Ett ändamålsenligt minoritetsskydd i aktiebolag och ekonomiska föreningar

Anf. 16 Ola Johansson (C)

Fru talman! Ett ändamålsenligt minoritetsskydd i aktiebolag och ekonomiska föreningar kommer att bli resultatet av det beslut som riksdagen fattar senare i dag. Centerpartiet välkomnar det, speciellt då det bristfälliga konsumentskyddet har gett fritt spelutrymme för kriminella bedragare att kapa bostadsrättsföreningar för egen vinning, något vi har sett ske i bland annat Malmö. Nu blir det svårare för dem att motarbeta minoritetsägares eller medlemmars insyn i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening, som det rör sig om i de här fallen.

Om minst en tiondel av aktieägarna eller medlemmarna i en ekonomisk förening kräver det ska det genom Bolagsverkets försorg kunna utses en särskild granskare eller minoritetsrevisor som bevakar minoritetens intresse, utan att det behöver fattas ett beslut om det på en bolags- eller föreningsstämma. Granskaren ska vara lämplig och dessutom oberoende i förhållande till bolaget och dess ägare eller föreningen, dess styrelse och dess medlemmar, säger man.

För att detta inte ska göras av okynne föreslås det att den som ansökt i vissa fall ska bli ersättningsskyldig för de kostnader som uppkommit i föreningen eller bolaget. Det motverkar att särskild granskning används som påtryckningsmedel mot ett bolag eller en förening i de fall där granskningen är "uppenbart obehövlig".

I linje med vad som tidigare diskuterats om konsumentskyddet vid köp av nyproducerade bostadsrätter har vi här att göra med åtgärder som reglerar alla föreningar, nya som gamla. Vi kan konstatera att det finns en oro hos HSB, Riksbyggen och även bostadsrätternas intresseorganisation att det här blir för ingripande mot föreningarna.

Även Bolagsverket, som får det här ansvaret, ser svårigheter med oberoendet. De menar att just detta, att det kan vara svårt att hitta någon som är oberoende, kan användas av styrelser i syfte att förhala tillsättandet av granskare. Det är ju föreningen eller bolaget som ska stå för kostnaden för granskningen, och bland annat av det skälet är det förståeligt om föreningen eller bolaget så långt möjligt vill undvika den. Just därför att det kan finnas legitima intressen hos båda sidor i en tvist behöver det finns regler om att det i vissa fall är den som begärt granskningen som ska stå för kostnaden.

Det är här, fru talman, som vi i Centerpartiet vill se en utvärdering. Väl medvetna om att det sker en löpnande utvärdering av nya lagar menar vi att det är domstolarnas tolkning av lagen som här behöver följas upp.

Det är hur begreppet "uppenbart obehövlig" tolkas i domstol som avgör huruvida en minoritet känner att det är meningsfullt att begära en oberoende särskild granskare som nagelfar bostadsrättsföreningens ekonomi på blotta misstanken att det förekommit bedrägerier. Skulle det sedan visa sig att man haft fel måste man som privatperson vara orolig att det kommer en räkning för granskningen. Hur stora kostnader ska en bolags- eller föreningsstyrelse behöva lägga undan av medlemmarnas avgifter eller bolagets intäkter för att en tiondel bestämt sig för att motarbeta styrelsen och begära en granskning?

Fru talman! Centerpartiet välkomnar den här lagen, men vi ser svårigheter att tillämpa den. Därför yrkar vi bifall till vår reservation nr 1.

Anf. 17 Ola Möller (S)

Fru talman! Detta är, precis som Ola Johansson säger, en väldigt viktig fråga. Den är påkallad av alla de hemska händelser som ägde rum i bland annat Malmö för en tid sedan, där bostadsrättsföreningar blev kapade av juridiska personer som ägde stora andelar av rösträtten i föreningarna.

Det är oerhört glädjande att hela riksdagen har engagerat sig i den här frågan. Det har till och med kommit ledamöter från andra utskott och deltagit i debatterna, bland annat från Centerpartiet, vilket jag tycker är fantastiskt. Precis som vi debatterade nyss är det bra när vi kan vara eniga och sluta upp bakom en fråga. Då blir det också resultat.

Ett sådant resultat ligger på bordet här i dag. 10 procent av medlemmarna i en bostadsrättsförening ska kunna begära en granskning via en särskild granskare som ska vara oberoende, tack vare den här lagstiftningen. Det kommer att kunna göra skillnad.

