Forskningsdag om politiken och de långsiktiga utmaningarna

Den 5 mars anordnades riksdagens forskningsdag för sjätte året i rad. Dagen inleddes med utskottsspecifika seminarier som åtföljdes av ett gemensamt seminarium med inbjudna forskare, som talmannen stod värd för. Seminariet handlade om politiken och de långsiktiga utmaningarna.

Under förmiddagen höll riksdagens utskott interna seminarier med forskare som utskotten själva valt att bjuda in. Därefter hölls ett gemensamt öppet seminarium som fokuserade på politiken och de långsiktiga utmaningarna. Talman Andreas Norlén öppnade seminariet med ett anförande.

Öppet seminarium om politiken och de långsiktiga utmaningarna

Vårt samhälle står inför flera kända, komplexa och viktiga utmaningar som kräver forskningsbaserad kunskap och långsiktiga lösningar, men som sällan blir uppmärksammade politiskt, till exempel i samband med val. Ofta möter politiken långsiktiga utmaningar med kortsiktiga lösningar. Vilka mekanismer i det politiska samtalet gör det svårt att ta in långsiktiga utmaningar? Vilka faktorer, till exempel filosofiska och psykologiska, påverkar vilka sakfrågor som präglar människors vägval, och vilken betydelse har detta för framtida generationer? Dessa frågeställningar stod i fokus vid seminariet.

Det öppna seminariet gästades av Gustaf Arrhenius, professor i praktisk filosofi och vd, Institutet för framtidsstudier, Lars-Olof Johansson, professor i psykologi, Göteborgs universitet, Jenny de Fine Licht, professor i offentlig förvaltning, Göteborgs universitet och Axel Cronert, docent i statsvetenskap, Uppsala universitet och IFAU. Moderator var Eva Krutmeijer.

Webb-tv

Seminariet går att se i efterhand via riksdagens webb-tv.

Webb-tv: Riksdagens forskningsdag: Politiken och de långsiktiga utmaningarna

Talmannens inledningsanförande

5 mars 2026

Ärade ledamöter,

Ärade gäster,

Mina damer och herrar,

Varmt välkomna till detta seminarium inom ramen för riksdagens forskningsdag. Jag tog initiativ till dagen under min första period som talman och är glad över att den har blivit en tradition.

Ett viktigt syfte med dagen är att ge riksdagens ledamöter möjlighet att ta del av ny kunskap. Ett annat syfte är att lyfta fram betydelsen av ett gott samspel mellan vetenskap och politik.

Jag ser forskningsdagen som ett sätt att lyfta fram vetenskapens värde för politik, demokrati och parlamentariskt beslutsfattande. Riksdagen har på olika sätt under lång tid strävat efter att föra samman forskare och politiker. Rifos arbete är ett annat exempel på det, liksom de årliga mötena mellan riksdagsledamöter och IVA respektive Riksbankens jubileumsfond.

Jag vill framföra ett varmt tack till dem som arbetat med att arrangera den här forskningsdagen, framför allt riksdagens utvärderings- och forskningssekretariat under ledning av Thomas Larue.

Ärade åhörare,

Temat för årets seminarium är ”Politiken och de långsiktiga utmaningarna”. Jag har svårt att tänka mig ett mer passande tema under just ett valår, när det kan vara extra frestande att prioritera kortsiktiga budskap för att locka potentiella väljare.

Vårt samhälle står inför flera välkända men ofta förbisedda utmaningar – sådana som inte formar rubrikerna i en valrörelse, men som i hög grad formar vår framtid. De kräver forskning, samverkan och uthållighet – men de får inte alltid den uppmärksamhet som de förtjänar.

Det handlar delvis om politikens villkor. Den offentliga debatten är central för demokratin, och den drivs ofta av det omedelbara, av frågor där effekter syns snabbt och väljarna reagerar direkt. Långsiktiga problem saknar samma dramaturgi. De är komplexa, mindre synliga och ibland utan tydliga vinnare här och nu.

Människans psykologi spelar också in – vi tenderar att prioritera det som ligger nära i tid och rum, även när de större riskerna finns längre fram.

Forskning visar att den politiska debatten idag i hög grad påverkas av så kallad affektiv polarisering, alltså av hur mycket politiker och väljare känner för eller emot andra partier, vilket i många fall rentav har större betydelse än ideologiska skillnader.

Debattens fokus förskjuts därför mot emotionellt laddade frågor och bort från långsiktiga utmaningar utan samma laddning. Långsiktiga problem som infrastruktur, demografi och antibiotikaresistens förekommer inte heller bland de frågor som väljarna i olika undersökningar rangordnar som viktigast.

Men för framtida generationers skull behöver vi stärka förmågan att tänka längre än mandatperioder. Det kräver institutioner som stödjer långsiktighet, ett offentligt samtal som rymmer komplexitet, och ett samhälle som tar till sig den kunskap som forskningen ger.

Riksdagen fattar varje år tusentals beslut som påverkar vårt samhälle. Om vi i det här huset misslyckas med att lösa centrala och långsiktiga problem så skadar det på sikt förtroendet för politiken. Genom väl underbyggda beslut kan däremot förtroendet för det politiska systemet öka och det gynnar vår demokrati. Något som känns extra viktigt idag när demokratin i världen är utmanad på olika sätt.

