Seminarium: Vetenskapens roll i politiken
Forskning och beprövad erfarenhet lyfts ofta fram som en grund för kloka beslut, men i praktiken formas politiken i en komplex verklighet bestående av bland annat ideologier, intressen och tidsbrist.
Hur hanteras vetenskaplig kunskap i den politiska processen – och vad avgör om den får genomslag? Seminariet belyser samspelet mellan politik och vetenskap, och undersöker hur kunskap används, utmanas eller bortses ifrån inom olika politikområden. Med hjälp av exempel från kriminalpolitik, utbildning och hälso- och sjukvård ger fyra forskare inblick i detta ständigt aktuella spänningsfält.
Tid: 26 november 10–11.30
Seminariet är endast öppet för inbjudna gäster men går att följa via webb-tv direkt och i efterhand.
Program
Efter några välkomstord från andre vice talman Julia Kronlid (SD) medverkar följande sakkunniga med sina presentationer:
- Kunskapsanvändning i politiken
Åsa Knaggård, docent i statsvetenskap, Lunds universitet - Är det kunskap som saknas? Den svenska kriminalpolitiken i ett historiskt perspektiv
Johan Edman, professor i kriminologi, Stockholms universitet - Evidens inom utbildningsområdet – för vem och till vad?
Daniel Sundberg, professor i pedagogik, Linnéuniversitetet - Expertrapporter som underlag för politiska beslut: Exempel från hälso- och sjukvården
Erica Falkenström, fil.dr. och forskare, Institutet för framtidsstudier
Efter presentationerna följer ett panelsamtal med möjligheter att ställa frågor. Samtalet modereras av Gustav Bohlin, forskningssekreterare vid riksdagens utvärderings- och forskningssekretariat.
Andre vice talman Julia Kronlid (SD) avslutar seminariet.
Seminariet arrangeras av riksdagens referensgrupp för riksdagsforskning:
- Julia Kronlid (SD), ordförande
- Kerstin Lundgren (C), vice ordförande
- Jennie Nilsson (S)
- Ulrik Nilsson (M)
- Niklas Sigvardsson (S)
- Oliver Rosengren (M)
- Vasiliki Tsouplaki (V)
- Gudrun Brunegård (KD)
- Jan Riise (MP)
- Helena Gellerman (L).