S)

Herr talman! Det går mycket bra för Sverige, och det är något som vi alla har anledning att vara väldigt glada för. Vi har stark tillväxt. Vi har stora överskott i de offentliga finanserna. Vi har en statsskuld som minskar som andel av bnp. Nya jobb skapas i en takt som vi inte har upplevt på många år. Om detta beror på att landet i tolv år styrts av socialdemokratiska regeringar och en stark konjunkturutveckling eller om det beror på den borgerliga regeringens politik under åtta månader och en högkonjunktur överlåter jag till väljarna att själva bedöma. Jag vill yrka bifall till alla de reservationer som vi socialdemokrater har i betänkandet. Jag ska nämna några ord om de ställningstaganden som vi gör. Vi avvisar regeringens förslag att öka anslaget till Regeringskansliet. Detta anslag har i dag ett stort anslagssparande och att i det läget öka den ekonomiska ramen innebär att regeringen i stället för att vidta effektiviseringsåtgärder låter kostnaderna för Regeringskansliets administration öka. Vi avvisar regeringens planer på att inrätta ett finanspolitiskt råd, eftersom det redan finns aktörer som har till uppgift att ta fram kvalificerade underlag till regeringens prognoser samt att följa, utvärdera och kontrollera regeringens finanspolitik. Det är enligt vår mening alltid ytterst det svenska folkets valda företrädare i riksdagen som ska utvärdera den förda politiken. Vi avvisar också regeringens förslag att minska resurserna för biologisk mångfald. Herr talman! Det är vår bestämda mening att den politik för utförsäljning av statliga företag som regeringen bedriver är felaktig. Det är en mycket dålig affär för staten att avyttra aktierna i de nu aktuella statliga företagen. Regeringens agerande riskerar att medföra stora förluster för det svenska folket som ytterst är ägare till de statliga företagen. Det är företag som genom sina utdelningar årligen bidrar till staten med betydande inkomster. Staten byter en tillgång mot en annan och får inte en bättre ekonomisk ställning genom försäljning. Regeringens politik med försäljning av statliga företag är kritiserad, inte bara i riksdagen av oppositionen utan även av borgerliga riksdagsledamöter, ekonomer och inte minst av allmänheten. Vidare menar vi att den förödande kritik som Riksrevisionen lämnat om regeringens beredning av ärendet stärker oss i vår uppfattning att avvisa regeringens förslag om ytterligare medel på tilläggsbudgeten för försäljning av statliga företag. Herr talman! När det gäller regeringens mycket stora satsning på ytterligare 4,3 miljarder kronor till krigsmateriel är vi djupt bekymrade. I budgetpropositionen ska regeringen redovisa ett samlat ställningstagande till försvarets investeringsplan. De nu föreslagna satsningarna fanns inte redovisade i budgetpropositionen för 2007. Regeringen har heller inte redovisat någon ny samlad investeringsplan i vårpropositionen. Dessutom har ett enigt försvarsutskott vid upprepade tillfällen påtalat riksdagens behov av en transparent materielplanering och redovisning. Såväl försvarsutskottet som finansutskottet har pekat på betydelsen av att både regeringen och riksdagen grundligt bereder förslag till beställningsbemyndigande. Detta står alla partier bakom i betänkandet. Vi socialdemokrater anser därför att det är oansvarigt att riksdagen här i dag bemyndigar regeringen att fatta beslut som innebär behov av ytterligare framtida anslag om 4,3 miljarder kronor utan att riksdagen känner till Försvarsmaktens hela investeringsbehov. Detta mörkas genom dagens beslut. Vi socialdemokrater vill göra en samlad bedömning när regeringen i höstens budgetproposition redovisar de ekonomiska konsekvenserna av samtliga planerade beställningar de kommande åren. Herr talman! Riksdagens finansutskott är svenska folkets yttersta garant för en positiv ekonomisk utveckling och stabilitet. Finansutskottet har genom åren haft en mycket stor integritet. På förslag av Socialdemokraterna hösten 2003 avslog riksdagen regeringens förslag om att öka Försvarsmaktens materielanslag med 2,3 miljarder kronor. Bakom det beslutet stod alla partier utom Moderaterna. Bakgrunden var att riksdagen tidigare givit regeringen till känna att en utredningsperson eller kommitté skulle tillsättas för att genomföra en granskning av styr- och finansieringsformerna inom Försvarsmakten. Av riksdagens tillkännagivande framgick att granskningen särskilt borde fokusera på riksdagens och regeringens insyn och styrning samt på hur uppföljningen skulle förbättras. Man skulle också granska incitamenten i styrningen och finansieringen så att regelverk gav sparsamhet och effektivitet i Försvarsmakten. Att finansutskottet då avslog regeringens begäran om ytterligare 2,3 miljarder kronor byggde just på bristen i riksdagens insyn i de bedömningar som hade föranlett den dåvarande regeringens förslag till ökade utgifter för krigsmateriel. Självfallet var detta inget beslut som den dåvarande försvarsministern eller för den delen regeringen uppskattade, snarare tvärtom. För dem som då satt i finansutskottet var beslutet lätt att ta, för riksdagens finansutskott måste ha greppet om landets ekonomi oavsett vilken regering som styr landet. Vi anser att dagens beslut där riksdagen bemyndigar regeringen 4,3 miljarder kronor, utan att riksdagen vet innehållet i Försvarsmaktens hela investeringsbehov, är felaktigt. Riksdagens finansutskott borde i dag på samma sätt som gjordes 2003 ha avslagit regeringens begäran om ytterligare pengar till krigsmateriel. Herr talman! Vi hoppas att finansutskottet under den tid som är kvar av mandatperioden kommer att kunna återfå den starka ställning som utskottet tidigare haft i samhället. I detta anförande instämde Monica Green, Sonia Karlsson, Pär Nuder och Tommy Ternemar (alla s).

