Talman Andreas Norlén delade ut riksdagens medalj

Publicerad:

Uppdaterad:

Vid en ceremoni i riksdagen 2 juni delade talman Andreas Norlén ut riksdagens medalj av åttonde storleken till fem personer som gjort förtjänstfulla insatser för riksdagen.

Mottagare av medaljen är två forskare som forskat om riksdagen och tre personer som arbetar eller har arbetat i riksdagsförvaltningen.

Foto: Linnea Bengtsson

Från vänster Jarmo Rahikainen, skyddsvakt, Hans Hegeland, utskottsråd vid finansutskottets kansli, Katarina Barrling, docent i statsvetenskap, talman Andreas Norlén, Lena Wängnerud, professor i statsvetenskap och Peder Brynolf, tjänsteman.

De som tilldelas medaljen är Lena Wängnerud, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, som forskar om kvinnors representation i riksdagen, Katarina Barrling, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet som forskar om partikulturer, riksdagsledamöter och demokrati, Hans Hegeland, som är utskottsråd vid finansutskottets kansli och en ledande auktoritet på riksdagsordningen, Peder Brynolf som varit utskottsråd i skatteutskottet och även bidragit till att utveckla it-stödet till den parlamentariska processen och Jarmo Rahikainen, som arbetade som säkerhetsvakt vid riksdagen under 40 år.

Riksdagens medalj inrättades 2010 som ett sätt att tacka avgående riksdagsledamöter för deras insatser för riksdagen. Efter en ny lag som trädde i kraft vid årsskiftet 2021–2022 kan talmannen besluta om att utdela medaljen till andra än riksdagsledamöter för särskilt förtjänstfulla eller synnerligen förtjänstfulla insatser för riksdagen. 

Talmannens anförande vid medaljutdelning 2 juni 2026

Ärade medaljörer,
Mina damer och herrar,

Varmt välkomna till vår vackra Sammanbindningsbana och dagens ceremoni.

Det är en stor glädje och ära för mig att idag få dela ut riksdagens medalj till fem personer som gjort förtjänstfulla insatser för riksdagen, och därmed för vår demokrati och för Sverige.

Riksdagens medalj instiftades 2010. Tanken var att ledamöter som lämnar riksdagen efter en längre tids tjänstgöring skulle hedras på detta sätt.

Till följd av ny lagstiftning kan jag som talman sedan några år tillbaka besluta att även personer som inte är riksdagsledamöter ska tilldelas riksdagens medalj, om de har gjort mycket förtjänstfulla insatser för riksdagen. Det är viktigt att betona att insatserna ska vara för just riksdagen, inte för staten eller samhället eller Sverige i allmänhet. Hittills har det inneburit att jag framför allt har uppmärksammat dels medarbetare i Riksdagsförvaltningen som ju genom sitt arbete direkt stödjer riksdagen, dels personer som genom vetenskapligt arbete skapat ny kunskap om riksdagen och samarbetat med riksdagen för att sprida viktig kunskap.

De insatser som belönas kan antingen ha gjorts genom en enda mycket framstående insats under en kortare tid eller genom framstående insatser under en längre period, kanske rentav en livsgärning.

För fyra år sedan använde jag den nya möjligheten för första gången. Gemensamt för flera av mottagarna den gången var att de som medarbetare i Riksdagsförvaltningen på ett mycket förtjänstfullt sätt bidragit till att riksdagen kunde upprätthålla sin verksamhet under coronapandemin. Även professor emeritus Sören Holmberg fick då riksdagens medalj för en livsgärning inom valforskning och forskning om demokratifrågor, med de återkommande riksdagsundersökningarna som ett unikt och viktigt verktyg.

I fjol delade jag för första gången ut riksdagens medalj till en utländsk medborgare, nämligen Ukrainas dåvarande ambassadör i Sverige, Andrij Plachotnjuk, som arbetat mycket aktivt för att utveckla relationerna mellan våra länder och parlament.

Årets utdelning av riksdagens medalj har föregåtts av en nomineringsprocess. Riksdagens ledamöter har inbjudits att nominera mottagare. Därutöver har såväl riksdagsdirektörens ledningsgrupp som talmanspresidiet varit involverade i processen med att identifiera möjliga mottagare. Till sist resonerade vi om alla namnen i talmanspresidiet och så beslutade jag om årets medaljörer.

Tre av årets mottagare är eller har varit medarbetare i Riksdagsförvaltningen. Som talman blir jag ständigt påmind om hur medarbetarna i Riksdagsförvaltningen gör allt för att för att skapa bästa möjliga förutsättningar för den parlamentariska processen och ledamöternas arbete. Jag imponeras av det engagemang, den kompetens och den skicklighet ni alla ger prov på.

Två av årets mottagare kommer från den akademiska världen. En fri akademi är viktigt för en fungerande demokrati, för en vital offentlig debatt och för det parlamentariska beslutsfattandet. Det har länge funnits en strävan att lyfta fram vikten av vetenskaplig kunskap som grund för politiska beslut och att främja samverkan mellan akademi och politik. För att ge ett par exempel så har Sällskapet riksdagsledamöter och forskare varit verksamt sedan 1950-talet och sedan några år tillbaka anordnar riksdagen en årlig forskningsdag då alla utskott får möjlighet att bjuda in forskare inom sina respektive beredningsområden och därefter samlas vi till ett gemensamt seminarium på ett aktuellt tema. Mot denna bakgrund framstår det som naturligt att löpande överväga om det finns forskare som förtjänar att hedras med riksdagens medalj. 

