Utskott ställer sig bakom förslag om nya bolåneregler

Publicerad:

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag som handlar om förändrade amorteringskrav och bolånetak. Syftet med förslagen är bland annat att minska trösklarna på bostadsmarknaden och att fler ska kunna äga sin bostad. S och MP har synpunkter på förslaget i en reservation.

Regeringen föreslår bland annat att bolånetaket höjs från 85 till 90 procent av bostadens marknadsvärde vid köp av en ny bostad, medan möjligheten att utöka sitt bolån med ett så kallat tilläggslån begränsas. Belåningsgraden för tilläggslånet får vara maximalt 80 procent av bostadens marknadsvärde. Tilläggslån kan exempelvis användas för att renovera bostaden.

Det skärpta amorteringskravet tas bort

Enligt förslagen ska även det så kallade skärpta amorteringskravet tas bort, det vill säga kravet på ytterligare amortering med minst 1 procent om låntagarens samlade bostadslån överstiger 4,5 gånger bruttoårsinkomsten. 

Det ursprungliga amorteringskravet som styrs av belåningsgraden föreslås bli kvar. Det innebär att bostadslån med en belåningsgrad som överstiger 50 procent ska fortsätta amorteras med ett belopp motsvarande minst 1 procent av det totala kreditbeloppet per år, och att bostadslån med en belåningsgrad på över 70 procent ska amorteras med minst 2 procent per år.

Förslagen innebär också att en ny lag om begränsning av bostadslån ersätter Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om amorteringskrav och bolånetak.

Fler ska kunna äga sin bostad

Utskottet konstaterar att syftet med de föreslagna ändringarna är att bidra till en sund amorteringskultur, minskade trösklar på bostadsmarknaden och bättre förutsättningar för olika grupper att äga sin bostad utan att det görs avkall på den finansiella stabiliteten.

Riksbankens ansvar för makrotillsynen stärks

Regeringen föreslår också att Riksbanken ska ta över ansvaret för att fastställa det så kallade kontracykliska buffertvärdet från Finansinspektionen. Den kontracykliska kapitalbufferten ska säkerställa att bankerna har tillräckligt med kapital för att hantera förluster vid ekonomiska nedgångar. Utskottet ställer sig bakom åtgärderna för att stärka Riksbankens roll på makrotillsynsområdet. Makrotillsyn handlar om att identifiera och hantera risker i det finansiella systemet.

Den nya lagen och lagändringarna föreslås börja gälla den 1 april 2026.

Reservationer

S och MP har synpunkter på förslaget i en reservation. Bland annat anser de att det är viktigt att de genomförda förändringarna faktiskt leder till att fler har möjlighet att komma in på bostadsmarknaden och inte enbart till högre priser, högre skuldsättning och ökade ränteinbetalningar. De vill också säkerställa en sund amorteringskultur och god finansiell stabilitet. Därför vill de att regeringen återkommer med en utvärdering av förändringarna med fokus på dessa frågor.

Planerad dag för debatt och beslut

Planerad dag för debatt och beslut är onsdagen den 4 mars. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.

Webb-tv

Ledamöter

Finansutskottets ledamöter

Dokument

Finansutskottets betänkande 2025/26:FiU36 Utveckling av makrotillsynsområdet

Kontaktperson för media

Cecilia Kennergren, föredragande finansutskottet, telefon: 08-786 55 32, e-post: cecilia.kennergren@riksdagen.se

Om utskottens förslag till beslut

Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.