Ulla Andersson (V)

Anf. 154 Ulla Andersson (V)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka kammarkansliet och finansutskottets kansli för ett väl genomfört riksdagsår. Jag vill också framföra en hälsning till finansutskottets kansli och säga att jag är imponerad. Ni har varit ett gott stöd i finansutskottets arbete. Nu ska vi diskutera en tilläggsbudget, och då är jag kanske inte lika glad och trevlig utan lite mer upprörd över de förslag som finns där. Det handlar om ökade satsningar på vapenexport, minskade anslag till bistånd, ytterligare nedskärningar av arbetsmiljöarbetet, indragningar för gravt hörselskadade och talskadade. I stället vill man experimentera med marknadslösningar inom välfärden, den hotade skogen får betala till det hotade havet och medborgarna ska betala hundratals miljoner för att bli av med sina tillgångar. Man skulle kunna säga att detta är en ganska bra sammanfattning av en högerpolitik. Ska Sverige som redan i dag är en av världens största vapenexportörer per capita stärka den inriktningen? Det tycker inte vi från Vänsterpartiet. Det måste anses förkastligt att man samtidigt som man stärker vapenexporten drar in på biståndet. Man hjälper till att bomba sönder ett land, och sedan tycker man att man kan vara med och bygga upp det - men med lite mindre pengar än tidigare. Att det dessutom inte finns någon hotbild mot Sverige stärker inte precis regeringens intentioner med ytterligare mångmiljardsatsningar på befintliga JAS-plan. Vi konstaterar också att hälften av de 69 toppmoderna JAS-flygplan som försvaret i dag förfogar över inte används. Därför är det inte ens ekonomiskt försvarbart att investera i ytterligare 31 plan. Ni kunde ändå ha hållit ihop er politik och gett ökade anslag till fler flygtimmar så att man åtminstone kan använda de plan som i dag står på marken. Men de gör ni inte. Hela underlaget är totalt undermåligt. Därför avvisar vi det också. Vi tycker att man i stället för dessa pengar till ökade satsningar på vapenexport skulle ha satsat på jämställdheten i försvaret. Visst, det pågår ett arbete, men det har långt ifrån kommit till vägs ände. Snarare tvärtom - det skulle behövas väldigt mycket mer. Därför tycker vi att det är tråkigt att regeringen och majoriteten i utskottet väljer att satsa på vapenexport i stället för jämställdhet. Antalet asylsökande förväntas öka kraftigt de närmaste åren, bland annat med anledning av USA:s krigspolitik i Irak. Detta medför behov av ökade resurser för asylprocessen liksom för det kommunala flyktingmottagandet. Rätten till en fristad har Sverige skrivit under i många konventioner, och därför har vi också ett stort ansvar när människor söker sig hit. Det behövs ökade resurser. Det anser också regeringen, vilket i sig är bra. Men att ta från biståndet måste ändå anses förkastligt. Vilken del av biståndet är det man ska ta av? Är det katastrofbiståndet som ska minskas med 700 miljoner - eller? Vi anser alltså att regeringen, eller åtminstone finansutskottets majoritet, borde tänka om. Men eftersom det är sommar ska jag väl också ge en eloge - en eloge till de satsningar man gör på de kommuner som ska ta emot ensamkommande flyktingbarn. Vi hoppas, och det tror jag att vi är överens om här i kammaren, att det nu är fler kommuner som kommer att ställa upp. Just nu är det rätt förkastligt. Så har vi arbetsmarknadspolitiken som denna regering har totalförstört. I tilläggsbudgeten går man vidare med neddragningar. Man vill inte se att arbetsmiljöarbetet är centralt för att motverka ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att det dessutom i hög grad är jämställdhetsfrågor, eftersom de arbetsplatser