Förutom det här seminariet så ingår det som bekant även i forskningsdagen att ni som är ledamöter i riksdagens olika utskott samtalar med forskare om ett ämne inom utskottets beredningsområde. Ett par exempel där man lyfter just långsiktiga utmaningar är finansutskottets seminarium som diskuterar EU:s förutsättningar att möta ändrade geoekonomiska förhållanden och näringsutskottets som tar upp frågan om elnätsinvesteringar för framtiden. Som talman och tidigare ordförande i konstitutionsutskottet vill jag förstås även lyfta upp KU:s seminarium om vad desinformation, bristande transparens och kunskapsresistens innebär för demokratin.

Seminariedeltagare,

Trots demokratins stora framgång under det senaste århundradet kan vi idag se en tillbakagång och demokratins fiender vill gärna sprida bilden att demokratin inte kan tackla vår tids viktigaste problem. Vi måste visa att det är fel.

För att kunna ta oss an framtidens frågor på bästa sätt behöver vi samverka. Det är i mötet mellan olika perspektiv – mellan forskning och politik, mellan kortsiktiga behov och långsiktiga visioner – som möjligheterna finns.

Vi ska snart få ta del av ett spännande program. Jag ser fram emot fruktbara utbyten mellan vetenskapen och politiken under det här seminariet och lämnar härmed över till vår moderator Eva Krutmeijer.

Utskottens seminarier

Riksdagens utskott arrangerade seminarier kring olika frågor som berör respektive utskott. Här följer en förteckning över de seminarier som respektive utskott arrangerade samt vilka forskare och experter som var inbjudna till dessa seminarier.

Arbetsmarknadsutskottet: EU-domstolens dom gällande minimilönedirektivet - dess innebörd och konsekvenser för Sverige och för EU-samarbetet

Ann-Christine Hartzén, docent i handelsrätt, Lunds universitet

Civilutskottet: Eftervåld i familjerättsliga sammanhang

Sonja Ayeb Karlsson, professor i intersektionell rätt, University College London
Sara Skoog Waller, fil.dr i psykologi, Uppsala universitet

Finansutskottet: EU:s förutsättningar att möta ändrade geoekonomiska förhållanden

Johannes Jarlebring, fil.dr i statsvetenskap, Uppsala universitet och SIEPS

Försvarsutskottet tillsammans med Utbildningsutskottet: Omvärlds- och säkerhetspolitiska trender och deras påverkan på forskningsverksamhet, såväl civil som militär forskning

Robert Egnell, rektor och professor i ledarskap och ledning, Försvarshögskolan
Anders Söderholm, rektor och professor i företagsekonomi, Kungl. Tekniska högskolan

Justitieutskottet: Om ESO-rapporten ”Innan det är för sent - en antologi om brottsförebyggande arbete för barn och unga”

Marie Torstensson Levander, professor i hälsa och samhälle med inriktning mot kriminologi, Malmö universitet
Axel Merkel, utredningssekreterare, ESO

Konstitutionsutskottet: Desinformaton, bristande transparens och kunskapsresistens, vad innebär det för demokratin och hur går det att motverka?

Kathrin Glüer-Pagin, professor i teoretisk filosofi, Stockholms universitet
Andreas Olsson, professor i psykologi, Karolinska institutet
Fredrik Stiernstedt, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Södertörns högskola

Kulturutskottet: Kulturpolitik i går, i dag och i morgon

Anders Burman, docent i idéhistoria, Södertörns högskola
Jenny Johannisson, docent i biblioteks- och informationsvetenskap, Bibliotekshögskolan

Miljö- och jordbruksutskottet: Älgstammens status

Jonas Malmsten, forskare och viltkonsult, Sveriges lantbruksuniversitet
Fredrik Wikemo, docent i zooekologi, Sveriges lantbruksuniversitet

Näringsutskottet: Elnätsinvesteringar för framtiden

Pär Holmberg, Docent i nationalekonomi och teknologie doktor i elkraftteknik, Institutet för Näringslivsforskning
Massimo Bongiorno, Professor i elkraftteknik och elektroteknik, Swedish Electricity Storage and Balancing Centre, Chalmers
Björn Jacobson, forskningsledare, Hitachi Energy
Filip Elveling, finansdirektör, Hitachi Energy

Socialförsäkringsutskottet: Ekonomisk utsatthet i alla åldrar – nyckelbudskap och fokus på jämställdhet. HEARTS – övergången mellan arbetsliv och pension. Åldrande migranter, arbetsmarknad och välfärdsstaten

Kajsa Widegren, fil.dr i genusvetenskap, Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet
Isabelle Hansson, fil.dr i psykologi, Göteborgs universitet
Olof Åslund, professor i nationalekonomi, Uppsala universitet

Socialutskottet: Medicinska framsteg och samhällseffekter av en åldrande befolkning

Ingmar Skoog, seniorforskare i psykiatri, Göteborgs universitet
Karin Modig, docent i epidemiologi, Karolinska institutet

Trafikutskottet: Självkörande bilar

Ingrid Skogsmo, senior forskningsledare, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)
Trent Victor, Director of Safety Science & Management, Waymo

Utrikesutskottet: Arktis och säkerhetspolitiskt samarbete

Niklas Granholm, forskningsledare, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
Anna Wieslander, direktör, Atlantic Councils nordeuropakontor
Lisa Dellmuth, Professor i internationella relationer, Stockholms universitet
Christopher Weidacher Hsiung, säkerhetspolitisk analytiker, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)