Jag har respekt för Ola Johanssons oro kring tolkningen av de juridiska begreppen. Det blir inte alltid så att domstolarna landar i de tolkningar som vi här inne i kammaren hade tänkt att det skulle bli.

Men detta är en process som pågår löpande. Som vi vet från föregående ärende har vi också en riksrevision som tittar på sådana här saker. Jag hyser alltså inte den oro som Ola Johansson har för att detta på något sätt skulle falla mellan stolarna.

Jag tror att det är viktigt att låta detta ha sin gång. Men skulle det visa sig att vi hamnar i ett läge där lagen blir tandlös och folk med privatekonomisk risk inte vågar använda sig av den särskilda granskaren eller där föreningar måste sätta av stora summor pengar för att gardera sig mot olika mer eller mindre rättshaveristiska individer som försöker driva igenom något på en stämma måste vi givetvis revidera lagen. Det tror jag inte kommer att vara några problem, tack vare att detta är en fråga där vi är överens. Vi har ju varit överens om produkten, och kan vi då med våra tentakler identifiera att det finns ett problem har vi en god ingång i diskussionen och ett gott samtalsklimat. Då kommer vi också att kunna korrigera detta.

Jag känner alltså inte riktigt att C:s motion är motiverad men delar givetvis uppföljningsviljan i den här frågan.

Anf. 18 Roger Hedlund (SD)

Fru talman! Ett ändamålsenligt minoritetsskydd i aktiebolag och ekonomiska föreningar är vad vi diskuterar. Man ska i den här frågan beakta att det faktiskt är 1,7 miljoner svenskar som i dag bor i bostadsrätt. Man har i de allra flesta fall lånefinansierat sitt bostadsköp, och bostäderna är ett stort privatekonomiskt värde.

Fastighetsägarna släppte för ungefär ett år sedan en rapport som visade att 12 procent av Sveriges bostadsrättsföreningar har utsatts för ekonomisk brottslighet under de senaste fem åren. Detta visar vikten av att vi stärker lagstiftningen på det här området på en rad olika sätt för att både stärka de privatpersoner som är medlemmar i en bostadsrättsförening och se till att samhället ska kunna fungera i stort.

De lagändringar som man syftar till här gäller både aktiebolag och ekonomiska föreningar. Bland annat innebär de att en särskild granskare eller minoritetsrevisor ska kunna utses av Bolagsverket. Utan att först behöva behandla frågan på en stämma ska man kunna ta fram en granskare för att granska föreningsekonomin. Man inför ny lagstiftning för att motverka att en majoritet bordlägger ett sådant ärende. Det krävs att 10 procent av medlemmarna i föreningen begär det för att det ska genomföras. Det är viktiga åtgärder som behövs efter det som vi har läst i medierna de senaste åren om vad som kan hända i en bostadsrättsförening och hur mycket det kan påverka de enskilda medlemmarna där. Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2021.

Det finns flera exempel på hur bostadsrättsföreningar har blivit kapade och plundrade. Man har tillskansat sig ekonomiska medel genom att ta över bostadsrättsföreningar. Ett exempel är bostadsrättsföreningen Ida i Malmö, där man tillskansade sig 250 miljoner kronor under en tvåårsperiod. Det ledde givetvis till höjda hyror och minskat marknadsvärde för dem som äger bostadsrätterna. De kanske inte ens har möjlighet att göra sig av med sina bostadsrätter. Det är en ytterst allvarlig situation som man verkligen behöver beakta i sammanhanget.

Detta har gjort det möjligt för den organiserade brottsligheten att få tillgång till nya ekonomiska medel, och det får också som konsekvens att bostadsområden förslummas i och med att bostadsrättsföreningarna inte underhålls på det sätt som skulle ha varit fallet i en förening där man verkligen har ett intresse för sin egen bostad.

Detta är allvarligt på många vis, både för samhället och för enskilda personer. Vi behöver såklart följa utvecklingen efter införande av lagförslaget, så att det ger tillräckligt ekonomiskt skydd och inte påverkar föreningarna negativt när det gäller det ekonomiska. Vi kommer givetvis att återkomma till riksdagen med förslag på en utredning om ny lagstiftning om det finns skäl till det efter en granskning av hur den nya lagen fungerar efter att den har trätt i kraft.

Sverigedemokraterna ställer sig bakom utskottets förslag till beslut.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)