och yrken som är kvinnodominerade genererar mer arbetsrelaterad ohälsa. Vi vill stärka arbetsmiljöarbetet, och vi vill ha en nollvision när det gäller dödsfall i arbetslivet. Därför vill vi satsa på fler skyddsombud och ge Arbetsmiljöverket ytterligare resurser. Men i tilläggsbudgeten föreslås neddragningar. Det är en tydlig politisk linje, där man tycker att man kan öka företagens vinster. Samtidigt skär man ned på allt arbete som innebär förbättringar av arbetsmiljön. Alla försämringar inom arbetsmarknadspolitiken leder till urholkad trygghet för såväl arbetslösa som löntagare. Det är rätt talande att regeringen väljer att satsa pengar på en ny fusklag. Det är kanske så att man genom sig själv känner andra. Men det är väl inte riktigt det man har kommit fram till i den här regeringen, utan det är ett sätt att försöka möjliggöra nedskärningar i socialförsäkringssystemen. Det tycker vi är fel. Vi avvisar det förslaget, och därför avvisar vi även de satsningar man gör på förstärkningar på åklagarsidan av den anledningen. Vi vill i stället använda pengarna till att stärka åklagarnas kompetens inom området mäns våld mot kvinnor. Vi vill göra satsningar på familjevårdsenheter och bekämpning av människohandel. Dessutom behöver vi fler miljöåklagare. Men inte ens ett sådant förslag kan majoriteten i utskottet ställa sig bakom. Så har vi regeringens miljöpolitik som vi redan har debatterat i dag. Vad ska man säga när den hotade skogen där runt 2 000 hotade arter finns - över hälften av de hotade arterna i Sverige - ska betala till det hotade havet? Vi avvisar därför de nedskärningar man gör på anslagen till den biologiska mångfalden. Vi tycker att man ska satsa friska pengar på en frisk havsmiljö - det ska inte ske på bekostnad av en skyddsvärd skog. Det behövs havssatsningar, och det behövs friska pengar. Ta inte från skogen till det hotade havet! Om ni behöver hjälp med att utforma en miljöpolitik är ni välkomna att höra av er. Det tycker vi att ni behöver. Det finns ett litet, litet anslag för elektronisk kommunikation. Den summan ska ge döva, gravt hörselskadade, talskadade och språkstörda möjlighet att kommunicera via ett kommunikationsnät. Men i stället för att använda pengarna till det tycker man i alliansregeringen att de ska gå till att experimentera med valfrihet av hjälpmedel. Vill man experimentera med välfärden kan man väl åtminstone låta bli att ta pengarna från döva, hörselskadade och talskadade. De statliga företagen har debatterats länge här i dag. Vi kan bara konstatera att regeringen väljer att privatisera vinsterna och socialisera förlusterna. Vi är helt emot dessa ideologiska utförsäljningar, eftersom de innebär en minskad demokrati och en sämre ekonomi. Det ger en sämre samhällsutveckling, det är sämre för den enskilda medborgaren, och det är sämre för samhället i stort. Vi anser inte att man ska betala hundratals miljoner för att bli av med sina gemensamma tillgångar. Här vill man använda ytterligare 100 miljoner i år. Herr talman! Jag vill till sist ta upp flytten av Riksantikvarieämbetet och Riksutställningar till Gotland. Detta har inneburit en kraftig ekonomisk försämring för dem, och vi tycker att de borde ha stöd i sin flytt. Vi hade därför förväntat oss att regeringen i denna tilläggsbudget skulle komma med ett sådant förslag. Nu har man inte gjort det, utan man lägger pengar 2008. Men det är i år flytten sker, och vi borde kanske ha hanterat detta i tilläggsbudgeten och inte, som finansutskottet har gjort, under FiU20. Till sist - om det inte blir något replikskifte förstås - vill jag önska er alla en trevlig sommar och tacka för detta första riksdagsår för min del!