Riksdagens medalj av åttonde storleken förlänas alltså i år fem personer som med sin gärning på ett särskilt sätt bidragit till riksdagens verksamhet och utveckling.

Har ni förresten funderat på vad åttonde storleken betyder? Storleken på medaljer anges av tradition i enlighet med den så kallade Berchska skalan, som publicerades 1773 av Carl Reinhold Berch. Ursprungligen täckte skalan 26 storlekar, godtyckligt numrerade efter medaljens diameter. I vår tid används bara sex av storlekarna och den åttonde storleken innebär att medaljen har en diameter på 33 millimeter och bärs i band eller rosett på bröstet.

Låt oss nu övergå till utdelningen av medaljerna och jag börjar med de tre medarbetarna vid Riksdagsförvaltningen i bokstavsordning.

Peder Brynolf, du har arbetat i riksdagen sedan 1988 och fortsätter att stå till riksdagens förfogande vid 76 års ålder. Du har varit utskottsråd i skatteutskottet men har också, utöver det, gjort särskilt förtjänstfulla insatser genom ditt arbete med att utveckla it-stödet till den parlamentariska processen. Du har på så sätt bidragit till att ge ledamöterna bästa möjliga förutsättningar att utföra sitt uppdrag.

Du har god kunskap i såväl riksdagsordning som kodning vilket gör din insats till en ovärderlig brygga mellan konstitutionella frågor och teknik. Ditt arbete och kunnande har bidragit till att utveckla riksdagens arbete och lotsa det in i digitaliseringens era.

Varmt tack för dina särskilt förtjänstfulla insatser för Sveriges riksdag.

Hans Hegeland, utskottsråd vid finansutskottets kansli, du har gjort särskilda insatser för riksdagen i din roll som sekreterare i flera riksdagsutredningar. Det var du som höll i pennan vid den stora översyn av riksdagsordningen som 2014 ledde till vad som i många stycken var en ny riksdagsordning och har både dessförinnan och därefter varit den ledande auktoriteten när det gäller riksdagsordningen.

Du har även, tillsammans med Magnus Isberg, författat den omfattande kommentaren till riksdagsordningen som kom ut 2025, och du bidrar därmed till att kunskap om riksdagsordningen samt dess tolkning och tillämpning finns tillgänglig för en bred läsekrets av jurister, statsvetare och allmänhet.

Man kan möjligen lägga till att du som sekreterare i 2019 års riksdagsöversyn faktiskt var den som utformade det som blev 2021 års lag om riksdagens medalj. Nu får du tillfälle att studera tillämpningen på väldigt nära håll.

Varmt tack för dina särskilt förtjänstfulla insatser för Sveriges riksdag.

Jarmo Rahikainen, du har under fyra decennier gjort särskilda insatser för riksdagen i din roll som skyddsvakt vid bevakningsenheten.

Din förmåga att få var och en att känna sig igenkänd och personligt bemött har rönt uppskattning bland riksdagens ledamöter, statsråd och många andra. Du hade alltid ett vänligt ord på lut, när du vaktade entrén på Riksgatan 1. Men du kunde också vara bestämd, när det behövdes. Genom din välkomnande ton och trygga auktoritet personifierade du ambitionen att Riksdagen ska vara både öppen och säker.

Ditt mycket förtjänstfulla sätt att utföra ditt uppdrag har gjort dig till en förebild och inspiration för andra som arbetar i demokratins tjänst.

Varmt tack för dina särskilt förtjänstfulla insatser för Sveriges riksdag.

Låt mig nu övergå till att medaljera två framstående forskare, också de i bokstavsordning.

Katarina Barrling, du är docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Din forskning är bland annat inriktad på frågor om partikulturer, riksdagsledamöter och demokrati. Du har på ett mycket förtjänstfullt sätt bidragit till kunskap om beslutsfattande och funktionalitet inom det parlamentariska systemet och demokratin.

Du förenar dessutom forskningen med dess externa blick på den parlamentariska verksamheten med god kunskap och djup förståelse inifrån riksdagen och den parlamentariska processen, då du varit anställd vid Riksdagsförvaltningens utskottsavdelning.

Du gav också viktiga bidrag till riksdagens demokratijubileum 2018-2022, som uppmärksammade hundraårsminnet av den allmänna och lika rösträtten. Du var bland annat en av två redaktörer till antologin Demokratins framtid, som gavs ut av riksdagen.

Varmt tack för dina särskilt förtjänstfulla insatser för Sveriges riksdag.

Lena Wängnerud, du är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Genom din forskning om kvinnors representation i riksdagen har du på betydelsefulla sätt bidragit till förståelse för kvinnors möjlighet till makt och inflytande och för könstillhörighetens betydelse för innehållet i den politiska processen.

Dina avhandlingsstudier av kvinnliga ledamöters utskottsrepresentation och policypreferenser var banbrytande för förståelsen av kvinnors roll och betydelse i riksdagsarbetet.

Utöver forskningen har du medverkat i flera samarbetsprojekt inom riksdagen för att sprida kunskap om bland annat kvinnlig rösträtt. Viktiga resultat av det arbetet är skriften Rätt att rösta under riksdagens 75-årsjubileum av rösträtten och antologin Rösträttens århundrade vid hundraårsfirandet av den allmänna och lika rösträtten.

Varmt tack för dina särskilt förtjänstfulla insatser för Sveriges riksdag.


För mer information