Anf. 126 Mikael Damsgaard (M)
Fru talman! Frågan om att främmande makt kan använda icke-militära medel som uppköp och direktinvesteringar för att skapa politiskt inflytande har kommit att få alltmer uppmärksamhet. I dag saknas regler om överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet i Sverige. I en tid då omvärlden blir alltmer orolig är behovet av att förstärka den svenska lagstiftningen tydligt.
Moderaterna har varit drivande i frågan en längre tid och har pekat på riskerna med såväl utländska direktinvesteringar som överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet. Vi lyfte fram behovet av att få ett svenskt granskningssystem för direktinvesteringar på plats under våren 2020 när det stod klart att coronakrisen innebar en risk för att fientliga statskontrollerade aktörer skulle kunna använda den ekonomiska krisen för att köpa upp vital infrastruktur eller företag av nationellt intresse.
Vi välkomnar därför att regeringen nu har gått fram med en proposition om förändringar i säkerhetsskyddslagen som syftar till att stärka Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet. I den moderata följdmotionen till den här propositionen lyfter vi fram fem punkter där lagstiftningen emellertid kunde ha förbättrats ytterligare.
I regeringens proposition finns det inga tydliga tidsgränser när det gäller förslagen till samrådsförfarande vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet. I stället hänvisas till förvaltningslagen som säger att ärenden ska hanteras så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.
Att skapa tydlighet kring tidsgränser är en styrka. Det skapar förutsägbarhet i systemet för de aktörer som är påverkade. Moderaterna anser att det bör införas tidsgränser när det gäller samråd i samband med överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet i Sverige. Införande av en bortre gräns för samrådsbeskeden skulle skapa tydlighet och förutsägbarhet för dem som är involverade i processer som rör de här överlåtelserna. Det handlar om processer som ofta är både tidskritiska och komplexa. Möjligheten att i förväg veta hur länge man ska behöva vänta på ett besked är därför önskvärd.
Begreppet "Sveriges säkerhet" är centralt i säkerhetsskyddslagen. Det finns emellertid ingen tydlig definition av vad det begreppet konkret innebär. Med tanke på att begreppet "Sveriges säkerhet" inte är helt enkelt att ringa in och att det i alla lägen inte heller lämpar sig att vara offentlig kring de här uppgifterna bör det finnas goda möjligheter till stöd och vägledning för de verksamhetsutövare som berörs. Det kommer att vara många verksamheter och överlåtelser som befinner sig i en gråzon när det gäller huruvida de är föremål för samråd eller inte.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säker-hetskänslig verksamhet
Det är glädjande att ett enigt utskott föreslår att riksdagen riktar tillkännagivanden till regeringen både om att regeringen bör återkomma med förslag om tydliga tidsgränser för samrådsförfarandet och om att regeringen måste säkerställa att samrådsmyndigheterna kan erbjuda verksamhetsutövare stöd i form av dialog och vägledning.
Avseende de fyra reservationerna som vi har tänkte jag säga några ord om frågan om överklagandeinstans. I propositionen föreslås att samrådsmyndighetens beslut om föreläggande under samrådet ska få överklagas till Förvaltningsrätten i Stockholm. Möjligheten att överklaga samrådsmyndighetens beslut är viktig och en del av ett rättssäkert handhavande. Moderaterna anser, i linje med utredningens förslag, att överklaganden i stället bör ske till regeringen. Det är en mer rimlig modell än alternativet att tolkningar av eventuella implikationer för Sveriges säkerhet ska avgöras av domstol.
Förfarandet skulle också vara i linje med riksdagens tillkännagivande till regeringen om att överklaganden i ärenden som berör tillstånd för nästa generations mobilnät ska kunna överklagas till regeringen i stället till för en förvaltningsdomstol.
Det bör också tilläggas att intressen som rör Sveriges säkerhet ska väga tungt på samma sätt som sker när det gäller processen kring tillstånd för krigsmaterielexport. Kammarrätten påpekar dessutom att som förslaget nu ser ut finns det två olika processer gällande föreläggande och förbud. Detta kan enligt kammarrättens mening leda till en risk för parallella processer om samma sak. Jag vill därför yrka bifall till reservation 1.
Slutligen vill jag säga några ord om betydelsen av att tillräckliga resurser avsätts för att hantera samrådsförfarandena. Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 2021. Det innebär att de berörda myndigheterna har relativt kort tid på sig för att rekrytera kompetent personal och utbilda den i de nya arbetsuppgifterna. Det innebär en risk för att bedömningar och samråd rörande överlåtelser initialt kan dra ut på tiden.
Eventuella förseningar riskerar att få negativa konsekvenser när det gäller säkerhetsaspekterna. En omständlig process rörande överlåtelser kan också skrämma bort utländska direktinvesteringar i verksamhet som kan beröras av den nya lagstiftningen. Ytterst handlar det om att Sverige ska vara ett säkert och attraktivt land att investera i, där alla aktörer kan förvänta sig förutsägbara och rättssäkra processer.
Regeringen har tillfört resurser till Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och Inspektionen för strategiska produkter, ISP, för arbetet med säkerhetsskydd. Försvarsmakten och ISP får dock endast mindre tillskott. Moderaterna anser därför att regeringen inför vårändringsbudgeten bör göra en avstämning av hur det går med implementeringen av den nya lagstiftningen och vid behov skjuta till ytterligare medel för att säkerställa att lagstiftningen kommer på plats.