Mikaela Valtersson (Mp)

Anf. 155 Mikaela Valtersson (Mp)

Herr talman! Det har varit en lång debatt och en lång dag, så jag tänker bara väldigt kort beröra några få förslag. Jag har strukit det mesta av det jag tänkte säga. Regeringen vill bygga ut JAS-flottan. JAS-projektet har hittills kostat skattebetalarna över 100 miljarder kronor. Någon ytterligare satsning anser vi från Miljöpartiet inte är motiverad. Staten har under tidigare år köpt in för många JAS-plan, vilket har fått till följd att halva JAS-flottan inte används. Av 100 flygplan som är tillgängliga för export har Saab endast lyckats sälja 28. Utbudet av JAS-plan på den internationella marknaden verkar vara större än vad efterfrågan är. Det är därför beklämmande att den borgerliga regeringen, precis som den förra socialdemokratiska gjorde, fortsätter att pumpa in miljarder av skattebetalarnas pengar i företagssubventioner. Projektet måste beskrivas som ett av de största resursslöserierna i svensk historia. Det är inte rimligt att vid nuvarande låga hotbild mot Sverige genomföra satsningar av miljardbelopp på befintliga JAS-plan. Det är inte försvarbart ur ekonomisk synvinkel att investera i 31 nya plan. Solidaritet är en hörnsten i Miljöpartiets ideologi. Vi klarar i denna del av världen att använda 1 procent av bnp till andra delar av världen som är i större behov av pengar. Vi anser inte att flyktingmottagande ska konkurrera med bistånd. Regeringen minskar biståndsbudgeten med 700 miljoner. Vi anser att enprocentsmålet ska respekteras, och vi avvisar regeringens vilja att skära i biståndet genom att avräkna kostnaderna för flyktingmottagandet mot biståndsramen. I denna högkonjunktur ska inte flyktingmottagandet behöva ställas mot humanitärt bistånd. Regeringen tillämpar här samma logik som i miljöpolitiken: Om man gör en satsning tas det från ett annat viktigt område. Vi har i dag råd med både bistånd och ett humant flyktingmottagande. Miljöpartiet välkomnar regeringens förslag till en riktad satsning på miljöteknik, men vi vill bredda och utveckla satsningen ytterligare. Vi anser att satsningen på miljöteknik borde ha ett bredare fokus än bara export av miljöteknik. Vi skulle vilja att man skapar ett brett branschprogram för miljöteknikbranschen. I branschprogrammet kan man samarbeta med näringslivet och de fackliga organisationerna för att ta fram strategier för hur miljöteknikbranschen kan utvecklas och stödjas för en mer framträdande ställning i framtiden. Regeringen föreslår också minskade anslag till stöd för konvertering av direktverkande el. Minskningen används för att finansiera ökade anslag till solvärme. Man gör precis på samma sätt som i andra frågor - man tar från ett område för att använda till ett annat. Jag undrar om regeringen inte borde komma på idén att i stället ta från miljöförstörande verksamhet? Vi anser att ökningen av anslagen till solvärme är bra, men den bör inte finansieras genom att man drar ned anslaget till stöd för konvertering av direktverkande el. Med det skulle jag bara vilja yrka bifall till Miljöpartiets reservationer nr 4 och nr 10.

Christer Nylander (Fp)

Anf. 156 Christer Nylander (Fp)

Herr talman! Den som försöker följa denna debatt utifrån tycker nog att den förändras hela tiden och handlar om väldigt många olika saker. Tilläggsbudgeten handlar om regeringens tillägg till den budget man lade fram för 2007. Efter valet 2006 när alliansen vann hade man bara ett fåtal dagar på sig att göra en fullständig statsbudget. Jag tycker nog att man fick med ganska mycket av det som vi hade lovat i valmanifestet, men i denna tilläggsbudget används möjligheten att ytterligare göra det som vi har lovat att genomföra. Tilläggsbudgeten har samma fokus som budgeten har och som den debatt vi har haft i eftermiddag har handlat om. Man får ändå säga att det läggs särskilt stor tyngd på skola och integration i tilläggsbudgeten. Skolan är, som vi har varit inne på många gånger, väldigt viktig för Sverige. Det är viktigt med en snabb omläggning av politiken just på detta område. Det handlar om att satsa tidigt i grundskolan, att våga utvärdera, att ändra betygssystemet, att förändra gymnasiet så att fler ungdomar får chansen att lyckas med sin utbildning, att införa lärlingsprogram och mycket mer. Just i tilläggsbudgeten läggs mycket kraft på att höja läraryrkets status. Regeringen inleder nu en omfattande satsning på lärarnas fortbildning. 3,6 miljarder kommer att satsas på fortbildning för lärare under perioden fram till 2010. Målet är att vidareutbilda 30 000 lärare de närmaste fyra åren. Det är en väldigt stor satsning på någonting som är väldigt viktigt för Sverige. Regeringen har också ett mycket tydligt fokus på att varaktigt höja sysselsättningen. En viktig del i detta är att se till att integrationen fungerar bättre. Tilläggsbudgeten har därför ett omfattande integrationspaket. Vi ger extra incitament för kommuner och individer och kopplar jobb till sfi. En särskild satsning görs, som tidigare talare sagt, på ensamkommande barn. Nu införs också instegsjobb. Det är en subventionerad anställning som kopplas till att den anställde deltar både i jobb och i svenskutbildning. Jobben kombineras dessutom med en introduktion i det svenska samhället. Det är ett sätt att se till att integrationen fungerar bättre och ett sätt att se till att människor snabbare kommer i arbete när de kommer till Sverige. I tilläggsbudgeten finns också en mängd andra viktiga förslag. En miljöbilspremie införs. Kommunala hyresgarantier för personer med svag ställning på bostadsmarknaden införs. Förberedelser för en tandvårdsreform görs. Åklagarväsendet och domstolarna får mer pengar för att se till att rättskipningen fungerar bättre. Det är också mycket mer. Herr talman! Finansutskottet har flera gånger genom åren riktat tydlig kritik mot myndigheter som gör ekonomiska åtaganden utan riksdagens eller regeringens uttryckliga medgivande. Därför är utskottet oroat när så sker igen. Myndigheten för skolutveckling har ingått ekonomiska åtaganden utan att bemyndiganden har lämnats. Det gäller bidrag till skolutveckling i kommuner och hos andra skolhuvudmän. Detta är bekymmersamt. Utskottet är dock positivt till att det nu sker ett arbete i Regeringskansliet med att stärka den interna kontrollen och styrningen av myndigheterna. Vi vet också att den regering som nu sitter är mycket tydlig med att hålla ordning på statsfinanserna och reda i statens budget. Mot bakgrund av detta kan finansutskottet acceptera regeringens förslag att i efterhand ge ett bemyndigande. Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag och därmed till tilläggsbudgeten.

Siv Holma (V)

Anf. 157 Siv Holma (V)

Herr talman! Först och främst instämmer jag i Ulla Anderssons anförande. Jag och Ulla Andersson yrkar bifall till reservationerna 4 och 9. Sedan måste jag uttrycka min stora förvåning över hur finansutskottet har behandlat kulturutskottets yttrande till tilläggsbudgeten. Utskottets yttrande redovisas som bilaga 8 i finansutskottets betänkande som handlar om tilläggsbudgeten, men det behandlas i ett helt annat betänkande, det vill säga betänkandet om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Det som kulturutskottet ser som en tilläggsbudgetfråga väljer finansutskottet att se som en fråga om riktlinjer för den ekonomiska politiken. Det är ett mycket märkligt förfarande. Vad jag har förstått hänvisar man till en strikt tolkning av budgetlagen. Faktum är att yrkandet som handlar om att medel bör tillföras 2007 har godkänts av kammarkansliet. Finansutskottet gör en egen tolkning. De väljer att behandla ett yrkande som avser 2007 i ett betänkande som avser åren 2008-2010. Vän av ordning kanske säger: Men Vänsterpartiet har ju en ledamot i finansutskottet. Ja, och jag har full förståelse för att hon inte haft full uppmärksamhet på utskottsmajoritetens finlir. Vad handlar då Vänsterpartiets yrkande om? Vi anser att Riksutställningar och Riksantikvarieämbetet ska kompenseras fullt ut för de extra kostnader som omlokaliseringen till Gotland för med sig. För 2007 har ännu inga medel betalats ut. Det är ett klart löftesbrott, eftersom dessa verksamheter har utlovats full ersättning för de extra kostnaderna. Visserligen har alliansregeringen aviserat 30 miljoner kronor 2008, men det är också ett märkligt förfarande, och det av två skäl. Det ena skälet är att flytten pågår. Riksutställningar beräknas vara på plats under 2007. Riksantikvarieämbetet beräknas också vara på plats, i alla fall halva, under detta år. Det andra skälet är att det handlar om för lite pengar. Riksdagens utredningstjänst beräknar flyttkostnaderna till 113 miljoner kronor. Oavsett vilken uppfattning man har i själva omlokaliseringsfrågan anser Vänsterpartiet att verksamheterna som flyttas inte ska bli bestraffade med vare sig alltför lite pengar eller att de utbetalas först i efterskott.

Christer Nylander (Fp)

Anf. 158 Christer Nylander (Fp)

Herr talman! Jag vill bara säga något kort, för jag tycker att Siv Holma förtjänar svar på sina frågor. Det finns en teknisk förklaring till detta. Det är inte alls så att Vänsterpartiets representant i finansutskottet har gjort någon miss. Principerna i riksdagens budgethantering är sådana att man i motioner med anledning av tilläggsbudgeten får väcka förslag om sådant som berörs av regeringen i dess tilläggsbudget. Eftersom regeringen inte har lagt fram något förslag på detta område i tilläggsbudgeten har finansutskottet valt att hantera denna fråga i FiU20 om riktlinjerna - som brukligt är. I budgetpropositionen skriver regeringen dessutom att man på departementet just nu bereder frågan om att ge ytterligare bidrag för 2008 till de verksamheter Siv Holma tar upp. Det är kanske till och med så att man bedömer att man behöver göra det för 2007. Skulle så vara fallet kan regeringen återkomma i den andra tilläggsbudgeten för i år, det vill säga den som läggs fram i samband med budgetpropositionen för 2008.

Siv Holma (V)

Anf. 159 Siv Holma (V)

Herr talman! Jag förstod att det var en strikt tolkning av budgetlagen, men jag har logiskt sett oerhört svårt att förstå att när man får igenom ett yrkande som avser 2007 ska alltså finansutskottet behandla förslaget i ett betänkande som berör åren 2008-2010. Det får vara som det är, men det är en konstig ordning. Jag uppfattar det som att Vänsterpartiets yrkande godkändes och att det var för 2007. Det är oerhört märkligt att man i regeringen, som jag förstår har haft olika uppfattningar i frågan, ändå har kommit överens om att man ska stå för att flytten görs. På det sättet håller man verksamheterna på halster. Flyttningen sker under 2007. Riksutställningar ska vara färdigflyttade till Visby under det här året. Då är man njugg i sättet att behandla frågorna och ger medel först för 2008. Jag förstår inte logiken i det hela när det gäller både handläggningen och hur det faktiskt förhåller sig.

Christer Nylander (Fp)

Anf. 160 Christer Nylander (Fp)

Herr talman! Det må vara så att Siv Holma har svårt att se logiken, men för finansutskottet är det viktigt att hålla fast vid principen att man bara kan motionera och yrka i förslag som regeringen har lagt fram i sin tilläggsbudget. Om vi hade släppt igenom detta fall och andra fall hade det till sist blivit en konstig budgetprocess i riksdagen. Därför är det viktigt att utskottet håller fast vid detta.

Siv Holma (V)

Anf. 161 Siv Holma (V)

Herr talman! Jag förstår att det är viktigt att hålla en ordning när det gäller tilläggsbudgeten och när det gäller de ekonomiska riktlinjerna, direktiven, för budgetpolitiken. Jag förstår det. Men i det här fallet yrkade Vänsterpartiet enbart på att medel bör tillföras 2007. Vi yrkade inte på den summa som krävdes. Där gav vi regeringen möjlighet att utföra det regeringen ska göra. Jag tycker att vi har följt de statuter som gäller, och kulturutskottet hade faktiskt en annan uppfattning i frågan. Vi var helt eniga om att skriva ett yttrande vad gäller tilläggsbudgeten.

Beslut

Beslut: 2007-06-20

28 förslagspunkter, 25 acklamationer, 3 voteringar

Webb-tv: Beslut

20 juni 2007

Protokoll med beslut

Protokoll 2006/07:130

Riksdagsskrivelse

Riksdagsskrivelse 2006/07:222

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Avveckling av Nämnden för offentlig upphandling

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner att Nämnden för offentlig upphandling avvecklas fr.o.m. 1 september 2007.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 24.

2. Låneram för Fortifikationsverket

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 besluta att Fortifikationsverket i Riksgäldskontoret får ta upp lån inom en ram av högst 8 175 000 000 kr för investeringar i mark, anläggningar och lokaler.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 26.

3. Försäljning av fastighet i Stockholm

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner
dels att staten genom byte eller försäljning avyttrar fastigheten Stockholm Uggleborg 12 i Stockholms kommun,
dels att de kostnader som uppstår i samband med försäljningen får avräknas mot försäljningsinkomsterna och att Statens fastighetsverk får disponera försäljningsinkomster motsvarande bokfört värde för fastigheten.
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2006/07:100 punkt 27.

4. Lag om ändring i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 22 och avslår motion
2006/07:Fi11 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 1.

Reservation 1 (mp)

5. Användning av anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser, m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet uppförda anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser, m.m.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 28 och avslår motion
2006/07:Fi7 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 14.

Reservation 2 (v)

6. Bemyndiganden för beställningar av materiel och anläggningar inom försvarsområdet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007
dels besluta om beställning av ombyggnad av upp till 31 stycken JAS 39A/B till JAS 39C/D och ett demonstratorprogram för eventuell vidareutveckling av JAS 39 Gripen samt om luftvärnsrobotsystem till korvett av Visbyklass,
dels för det under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet uppförda anslaget 6:2 Materiel och anläggningar besluta om beställningar av materiel och anläggningar som inklusive tidigare gjorda beställningar medför behov av framtida anslag på högst 45 250 000 000 kr efter 2007.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkterna 29 och 30 samt avslår motionerna
2006/07:Fi7 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 12 och 13,
2006/07:Fi10 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkandena 6 och 7 samt
2006/07:Fi11 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 2-5.

Reservation 3 (s)
Reservation 4 (v, mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 3 (s)
s	0	106	0	24
m	79	0	0	18
c	23	0	0	6
fp	24	0	0	4
kd	18	0	0	6
v	0	0	17	5
mp	0	0	14	5
Totalt	144	106	31	68
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

7. Bemyndigande för anslaget 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för det under utgiftsområde 6 Försvar och beredskap mot sårbarhet uppförda anslaget 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kr efter 2007.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 31.

8. Avveckling av Institutet för psykosocial medicin

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner att Institutet för psykosocial medicin avvecklas fr.o.m. den 1 oktober 2007.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 33.

9. Användning av anslaget 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda anslaget 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 35 och avslår motion
2006/07:Fi7 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 16.

Reservation 5 (v)

10. Användning av anslaget 19:7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp uppförda anslaget 19:7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 36.

11. Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 18.

12. Användning av anslaget 24:3 Delegation för stöd till jämställdhetsintegrering

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda anslaget 24:3 Delegation för stöd till jämställdhetsintegrering.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 39.

13. Bemyndigande för anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 550 000 000 kr under åren 2008-2010.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 40.

14. Användning av anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 41.

15. Användning av anslaget 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 42.

16. Bemyndigande för anslaget 25:77 Internationella programkontoret för utbildningsområdet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:77 Internationella programkontoret för utbildningsområdet besluta om ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 8 000 000 kr under 2008.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 43.

17. Ändringar i föreskrifter om avgifter för spel och lotterier m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel,
2. lag om ändring i kasinolagen (1999:355) och
3. lag om ändring i lotterilagen (1994:1000).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkterna 19-21.

18. Utökad avtrappning av räntebidraget

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om avtrappning av den statliga bostadsbyggnadssubventionen, det s.k. räntebidraget.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 45.

19. Användning av anslaget 31:11 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik uppförda anslaget 31:11 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 46.

20. Bidrag till kommunala hyresgarantier

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om statligt stöd till kommuner som gått i borgen för enskilda hushålls skyldighet att betala hyra för sin bostad, s.k. kommunala hyresgarantier.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 48.

21. Användning av anslaget 31:13 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik uppförda anslaget 31:13 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 47.

22. Fortsatt hantering av äldre bostadskreditgarantier

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om hanteringen av äldre bostadskreditgarantier.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 49.

23. Lag om ändring i lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 23.

24. Disposition av intäkter från avgifter för djurskydd

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om disposition av avgiftsintäkter avseende djurskydd enligt djurskyddslagen (1988:534) samt avgifter enligt lagen (2000:537) om märkning och registrering av hundar.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 50.

25. Användning av anslaget 43:5 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 43:5 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 51.

26. Riktlinjer för Exportkreditnämnden

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner det föreslagna huvudmålet för Exportkreditnämnden samt bemyndigar regeringen att besluta om ändrade riktlinjer för myndighetens verksamhet.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 52 och avslår motion
2006/07:Fi11 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 8.

Reservation 6 (mp)

27. Bemyndigande avseende Arbetslivsresurs AR AB

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att
dels vidta de åtgärder som bedöms lämpliga för att avyttra hela eller delar av statens aktieinnehav i Arbetslivsresurs AR AB,
dels tillskjuta högst 30 000 000 kr för att vid behov förstärka bolagets ekonomiska situation.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkt 53 och avslår motion
2006/07:Fi10 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 4.

Reservation 7 (s)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 7 (s)
s	0	106	0	24
m	78	0	0	19
c	23	0	0	6
fp	24	0	0	4
kd	18	0	0	6
v	15	0	1	6
mp	14	0	0	5
Totalt	172	106	1	70
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

28. Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen
godkänner
a) regeringens förslag till riktlinjer för statlig ersättning till kommuner för mottagande av ensamkommande barn,
b) den föreslagna användningen av
1. det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 2:5 Avsättning för garantiverksamhet,
2. det under utgiftsområde 8 Migration uppförda anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader,
3. det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande,
4. det under utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet,
c) ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med bifogad specifikation samt
bemyndigar regeringen att under 2007
dels för det under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda anslaget 14:10 Insatser för vaccinberedskap besluta om ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 600 000 000 kr under åren 2008-2010,
dels för det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:81 Fortbildning av lärare besluta om ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 900 000 000 kr under åren 2008-2010.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:100 punkterna 25, 32, 34, 37, 38, 44 och 54 samt avslår motionerna
2006/07:Fi7 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 11, 15, 17 och 18,
2006/07:Fi10 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 1 och
2006/07:Fi11 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 6 och 8.

Reservation 8 (s)
Reservation 9 (v)
Reservation 10 (mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 8 (s)
s	0	106	0	24
m	79	0	0	18
c	23	0	0	6
fp	24	0	0	4
kd	18	0	0	6
v	0	0	17	5
mp	0	0	14	5
Totalt	144	106	31	68
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Var är ärendet nu?

Beslut

Kommunerna får extra pengar för flyktingmottagande (FiU21)

Hela betänkandet

Ärendets gång

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Kommunerna får extra pengar för flyktingmottagande (FiU21)

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Avveckling av Nämnden för offentlig upphandling

2. Låneram för Fortifikationsverket

3. Försäljning av fastighet i Stockholm

4. Lag om ändring i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden

5. Användning av anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser, m.m.

6. Bemyndiganden för beställningar av materiel och anläggningar inom försvarsområdet

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

7. Bemyndigande för anslaget 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor

8. Avveckling av Institutet för psykosocial medicin

9. Användning av anslaget 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation

10. Användning av anslaget 19:7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård

11. Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

12. Användning av anslaget 24:3 Delegation för stöd till jämställdhetsintegrering

13. Bemyndigande för anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

14. Användning av anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

15. Användning av anslaget 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

16. Bemyndigande för anslaget 25:77 Internationella programkontoret för utbildningsområdet

17. Ändringar i föreskrifter om avgifter för spel och lotterier m.m.

18. Utökad avtrappning av räntebidraget

19. Användning av anslaget 31:11 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag

20. Bidrag till kommunala hyresgarantier

21. Användning av anslaget 31:13 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad

22. Fortsatt hantering av äldre bostadskreditgarantier

23. Lag om ändring i lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus

24. Disposition av intäkter från avgifter för djurskydd

25. Användning av anslaget 43:5 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.

26. Riktlinjer för Exportkreditnämnden

27. Bemyndigande avseende Arbetslivsresurs AR AB

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

28. Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag